P1 Specialprogram

Ullakarin Nyberg möter Lillian, 77, som fick cancerbeskedet på sin sista mammografi

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Jag kunde inte tro att det var sant, säger Lillian. Jag hade ju ätit bra och levt sunt i hela mitt liv, inte kunde väl jag ha cancer?

Det var sommar och varmt och Lillian bröt ihop, totalt. I trädgården stod en hammock och i den låg hon, hela sommaren, under en stickad, rutig filt.
- Jag förmådde inte göra någonting alls, berättar Lillian. Jag blev som ett barn. Och filten, den blev min trygghet.

I sista avsnittet avCancerresanhör du Lillians berättelse, om den första förlamande chocken som sedan, med stöd och hjälp av anhöriga och vänner, vändes till en ganska ljus upplevelse, fylld av tillit och nya lärdomar.

Varje dag får omkring 25 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg fyra av dem, i drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.

För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.

Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
siri@klippanproduktion.se

Ullakarin Nyberg möter Sandra Westerberg, som stod mitt i livet när hon upptäckte en knöl i sitt ena bröst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sandra och hennes pojkvän hade precis flyttat in i sin första gemensamma lägenhet. De planerade barn och en framtid tillsammans. På vårdcentralen fick hon höra att det nog inte var någon fara, att hon var för ung. Men på ultraljudet syntes den tydligt – tumören i Sandras ena bröst. Hon var 27 år och vuxenlivet skulle just börja.  
- Det kändes så orättvist, säger Sandra. Jag som levt så sunt, jag som var så ung. Varför just jag?
Sandra har under de sju år som gått fått mer än 150 cancerbehandlingar. Och hon har fått en dotter. För hennes skull kämpar Sandra vidare, trots att sjukdom blivit kronisk.

Varje dag får omkring 25 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg fyra av dem, i drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.

För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.

Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
siri@klippanproduktion.se

Ullakarin Nyberg möter Therese Khamany, som gjorde allt för att dölja sin sjukdom

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

 Therese Khamany var 29 år, hade tre små barn och ammade ett fjärde, när hon upptäckte ett sår på sitt ena bröst. Det visade sig vara bröstcancer.
- Jag vågade inte berätta för någon att jag fått cancer, berättar Therese. I min kultur tror man att cancer är ett straff från gud. Jag skämdes och var helt ensam.

I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg,psykiater och cancerläkare som själv fick bröstcancer, kvinnor som gjort samma resa som hon. Fyra drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.

För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.

Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
siri@klippanproduktion.se

Ullakarin Nyberg möter Anna Eklund Tarantino, operasångerskan som drabbades dubbelt av cancer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Anna Eklund Tarantino satt vid sin dödssjuke sons säng när hon fick besked om att också hon hade cancer. För att klara av att både finnas vid sin sons sida och samtidigt genomgå en cancerbehandling behövde Anna all kraft i världen. I kulvertar, garage och korridorer, på väg mellan barncanceravdelningen och radiumhemmet - överallt sjöng hon. Hör henne berätta om hur sången hjälpte henne genom krisen.

I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg,psykiater och cancerläkare som själv fick bröstcancer, kvinnor som gjort samma resa som hon. Fyra drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.

För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.

Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
siri@klippanproduktion.se

Den generativa AI:n har gett de kriminella ett användbart verktyg. Din röst kan kapas och lura någon anhörig att skicka pengar, bara ett exempel av många.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den generativa AI:n har blivit en ny guldgruva för de kriminella, bedrägerierna ökar.

Hur ska du göra när du inte längre vet vem det är du talar med i telefon, till exempel?

Och hur ska rättsväsendet förhålla sig till teknisk bevisning som till exempel foton och SMS-konversationer när det inte är så självklart att det är äkta?

”Först tror jag inte på SMS:n men när jag hör rösten, då svänger jag totalt! Jag blev så engagerad när jag hörde rösten.”
Ann-Lis Hake, som trodde att det var dottern som ringde men det var det inte

”Man tjänar normalt inte något på att misstänka andra men jag tror att behovet av att verifiera interaktion med någon kommer att öka jättemycket.”
Lars-Olof Johansson, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, som fördjupat sig i varför människor blir lurade.

”Vi har fått in anmälningar om AI-genererade röster men vi har inte kunnat fastslå att det är så, men med tanke på den tekniken som finns är det ju inte otroligt att det skulle kunna vara så.”
Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum i Stockholm.

”Vi har nog i Sverige en av världens mest digitaliserade kriminella.”
Charlotta Kronblad, doktor i digital transformation. Forskar om gränslandet mellan juridik och teknologi vid avdelningen för informatik vid Göteborgs Universitet Har jobbat som, jurist i flera år.

”Kan man längre lita på den tekniska bevisningen, det som hittills varit fundamentet i bevisprövningen.”
Henrik Olsson Lilja, försvarsadvokat

”Allt har plötsligt ändrats i grunden, nu kan alla göra det här mot alla andra. Den tekniska utvecklingen har demokratiserat det här.”
Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Stockholms universitet

”Om man allt oftare ifrågasätter äkthet då belastar man forensiska laboratorier med fel uppgifter, och det är i slutänden ett hot mot demokratin.”
Lena Klasén, professor i digital forensik vid Linköpings universitet och direktör på nationella operativa avdelningen hos Polismyndigheten.

Producent och reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sverigesradio.se

AI i journalistiken: Så har chatbottarna kommit att förändra journalisternas arbete

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medier har kommit olika långt i hur mycket de vill använda sig av den generativa AI:n. Olika publicistiska måttstockar har redan lett till en viss variation, från att ett nummer av Nöjesguiden helt gjordes av ChatGPT till en mer återhållen linje för att inte riskera det viktigaste man har: trovärdigheten.

”Det är skönt att ha en AI-kompis som hjälper en lite på traven.”
Elin Wieslander, redaktör på Aftonbladets AI-nav

”Jag har blivit en mycket effektivare journalist än vad jag var tidigare, men jag kommer aldrig att kopiera något rakt av.”
Kalle Kovacs, digital redaktör på Sveriges Radios digitala hubb, P4 Blekinge

”Ironiskt nog blev det här numret av Nöjesguiden som helt gjordes av AI ett av de mest uppmärksammade numrena.”
Frasse Levinsson, chefredaktör för Nöjesguiden

”Gränserna har väl flyttats genom att vi har visat vad som går att göra men också kanske vad som inte går att göra.”
Jonas Källgren, ansvarig utgivare för Nöjesguiden

”Vi ska vara nyfikna, vi ska vara innovativa men samtidigt kritiska och skeptiska mot en del saker.”
Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på Sveriges Radio

”Förtroendet är det främsta kapitalet som mediebranschen har och därför är man mer försiktig än många andra branscher när man använder sig av AI.”
Jenny Wiik, driver ett forskningsprojekt om journalistik och AI knutet till en innovationsplattform som heter Media och demokrati, vid Lindholmen Science Park i Göteborg

producent och reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sverigesradio.se

När den generativa AI:n blev tillgänglig för alla kunde vem som helst skriva in en text och få fram en bild på bara någon sekund. Det har nu radikalt förändrat förutsättningarna för illustratörerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Så förändrar AI verkligheten för illustratörerna och animatörerna.

Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare: ”AI-plattformarna använder våra verk för att sen producera snarlika verk, det är ju fel,vi konkurreras ut! Bakom varje bild ligger det ju år av utbildning, blod svett och tårar.”

David Sandström global marknadschef på betalningstjänsten Klarna: ”Det här kommer att förändra världen! Vi ska undvika att försöka vara bättre än AI på det en AI är bra på.”

Arvid Tappert, animatör som använder AI: ”Jag ser fram emot att fler animatörer vågar testa. Jag är mittemellan AI-hatarna och AI-älskarna.”

Jonathan Dahl, animatör som inte använder AI: ”Om allt ska gå så snabbt hela tiden så förlorar man glädjen i att skapa saker.”

producent och reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se

AI i skolan: Hur ChatGPT förändrar elevernas lärande

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat.
Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.
Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?

Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.

”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”
Viggo, som nyss tagit studenten.

”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.”
Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.

”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”
Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium

”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”
Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket

”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.”
Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AI

producent och reporter: Anders Diamant

anders.diamant@sverigesradio.se

Utan svampar hade vi inte överlevt på jorden. Men är det svampar som kommer rädda oss från jordens undergång, eller kommer de att förinta oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svamparna har funnits sedan långt innan vi människor befolkade denna jord. De har en enastående förmåga att överleva. Till och med i radioaktiva miljöer där allt annat dör kan de ta över. Oftast är den inget hot mot oss människor men i ett varmare klimat kan även svampen förändras och då finns inget som hindrar dem från att ta över våra kroppar - och våra hjärnor.

Utan svampar hade vi inte överlevt på jorden. Men är det svampar som kommer rädda oss från jordens undergång, eller kommer de att förinta oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I början av mänsklighetens historia ställer svampen ofta till med mer skada än nytta. Men under 1900-talet händer något. Läkaren Alexander Flemming glömmer kvar lite gammal disk i sitt laboratorium och det kommer att förändra hela mänsklighetens förutsättningar för överlevnad. 

Utan svampar hade vi inte överlevt på jorden. Men är det svampar som kommer rädda oss från jordens undergång, eller kommer de att förinta oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När människan börjar befolka vår jord lär hon sig snart att det inte går att leva utan svampen. Den lilla fantastiska bagerijästen visar sig kunna ge oss både bröd och vin. På 1600-talet upptäcker dessutom några munkar i Bayern att svamp kan ge oss ännu mer härlig dryck. Men bara några 100 kilometer söderut brottas bönder med den skräckinjagande svartrosten, som förintar vetefält efter vetefält, skapar massvält och den tycks inte gå att stoppa. 

Utan svampar hade vi inte överlevt på jorden. Men är det svampar som kommer rädda oss från jordens undergång, eller kommer de att förinta oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Långt innan varken människor eller djur fanns på vår jord, fanns svampen. Tidigt upptäcker den lilla bladskärarmyran (som också finns på vår jord långt före människan) hur den kan använda sig av svamparna som ett skydd. Men snart visar det sig att svampen också kan vara myrans värsta fiende. Och det ska visa sig gälla även för oss människor. 

Möt Yvonne Lombard en av våra stora skådespelare, vacker, rolig, fräck

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För henne är fantasin en mycket viktig del av hennes liv, likaså att ha fått cykla alla mil alla årtionden längs Fårös stenstränder. Hon har fem ”underbara” barn, har varit gift med författaren Lennart Hellsing som gick bort 2015 och som Yvonne Lombard säger ”på något sätt finns kvar i rummet” i den vackra lägenheten ”samtidigt som han väntar på mig på Klara Kyrkas kyrkogård”. Yvonne Lombard är en kvinna med urkrafter, en sann prinsessa, möt henne, hennes vänner, kollegor och familj

producent Susanna Einerstam
susanna.einerstam@sverigesradio.se

Vad betyder hunden för oss och hur mycket förstår vi av hur våra fyrbenta vänner vill leva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur mycket kommunicerar vi med våra hundar och hur mycket förstår vi av deras uttryck?

