Svenskpodden med Carl-Johan Markstedt

I det här avsnittet av Svenskpodden klassiker intervjuas författaren Jerker Virdborg. Han berättar vad som kännetecknar en dystopi och beskriver de kopplingar som finns mellan den dystopiska litteraturen och samhällsutvecklingen. Han presenterar några av de mest kända dystopierna men funderar också på vad framtidens dystopier kommer att handla om. Sist i avsnittet diskuterar han tänkbara orsaker till genrens stora popularitet – vilka behov fyller egentligen läsningen av mörka framtidsskildringar?

Ladda ner uppgifter till avsnittet här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Svenskpodden klassiker intervjuas Anders Cullhed, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Han förklarar vad som kännetecknar en klassiker och varför det är viktigt att klassikerna berör sina läsare. Han ger olika exempel på klassiker ur litteraturhistorien och diskuterar på vilket sätt dessa texter kan vara relevanta för oss som lever i dag. I podden förklarar han även hur det kommer sig att så många av klassikerna är skrivna av män, men också varför majoriteten av framtidens klassiker sannolikt lär vara skrivna av kvinnor.

Ladda ner uppgifter till avsnittet här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Svenskpodden klassiker intervjuas Anna Cavallin, litteraturvetare vid Stockholms universitet. I podden sammanfattar hon modernismen genom att välja ut tre ord som hon diskuterar i relation till litteraturen under epoken. Hon förklarar varför många modernistiska rörelser skrev manifest och ger sina bästa tips på hur man kan närma sig modernistiska dikter. Sist i avsnittet läser och kommenterar hon Edith Södergrans dikt ”Vierge moderne”. 

Ladda ner uppgifter till avsnittet här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Svenskpodden klassiker intervjuas Jennie Nell, universitetslektor vid Stockholms universitet. Hon berättar om Carl Michael Bellmans liv och författarskap, och ger en levande beskrivning av 1700-talets Stockholm där Bellman levde och verkade. Hon beskriver även hur det kan ha gått till när Bellman själv framförde sina sånger och epistlar. Sist i avsnittet läser hon ur en av Bellmans texter – den självbiografiska ”Vaggvisa för min son Karl”. 

Ladda ner uppgifter till avsnitten här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Svenskpodden klassiker intervjuas Gunilla Hermansson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon ger exempel på vad som kännetecknar romantikens litteratur och förklarar vilken betydelse poesin hade under epoken. Hon presenterar två av den svenska romantikens främsta poeter, Erik Johan Stagnelius och Julia Nyberg, och berättar om deras liv och författarskap. I avsnittet läser hon även ur de dikter av Stagnelius och Nyberg som hon själv tycker allra mest om.

Ladda ner uppgifter till avsnittet här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Svenskpodden klassiker intervjuas litteraturvetaren Anna Cavallin. Hon berättar om det moderna genombrottet i Norden och presenterar några av periodens mest framträdande författare, bland annat Victoria Benedictsson och August Strindberg. I avsnittet läser hon också ett kort stycke ur en novell av Anne Charlotte Leffler och förklarar på vilket sätt den är typisk för den litteratur som skrevs under det moderna genombrottet.

Ladda ner uppgifter till avsnittet här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnittet intervjuas Anna Blennow, forskare i latin vid Göteborgs universitet. Hon berättar om Sapfos liv, samtid och författarskap. Hon ger exempel på hur Sapfo skildrar den bitterljuva kärleken och tipsar om hur man kan läsa Sapfo i dag med tanke på att nästan bara fragment av hennes poesi finns bevarade. Sist i avsnittet berättar Anna Blennow vilken dikt av Sapfo hon själv gillar allra bäst, och läser dikten i två olika svenska översättningar.

