Filtrar por género
Arkiv. Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Forskarliv. Från och med 25 oktober 2024 byter Vetenskapsradion Forskarliv namn till Vetenskapsradion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje
- 392 - INFO: Nya Vetenskapsradion
Nya Vetenskapsradion din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios Vetenskapsredaktion. 20 minuter varje vardag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradion Forskarliv flyttar nu till det nya programmet Vetenskapsradion, och slås ihop med Vetenskapsradion Hälsa och Vetenskapsradion På djupet till ett dagligt vetenskapsprogram.
Det här flödet upphör och alla nya avsnitt av programmet kommer att publiceras under programmet Vetenskapsradion.
Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskap
I nya Vetenskapsradionguidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i allt från forskningsfronten till vetenskapen som påverkar din vardag.
Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion Forskarliv kommer finnas kvar om man vill lyssna på dem i efterhand. Men från och med fredagen den 25 oktober 2024 kommer alla nya avsnitt att publiceras under namnet Vetenskapsradion.
Fri, 25 Oct 2024 - 00min - 391 - När brottsforskaren själv blev pistolhotad hjälpte forskningen honom (R)
Jens Ludwig forskar om våldsbrott och var med och grundade Crime Lab vid University of Chicago. För sex år sedan blev han själv pistolhotad vid ett rån, och tror att hans kunskaper hjälpte honom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jens Ludwig är professor i nationalekonomi, men var aldrig intresserad av att forska om metoder att tjäna pengar på börsen. I stället ville han använda samma beteendevetenskapliga lärdomar, som kommit fram inom fältet ”behavioural economics”, för att förstå sig på hur skjutvapenvåldet sker - hur de som skjuter fattar sina beslut och vad som ligger bakom.
Forskningen visar att snabbt, automatiskt, ofta ganska omedvetet beteende väldigt ofta ligger bakom skjutningarna. Tjafs och gräl som lika gärna kunde ha stannat av om inte de som bråkar hade haft tillgång till vapen.
Men beteendevetenskapliga metoder som går ut på att lära sig alternativa mer medvetna sätt att agera har visat stor framgång, säger Jens Ludwig.
Som också tror att hans kunskaper om det hjälpte honom när han själv blev rånad under pistolhot. För också ett rånoffers snabba automatiska beteende kan ställa till det.
Programmet är en repris från 17 april 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 23 Oct 2024 - 20min - 390 - Varje minut livsavgörande vid plötsligt hjärtstopp
För en person som direkt får hjärt- och lungräddning vid ett plötsligt hjärtstopp fördubblas chansen till överlevnad. Men för varje minut som går utan hjälp minskar överlevnadschansen med cirka tio procent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det finns inget annat medicinskt tillstånd där det är lika bråttom, säger hjärtläkaren och professorn Jacob Hollenberg, som leder forskningen på Hjärtstoppscentrum i Stockholm. De är beroende av frivilliga livräddare ute i samhället, för utan dem går det inte att korta tiden utan hjärt-och lungräddning.
På Hjärtstoppscentrum forskar de på olika metoder att öka överlevnadsandelen, och det är också fler som klarar sig idag. När Jacob Hollenberg började som läkare och forskare för drygt 20 år sedan var det cirka 4 procent av plötsligt-hjärtstoppspatienter som överlevde. Idag är det drygt 12 procent, enligt senaste statistiken från Hjärt- och Lungfonden.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.seWed, 16 Oct 2024 - 19min - 389 - Uppväxten i förorten Alby gjorde henne till urbanforskare (R)
Nu forskar Susanne Urban om hur städer ska kunna hålla ihop och inte bli så uppdelade.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Susanne Urban gillade Alby där hon växte upp. Men redan när området var nytt beskrevs det som en problemförort med hög kriminalitet. Det fick henne tidigt att inse att resurserna är olika i olika delar av staden. Hon utbildade sig till sociolog och nu forskar hon om städer, integration och hur det ska bli sammanhållning i städer, också mellan olika områden.
Susanne Urban är medlem i Vänsterpartiet.
Programmet är en repris från februari 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 02 Oct 2024 - 19min - 388 - Synforskarens dröm gick i uppfyllelse – tack vare film på internet
Michael Bok drömde om att hitta en sällsynt havsmask med unika ögon, som han bara sett en enda av, för många år sedan. Han hade nästan gett upp, då han plötsligt såg tusentals i ett youtube-klipp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det handlar om en sorts havsborstmaskar, som är så ovanliga att de bara har ett vetenskapligt namn. Men bland synforskare är alciopider intressanta för att de har så stora ögon.