Möt Birgitta Kårleman veterinär som har hundarna Shaggy och Mystery, Jonna Bornemark professor i filosofi vid Södertörns högskola, vid centrum för praktiskt kunskap, Göran Greider journalist, uppfödaren Pia Juhlin, Irene Gidmark och Miriam Lindståhl hundägare.

Betyder våra hundar lika mycket som vår sambo och hur lever vi bäst med dem också för deras skull?

Susanna Einerstam producent
susanna.einerstam@sr.se

Vad beror det på att så många upplever föräldraskapet som en börda och hur kan det bli roligare? En sändning från SR Malmö om småbarnsåren, stressen och hur det kan bli enklare att vara familj.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om Messaure och vattenkraften.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Året är 1953 när dammen i Messaure börjar byggas. Med en bredd på två kilometer och en höjd av hundra meter är den en av Europas största. Dammen delar älven i två: en konstgjord sjö på den ena sidan och på den andra, en torrlagd fåra.

I anslutning till dammen växer ett samhälle fram. Det får samma namn som dammen och här bor som mest 3000 personer. Men när arbetet är färdigt, försvinner samhället. Det är slutet på byn men också slutet på en epok i svensk industrihistoria: det sista anläggarsamhället försvinner.

Men arbetet på den här platsen varken börjar eller slutar med dammbygget. För det här är också berättelsen om en plats. Det handlar om vad Messaure var och vad Messaure blev. Om betesmarkerna och skogen. Och om elektriciteten som vi alla vill ha och priset vi betalar.

I programmet hörs ljudklipp från Sveriges Radio, SVT, TV4, reklam från Vattenfall och Kockums.

Medverkande i programmet: Lars Anders Utsi, Sanna Vannar, Britta Olsson, Bernt Lindberg, Danny Percan, Morena Milkovic, Karlo Kupsjak.

Ett program av Lisen Däldborg. Producent var Fredrik Pålsson och ljud och form gjordes av Julia Öjbrandt.

Kristi himmelsfärdsmorgon ägnar vi helt och hållet åt fåglar! Häng med på gökotta i gryningens magiska timma - packa din fikakorg och var med om en naturupplevelse utöver det vanliga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För vad är en Kristi himmelsfärdsmorgon utan jakten på gökens lockande ljud, innan de andra har vaknat?

Vi får också svar på varför vi mår bra av fågelkvitter och varför inte alla fågelläten ger välmående. Och så får vi en inblick i varför fågeln passar så bra som skräckdjur i filmens värld. 

Du hör om Jonas som var sjuk i flera års tid och där fåglarna blev räddningen. Idag reser han jorden runt som naturfotograf. Vi hälsar på hos Bosse utanför Gränna. Han har tiotals kameraövervakade fågelholkar som han kan följa i realtid. I en av Bosses fågelholkar filmades nyss en sekvens så spektakulär att klippet har spridits bland Nordens fågelskådare.

Medverkande i programmet; Jonas Claesson, naturfotograf, Emma Engström, filmkritiker på Sveriges Radio, Bosse Jägenstedt, fågelholksbyggare, Daniel Roth, biolog mfl.

Programledare: Sarit Monastyrski

Reportrar: Fredrik Ankersen och Pernilla Arvidsson

Producent: Karin Ivarsson

Produktionstekniker: Oscar Lindholm

Hur påverkar tidsandan och tekniken vårt förhållande till naturen? Kan den trolska förtrollningen samsas med det tekniskt exakta?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Följ med till trädgården Ulriksdal i Kivik på valborgsmässoafton. I skymningsljuset samlas vi i växthuset för att reflektera över vårens ankomst och vad en naturupplevelse egentligen är. Vi blickar bakåt och framåt och funderar kring hur tidsanda och teknik – som till exempel appar för artbestämning – påverkar vårt förhållande till naturen.

Gäster: Ingalill Nyström, docent i kulturvård och trädgårdsinnehavare, Ulrik Alm, naturguide och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI.

Programledare: Anna Hanspers
Producent: Malin Thelin
Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl.

Om Grängesberg och järnmalmsgruvan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Rolf Eriksson flyttar till Grängesberg är det för att ta jobb i gruvan. Då är året 1968. Varje dag tar han hissen ner under jord, till en plats han börjar kalla för sin. Här tillbringar han en tredjedel av sitt liv.

Det här är en berättelse om arbete, identitet och förändring. Om ett samhälle i Bergslagen som växer fram genom arbetet, som en förlängning av det. Och om vad som händer efter 1989, när gruvan i Grängesberg tvingas stänga. Vilken roll spelar arbetet för en människa? Och vilken betydelse har det för en ort?

Min del av världen är en programserie om vad som händer när arbetsplatsen försvinner och människorna som står kvar.

Medverkande i programmet: Rolf Eriksson, Marita Eriksson, Ida Isaksson, Sofie Abrahamsson, Sayed Salami, Elvira, Linnea, Lukas, Hans, Kalle, Benny och Micke.

Reporter:Lisen Däldborg
Producent: Fredrik Pålsson
Ljud och form:Julia Öjbrandt
Research: Lisen Däldborg och Måns Håkansson

I programmet hörs klipp från Sveriges Radio, TV4 och SVT.

Programmet produceras av Umami produktion.

Hör reportaget om de skånska orternas utmaningar med segregation och trasiga hus som ingen vill bo i.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Östra Göinges små samhällen i Skåne tampas med socioekonomiska utmaningar. Otryggheten ökar, flera hus är förfallna och arbetslösheten är hög.

Borde dessa orters miljonprogramprojekt rivas, varför förfaller de vackra gamla trähusen och är kanske just de gamla husen glesbygdens räddning?

Följ med Ekots reporter Katarina Gunnarsson på en resa genom Hanaskog, Glimåkra och Simontorp i Östra Göinge.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I 50 år har han forskat om och skrivit romernas historia: om förintelsen och slaveriet. Hans romska bibliotek är världens största. Men var ska det hamna nu? Följ med hem till Ian Hancock i Texas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

-Han är ju den första internationellt kända, romska akademiska rösten och intellektuella rösten i det offentliga samtalet. 

Det säger Jan Selling, professor vid Institutionen för romska studier vid Södertörns högskola om Ian Hancock.

-Han var inte först med att ta upp den romska förintelsen. Han var inte heller riktigt först med att ta upp antiziganismen, men att skapa det här sammanhanget i en berättelse om romsk frigörelse, det var banbrytande, säger Jan Selling. 

Ian Hancock föddes i London 1942, mitt under brinnande världskrig. Hans romska familj hade på hans pappas sida rötterna i Ungern. Många av släktingarna bodde fortfarande i vagnar, men reste inte runt.

Hans pappa var resande försäljare av läskpapper och hans mamma skötte familjen. Han fick tidigt lära sig att ligga lågt med sitt romska arv, berättar han för reporter Agnes Lakatos från Sveriges Radios romska redaktion, Radio Romano, när hon besöker honom i hans hem utanför Austin, Texas.

-Just keep quiet about it. Absolutely. Don’t tell anybody what you are.

På samma gata som familjen Hancock i London bodde några judar som överlevt Förintelsen. De berättade om romerna i koncentrationslägren, vilket väckte unge Ians nyfikenhet på sitt eget ursprung.

Hans stora intresse för språk gjorde att han så småningom fick möjlighet till högre utbildning, vid University of London. Där fick han också rådet att inte vara öppen med att han är rom.

-You wouldn’t be taken seriously if you call yourself a Gypsy.

Efter sin doktorsavhandling inom lingvistik i London, erbjöds han en plats vid University of Texas i Austin. Där forskade han och undervisade som lingvist i 46 år och skrev mer än 450 böcker och vetenskapliga artiklar.

Men det dröjde länge innan han började forska om romernas språk och historia och uttala sig i romska frågor. För även i USA uppmanades han att dölja sin etnicitet. Idag är han en stark romsk röst, både inom akademin och i samhället.

Under närmare 60 års tid som forskare har Ian Hancock också samlat på sig en enormt bibliotek med böcker på romani och böcker om romer på många språk.

-Biblioteket är en unik källa för framtida forskning om romernas historia, säger Debbie Folaron, forskare vid universitetet i Montreol.

Inom forskarvärlden väntar många nu spänt på vart biblioteket ska ta vägen i framtiden. I programmet får vi följa med in mellan hyllorna.

 Ett program av Agnes Lakatos

Producent: Lotta Malmstedt

Slutmix: Mattias Miselli

Ett program från 2024

Om S:t Lars sjukhus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När den 19-åriga Lena Nilsson-Sjerén tar de första kliven in på Sankt Lars sjukhusområde en dimmig februarimorgon 1975 vet hon inte att hon från och med nu har hittat sitt framtida yrke.
Lena får som, först skötare och sen genom andra roller inom psykiatrin, följa psykiatrins utveckling i Sverige med psykiatrireformen på 1990-talet som en tydlig vändpunkt. 

En gång var S:t Lars en helt sluten miljö, en stad i staden, där personal och patienter både bodde och arbetade. Så småningom öppnade området upp sig - fram till punkten när hela sjukhuset lades ner. I programmet följer vi St Lars historia och hur synen på arbetet förändras. Vi träffar personal och patienter, och ett par av de personer som arbetar på området idag i en helt annan verksamhet. 

Min del av världen är en programserie om arbete, identitet och om vad som händer med ett område när en arbetsplats försvinner.

Medverkande i programmet; Cecilia Riving, Lena Nilsson-Sjerén, Göran Bokblad, Lisbeth Jönsson, Roger Klang, Ingemar Odenbrand, Matilda Espmarker, Alex Rydahl och Robert Göthe.

I programmet hörs klipp från Studio Ett.

Reporter: Sandra Neergaard-Petersen
Producent: Fredrik Pålsson
Ljud och form: Julia Öjbrandt 

Programmet  är producerat av Umami produktion 2024.

En djupdykning i skojiga filmtitlar och ett språk i gungning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Det våras för Hitler”, ”Nu blåser vi snuten” och ”Hör upp blindstyre!”

Om vi backar några år brukade engelska filmtitlar ofta få (mer eller mindre) tveksamma översättningar. Men tittar vi i biografprogrammet så lyser de svenska titlarna nu med sin frånvaro.

Vad hände?