Ladda ner uppgifter till avsnittet här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnittet intervjuas Tommy Kuusela, forskare vid Institutet för språk och folkminnen. Han förklarar vad vi känner till om bakgrunden till Den poetiska Eddan – Nordens äldsta diktsamling – och vad dikterna säger om det samhälle och den tid då de skapades. Han ger exempel på vad Eddadikterna handlar om och berättar vad han tycker att dikterna kan säga oss som lever i dag. Sist i avsnittet läser Tommy Kuusela sina egna favoritrader ur samlingen som handlar om den gången gudinnan Freja sätter alla de andra gudarna på plats.

Ladda ner uppgifter till avsnittet här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnittet intervjuas Roland Heiel, ordförande för Shakespearesällskapet. Han berättar om William Shakespeares liv och författarskap, och beskriver hur det såg ut – och luktade! – på en engelsk renässansteater. Han presenterar de pjäser av Shakespeare som spelas mest i vår tid och förklarar vad han tycker att Shakespeares pjäser kan säga oss som lever i dag. Sist i avsnittet läser Roland Heiel några rader ur Hamlet med goda råd om hur man bör leva sitt liv – lika aktuella i dag som på Shakespeares egen tid.

Ladda ner uppgifter till avsnittet här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 10 december 2019 delas två Nobelpris i litteratur ut – dels 2018 års pris till Olga Tokarczuk, dels 2019 års pris till Peter Handke. Vilka är de två pristagarna och vad kännetecknar deras författarskap? I det här avsnittet av Svenskpodden presenterar Lotta Jeppson och Ebba Holmberg, ämnesansvariga för litteraturpriset på Nobelprismuseet, de båda pristagarna. De tar upp framträdande teman i deras verk och tipsar om texter att läsa i klassrummet. De ger även en bakgrund till Nobelpriset i litteratur och beskriver bland annat Alfred Nobels stora litteraturintresse. I samtalet sammanfattas också huvuddragen i den kritik som riktats mot beslutet av tilldela Peter Handke Nobelpriset.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan lärare på lågstadiet arbeta med läseböcker som berättar samma historia fast de är skrivna på olika nivåer? Om det handlar det här avsnittet av Svenskpodden. Författaren Pernilla Gesén har skrivit ett femtiotal böcker, mestadels för barn och ungdomar, bland annat flera som brukar benämnas ”lättlästa”. I det här samtalet berättar hon om sina Robinböcker, för elever i årskurs 1–3, som finns på tre olika textnivåer. Pernilla Gesén berättar om tankarna bakom böckerna och beskriver sin skrivprocess – hur man gör när man ska berätta samma historia på flera nivåer. Hon ger också förslag på hur man kan arbeta med böckerna i klassrummet. Utifrån sitt perspektiv som författare som besökt många klasser ger hon också sina bästa tips på hur man kan väcka läslust hos yngre barn, och vad man kan tänka på när man väljer böcker för såväl högläsning som enskild läsning.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lektionsdesign handlar om formgivning av undervisning – om att utforma lektioner så att alla i elevgruppen kan utvecklas oavsett förutsättningar. I det här avsnittet av Svenskpodden berättar läraren och specialpedagogen Helena Wallberg hur lektionsdesign kan hjälpa lärare att organisera arbetet i klassrummet. Hon förklarar begreppen differentierad och explicit undervisning, och presenterar en handfast modell för hur lektioner kan byggas upp. Modellen består av åtta faser – från lektionens inledande ritualer och rutiner till lärarens avslutande formativa bedömning av lektionen. Helena Wallberg ger konkreta tips på aktiviteter under lektionens olika faser.