Aning - Förening för filosofi och psykoanalys

Vad är det att vara kvinna eller man? Hur kan vi psykoanalytiskt förstå könstillhörighet och individens könsidentitetsutveckling – och hur förstår vi könsöverskridande identiteter och transfenomen? Föredragshållaren ämnar genom Freud, Lacan och Winnicott tala om sexualitetens infantila och polymorfa rötter, könets imaginära konstruktioner och identitetens övergångsområden och framhålla hur vi tenderar att blanda begreppsnivåer och därmed kortsluta våra resonemang när vi talar om kön. Föreläsare: Charlotta Björklind (psykoanalytiker, adjunkterad lärare vid psykologprogrammet och psykoterapeutprogramet vid Stockholms Universitet) Föreläsningen utgjorde den andra fristående föreläsningen i Anings föreläsningsserie ”Psykoanalytisk salong – Sexualitet x 5” och ägde rum på Moriska Paviljonden den 10/10 2019.

Varifrån kommer rösten egentligen? Uppenbarligen inifrån, uppenbarligen ur munnen. Men ändå från ett osynligt ställe, ett högst vagt och ogripbart inre. Ja, rösten är en av dessa frågor som blir mer komplicerade ju mer vi tänker på dem. Rösten är både natur och kultur, både personlig och socialt inlärd, både ljudobjekt och meningsbärare. UKON vill i sin föreläsning spåra röstens undflyende väsen med hjälp av exempel från urspårade poesiuppläsningar, patientfall ur en tjugoårig klinisk praktik, lika Emily Dickinsonska som Jacques Lacanska läsefrukter, felsägningar, rösthallucinationer, sirener, prelingvistiska röstuttryck som hicka, hosta och födsloskrik – och hans egen döva och döda fars sista ljudinspelning på ett trasslande kassettband. Tyvärr saknas den första minuten av föreläsningen. Föreläsare: Ulf Karl Olov Nilsson (UKON) - psykoanalytiker och poet. Föreläsningen utgjorde den tredje fristående föreläsningen i Anings föreläsningsserie ”Psykoanalytisk salong – Sexualitet x 5” och ägde rum på Moriska Paviljongen den 21/10 2019.

Judith Butlers teori om att identitet, och framför allt könsidentitet, är performativt konstituerad är väletablerad och har kommit att bli en av grundpelarna i feministisk teori och genusforskning. En vanlig tolkning av performativitetsbegreppet, som Butler själv kallar för en ”bad reading”, är att jag helt fritt själv kan bestämma vilket kön eller genus jag vill vara och att jag kan ändra vem jag är genom min iscensättning. Butler skriver att den här tolkningen tyvärr är den mest populära och leder till att kön/genus kommodifieras och blir till en vara. Tolkningen innebär också att identitet och subjektet som väljer begreppsliggörs i voluntaristiska termer. Till skillnad från en voluntaristisk tolkning beskriver Butler performativitet i termer av reglering på olika plan genom upprepad stilisering av kroppen men hon tar samtidigt avstånd från en fullkomligt deterministisk förståelse av genus/kön och identitet. Med syfte att hitta en mellanväg mellan en voluntaristisk absolut frihet och determinism lyfter jag i min föreläsning fram fenomenologiska spår i Butlers teori och visar hur friheten att handla annorlunda och upprepa kön och genus på nya sätt alltid är situerad men att det är just genom att vara situerad som frihet alls kan komma till uttryck. Föreläsare: Lisa Käll (disputerad i ämnet ”Women’s Studies” och i ämnet ”Filosofi/Subjektivitetsforskning” och sedan 2011 docent teoretisk filosofi) Föreläsningen utgjorde den andra av tre fristående föreläsningar i Anings serie "Tema: Frigörelse - Längtan, Motstånd och din Vilja", och ägde rum på Månteatern i Lund den 3/4 2017

En filosofisk diskussion om begreppen frigörelse och motstånd och behovet av utveckla en “negativ förmåga”. Föreläsare: Marcia Cavalcante (professor i filosofi på Södertörns högskola) Föreläsningen utgjorde den första av tre fristående föreläsningar i Anings serie "Tema: Frigörelse - Längtan, Motstånd och din Vilja", och ägde rum på Månteatern i Lund den 16/3 2017

I Sigmund Freuds universum vilar en tung skuldbörda på Oidipus axlar. Som bekant intar antika motiv en central plats i hans verk. Men hur tänkte de gamla grekerna själva om skuld och förlåtelse? Med utgångspunkt i grekiska källor och nyare emotionshistorisk forskning visar föreläsningen hur skuld, ånger och förlåtelse uppfattades under klassisk tid. Skillnaderna mot moderna synsätt är slående. Under seklernas gång har begreppen genomgått en metamorfos som inte minst blir synlig hos Freud och hans efterföljare. Föreläsare: Kristiina Savin (fil.dr i idéhistoria, forskare vid Lunds universitet och Södertörns högskola.) Föreläsningen utgjorde den andra av fyra fristående föreläsningar i Anings serie "Tema: Skuld - Samvete, Förlåtande och ditt Ansvar", och ägde rum på Månteatern i Lund den 9/4 2018.