När Joakim Silverdal söker med ljus och lykta efter filmtitelöversättare snubblar han rakt in i en stor samhällsförändring.

Specialprogrammet ”Inte längre ett päron till farsa” handlar en hel del om skojiga filmtitlar, men också om ett språk som är i gungning.

Reporter: Joakim Silverdal

Medverkande:Hansi Mandoki, Peder Frohm, Susanne Haugen, Daniel Sandström och Mats Gyllengham.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kära svenskar, hemma och utomlands och alla i Sverige.

Just nu sänker sig julefriden i många hem och på andra platser runt om i vårt land. Det ger oss tid till eftertanke och reflektion kring året som gått. Så är det också här på Kungliga slottet.

Jag minns när jag, för många år sedan, var i Sydafrika i ett scoutsammanhang. Vi besökte ett av de mest utsatta områdena, utanför Kapstaden. Många av de som bodde där, levde under mycket knappa förhållanden. Plötsligt kom en pojke fram till mig. Han var 10, 11 år och klädd i en scoutskjorta. Pojken kände till att även jag är scout. Han var väldigt stolt över sin fina skjorta och ville berätta om vad den betydde för honom. Han sa: ”När jag bär den, känner jag mig trygg och fredad. Inte ens de tuffaste grabbarna vågar gå på mig.”

Scout-skjortan gav respekt. Den symboliserade sunda värden.

Jag tänker ofta på den episoden och vad goda symboler kan göra för oss människor.

Det har på många sätt varit ett mörkt år. I Bryssel har svenskar, på väg till en fotbollsmatch, stolta iförda våra svenska färger, bragts om livet. Ett fruktansvärt dåd.   

Här hemma i Sverige har flera drabbats av det hänsynslösa gängvåldet. Många känner en oro över samhällsutvecklingen.

Samtidigt arbetar polis och rättsvårdande myndigheter oförtrutet med att skapa ett tryggare Sverige för oss alla. De har vårt fulla stöd i denna strävan.  

Terrorattacken mot civila i Israel och det efterföljande kriget i Gaza innebär ett stort mänskligt lidande. Det skapar oroligheter och osämja i hela världen. En fredlig utveckling känns avlägsen – men hoppet måste leva.

I Ukraina fortsätter folkets kamp för att försvara sitt land mot den ryska invasionen. Under året träffade jag president Zelenskyj när han var på besök i Sverige. Vi pratade om den fortsatt svåra situationen i landet. Presidenten, liksom den blågula ukrainska flaggan, har för många runt om i världen blivit en symbol för ett helt folks frihetskamp.

Blått och gult är också färgerna i vår flagga.  Den svenska flaggan symboliserar våra värderingar, våra friheter, men också våra skyldigheter och vårt ansvar gentemot andra. Vi har full rätt att tycka olika.  Vi värnar åsiktsfriheten, men den stora friheten bygger på respekt och tolerans.

Vårt land vilar också på rättsstatens grund. ”Land skall med lag byggas”. Det var Kung Karl den XV:s valspråk från 1859. Det är ursprungligen ett uttryck från medeltiden. Strofen har även en fortsättning som sällan uppmärksammas: ”Land skall med lag byggas - och icke med våldsverk”.

En del av våra lagar kan idag uppfattas som självklara, men de är resultatet av landets utveckling, som ofta föregåtts av långa och ibland svåra överväganden. Vi har yttrandefrihet, religionsfrihet, allmän och lika rösträtt. Till detta kommer också andra lagar om barns rättigheter, förbud mot diskriminering och skydd för miljön.

Under året har Sverige kommit allt närmare ett medlemskap i Nato. Det är den största försvars- och säkerhetspolitiska förändringen i vårt land sedan Sverige blev militärt alliansfritt för över 200 år sedan. Och den görs i bred politisk enighet.

Min farfars bror Prins Wilhelm skrev år 1941, mitt under brinnande världskrig, en essä som heter ”Fritt land”. Den står sig väl än idag. Han skrev följande:

”Vad vi vill värna om är ingenting annat än det egna. Mot ingen hyser vi agg lika litet som det skulle falla oss in att hota någon. Vi är ett fredsälskande folk som inte önskar göra en mygga för när, men vi hävdar samtidigt vår bestämda vilja att få leva i fred och oberoende på det sätt som passar oss bäst.”

Slut citat.

Den svenska flaggan...

Varför har helgonet Nikolaus en djävul i släptåg, undrar Thomas Nordegren?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jesusbarnet och tomten är två av huvudpersonerna för många på julafton, men det finns mer att grotta ner sig i när det handlar om folktron.

Tommy Kuusela, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Han ger oss fördjupad kunskap om våra traditioner. Sankt Nikolaus har med sig en djävul som helgonet håller fast i en kedja.

– Helgonet Nikolaus skulle på det här sättet visa sin makt över det onda, berättar forskningsarkivarien.

Musik som spelas;
Chris Isaak - Hey Santa
Anita Lindblom – Julbocken
Nat King Cole – The Christmas Song
Tre Små Tomtar  - Sven Arefeldt & Sven-Olof Sandberg & Eskil Eckert-Lundin.

Julsånger och schlagers från 1900-talets början

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Thomas Nordegrens morfar, med artistnamnet Carl-Leonard Nilsson, lanserades som den sjungande spårvägsföraren eftersom han var driftsingenjör vid spårvägen i Helsingborg.

I Grammofonarkivet i Radiohusets källare har vår julvärd funnit ett hundratal gamla 78-varvsskivor.

Morfar Carl Leonard var under 1920- och 30-talen en passionerad schlagersångare som även fick skivkontrakt med Columbia Records.

Tidigare USA-korrespondenten Thomas Nordegren språkas med nuvarande korrespondent.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kalifornienborna kämpar på när det gäller julstämningen.

– Det är inte som att de får någonting gratis när det gäller snö och den klassiska julkänslan, men stadshuset är belyst i rött och grönt och varuhusen glittrar traditionsenligt, säger Roger Wilson från San Francisco.

Det blir också en djupdykning inför presidentvalet och ett samtal om att vara korrespondent på den amerikanska västkusten.

En tämligen innerlig julstämning med de erkända julmarknaderna, som det brukar vara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Korrespondenten ger en bild av det aktuella läget i Tyskland och berättar bland annat om ett land som har det fortsatt knackigt ekonomiskt.

Ukrainakorrespondenten om behovet av hopp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Blir det någon andhämtning från kriget under julhelgen?

Ukrainakorrespondent Lubna El-Shantisäger att människor inte konstant orka leva med rädsla för sina liv. I storstäderna kan man ibland glömma bort att det är krig.

Det stillsamma julfirande i Betlehem, Jerusalem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mellanösternkorrespondenten Cecilia Uddén berättar om ett julfirande på undantag där stora delar av Mellanöstern tar hänsyn till pågående kriget mellan Israel och Hamas. Istället samlas många till bön och stillsamma gudstjänster.

Samtalet tar oss också till att få inblick i de särskilda utmaningar som ställs på den som vill laga lutfisk till jul.

Kulturredaktionens Karsten Thurfjell tar med lyssnarna in på Svenska akademiens högtidssammankomst när de nya ledamöterna, språkforskaren David Håkansson och författaren Anna-Karin Palm, efterträder Sture Allén och Kjell Espmark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rättegången startar mot sonen startar. Han nekar till att han något att göra med mordet på sin mor och mordförsöket på sin far. Men polisen har hittat thallium i hans rum och i hans kläder och dessutom visar det sig att sonen levt med en livslögn - en lögn som, om den avslöjades, skulle gjort båda hans föräldrar mycket besvikna.

Produktion: Podlit.

Reporter och ljuddesign: Blenda Setterwall-Klingert.

AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.

I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En kvinna ha avlidit och en man ligger svårt skadad på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. De har båda förgiftats av det förbjudna medlet thallium. Sonen har också blivit sjuk, men mycket lindrigt. Hur har de fått i sig det här giftet? Man hittar en burk med thallium i pappans kavajficka - men har han verkligen lagt den där själv? Och hur är det egentligen med sonens studieresultat?

Produktion: Podlit.

Reporter och ljuddesign: Blenda Setterwall-Klingert.

AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.

I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En kvinna kommer in akut på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, med symptom som förvirrar. Först tror man att det är en vanlig matförgiftning, men när kvinnan avlider förstår neurologien Oluf Andersen att det måste vara något annat. Att söka reda på vad det är för förgiftning och hur den ska hävas blir en kamp mot klockan. Ska man lyckas rädda resten av familjmedlemmarna?

Produktion: Podlit.

Reporter och ljuddesign Blenda Setterwall-Klingert.

AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.

Tidigare utrikeskorrespondenten och uppskattade talkshowvärden Thomas Nordegren om sin morfar Carl Leonard som var driftsingenjör vid spårvägen men där den stora passionen var sången.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Musik och sång har länge haft en särskild plats i Thomas Nordegrens hjärta och kanske har hans morfar Carl Leonard Nilsson inspirerat honom till det stora intresset.

Carl Leonard var under 1920- och 30-talen en passionerad schlagersångare, som bland annat spelade in julsånger och fick skivkontrakt med Columbia records.

Thomas komplicerade relation till julen är också ett ämne för samtalet och behovet att inte ta saker så allvarligt.

Producent: Magnus Viktorin

Carl XVI Gustaf har varit kung i Sverige sedan 15 september 1973. I ett tal till svenska folket tackar han för de 50 år som gått.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Talet från Hans Majestät kommer från prins Bertils våning på Kungliga slottet i Gamla stan.