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Novellen är ett tacksamt format att arbeta med i skolan. Dessutom finns det så många berättelser att välja bland. Men vad kännetecknar egentligen novellen? Går det ens att definiera vad en novell är? Och hur ser den svenska novellistikens utveckling ut i Sverige? I det här avsnittet av Svenskpodden berättar Jerker Virdborg om arbetet med Svenska noveller – från Almqvist till Stoor, en antologi över svensk novellkonst genom tiderna. Svenska noveller innehåller nittio noveller från 1838 fram till våra dagar. Jerker Virdborg diskuterar novellens främsta kännetecken, samtidigt som han förklarar varför det är omöjligt att en gång för alla definiera vad en novell är. Han beskriver det egna arbetet med att skriva noveller och tipsar om tre noveller ur antologin som han särskilt vill rekommendera unga läsare.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I läsårets första avsnitt av Svenskpodden delar svensklärarna Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg med sig av sina främsta råd till nya lärare. De framhåller vikten av att ha en realistisk ambitionsnivå och att man som ny lärare vågar ta hjälp av sina mer erfarna kollegor. De ger tips på saker att vara extra observant på under den första tiden på skolan, hur man kan prioritera bland alla de många olika arbetsuppgifterna och vad man bör tänka på när man planerar sina första lektioner. Deras kanske främsta råd handlar dock just om att våga vara ny – att inte ställa för höga krav på sig själv.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan svensklärare arbeta med film i undervisningen? I det här avsnittet av Svenskpodden diskuterar doktoranden Simon Wessbo olika aspekter av filmarbete i klassrummet. Det blir ett samtal om filmatiseringar, remediering och upphovsrätt. Simon Wessbo berättar även om en studie som han gjort, där han låtit gymnasieklasser antingen läsa Hjalmar Söderbergs novell Pälsen eller se en filmatisering av den. Hur har dessa elever uppfattat berättelsen, och vilka slutsatser kan dra utifrån det? Simon Wessbo förklarar varför det kan vara fruktbart att utgå från en berättelses så kallade kärnfunktioner när man arbetar med film och litteratur i klassrummet, och ger exempel på vilka kärnfunktioner som bygger upp intrigen i just Pälsen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka är de senaste trenderna inom barn- och ungdomslitteraturen? Hur många böcker ges det ut under ett år? Vilka teman dominerar i utgivningen? I det här avsnittet av Svenskpodden summerar Kajsa Bäckius, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet, 2018 års utgivning av barn- och ungdomslitteraturen. Hon ger exempel på teman och frågeställningar som varit mest framträdande under det gångna året, och belyser med ett stort antal böcker för barn och ungdomar i olika ålder.Svenska barnboksinstitutet sammanställer varje år föregående års utgivning av barn- och ungdomsböcker. Denna sammanställning presenteras i en rapport samt i ett antal föreläsningar under den så kallade Bokprovningen som genomföras på ett antal platser i landet.De böcker som nämns i avsnittet är följande:Kapitelböcker (6–9 år)Angelica Öhrn, Christina Hildebrand, Hedvig Wallin, Får mormor komma hit? En bok om migrationsrättMellanåldersböcker (9-12 år)Elin Ek, Athena. Grattis världen! Jag är här nuMilena Bergquist, Lilla Na och djurkuppenKajsa Bornedal, Rebellens nybörjarbok: konsten att låta tillsammansJenny Jägerfeld, Comedy QueenUngdomsböckerSofia Nordin, Allt ska brinnaMats Söderlund, HotetYrsa Walldén, FlickvänsmaterialMalin Stehn, Inte din brorKarl Modig, Döden är inget skämt