I Platons dialoger ”Gästabudet” och ”Faidros” tematiseras filosofiska frågor om kärleken, och det finns flera skäl att intressera sig för sokratisk-platonsk erosfilosofi. Ett är att en kontrastering med kärleksföreställningar i vår egen kultur kan belysa, provocera och ge nya insikter. Ett annat är att en analys av erostemat problematiserar bilden av Platon som ärkerationalisten framför andra i västerländsk filosofi. Ett tredje är den omfattande verkningshistorien som så småningom resulterade i det ambivalenta begreppet ”platonsk kärlek”. Föreläsare: Mats Persson, professor i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet. Föreläsningen utgjorde den sista av fyra fristående föreläsningar i Anings serie "Tema: Kärlek - begär, tinder och din obotliga ensamhet", och ägde rum på Månteatern i Lund den 19/11 2018.

Vi föreställer oss gärna kärlek som något tidlöst, något som har drabbat människor sedan tidernas begynnelse. De senaste decenniernas naturvetenskapliga försök att förklara kärleken biologiskt - genom att mäta oxytocinhalter och hjärnaktivitet- har förstärkt denna föreställning. Men på samma gång är det uppenbart att kärlek är något inlärt, något som förmedlas via dikter, romaner, filmer, musik, appar, etc. I det perspektivet bör kärlek snarare förstås som ett medium eller en kod som producerar känslor, beteenden och rent av de älskande. Så vad är det egentligen som händer när vi älskar varandra? Föreläsare: Sven Anders Johansson (Professor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet och skribent på Aftonbladets kultursida. Hans bok "Kärleksförklaring" belönades 2016 med Göteborgs stads essäpris. Hans senaste bok är "Det cyniska tillståndet" (2018)) Föreläsningen utgjorde den tredje fristående föreläsningen i en serie av totalt fyra på temat: "Kärlek - begär, tinder och din obotliga ensamhet". Föreläsningen ägde rum på Månteatern i Lund den 5/11 2018.

Kärlek och lycka är begrepp som hänger tätt samman. Men är det idag viktigare att tala om kärlek och depression? I sociologen Emma Engdahls föreläsning baserad på boken ”Depressive Love – A Social Pathology” undersöks hur våra nära relationer kan orsaka depression. Emma använder sociologiska, psykoanalytiska och filosofiska teorier om kärlek, depression och emotioner för att förstå varför depressiv kärlek är ett verkligt problem i dagens samhälle. Exempel från litteraturen, musiken och fotografins värld studeras och analyseras, precis som vardagslivet i form av e-post-, sms-och messenger-konversationer. Föreläsare: Emma Engdahl (Filosofie doktor och docent i sociologi vid Göteborgs universitet och författare till boken "Konsten att vara sig själv" (Liber 2009)) Föreläsningen var den första fristående föreläsningen i en serie av totalt fyra på temat: "Kärlek - begär, tinder och din obotliga ensamhet". Föreläsningen ägde rum på Månteatern i Lund den 1/10 2018.

När Edward Snowden läckte CIA:s sekretessbelagda dokument trädde han fram med ett anspråk: att säga sanningen om makten, till priset av en stor risk. Det är just kraften i ett sådant anspråk som även Sverigedemokraterna spelar på när de beskriver sig själva som de som inför den etablerade makten säger vad den inte vill höra. Att säga sanningen är ett viktigt politiskt fenomen, med en mobiliserande kraft. I den här föreläsningen ska jag diskutera Foucaults analyser av sanningssägandet under antiken, eftersom det belyser sanningssägandet idag. Jag kommer framförallt att uppehålla mig vid sanningens "kraft", vid skillnaden mellan ett politiskt och filosofiskt sanningssägande – och varför filosofin ständigt måste förhålla sig till politiken, men samtidigt aldrig får bli politik. Föreläsare: Anna-Karin Selberg (Författare, doktorand och lektor i filosofi vid Södertörns högskola, redaktör vid Modernista förlag) Föreläsningen var den första fristående föreläsningen i en serie av totalt 4 st på Tema: ”Gemenskap - tillhörighet, underkastelse och vårt beroende”. Föreläsningen ägde rum på Månteatern i Lund den 11/4 2016.

Psykiatrisk makt och kvinnligt motstånd i sekelskiftets patriarkala Wien Genom en litterär läsning av Freuds tidiga texter, framförallt av Drömtydning och av Fallet Dora, försöker Jakob Staberg blottlägga maktrelationer och kvinnligt motstånd under ett viktigt skifte i det psykoanalytiska tänkandets tidiga historia.