I filmen Jurassic Park säger en av karaktärerna att bara för att vi kan, betyder det inte att vi ska. I den sista delen ägnar vi oss åt den kritik som riktas mot återupplivnings-projekten. Vilka är riskerna med att använda genteknik för att få tillbaka förlorade arter? Och vilka är riskerna med att inte använda den?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande
Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare

Programledare och producent
Therese Uddenfeldt

Tekniker
Jens Nielsen

Exekutiv producent
Tove Friman Leffler

Produceras av PodLit för Sveriges Radio 

Ljudklippen kommer från:
Shakespeare network
Jurassic Park
Podcast: We are as gods
Open to debate: Don't Bring Extinct Creatures Back to Life
Ljud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på Soundcloud
TEDx Talks: The First De-extinction: Alberto Fernandez-Arias

Återupplivning av arter ses länge som en omöjlighet. I del 3 hör vi om tre vetenskapliga genombrott som gör det otänkbara tänkbart. I och med det tänds också hoppet för bucardon och den svart-fotade illern, som båda får hjälp på sätt som tidigare varit omöjliga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande
Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare

Programledare och producent
Therese Uddenfeldt

Tekniker
Jens Nielsen

Exekutiv producent
Tove Friman Leffler

Produceras av PodLit för Sveriges Radio 

Ljudklippen kommer från:
The Retro Report: Biology: Dolly, the Cloned Sheep
Sveriges Radio
TEDx Talks: The First De-extinction: Alberto Fernandez-Arias
Stockholms universitet
Naturhistoriska riksmuseet
The Nobel Prize
NPR
McKinsey & Company
Radiolab
The Johns Hopkins Center for Health Security: The BWC Global Forum: Biotech, Biosecurity & Beyond
Revive & Restore: Reviving and restoring wooly mammoths
Podcast: We are as gods
TED: Stewart Brand: The dawn of de-extinction. Are you ready?
Deutsche Welle
Al Jazeera America: The Frozen Zoo
Revive & Restore: Elizabeth Ann—World's First Cloned US Endangered Species
CBC Radio
TEDx Talks: How to Bring Passenger Pigeons All the Way Back: Ben Novak
The Long Now Foundation: DeExtinction, Resurrecting Dead Species
RNZ Radio

Samtidigt som allt fler arter utrotas, föds en idé: Tänk om de kan återskapas? I del 2 dyker vi ner i 1960-talets counter culture för att bekanta oss med en man som blir drivande i projekten att återuppliva utdöda arter. Vi lär också känna två djur som fortfarande finns, men som är precis på gränsen till utplåning: bucardon och den svart-fotade illern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande
Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare

Programledare och producent
Therese Uddenfeldt

Tekniker
Jens Nielsen

Exekutiv producent
Tove Friman Leffler

Produceras av PodLit för Sveriges Radio 

Ljudklippen kommer från:
Hitlers sista radiosända tal
British Movietone
Dokumentär: Hitlers Jurassic Monsters
Steve Jobs' 2005 Stanford Commencement Address
Hippies Change a Generation, Decades TV Network
Dokumentär: We Are As Gods — a film about Stewart Brand
UNEP:s dokumentär om Stockholmskonferensen 1972
The Long Now Foundation: : Floating Upstream: The Many Lives of Stewart Brand
Sveriges Radio
Open to debate: Don't Bring Extinct Creatures Back to Life
Ljud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på Soundcloud
Wyoming Game and Fish Department: A History of Black-Footed Ferrets
U.S. Fish & Wildlife Service: Dodging Extinction: The Black-footed Ferret Recovery Program
Wyoming Game and Fish Department: Black-Footed Ferrets: The Rediscovery
Real Wild: Bucardo: The First And Only Animal To Survive De-Extinction
TEDx Talks: The First De-extinction: Alberto Fernandez-Arias

En utrotning är inte en vanlig död det är en större död. Arter som funnits på vår planet i miljoner år finns plötsligt inte alls. I del 1 följer vi mammutens, uroxens och vandringsduvans öde. Vi följer också med författaren Torill Kornfeldt till Sibirien, och funderar på varför det tar så lång tid att förstå att vi människor kan utplåna hela arter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande
Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare

Programledare och producent
Therese Uddenfeldt

Tekniker
Jens Nielsen

Exekutiv producent
Tove Friman Leffler

Produceras av PodLit för Sveriges Radio 

Ljudklippen kommer från:
Jurassic Park
Dokumentär: The Real Jurassic Park
SVT Rapport
Ljud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på Soundcloud
Natural History Museum, London
Världens historia på tre minuter, SVT
The Long Now Foundation: DeExtinction, Resurrecting Dead Species
TED: Stewart Brand: The dawn of de-extinction. Are you ready?

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I fjärde delen tittar vi närmare på nationalkänslan innehåll och de idéer som kom att påverka svensk politik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konst och poesi har fått vara högtravande och svärmisk, medan patrioter och nationalister har varit något man skrattat åt i Sverige. Den svenska politiken under 1900-talet betonade inte det nationalistiska även om folkhemsbygget kan ses som ett nationalistiskt projekt. Idag ser svenska flaggor pryda kavajslag hos politiker och över partigränserna klär man sig i folkdräkt vid högtidsstunder.
Hur ska man förstå nationalismens roll i Sverige och vad är det som gör att vi återigen blickar tillbaka i vår historia när vi försöker komma åt det svenska?

På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholm med etnologen Owe Ronström, idéhistorikern Sverker Sörlin och statsvetaren Katarina Barrling om nationalismens roll i svensk politik.
Fosterlandet är en serie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I tredje delen får vi inblick i folkkulturens roll i skapande av den svenska nationalismen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Åren kring förra sekelskiftet innebar hektiska tider för de folklivsforskare, skaffare och upptecknare som reste runt i landet på jakt efter föremål, hus, sägner och folklåtar. Vad som ansågs värt att bevara präglades givetvis av den tidens specifika syn på historien, och synen på vad Sverige var för ett slags land. Folkmusiken hade sin egen Artur Hazelius i juristen och folkmusikinsamlaren Nils Andersson, grundare avfolkmusikkommissionensom målmedvetet samlade in svensk spelmansmusik från 1908 och fram till 1976. Ett viktigt projekt, men också en produkt av sin tid och styrd av föreställningar om svenskhetens innehåll.

Po Tidholm möter etnologen Owe Ronström, folkmusikerns Sara Parkman och konstnären
Peter Johansson i samtal om en traditionstyngd kultur och hur den kan användas i konsten idag.

Fosterlandet är en programserie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent är Marie Liljedahl.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I andra delen tittar vi närmare på de idéer och händelser som formade den svenska berättelsen om en enad, homogen nation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det verkliga nationella uppvaknandet i Sverige kom med förlusten av Finland 1809. Esaias Tegnér fattade pennan och skrev dikten Svea. Stormaktstiden var över, men somliga hade svårt att svälja de förlorade ambitionerna. Dikten belönades av Svenska Akademien 1811, samma år som Geijer bildade Götiska förbundet. Svensk dikt dignade av referenser till asatrons gudar, till vikingarna och den av köld och umbäranden hårt tuktade svensken. Karl XII lyftes fram som en hjältekonung, den sista av sitt slag. Vid förra sekelskiftet kulminerade detta projekt. Skansen och Nordiska museet kom till, Richard Berg målade fram det nordiska ljuset, Hugo Alfvén omtolkade folkvisor till symfonier. Det förflutna var det som framtiden skulle byggas på. Men hur såg detta förflutna ut?

På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholm med historikern och författaren Maja Hagerman och idéhistorikern Sverker Sörlin om hur bilden om ett homogent Sverige skapades och hur man definierade det äkta svenska.

Fosterlandet är en serie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I första delen befinner vi oss på Skansen. Är det en representativ bild av Sverige, eller kanske snarare en konstruktion, ett fruset ögonblick, ett monument över en historiesyn i ett visst givet ögonblick?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Artur Hazelius, Skansens grundare, ville skapa ett Sverige i miniatyr, bevara det som ansågs vara det specifikt svenska och som han ville rädda innan det försvann. Det är kanske just den historiesynen, exakt den berättelsen om Sverige, som kom att bli vårt nationalistiska narrativ, ett arv som många i vår tid tycks längta tillbaka till och vars traditioner och ideal ska läras ut och kanske, till och med, fungera som ett villkor för svenskt medborgarskap.
På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholmmöter Christina Matsson, folklivsforskare och tidigare chef för Nordiska museet, historikern och författaren Maja Hagerman och idéhistorikern Sverker Sörlin om hur vilken typ av nationalism som Skansen kom att ge upphov till.

Fosterlandet är en programserie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Följ med på en rundvandring i Stockholms stadshus vars grund är byggd på samma sätt som New Yorks skyskrapor, som har Skandinaviens största orgel och vars klockklang hörs varje dag i tolvslaget i P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Några meter från Riddarfjärdens vatten reser sig en av Stockholms mest kända siluetter. Den som rullar in i Stockholm med tåg söderifrån ser det tegelröda tornet resa sig mot himlen, med en klockstapel i grön koppar och den förgyllda spiran med tre kronor allra högst upp.

Stockholms stadshus invigdes på midsommarafton 1923, och nu firas 100-årsjubileet med bland annat träbåtsregatta, kunglig middag och massbröllop. För Stadshuset är ju inte bara ett hus för Stockholms kommunfullmäktige – här viger sig stockholmarna, här firas Nobelfesten varje år och här samlas man för minnesstunder när Sverige drabbas av ministermord eller terrorattentat.

Medverkande är historikern Mats Hayen, aktuell med boken Vi som byggde Stadshuset, Katja Morander, biträdande chef för Stadshuset guider, och Svante Hådell, projektchef för Stockholms stadshus 100-årsjubileum. Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Är manligheten i kris? Komikern och författaren Kalle Lind utforskar ämnet med hjälp av en rad gäster. Om svenska mäns dejtingförmågor, mansideal bland unga killar, vänskap och föräldraskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Får män som grupp för mycket skit i dagspressen? Finns det rivaliserande mansnormer som krockar med varandra? Och hur ska man vara egentligen? Kalle Lind tar utgångspunkt i sin egen medelålderskris för att utforska manligheten, och tar hjälp av sin egen far och son, författaren Maria Maunsbach, sexualupplysaren Marco Vega, mikrobiologen och författaren Farshid Jalalvand, med flera.

Programledare: Kalle Lind

Gäster: Maria Maunsbach, författare. Marco Vega, sexualupplysare. Farshid Jalalvand, mikrobiolog och författare.

Producent: Jesper Cederstrand

Ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Den 6 juni 2023 kan Sverige sägas fylla 500 år som modern självständig nation. Men vad är det för ett land, frågar vi lyssnarna och inbjudna gäster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är Sverige för dig – ett minne, en maträtt, en skogsväg eller en sång? När är Sverige som mest svenskt för dig och har det nån betydelse i ditt liv?

Direktsändning med gäster som historikern och författaren Henrik Berggren, och konstnären Saadia Hussein, samt lyssnares tankar om vad Sverige är.

Programledare: Åsa Furuhagen och Tobias Svanelid
Producent: Björn Gunér och Sara Sällström

I 20 år har Kiruna saknat ett BB. Marie är en av de som inte hinner fram till Gällivare i tid. Det är nyårsafton, bäcksvart och snöstorm."Jag ju har inte fått lära mig hur man återupplivar sitt barn".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På nationaldagsmorgon öppnar vi öronen för hur Sverige låter. Programledare Britta Svanholm Maniette lotsar från musiken på Gustav Vasas tid till utrotningshotade ljud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Norge har Edvard Grieg, Finland har Jean Sibelius och Danmark har Carl Nielsen – men varför har inte Sverige en nationaltonsättare? Vår ciceron, musikprofessor Mattias Lundberg, berättar om hur musiken har låtit i Sverige under 500 år och vi får ett smakprov från musiken på Gustav Vasas tid med Romeo & Juliakören på Gripsholms slott, en av Vasaborgarna.