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Intensivsvenska är ett unikt treårigt projekt med målet att ta fram en modell för effektiv undervisning i svenska språket och andra ämnen för nyanlända ungdomar. Projektet, som har Svenska Akademien som huvudman, ingår i Wallenbergstiftelsernas program Integration för Sverige. I det här samtalet berättar Ann Boglind och Monica Karlsson om projektet och om den specialsatsning i skönlitteratur som de båda arbetar med. De delar med sig av sina tankar om varför det är viktigt att ge tid och utrymme för litteraturläsning i undervisningen av nyanlända, och ger flera konkreta exempel på texter, metoder och modeller som tagits fram inom ramen för projektet Intensivsvenska. De diskuterar även hur lärare kan kombinera originaltexter och lättlästa texter i sin undervisning.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Som svensklärare vill vi väcka våra elevers lust till läsning. Men vad menar vi egentligen med läslust? Hur gör vi konkret för att skapa intresse och engagemang för litteratur? Och hur får vi med oss elever som känner starkt motstånd mot att läsa? Svenskläraren och läromedelsförfattaren Åse Wewel beskriver i det här samtalet ingående hur hon arbetar med ordförståelse- och lässtrategier för att väcka sina elevers intresse för litteratur och utveckla deras läsflyt och läsförståelse. Hon förklarar hur hon introducerar strategierna och hur hon skapar progression i undervisningen. I samtalet ger hon även konkreta tips på böcker som fungerar i hennes klassrum, och hur hon konkretiserar begrepp som tema och motiv.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför är det viktigt att träna elever på att ha fel ibland? Hur kan litterära epoker introduceras med exempel ur samtiden? Vilka tankerutiner kan lärare använda för att stimulera sina elevers tänkande? Hur kan moraliska dilemman fungera som utgångspunkter för arbete med historiska händelser, som bombningen av Hiroshima? Läraren och ämnesspanaren Robin Smith ger exempel från sina spaningar i svenskämnet. Det blir ett samtal med många uppslag och konkreta tips på lektionsupplägg och material som kan användas i svenskundervisningen. Robin Smith är gymnasielärare i svenska och engelska på Viktor Rydberg Gymnasium Odenplan i Stockholm.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad innebär begreppet medie- och informationskunnighet (MIK)? Och hur tar man upp och undervisar om källkritik och informationssökning med de allra yngsta barnen i skolan? Bibliotekarien Marika Alneng, en av författarna till läromedlet ZickZack F–3 Sökrummet, ger i det här samtalet sina bästa tips till lärare hur de kan ta sig an dessa frågor i klassrummet, till exempel att arbeta med högläsning, kreativt skapande och programmering. Marika Alneng är även författare till boken Folkbibliotek i förändring: navigera med medie- och informationskunnighet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En av de mest omdiskuterade språkriktighetsfrågorna på senare år är valet mellan de och dem. Detta är också den besvärligaste språkriktighetsfrågan i undervisningen enligt en enkätundersökning bland svensklärare häromåret. Universitetslektor Lena Lind Palicki är en av de forskare som genomförde enkätundersökningen. Hon har även tittat närmare på debatten kring de och dem. I det här samtalet ger hon perspektiv på den debatten, och går samtidig igenom vilka andra språkriktighetsfrågor svensklärare anger som problematiska i sin undervisning. Hon ger också konkreta tips på hur vi kan ta upp dessa frågor i klassrummet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I läsårets första avsnitt, inspelat under Bokmässan i Göteborg, gör vi nedslag i ungdomslitteraturen och tipsar om aktuella böcker. Läraren och skolbibliotekarien Maria Heimer presenterar fem nya ungdomsromaner som passar att läsa och diskutera i klassrummet. För varje roman ges konkreta förslag på frågeställningar och teman att arbeta med. Det blir också ett samtal om hur man kan tänka när man som lärare väljer romaner åt sina elever. De romaner som tas upp i avsnittet är: Christina Lindström – Finns det björkar i Sarajevo, Åsa Karsin – Lite kul måste man ha, Jacqueline Woodson – Brun flicka drömmer, Patrik Lundberg – Berättelsen om Sverige: texter om vår demokrati och Ann-Helén Laestadius – Inte längre min.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan lärare tillsammans planera och arbeta systematiskt med genrepedagogik? På Kvarnbackaskolan i Stockholm har lärarna tagit fram en genretrappa med de textgenrer som lärarna arbetar med i de olika årskurserna. Karin Pettersson och Linda-Mari Johansson berättar om skolans genrepedagogiska arbete, om metoden ASL, Att skriva sig till läsning, och ger konkreta exempel från sina respektive klassrum i förskoleklass och på lågstadiet. Både är förstelärare på skolan. Karin Pettersson är dessutom författare till boken Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F-3: cirkelmodellen, genrepedagogik, ASL och IKT. Hon skriver även läromedel i Zick Zack-serien för förekoleklass.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka typer av bedömningar kan lärare göra? Ska varje enskild uppgift betygsättas? Och vad är egentligen ett kunskapskrav? För att få svar på de frågorna gästas det här avsnittet av Helena Wallberg: lärare, specialpedagogen, fortbildare och författaren till bl.a. boken "Att sätta betyg"