I fråga om, och i så fall hur, psykoanalysen bör positionera sig i spänningsfältet mellan vetenskap och metafysik väljer Lacan att positionera psykoanalysen praktiskt som en meningsförlossande teknik i den sokratiska maieutikens anda. Mot bakgrund av den psykoanalytiska erfarenheten, i Feuerbachs och naturligtvis Freuds fotspår, dekonstruerar Lacan den metafysiska diskursen om Gud som transcendent första orsak till existensen, från teologi till antropologi; från onto-teologi till en människoexistentiell ateologi. Föreläsare: Ervik Cejvan (Fil.dr i Religionsfilosofi vid Lunds Universitet och aktuell med avhandlingen God revealed in madness.) Föreläsningen utgjorde den tredje av tre fristående föreläsningar i Anings serie "Tema: Gud - Psykoanalys, Politik och din And(r)e", och ägde rum på Månteatern hösten 2014 i Lund

På vilka sätt har Hegels tänkande använts för att reflektera kring våldets och konfliktens närvaro i mänskliga relationer? Och viktigare: kan vi med hjälp av Hegel finna en väg bortom det systemiska våld genom vilket människan uppstår som subjekt? Hur lever vi det våld som utgör vårt eget ursprung? Föreläsare: Viktoria Fareld (fil. doktor i idéhistoria vid Stockholms Universitet, redaktionsmedlem i tidsskriften Glänta). Föreläsningen utgjorde den sista av fyra fristående föreläsningar i Anings serie "Tema: Våld - Lust, agression och din dödsdrift", och ägde rum på Månteatern i Lund den 25/5 2015.

Den tyske författaren Ernst Jünger (1895–1998) framställs ofta som en krigs- och våldsförhärligare av stora mått. Hur det än är med det så återfinns i hans författarskap helt klart reflexioner kring våldet och människans förhållningssätt till detta. Dessa reflexioner tar oftast sin utgångspunkt i Jüngers egna erfarenheter som infanterist på västfronten under det första världskriget. I föredraget görs även jämförelser med den teori om våld som framförts av sociologen Randall Collins. Föreläsare: Carl-Göran Heidegren (professor i sociologi vid Lunds universitet). Föreläsningen utgjorde den tredje av fyra fristående föreläsningar i Anings serie "Tema: Våld - Lust, agression och din dödsdrift", och ägde rum på Månteatern i Lund

Med utgångspunkt i Sigmund Freuds syn på den mänskliga kulturens tragik i Vi vantrivs i kulturen och genom läsningar av Jacques Lacan och Slavoj Žižek undersöker Lennart Räterlinck kärleken till vår nästa och våra svårigheter att förverkliga denna kärlek. Föreläsningen reser och behandlar frågor som: Vad innebär det att älska vår nästa? Varför kännetecknas våra relationer till den som utgör vår nästa ofta av en paradoxal pendling mellan kärlek och hat? Hur ska vi förstå den dubbelhet som föreligger mellan påbudet att älska vår nästa och det underliggande njutande och den aggression som beledsagar detta påbud? Föreläsare: Lennart Räterlinck (doktorand i sociologi vid Sociologiska institutionen & Institutet för Bostads- och Urbanforskning, Uppsala Universitet). Föreläsningen utgjorde den andra av fyra fristående föreläsningar i Anings serie "Tema: Våld - Lust, agression och din dödsdrift", och ägde rum på Månteatern i Lund den 2/3 2015.

Feministisk psykoanalys har bidragit till både utvecklingar och omläsningar av Freud och Lacan. Hur man kan förstå könsskillnaden är en central fråga och den har fått olika svar inom feminismen. Inom den feministiska könsskillnadsskolan återfinns alltifrån heteronormativa och naturaliserande syn på kön till kritiska och poststrukturalistiska definitioner. Tyvärr syns den sistnämnda inte så ofta och blandas alltför ofta ihop med den icke-psykoanalytiska socialkonstruktivismen. Med utgångspunkt i feministiska forskare såsom Joan W. Scott, Elisabeth Grosz och Judith Butler, kommer historikern Sara Edenheim presentera delar av könsskillnadsskolan och deras inverkan på feminismen, både som teori och praktik. Sara Edenheim är fil. dr. i historia, verksam vid Centrum för genusstudier, Umeå universitet. Föreläsningen var den sista av tre i Anings serie "Tema: Identitet - Psykoanalys, makt och din blick", och ägde rum på Månteatern den 5/5 2014.

Marxistiskt inspirerad filosofi försvann inte efter 1989 utan upplever i dag en förnyad vitalitet. Bland de mer förvånande inslagen i denna förnyelse är det omfattande intresset för religion och teologi. Exempel på detta är den brittiske litteraturvetaren Terry Eagleton och den slovenske psykoanalytikern och filosofen Slavoj Žižek, som närmast kan beskrivas som en katolsk agnostiker och en protestantisk ateist. Deras teologiska intresse har djupgående betydelse för deras förståelse av politik. Föreläsare: Ola Sigurdsson (Professor i Tros och livsåskådningsvetenskap, samt föreståndare för Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs Universitet. Redaktör till boken "Postmodern teologi" och författare till "Theology and Marxism in Eagleton and Zizek – A Conspiracy of Hope") Föreläsningen är den första fristående föreläsningen i en serie av totalt 4 st på Tema: Gud - Psykoanalys, Politik och din And(r)e. Föreläsningen ägde rum på Månteatern i Lund den 15/9 2014.