Med dialektforskaren Jenny Nilsson djupdyker vi i svenska språkets klanger.

Jojken har funnits längre än Sverige har varit en stat och lever och utvecklas än. Artisten Elin Teilus berättar om att verka i en samisk tradition hundratals mil från Sápmi och jojkar Sverige.

Hundratals ljud har skickats in till Arbetets museums utställning för att sparas till eftervärlden och arbetslivsintendent Helena Törnqvist ger oss smakprov ur samlingen.

Programledare: Britta Svanholm Maniette
Producent: Viveca Bladh

Nöjesparken Medeltidens värld skulle göra Götene rikt och berömt. Men allt gick fel. Hur ska kommunen ska våga satsa igen efter fiaskot med äventyrsparken?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filmatiseringen av Jan Guillous böcker om Arn spelas in i Skaraborg och Götene kommun köper kulisserna för att bygga en medeltidsby. Nu ska kommunen dra nytta av alla turister som vallfärdar till området efter filmerna. 

Ambitionerna är höga - och parken blir en flopp. Vad var det egentligen som hände när Götenenborna fick betala 100 miljoner för en äventyrspark som gick upp i rök? 

Det här är en berättelse om en liten kommun på Västgötaslätten som kämpar för att “sättas på kartan”, om framtidsvisioner som gick i kras och kärlek till hembygden.

Ett program av Linnea Svensson.

Producent: Jenny Bergman 

Slutmix: Viktor Bergdahl 

Det här är en produktion av Munck Studios, för Sveriges Radio.

Den kallas Dödens väg, E10 mellan Kiruna och Gällivare. Tung trafik. Inget mitträcke. Arktiskt klimat. 2001 stängdes BB i Kiruna, sedan dess föds flera barn i vägrenen på "Dödens väg" varje år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om Malmö och Kockumsvarvet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Jörgen Sjöbeck börjar arbeta på Kockumsvarvet är han 21 år gammal. Då är året 1974. Varje dag tar han cykeln över bron som binder ihop varvsområdet med resten av Malmö. Bron finns fortfarande kvar, men staden har blivit en annan. På platsen där världens största varv en gång låg ligger i dag bostadsområdet Västra hamnen. Och de som cyklar över bron är inte längre varvsarbetare, utan cykelbud. En av dem är Muhammed Ali, som är lika gammal nu som Jörgen var då. 

Det här är en berättelse om arbete, identitet och förändring. Vilken roll spelar arbetet för en människa? Och vilken betydelse har det för en stad? Det här är en programserie om vad som händer när arbetsplatsen försvinner och människorna som står kvar.

Medverkande i programmet: Jörgen Sjöbeck, Leif Holmgren, Sofia, Ilmar Reepalu, Muhammed Ali och Anita.

Reporter:Lisen Däldborg
Producent: Fredrik Pålsson
Ljud och form:Julia Öjbrandt
Research: Lisen Däldborg och Måns Håkansson

Programmet producerades av Umami produktion. Delar av materialet är framtaget i samarbete med Malmö Stadsteater.

I förstamajmorgon i P1 var våren temat och det blir tydligt att vi bor i ett avlångt land. Medan man går och väntar på att isen ska släppa taget om Torneälven så gör man sig redo att ta upp den första potatisen i Skåne. Och för Moa Hamré, stugvärd i Unna Allakas, ligger snön fortfarande djup även om vårsolen har börjat göra sitt. Programledare: Tova Nilsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I delar av Europa hölls romer som slavar ända fram till mitten av 1800-talet. Det påverkar i hög grad romernas situation i Rumänien än idag. Agnes Lakatos utforskar en okänd del av Europas historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att svarta levde som slavar i Amerika ända fram till 1860-talet är välkänt. Slavhandeln i Nordamerika och konsekvenserna av slaveriet är ett stort forskningsfält och kunskap om slaveriet förmedlas sedan decennier under historielektioner världen över.

Men kunskapen om och uppmärksamheten kring att romer levde i slaveri i Europa under 500 år är betydligt mindre. De förslavade romerna ägdes antingen av staten, av den ortodoxa kyrkan eller av adelsmän, bojarer. I områdena Valakiet och Moldavien i Rumänien var det romska slaveriet särskilt utbrett. Där förbjöds slaveriet som samhällssystem inte förrän 1856.

Ändå är forskningen minimal om detta slaveri, som forskare idag, 170 år efter avskaffandet, anser är en viktig anledning till att utfattiga romer i dagens Europa tvingas till tiggeri för att överleva.

I programmet får vi följa Agnes Lakatos från SR:s Radio Romano i en personlig undersökning av spåren från det romska slaveriet, från trottoarer i Malmö och Stockholm, via en internationell forskningskonferens om antiziganism på Södertörns högskola, till centrala Bukarest och bojarslottet Mogosoaia.

Medverkande är bland andra forskarna Jan Selling, Solvor Lauritzen, Margareta Matache, Marius Turda och Maria Dumitru, artisten Hans Caldaras, NGO-chefen i Bukarest, Cezara David och Irina, EU-migrant från Rumänien, som ber om pengar på Stockholms gator för att kunna försörja sina söner hemma i Bukarest.

Programledare: Agnes Lakatos
Producent: Lotta Malmstedt
Ansvarig utgivare: Anne Sseruwagi
Ett program från 2023.

Då har Sverige tagit ställning i konflikter, och balanserat på en slak lina mellan stormakterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Sverige har vi haft fred i över 200 år. Under världskrigen på 1900-talet var det skakigt, men Sverige förklarade sig neutralt och slapp dras med. När Sverige ansökte om medlemskap i Nato förra året upplevde många svenskar en snabb omsvängning av vårt lands tidigare alliansfria utrikespolitik.

Tillsammans med historikerna Maria Gussarsson från Försvarshögskolan och Aryo Makko från Stockholms universitet undersöker programledaren Kattis Ahlström hur neutralitet och alliansfrihet har fungerat under 1800- och 1900-talen. I den andra delen av ”Den svenska fredens historia” hör vi om några tillfällen då vårt land har tagit ställning i konflikter och balanserat på en slak lina mellan stormakterna.

Sverige är ett av de länder i världen som haft längst period av fred. Men när har vi faktiskt varit nära att dras in i en väpnad konflikt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förra året upplevde många svenskar en snabb omsvängning av vårt lands tidigare alliansfria utrikespolitik. En alliansfrihet som många kanske har förknippat med att Sverige under långa tider har lyckats hålla sig undan krig. Få minns nog att det sista kriget faktiskt var mot Norge. Det utkämpades 1814 och Sverige tvingade in Norge i en union.

Tillsammans med historikerna Maria Gussarsson från Försvarshögskolan och Aryo Makko från Stockholms universitet undersöker programledaren Kattis Ahlström hur neutralitet och alliansfrihet har fungerat under de drygt 200 åren av fred sedan dess. Och vi hör om några tillfällen då den svenska freden har varit hotad.

Ett år efter påskupploppen besöker vi Navestad i Norrköping för att ta reda på vad som hände och hur tiden efteråt har varit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under påsken 2022 söker den kontroversiella politikern Rasmus Paludan tillstånd om att bränna Koranen på flera platser i Sverige. Det blir början på en ilska hos många, framförallt muslimer, en ilska som för vissa går över i våld mot polis och brandmän.

I programmet Påskupploppen och tiden eftertecknar reportern Lisen Elowson Tosting en bild av vad som hände i stadsdelen Navestad i Norrköping under påskhelgen 2022. De som var på plats berättar om händelserna men också om hur de mår idag och vad som har hänt med området ett år senare.

- Den här krigskänslan. När det brinner bilar. Man ser rökpelare och det kommer folk springande mot en, svartklädda, det är en väldigt märklig känsla, säger Andreas Fogelberg som är en av brandmännen som attackerades under händelserna.

Under upploppen skadades flera hundra poliser och ett antal andra personer, bland annat annat annan blåljuspersonal, på flera platser i landet. Än idag pågår det rättsliga efterspelet av den våldsamma påsken 2022.

Reporter Lisen Elowson Tosting reporter P4 Östergötland/Ekot

Tekniker Andreas Tosting

Producent Malin Marcko, Iris Media

Ansvarig utgivare Sofie Lycksell

Hönor är smarta fåglar, har över 30 olika läten och kan känna empati. Fler och fler väljer att skaffa höns och som hobbyhönsägare finns mycket att lära genom att umgås med dem, observera deras relation till varandra och inte minst glädjas åt färska ägg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns mellan åtta och nio miljoner värphöns i Sverige och till påsk äter vi i Sverige cirka 70 miljoner ägg.

I det här programmet får vi följa med hem till två hönsägare och höra om deras relation till hönsen, hur de kan skilja dem åt – inte bara genom utseendet – utan även genom hönsens olika personligheter.

Vi pratar med Per Jensen, professor i etologi om vad som rör sig i huvudet på en höna. Att hon har rikt socialt liv och en känsla för rättvisa. Och att hönor, även nykläckta kycklingar, kan räkna.

Vi pratar också om forskning som visar hur man kan hjälpa kycklingar att utveckla egenskaper som gör att de klarar sig bättre i ett liv som värphöna i livsmedelsproduktionen.

Medverkande: Maria Estling Vannestål, Nina Götestam Runeson, Per Jensen, Lena Skånberg.

Programledare och producent: Lena Pettersson

Reporter: Karin Ernstsson

Ansvarig utgivare: Marcus Sjöholm

Midsommarstången, påskkäringarna och julbordet. Alla är de traditioner som vi förknippar med det svenska, och som bygger vår gemenskap. Men desto mer utestängd blir den som inte är med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi diskuterar hur traditioner ständigt förändras, deras roll i vår gemenskap och hur de också kan skapa utanförskap. Gäster i studion på långfredagens morgon är Richard Tellström, etnolog och måltidshistoriker, och etnologerna Susanne Nylund Skog vid Institutet för språk och folkminnen och Jonas Engman från Nordiska Muséet.

Vi hör röster från olika delar av landet med hjälp av Sameradion, P4 Kalmar, P4 Värmland och P4 Jämtland.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se

Med anledning av SR:s nya poddrama Vikingar har P3 Historia gjort ett specialavsnitt. Hur många hornhjälmar får den nya serien?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vikingen? Det är väl en hårig, okuvlig karl som älskar machoguden Oden? Och förutom att han har en blank hjälm med horn på, går han klädd i lump och badar så sällan han bara kan? Nja, kanske inte riktigt. Den stereotypa bilden av vikingen– och överhuvudtaget vikingatidensom en specifik del av vår forntid – skapas i själva verket på 1800-talet. Men varför då? Och om vikingen och vikingatiden är ett slags efterhandskonstruktion; vad kan vi då faktiskt veta om de människor som levde under den här tiden?