Men samtidigt är de sällsynta och ömtåliga och nästan omöjliga att hitta eftersom de är genomskinliga och lever långt ut i havet. Sist någon skrev en vetenskaplig artikel om dem var på 1970-talet.
Michael Bok, forskare vid Lunds universitet, hade sett en enda individ, 2015, vid Stora Barriärrevet. Men nästan gett upp hoppet om att hitta fler. Tills ett youtube-klipp med tusentals poppade upp i hans flöde.Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.seWed, 25 Sep 2024 - 19min - 387 - Han har forskat i decennier om vad musiken gör med oss – och vad vi gör med musik (R)
Lars Lilliestam bygger sin forskning i musikvetenskap på långa intervjuer om hur och varför folk lyssnar på musik. Och hur musiken påverkar dem. Det har han forskat om i decennier och precis skrivit en ny bok.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Musik och människor - vad vi gör med musik och varför” heter hans bok, som sammanfattar både hans och andras forskning, som han stött på under alla de år han forskat och undervisat vid Göteborgs universitet. Han har skrivit den ”för vanligt folk” för att det är viktigt att forskning når utanför universitetsvärlden, säger han.
I boken berättar han om kvinnan som haft Björn Afzelius sorgliga låt ”Ikaros” som följeslagare, killen som tog hjälp av Bruce Springsteens munspel när morfar hade dött och hur han själv fick gåshud och började gråta i bilen på väg till återvinningen bara för att en viss låt spelades på radio.
Programmet sändes första gången den 19 juni.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 18 Sep 2024 - 19min - 386 - ”Självkörande bilar kan ge mer biltrafik”
Erik Almlöf har forskat om vad de självkörande bilarna kan betyda för samhället, när de väl kommer ut på vägarna. En effekt är att det kan bli mer biltrafik om också de som inte har körkort kan ta bilen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Självkörande bilar framställs ofta som en positiv framtid för den som sitter i bilen, men vad det blir för effekter i själva samhället har det inte forskats lika mycket om. Det insåg Erik Almlöf, som jobbade i femton år som analytiker av kollektivtrafik, med prognoser om framtiden. Ofta fick han frågor om vad förarlösa fordon kunde innebära, när de väl kommer i trafiken.
Så han började själv forska om det och har nyligen doktorerat vid KTH med en avhandling om vad just de förarlösa fordonen kan betyda för samhället.
Förutom att påverka trafiken kan det påverka folkhälsan om fler börjar ta bilen, som annars kanske gått till buss och tåg, eller cyklat, menar han. Det kan också ställa till oreda i trafiken eftersom förarlösa bilar inte fantasi eller flexibilitet när det kan behövas i krångliga situationer.
Och självkörande bilar skulle också kunna bli ett nytt mål för terrorangrepp, säger Erik Almlöf.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.seWed, 11 Sep 2024 - 19min - 385 - Många känner stor sorg när barnen flyttar - och skäms över det
Det kan bli överraskande tomt när ens barn flyttar hemifrån, och det är vanligt att föräldrar känner sorg. Psykologen Camilla von Below har skrivit en bok för att hjälpa föräldrar att ta sig igenom det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Camilla von Belows egen son flyttade hemifrån blev hon förvånad över sina egna känslor. Hon trodde hon var beredd.
Som psykologiforskare slogs hon av hur lite forskning det finns om det här, trots att det är något som många går igenom. Det finns mer forskning om andra naturliga utvecklingssteg i familjelivet, som att få barn, skilsmässor eller sorg i andra situationer. Men i sitt arbete som psykoterapeut kom Camilla von Below i kontakt personer som utvecklat ångest, depression, eller upplevt en stor tomhet och meningslöshet efter att barnen flyttar. Så hon insåg att det kunde behövas någon sorts hjälp och skrev en bok: ”När barnen flyttar hemifrån”.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 04 Sep 2024 - 19min - 384 - Hon är smittskyddsexperten som kör stand-up om könssjukdomar (R)
Lina Nerlander är expert på könssjukdomar på Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Men på fritiden är hon också ståuppkomiker och då skämtar hon både om epidemiologi och könssjukdomar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu funderar hon på om humorn också skulle kunna vara en strategi för att sprida kunskap på sitt jobb. För könssjukdomarna ökar i Europa och det är viktigt att nå de unga.
Det är nämligen bland gruppen unga vuxna som de ser en ökning och de kan vara svåra att nå. Något har hänt efter pandemin, som gör att flera könssjukdomar ökar - gonorré, chlamydia och syfilis.