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan retoriken vara en resurs i grundskolan och på gymnasiet i arbetet med muntlig och skriftlig kommunikation? Hur kan retoriken utveckla eleverna kritiska tänkande? Och vad är viktigt att tänka på när lärare ger respons på elevers texter och tal? Samtal med Vendela Blomström, en av författarna till läromedlet Svenska impulser – en handbok i retorik. Vendela Blomström beskriver den retoriska arbetsprocessen, ger konkreta exempel hur elever kan arbeta med etos, logos och patos och förklarar varför det är viktigt att den respons som lärare ger är konkret, konstruktiv – och kärleksfull.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Genom undervisningen i svenska ska eleverna få kunskaper om hur man söker och kritiskt granskar information från olika källor. Men hur gör man i praktiken? Samtal med Katarina Fast Ehrlén – en av författarna till läromedlet Det är bara att googla! – om informationssökning och källkritik. Katarina Fast Ehrlén ger konkreta exempel på uppgifter för svenskämnet, till exempel hur man kan arbeta med den egna skolans webbplats, bilder och litteratur – för att utveckla elevernas sökstrategier och källkritiska kompetens.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Demokrati är ett uppdrag för hela skolan. Vad man innebär det i praktiken, och hur kan demokratiuppdraget i skolans omsättas i undervisning i svenskämnet? Samtal med Charlotta Granath, lärare i SO och förstelärare i demokrati på Viksjöskolan i Järfälla. Charlotta Granath är även lärarutbildare och författare till boken Demokratiuppdraget i skolan - metodhandbok med undervisningsexempel.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur läskigt får det egentligen vara när man skriver böcker för unga läsare? Hur bygger man upp spännande stämningar i berättelserna? Och vad är viktigt att tänka på när skolor förbereder sig inför ett besök av ett författare? Samtal med ungdomsboksförfattaren Magnus Nordin. Avsnittet är inspelat på Nya Elementar i Bromma i Stockholm, i samband med att Magnus Nordin träffade ett antal klasser i årskurs åtta och berättade om sitt skrivande.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför har genrepedagogiken blivit en så framgångsrik modell för lärande? Hur kan man tillämpa genrepedagogiken rent konkret i klassrummet? Och vilka är de främsta förtjänsterna med att arbete på det här sättet med sina elever? Samtal med Kristina Asker och Susan Nieland, båda författare till genrepedagogiska läromedel.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I oktober tillkännagav Svenska Akademien att 2017 års Nobelpris i litteratur går till den engelska författaren Kazuo Ishiguro. Hur går det egentligen till när Svenska Akademien utser Nobelpristagare i litteratur? Vem är årets litteraturpristagare och vad kännetecknar hans författarskap? Och hur kan man läsa och diskutera Ishiguro i klassrummet? Samtal med Kristian Fredén, litteraturkritiker, författare och bibliotekarie på Svenska Akademiens Nobelbibliotek, samt Sven Eriksson, läromedelsförfattare och svensklärare.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan skolan hjälpa nyanlända elever att så snabbt som möjligt erövra svenska språket och lyckas i skolan? Vilka är framgångsfaktorerna? Samtal med lärarna och läroboksförfattarna Camilla Nilsson och Tiia Ojala om begreppet nyanländ, om den kartläggning som skolorna gör av nyanlända elevers kunskaper, om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och om vilka utmaningarna är inför framtiden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är viktigt att tänka på när man skriver böcker för unga läsare? Hur väcker man ungdomars engagemang för skönlitteratur? Författaren och svenskläraren Christina Lindström berättar om sitt skrivande och hur hon arbetar med litteratur med sina elever.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Svenskpoddens teaseravsnitt, inför premiären i oktober, ger programledaren Carl-Johan Markstedts förhandtips och berättar lite mer om kommande avsnitt av den helt nya podden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.