I det här specialavsnittet av P3 Historia dyker programledare Cecilia Düringer ner i denna populära och mytomspunna period av vår historia och nagelfar samtidigt det nysläppta poddramat Vikingar från Sveriges Radio. Vi gästas av Lollo Collmar, seriens manusförfattare, och Anna Lihammer och Ted Hesselbom, författarna bakom boken Vikingen– En historia om 1800-talets manlighet.

Producent: David Rune
Slutmix: Viktor Bergdahl

Vi har framtiden i sikte - så här några dagar in på det nya året. Det är en tid som i tusentals år både fascinerat och skrämt oss. Mycket ser nu dystert ut i världen - men det finns ljus och hopp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Frågor om framtiden har intresserat oss sedan antiken. I den här specialsändningen tar vi experter inom olika områden till hjälp för att försöka ta reda på vad som väntar oss och varför.

Vi pratar förväntningar, oro, utopier och dystopier. Vi frågar oss vad som är det bästa som kan hända för klimatet, hur långt AI-tekniken kan gå och om det behövs en framtidsombudsman.

Vi pratar med Susanne Eriksson som för 25 år sen skrev brev till sitt framtida jag - blev livet som hon trodde? Vi hör om Karl-Ove Knausgårds bidrag till framtidsbiblioteket - böckerna som ingen får läsa förrän om hundra år. Och vi frågar elvaåringar om vad de tror om den framtid de kommer att leva i.

Medverkande: Gunnar Arrhenius, Anna Carlstedt, Susanne Eriksson, Mathias Fridahl, Annelie Horáková Eriksson, Anne Beate Hovind, Hana Jamali,Amy Loutfi, Mats Strandberg, Roger Wilson.

Programledare: Mina Benaissa

Producent: Nina Sjöman

Om folktro förr och nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det tredje och sista avsnittet berättar folkloristen Tora Wall om de medeltida mysteriespelen, om rädslan för att mylingen skulle dyka upp och suga livet ur kvinnor och om hur man plågade de barn som man trodde var trollens bortbytingar.

Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Finlands folksjäls vagga så kallas ibland det Karelen som gick förlorat i krigen mot Sovjetunionen. Över 400 000 människor tvingades fly från områdena kring Ladoga-sjön, Viborg och Karelska näset för snart 80 år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Finlands nationalepos Kalevala bygger på visor från Karelen och kulturpersoner såsom Edith Södergran och Akseli Gallen-Kallela vallfärdade till Karelska näset för att uppleva den mångkulturella miljön och de natursköna stränderna.

Stora delar av Karelen tillhör numera Ryssland, men ett nytt kapitel håller på att skrivas med tanke på Finlands stundande NATO-medlemskap. Det tidigare goda gränssamarbetet har somnat in, samtidigt som invasionen av Ukraina har väckt gamla minnen till liv hos de vars familjer en gång flydde Karelen.

Ett program av Julia Wiræus

Producent: Tiina Laitila Kälvemark
tiina.laitila@sverigesradio.se

Slutmix: Emilia Martin

Programmet producerades av Sveriges Radio Finska år 2022.

Medverkande:

Johanna Holmström, författare

Rainer Knapas, kulturhistoriker

Jyrki Ijäs, föreningsaktivist, ordförande för sockenföreningen Hiitola i Karelska Förbundet

Marika Tandefelt, språkvetare med rötter i Viborg

Lars-Einar Floman, chefredaktör för Wiborgs Nyheter, född i Viborg 

Pentti Palomäki, antikvarie i Villmanstrand, specialiserad på karelsk litteratur 

Om folktro förr och nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det andra avsnittet av tre berättar folkloristen Tora Wall om nyårsnattens magi, om hur varulvarna strök omkring där ute i mörkret och om skräcken för att bli riden av Maran under natten.

Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Den kosmopolitiska metropolen Viborg var fram till krigsslutet Finlands näst största stad och känd för sin flerspråkighet. För nästan 80 år sedan förlorade Finland staden i krigen mot Sovjet, och alla Viborgs över 80 000 invånare fick börja om på nytt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Viborg talades finska, svenska, tyska och ryska i en salig blandning. Där fanns också en synagoga med tillhörande församling, och muslimska tatarer och en romsk minoritet bodde i staden. 

Svenskan hade en särskilt stark ställning med dagstidningar, församling och lyceum. Marika Tandelfelts stora svenskspråkiga släkt hade levt i samma hus i Viborg i många generationer när vinterkriget bröt ut 1939. Finland förlorade till slut en tiondel av sina landområden och Viborgborna sina hem, men minnet av den speciella staden lever vidare.  

Ett program av Julia Wiræus

Producent: Tiina Laitila Kälvemark
tiina.laitila@sverigesradio.se

Slutmix: Emilia Martin

Programmet producerades av Sveriges Radio Finska år 2022.

Medverkande:

Marika Tandefelt, språkvetare med rötter i Viborg

Lars-Einar Floman, född i Viborg och chefredaktör för Wiborgs Nyheter

Rainer Knapas, kulturhistoriker

Vad betyder snö för oss människor i Norden? Och vad är det som går förlorat när den försvinner? Möt Britta Marakatt-Labba, Klas Östergren, Björn Wiman och Sverker Sörlin i denna specialsändning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Titta, det snöar!

Barn och vuxna flockas kring fönstret i förundran.

Men vad är det med snö som väcker så mycket känslor?

På annandagens morgon kommer vi i P1 att ägna oss helt åt snö - åt dess betydelse, historia och kultur. Hur tonsätter man snö? Vad har snön symboliserat i konsten? Och vad händer med oss när snön försvinner?

Vi tar hjälp av bland andra konstnären Britta Marakatt-Labba, idéhistorikern Sverker Sörlin, tonsättaren Andrea Tarrodi och klimatforskaren Gustav Strandberg i den här direktsändningen om vår känsla för snö.

Medverkande:Karin Alfredsson, Saman Bakhtiari, Linda Fagerström, Britta Marakatt-Labba, Gustav Strandberg, Sverker Sörlin, Andrea Tarrodi, Björn Wiman, Klas Östergren.

Programledare:Eskil Krogh Larsson

Producent:Karin Arbsjö

Kung Carl XVI Gustaf håller sitt jultal från prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

H.M. Konungens jultal, 25 december 2022

Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige.

Från Stockholms slott till Ukraina är det bara hundra mil fågelvägen.

Även där firar man jul. Men för många som bor där är det mörkt, kallt och svårt. Delar av samhällets infrastruktur är utslagna. Människor har dödats, skadats och utsatts för fruktansvärt lidande.

Första gången jag var i Ukraina var det fortfarande en del av Sovjetunionen. Drottningen och jag besökte då Sofiakatedralen i Kiev, där den svenska prinsessan Ingegerd ligger begravd.

Ingegerd var dotter till sveakungen Olof Skötkonung i Sigtuna. Hon giftes bort med storfursten Jaroslav av Kiev år 1019, och var senare känd som ett helgon, Sankta Anna. Hon blev en historisk person och är än i dag en länk mellan våra länder.

Under ett senare besök till Ukraina, ett statsbesök 2008, reste vi till Gammalsvenskby, ett litet samhälle i södra delen av landet.

Ända sedan 1700-talet har byn varit hem åt svenska ättlingar med rötter från det då svenska Dagö, i nuvarande Estland. Genom seklerna har de utstått svåra prövningar: krig och tvångsförflyttningar. Ändå har de lyckats bevara sina svenska traditioner.

I byns kyrka möttes vi av en kör som sjöng psalmer på ålderdomlig svenska, med texter och melodier som förts vidare från generation till generation. Det är ett starkt minne, som jag har burit med mig ända sedan dess.

Den ryska aggressionen mot Ukraina har slagit hårt mot byn. Vägen jag invigde vid statsbesöket har förstörts. Det är ont om elektricitet, vatten och bränsle.

Det känns tungt att tänka på det här. Därför vill jag i dag sända en särskild hälsning till invånarna i Gammalsvenskby:

Mina och min familjs tankar är hos er – och hos alla era landsmän. 

Framför oss ligger nu 2023. Ett särskilt år, på flera sätt.

Vi står som land inför betydande utmaningar. Detta kommer att påverka många, framför allt dem med små marginaler. Och det kommer att ställa krav på oss alla. Som medborgare, och som
medmänniskor.

Vid nyår tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. En viktig och ansvarsfull uppgift för vårt land.  

Nästa år är också ett jubileumsår: Den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Och i september har jag själv haft förmånen att vara Sveriges statschef i 50 år. Ja, det är en lång tid!

Med anledning av jubileet kommer Drottningen och jag att besöka Sveriges alla län. Efter snart ett halvsekel av resor till olika delar av vårt land så vet jag att varje län har sin egen karaktär, natur och historia. Det är en rik mångfald, där varje del är med och bygger en helhet. Vi ser fram emot dessa besök, och att få möta alla er, unga som gamla, runtom i landet.

Min förhoppning är att ni blir många som deltar. För det här jubileet handlar om Sverige. Om Sverige i tiden.

Ända sedan jag var liten och lekte med modelltåg har jag fascinerats av tekniska uppfinningar och framsteg. Det har alltid varit naturligt för mig att rikta blicken framåt, mot horisonten.

Under de 500 år som gått sedan Gustav Vasa blev kung har vårt land haft en helt enastående utveckling. Och under det halvsekel som jag har varit kung, har jag ofta fyllts av stolthet när jag sett hur svenska idéer och innovationer gör livet bättre för många
människor. Både här i Sverige och ute i världen, där svenska produkter ofta har ett gott renommé.

Denna positiva utveckling och dessa framsteg hör till det som vi firar 2023.

Men, ett jubileum kan också vara ett bra tillfälle för eftertanke och tacksamhet.

Åkrarna vi skördar. Skogarna vi bygger våra...

Hans Rova begravdes i snömassorna under en lavin. Nannie Fredriksson sögs upp i luften av en tromb i den svenska fjällvärlden. Ulf Rydberg var på fisketur utanför Vinga då blixten slog ner i honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det handlar om naturkrafter som skrämmer, fascinerar och inspirerar. Många är metaforerna; dikterna och musiken som handlar om starka vindar, laviner och blixtnedslag. Nu får vi höra

berättelser inifrån; om hur det bokstavligt talat är att hamna i närgångna och livsfarliga möten med naturfenomen.