Programmet är en repris från 20 mars 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 28 Aug 2024 - 19min - 383 - 100-årige nobelpristagaren: ”Mitt hjärta slår för dem som inte passar in” (R)
Svenska Torsten Wiesel är nobelpristagaren i medicin som upptäckt grunden för hur våra synintryck blir till bilder i hjärnan. Han har varit rektor på Rockefeller University och är fortfarande rådgivare åt unga forskare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Torsten Wiesels och kollegan David Hubels forskning om synen handlade om hur synintryck på näthinnan går vidare och omvandlas till bilder i hjärnan. Det ledde också till att vi förstod hur viktigt det är att barn med medfödda synfel behandlas så fort som möjligt för att kunna ge dem en normal utveckling av synen.
Torsten Wiesel växte upp vid mentalsjukhuset Beckomberga, där hans pappa var chefspsykiater.
– Jag såg ingen skillnad på dem som var utanför och innanför staketet, säger han.Uppväxten väckte hans engagemang för dem som inte passar in och den har han haft med sig hela livet.
– Jag har försökt vara en positiv kraft, säger han, om sina olika engagemang.
Hör tankar från denna hundraåring som läste till läkare i slutet av 1940-talet, flyttade till USA och började forska på 1950-talet, fick medicinpriset 1981 och var rektor på Rockefeller University på 1990-talet. Och som fortfarande är rådgivare och mentor åt unga forskare.Programmet är en repris från juni 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.seMusiken i programmet: ”It's Still Warm” av kompositören Mike McGinnis. Den finns på albumet ”Ängsudden Song Cycle”, med texter av konstnären Mususa Wiesel, inspirerad av Torsten Wiesels barndom på familjens skärgårdsställe.
Wed, 21 Aug 2024 - 20min - 382 - Tina röjde sömnmyt: Därför kan du fortsätta snooza (R)
När sömnforskaren Tina Sundelin skulle härleda kritiken mot att snooza märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer och fick ett oväntat resultat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att slumra om när morgonalarmet ringer och skjuta upp att gå upp är en vattendelare inom morgonrutiner. Vissa älskar det. Andra hatar det. Och somliga älskar att hata det. Länge har synen på att snooza varit att det är dåligt för din sömn och din hälsa.
Men när sömnforskaren Tina Sundelin faktiskt undersökte det här så märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer – och efter experiment i sömnlabb framträdde ett överraskande resultat, som gör att vi kan fortsätta snooza med gott samvete.
Programmet sändes första gången i november 2023.
Reporter Emelie Bredmar
Producent Cecilia OhlenWed, 14 Aug 2024 - 19min - 381 - ”Plötsligt luktar maten äckligt - efter covid” (R)
Nicklas Neuman forskar om de som drabbades av förvrängningar av luktsinnet efter covid-19.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Helt plötsligt börjar mat du tyckt om lukta på ett konstigt sätt – ibland så äckligt att du mår illa. Somliga står till exempel bara ut med att äta pasta utan sås. Det är en av de formerna av långtidscovid som fortfarande sitter i hos vissa personer, som kan ha haft det så i upp till tre år nu. Det handlar alltså inte om luktbortfall utan om förvrängt luktsinne – att saker luktar konstigt. Det kallas parosmi.
Nicklas Neumann är forskare i kostvetenskap vid Uppsala universitet och intresserar sig för sociala frågor som har med mat och matlagning att göra. När de här patienterna började dyka upp på specialistmottagningar blev han intresserad av hur det är att leva med ett sådant problem.Tillsammans med en dietist och en sensoriker drog de igång ett forskningsprojekt för att få mer förståelse för hur det är att ha en sådan här luktsinnesstörning och leva med den varje dag.
Programmet är en repris från mars 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 07 Aug 2024 - 19min - 380 - Anne Sverdrup-Thygeson: ”Man blir glad av att ha en nära relation med insekter” (R)
Den som intresserar sig för insekter får aldrig tråkigt. Det är budskapet från den norska bevarandebiologen Anne Sverdrup-Thygeson som vill väcka vår kärlek och vårt engagemang för naturen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många har fascinerats av hennes böcker och berättelser om insekternas mångformiga liv och de relationer som de och andra arter bildar med varandra i naturen. Men inte alla är lika glada över hennes engagemang för att föra vidare kunskap om biologisk mångfald, hon har också fått stå ut med negativa kommentarer från skogsnäringen. Bevarandebiologen och insektsforskaren Anne Sverdrup-Thygeson berättar om varför hon vill få såväl barn som politiker att lära sig mer om stritar och steklar. Och så hör vi det senaste om kissnödiga cikador i USA.