Vi möter:

Hans Rova, officer på helikopterskvadronen på F21 i Luleå. På fritiden har han ett brinnande intresse för toppturer på skidor. Den tur han gjorde i italienska alperna hade kunnat bli hans sista. Han hamnade i en lavin och under en halvtimme låg Hans begravd i snömassorna. “Det blev plötsligt knäpptyst och det var som om någon placerat mig i betong.”

Jenny Råghall, lavinexpert, fjällräddare och ansvarig lavinprognoser i Kebenekaisefjällen. Jenny var 23 år och skidpatrullör när hon tillsammans med sin kollega hamnade i en lavin under ett rutinupprag. Jenny klarade sig, men hon förlorade sin kollega och sen dess har hon vigt sitt liv åt fjällsäkerhet.

Ulf Rydberg som under en fisketur hamnade mitt i ett åskväder utanför Vinga fyr i Göteborg. “Jag hann notera ett par blixtar på avstånd, sen minns jag ingenting”. Läkare uppskattar att Ulf fick 1000 ampere genom överkroppen. Han räddades av sonen Victor, som utförde hjärt- och lungräddning i väntan på sjöräddningen.

Nannie Fredriksson fjällguiden som under en tur i Saltoluokkta befann sig i ögat av en tromb. Hon befann sig vid ett tält där en av turdeltagarna låg och sov. “Instinktivt höll jag fast i tältet och hängde under den som en fallskärm”, berättar Nannie.

I programmet möter vi även Andreas Livbom, meteorolog vid försvarsmaktens vädertjänstcentrum i Enköping som förklarar hur väderfenomenen uppstår.

Ett program av Lena Callne

Ljuddesign: Maths Källqvist

Specialmusik: Album: Gongbad för djup avslappning. Kompositör: Frida Helsing Ohlsson/GongbadOnline. Bolag: YogaKloster AB

Han ringer upp sin gymnasielärare Christer Elfversson och ca 22.44 har han bjudit in Ulf Elfving till julstudion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Johan Bendjelloul och Josefin Johansson som både vunnit På spåret tillsammans och dessutom spelat in tysk europop ihop, pratar om det som känns extra svårt just på julen; om sorg och saknaden av dem vi älskar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Richard Tellström, som är matforskare, gästar julstudion. Han berättar om matens betydelse, både i julen, och för mänskligheten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dessutom handlar det om Johars favorit på julbordet; dadlarna som varje år skickas i en låda från Algeriet.

Malin Persson Giolito, som skrivit Julberättelsen i P1, gästar julstudion. Marie Lundström kommer också och hälsar på Johar Bendjelloul det handlar om julläsning bl a Viktor Rydbergs Tomten (dessutom om Stargate av Ingvild Rishøi)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Johar Bendjelloul ringer upp Kateryna Martyniuk, i Lviv, om julafton i Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om att ”fira” på en helt annan dag än tidigare och om att sakna sina närmaste, som befinner sig vid fronten.

Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern, gästar Johar Bendjelloul i studion. Om att fira jul i Betlehem där det nu öppnats upp för pilgrimer efter pandemin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gäst i studion hos Johar Bendjelloull: Anna Asp, som satt tonen för hur vi svenskar vill ha vår jul en Fanny och Alexander-jul!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon är scenografen som dessutom var den första kvinna någonsin som vann en Oscar för Best Art Direction ( 1984, för Fanny och Alexander) 

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om man varit en av de största, hur blir livet sedan när man sammanfattar vad som hänt och vad som händer?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hans dröm var att bli skådespelare, stå på de stora teaterscenerna, så blev det också. Ingmar Bergman och Bo Widerberg och många andra slogs om honom. För sina efterlängtade barn berättade han hitta på sagor och i trädgården plockar han rosor, vad ska han göra härnäst bestämma sig på riktigt för att sluta jobba eller bli operasångare?

Susanna Einerstam producent
susanna.einerstam@sverigesradio.se

Om folktro förr och nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det första avsnittet av tre berättar folkloristen Tora Wall om den farliga julnatten, om hur djävulen dök upp som en skrämmande bock och om den nattliga ritualen att gå årsgång runt kyrkor för att kunna skåda in i framtiden.

Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Sommaren 1928 förs Alma till Uppsala hospital och asyl. Hon har precis fött barn och fått en psykos efteråt. Redan efter ett par dagar mår Alma bättre, men utskrivningen dröjer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På mentalsjukhuset ordineras Alma sängläge. Hennes två barn blir omhändertagna av barnavårdsnämnden. Det ska visa sig att det finns vissa frågetecken kring Almas moderskap. Det är oklart vem som är pappa till den nyfödda dottern och vad Alma egentligen försörjer sig på.

I programmet får vi veta hur det går för Alma och hennes barn och hur vården på Ulleråkers sjukhus kunde se ut 1928 och framåt.

Programmet gjordes 2021 som en P Dokumentär.

Reporter: Cecilia Ohlén
Producent: Sofia Kottorp 
Slutmix: Olle Sjöström

Programledarna Midia Saleh och Mattias Persson reder ut om det du en gång hört är sant eller falskt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är ett smakprov av P4-serien Är det sant?
Här reder vi ut sanningen bakom ett hårresande mysterium. Blir hårstråna tjockare och fler om vi rakar det? Eller är det verkligen sant? Vi tar också reda på om man som till exempel blind hör bättre än andra människor. För visst är det så att ett sinne blir starkare när ett annat försvagas, saknas eller försvinner? Eller?

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det andra avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med författaren Pär Lagerkvist. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.

Pär Lagerkvist - bakgrund och historia

Pär Lagerkvist föddes 1891 och var författare, poet och dramatiker. 1940 blev han ledamot i Svenska Akademien och 1941 fick han Nobelpriset i litteratur. Han var en klassresenär med foten kvar i uppväxtens fattigsmåland och i den självbiografiska Gäst hos verkligheten skriver han om sin barndom. Han var inte kristen, men starkt präglad av bibelns berättelser, som ofta är teman i hans böcker. Hans mest kända romaner är Dvärgen, ett porträtt av den rena ondskan, och Barabbas, som handlar om den rövare som frigavs i stället för Jesus. Pär Lagerkvist var en sökare och tvivlare, men också starkt politiskt engagerad och försvarade den enskildes frihet och ansvar. I boken Den knutna näven myntar han begreppet ”den kämpande humanisten”. Pär Lagerkvist dog 1974.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det fjärde avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med poeten Paulus Utsi.
Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.

Paulus Utsi - bakgrund och historia

Paulus Utsi föddes den 7 juli 1918 i Ivgumuotki/Lyngseidet i Troms i Norge. Paulus Utsi var en samisk poet och slöjdare och som kom att betyda mycket för att bevara och utveckla det samiska skriftspråket och den samiska slöjden. Släkten Utsi tvångsförflyttades flera gånger på grund av nya nationsgränser och vattenkraftsutbyggnad. Att bli fråntagen sina marker är ett återkommande tema hos Paulus Utsi. Han debuterade 1966 och 1970 kom samlingen Giela Giela, snara språket, som översattes till svenska, tyska, engelska och franska. Den var tänkt som den första delen i en trilogi, men blev den enda bok som gavs ut under hans livstid. Han var också verksam som lärare i sameslöjd vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk och under sina sista år arbetade han som slöjdkonsulent. Paulus Utsi dog på fjället nyåret 1975 bara 56 år gammal.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det tredje avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med konstnären Hilma af Klint. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.

Hilma af Klint - bakgrund och historia

Hilma av Klint föddes 1862 på Karlbergs slott i Solna. Under perioden 1882–1887 studerade hon vid Konstakademien i Stockholm. Hon var starkt inspirerad av det andliga och sökte sig tidigt till spiritistiska rörelser som teosofin, antroposofin, Rosenkreutzarna och Edelweissförbundet. 1906 målade hon sin första abstrakta serie med 26 målningar.
Hilma af Klints tavlor är inte bara estetiska konstverk, utan fyllda av symboler. Verken kan betraktas som blickar ut mot andra dimensioner eller som budskap från andevärlden. Bland återkommande motiv finns snäckan och spiralen, som står för evolution och utveckling. 1986, visades några av hennes abstrakta verk för första gången i en utställning i Los Angeles. Utställningen kom att bli Hilma af Klints internationella genombrott. Hilma av Klint dog 1944 och efterlämnade omkring 1200 konstnärliga verk och 124 anteckningsböcker på runt 26.000 sidor.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det första avsnitten av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med teologen och feministen Emilia Fogelklou.
Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm..

Emilia Fogelklou - bakgrund och historia

Emilia Fogelklou föddes 1878 och var pedagog, teolog, religionshistoriker och författare. Hon arbetade aktivt för fred och frihet och engagerade sig i flyktinghjälp och fredsarbete. Hon blev den första kvinnliga teologie kandidaten i Sverige 1909, den första kvinnliga teologie hedersdoktorn  1941 och var även en pionjär inom religionspsykologisk forskning. Emilia Fogelklou var med och bildade den svenska sektionen av kväkarna. Hon var också medlem i Fogelstadsgruppen, som verkade för kvinnors rättigheter.
Programledare:Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl

Vad är egentligen typiskt svenskt? Är det konsten att stå i kö, konflikträdslan, eller smörgåsbordet? Vi tar oss genom och kanske utanför svenskhetens korridorer med hjälp av allt från utlandssvenskar till forskare och båtbyggare. Vi pratar om hur vi känner oss, vad vi tänker och hur vi firar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Signaturmelodi: Nationalsången med Ida Redig

Palatset var den största svenska satsningen på barnkultur någonsin. Ett enormt kulturhus, mitt i Stockholm. Men knappt fyra månader efter invigningen gick allt i konkurs. Hur kunde det gå så snett?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Palatset skulle bli barnens eget smultronställe. Ett enormt kulturhus, i en av de mest storslagna byggnader Stockholm hade att erbjuda. Där skulle barnen visa vägen och kreativiteten flöda fritt – en dröm för politikerna, som tillsammans med näringslivet öppnar sina plånböcker.

I Palatsets fantastiska värld ryms allt från biograf och bibliotek till scener, film- och musikstudios. Det verkar nästan för bra för att vara sant. Och det är det kanske också. Knappt fyra månader efter att man slagit upp de pampiga portarna går alltsamman i konkurs.

Det här är berättelsen om Palatset – kulturdrömmarna som gick upp i rök.

Ett program av Elina Perdahl.

Exekutiv producent: Susan Myrdal.

Slutmix: Joakim Löfgren.

Det här är en produktion av Munck Studios, för Sveriges Radio.

Ett program om vattentoaletten och framtidens toaletter. Reporter är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi går dit - gör vår grej - spolar - sedan är skiten borta! Men vattentoaletten är långt ifrån optimal. Vi spolar iväg toalettinnehållet med rent dricksvatten samtidigt som vi har vattenbrist i flera delar av landet. Dessutom spolar vi iväg eftertraktad växtnäring som finns i vårt kiss och bajs. Växtnäring som vi importerar från andra länder för att lägga ut på våra åkrar.

Men forskning pågår och det bubblar upp allt fler utmanare till den traditionella vattentoaletten. Vad sägs om att spola med regnvatten? Eller varför inte en toalett som torkar ditt kiss till ett gödselpulver? Eller en vakuumtoalett? Ni vet sådana där som finns på tåg och flyg. De börjar göra sig hemmastadda även i bostadsområden nu.

Karin Gyllenklev
Sveriges Radio Kronoberg
karin.gyllenklev@sverigesradio.se

Sverige har en lång historia av invandring och lika länge har svenska skolan mött elever som inte kan svenska. Tuulikki och Risto är två av väldigt många som vet, hur det är att sitta i klassrummet och inte förstå vad läraren eller klasskamraterna säger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under 1960-talet och 1970-talet lämnar familj efter familj Finland och flyttar till Sverige, och i klassrummen runt om i Sverige sitter det snart finskspråkiga barn som inte kan ett ord svenska. 13-åriga Risto Vikman är en av dem. Han sitter med på lektionerna, men förstår inte vad lärarna eller klasskamraterna säger.

-Ibland kände jag mig lite obetydlig eller dum, när andra barnen satt och löste uppgifter och jag bara tittade på och drev tiden, berättar Risto Vikman.

Också Tuulikki Pihl är 13 år gammal när hennes familj flyttar till Sverige.

-Det var hemsk känsla att inte kunna förstå vad folk säger runt omkring en. Jag har alltid läst mycket, och nu kunde jag plötsligt inte ens läsa. Det var ingen kul, säger Tuulikki Pihl.

Barnens erfarenheter leder till att Sverige får nya lagar och skolorna börjar använda rutiner som tillämpas än idag. Men fungerar 70-talets metoder i 2020-talets Sverige?

Medverkande:
Risto Vikman
Tuulikki Pihl
Hanna Snellman, professor i etnologi och vicerektor vid Helsingfors universitet
Tunde Puskas, professor i pedagogiskt arbete, vid Linköpings universitet i Norrköping
Reporter: Hanna Sihlman, hanna.sihlman@sverigesradio.se
Producent: Virpi Inkeri

Programmet gjordes 2022.

De flesta djurägare pratar med sina djur. Men vilket är bästa sättet att göra det på? Och hur mycket förstår djuren?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskning har gett nya svara på frågorna om hur vi kan umgås med våra djur: Djur inte bara känner ungefär samma känslor som vi, de har också förmåga att fånga upp våra känslor och reagera på dem.

Allt fler letar nu efter nya sätt att kommunicera med och umgås med sina djur. Vi träffar Anette Eilert som har fått hjälp att hitta en bra relation till hästen Kalle och Åsa Ahlbom som utbildar hundägare i det hon kallar känslospråket. Vi får också veta vad forskningen säger med hjälp av etologPer Jensen.

Och hur skulle världen se ut om vi levde mer som jämlika med djuren? Michelle Westerlaken är forskaren som har låtit den frågan genomsyra sitt arbete.

Ett program av Lena Pettersson

Monica är 17 år när hon dör i en överdos av droger från projektet. Legalförskrivningen läggs ner men påverkar svensk narkotikapolitik i decennier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett par läkare i Sverige får i mitten på 1960-talet tillstånd från Medicinalverket att skriva ut droger till narkomaner. Läkarna driver tesen att en mättnadskänsla kommer att infinna sig och att patienterna frivilligt kommer att trappa ner sitt droganvändande om de får tillgång till droger. I Stockholm drivs en klinik av läkaren Sven Erik Åström, där köerna ringlar långa och det som skulle vara ett försök med tio personer sväller till över hundra personer. Vissa av dem fungerar som satelliter och förser utomstående med droger. Monica är en av dem.

Amfetamin, morfin och metadon

Två personer dör i överdoser med droger som skrivs ut i projektet. Först en jazzmusiker som lyckats få morfin på recept. Hör hans nära vän Göran Bergman berätta.

Och så 17-åriga Monica. Hon är inte med i försöket men får droger av en person som är inskriven på kliniken i Stockholm. Hennes yngre bror, Sören Jonsson, minns sin syster och hur hennes död blev en annonskampanj mot droger.

Nils Bejerot tog starkt intryck av den svenska legalförskrivningen

Sverige har idag några av världens strängaste narkotikalagar och i narkotikadebatten har det länge varit hårda tag och nolltolerans som gäller. Nils Bejerot, som varit tongivande för såväl den svenska debatten som lagstiftningen var motståndare till försöket.

Format svensk narkotikapolitik

Såväl Björn Johnsson, professor i socialt arbete på Malmö Universitet och Lena Eriksson, historiker och lektor vid Stockholms Universitet menar båda två att projektet har haft stor betydelse för hur den svenska narkotikadebatten formats när det gäller framförallt sprutbytesprogram, metadonbehandling och andra skadereducerande insatser för narkomaner.

Reporter: Malin Marcko, Iris Media AB

Över 2,5 miljoner flyktingar från Ukraina har kommit till Polen sedan kriget startade. Hur påverkar det vårt grannland i söder?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I och med kriget i Ukraina och den enorma flyktingströmmen har ett EU-land hamnat extra mycket i fokus: Polen. Vi ägnar hela den här morgonen åt vårt grannland vid Östersjön. Det rör sig om den akuta situationen och om flyktingmottagandet, men vi ska också prata om Polens identitet och hur den förändrats, och om Polen och Sveriges relation som de grannländer vi är.

I programmet medverkar journalisten och författaren Maciej Zaremba och Barbara Törnquist-Plewa som är professor i Öst- och Centraleuropastudier vid Lunds universitet. Hör ett reportage från den färjerutt som binder samman polska Gdynia med Karlskrona, och om polsk fotbollskultur och det landslag som slog ut Sverige i VM-kvalet. Dessutom möter vi sångaren Hiob Dylan som försöker sätta fingret på vad för slags samhälle Polen är idag.

Programledare: Lars Mogensen

Producent: Karin Arbsjö

Reportrar: Morris Wikström, Henrik Olsson och Helena Stenkvist Söderlin

I Det Nya Blomsterspråket får ni träffa florister och blomsterodlare i både Sverige och USA - blomsterkreatörer som alla är en del av en ny blomster-boom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag behöver vi inte gå till en blomsteraffär för att handla en bukett. Pioner och körsbärskvistar säljs numera i både modebutiker och på kaféer. Och under förra året ökade blomsterhandeln i Sverige sin försäljning med över tolv procent.

Konstnärer, reklamare och modemänniskor har sadlat om och blivit en ny generation florister. All vår tid framför datorer och mobiler har också banat vägen för trenden att fler människor vill se något levande i hemmet som kontrast till alla skärmar.

Föreningen Snittblomsodlare i Sverige har nästan tredubblat sina medlemmar sedan 2020 och en ny studie från University of Georgia i USA visar att människor som är födda på 1970- och 1980-talet är mer benägna att köpa blommor än sina föräldrar. 

När du sover som djupast och Sverige ligger i dvala är det många som precis klivit på arbetspasset. Vi möter några av dem som håller Sverige rullande under dygnets mörka timmar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En klinik öppnar i Stockholm där narkomaner själva får välja drog och dos. Hör om försöket som påverkar svensk narkotikapolitik för alltid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är under 1950- och 1960-talet som en våg av ökat droganvändande sköljer över Sverige. Grupper man inte tidigare har sett använda droger syns på gatorna uppenbart påtända. En av de populäraste drogerna är bantningsmedlet Preludin, som påminner om amfetamin. Det blir hårdare tag men det höjs också röster om att ett annat angreppssätt behövs.

Den svenska legalförskrivningen

Medicinalstyrelsen ger tillstånd till ett par läkare att testa en verksamhet där narkomaner får droger utskrivna. I april 1965 öppnar kliniken för legal förskrivning i centrala Stockholm och drivs av doktor Sven Erik Åström. Det som skulle bli ett försök med ett tiotal personer slutar med en okontrollerad utskrivning av amfetamin, morfin och metadon till uppemot 120 personer. Hör Monica Wachtmeister som arbetade som sjuksköterska på kliniken.

Reporter: Malin Marcko, Iris Media AB

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det perfekta sparandet som alltid ger vinst, finns det eller är det bara en önskedröm? I osäkra tider talas det ofta om guld eller dollar, möjligen statsobligationer som ju inte ger så hög avkastning men som bedöms som en riskfri investering.

Mer sällan hör man talas om att köpa en gammal bil och låta den stå några år, men det är vad Magnus Bengtsson gör, och hoppas ska betala sig.

Hör även Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet.

Anders Diamant
anders.diamant@sverigesradio.se

Trädgårdsmästaren som lever för att odla

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I väntan på att odlingssäsongen drar igång kan man ju ändå öppna lite på dörren till det gröna.

Vi ska besöka en man som under större delen av sitt liv ägnat sig åt att se till att trädgårdar håller sig fina.

Bo Lindahl har fyllt 83 år men har ännu inte lagt grensaxen på hyllan, och vi passade på att tala med honom mellan arbetspassen och något han noterat är att gräsmattor är något som bekymrar många.

Anders Diamant
anders.diamant@sverigesradio.se

Hur förberedda är vi inför en större kris i samhället? Hur klarar vi oss när de viktiga funktionerna i samhället slutar fungera och vi måste ta hand om oss själva?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Anna Torndahl visar hur vi snabbt och effektivt kan få igång en eld utan tändstickor. Allt som behövs är en tampong, ett batteri och lite stålull. Men folk tittar lite förvånat på henne där hon står på parkeringen med en rykande tampong i handen.

Anna jobbar för Försvarsutbildarna som fått uppdrag från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, att under fyra år informera så många som möjligt om hur vi ska klara en kris när och om katastrofen drabbar oss. 

- Tidigare när vi gjorde lumpen fanns kunskapen hos många, men idag när värnplikten är vilande har mycket av den kunskapen försvunnit hos den yngre generationen, säger Anna Torndahl.

Under sig har hon en hel stab av informatörer, däribland Ingela Hjulfors Berg och Anja Holmström, som informerar det sex timmar långa informationsmaterialet "För din säkerhet" till allmänheten.

Och på en affär i Umeå hjälper expediten Lucas Anna Torndahl att hitta de saker som ska läggas i en krislåda. Lucas är övertygad om att han vid en kris kommer att klara sig bra eftersom han bor i lägenhet mitt i stan, varpå Anna Torndahl förklarar att det är just de som är mest sårbara.

Programmet gjordes 2016.

Reporter Gunilla Nordlund.