Programmet är en repris från 22 maj 2024.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 31 Jul 2024 - 19min - 379 - Han forskar om gängbrottsligheten: ”Våldsbrotten är färre men värre” (R)
Amir Rostami, professor i kriminologi, forskar om brottsutvecklingen i Sverige. Våldsbrotten är färre nu, men skjutningar, sprängning och knivdåd är samtidigt värre än förr.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vissa brott, som förr gödde den organiserade brottsligheten, har helt försvunnit i Sverige, andra ökar med flera hundra procent. Men enligt Amir Rostami har vi för mycket tunnelseende när vi diskuterar brottsligheten. Nu handlar det mest om skjutningar, sprängningar och narkotika, samtidigt som annan brottslighet drar in mer pengar och kan etablera sig i det tysta.
Amir Rostami kom till Sverige som flykting från Iran, som 8-åring i slutet av 1980-talet. Han växte upp i en förort till Göteborg. Han gillar inte att prata om sig själv, utan pratar hellre om sin forskning. Samtidigt nämner han sin bakgrund som ett av huvudskälen till att han först blev polis och sedan forskare i organiserad brottslighet.
Programmet är en repris från 28 februari 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 24 Jul 2024 - 19min - 378 - Vad en platåsko kan lära oss om astronauternas liv i rymden (R)
Forskarna kallar den ABBA-skon och det är en enkel metod att simulera vad som händer med muskler och skelett i tyngdlöshet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rodrigo Fernandez Gonzalo är muskelforskare och forskar om vad som händer med muskler både hos astronauter i tyngdlöshet och hos personer som inte använder sina muskler, till exempel på grund av sjukdom och sängliggande.
Han utbildade sig i Spanien men kom till Sverige, som han anser vara ett pionjärland för muskelforskning, där tekniken att ta muskelbiopsier utvecklades på 1960-talet och där det fanns flera forskare som intresserade sig för rymdfysiologi.
På så sätt kunde han kombinera två av sina stora intressen som han haft sedan barndomen, intresset för fysisk träning och sport och intresset för rymden.
Medverkande: Rodrigo Fernandez Gonzalo, docent i fysiologi, Karolinska Institutet.Programmet är en repris från 7 februari 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 17 Jul 2024 - 19min - 377 - Carolina är tandläkaren som undersöker vikingatida tandvärk (R)
Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion.
– Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna.Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjorts vid Göteborgs universitet.
Programmet sändes första gången i januari 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 10 Jul 2024 - 19min - 376 - Starlet-läsarna stöttade varandra (R)
Tidningen Starlet, som hade låg status bland vuxna, var ett socialt medium innan internet fanns. Här skrev läsarna till varandra och stöttade och gav råd om föräldrarna skulle skiljas eller om pappa drack för mycket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Starlet var en tidning som många såg ner på under de 30 år den gavs ut. Men nu visar den första akademiska studien av tidningen, gjord av Kristina Öhman, att den spelade en viktig roll för läsarna. Som ett forum där de diskuterade problem, men ibland också som den första platsen där de kunde skriva och publicera egna alster.
Starlet inte så konsumtionsinriktad
Den var heller inte så konsumtionsinriktad som många andra tidningar. ”Så fixar du sommarklänningen av pappas avlagda skjorta” eller ”Så blir den gamla kappa modern” var tips för att läsarna inte skulle behöva köpa nytt men också ett sätt att få en mer individuell stil.
Stereotypa kärleksbeskrivningar i serierna
En stor del av kritiken handlade om att serierna var sådana stereotypa kärleksbeskrivningar. Men avhandlingen visar att Starlet-redaktionen försökte förmå de utländska serietecknarna att rita serierna så att de hamnade närmare läsarnas vardag. Och att de unga läsarna inte alls bara svalde ”kärleksdravlet” som kritikerna kallade det.Musik i programmet: ”Starlet” av Magnus Uggla, från Om Bobbo Viking från 1975.
Programmet sändes första gången i januari 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 03 Jul 2024 - 19min - 375 - 100-årige nobelpristagaren: ”Mitt hjärta slår för dem som inte passar in”
Svenska Torsten Wiesel är nobelpristagaren i medicin som upptäckt grunden för hur våra synintryck blir till bilder i hjärnan. Han har varit rektor på Rockefeller University och är fortfarande rådgivare åt unga forskare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Torsten Wiesels och kollegan David Hubels forskning om synen handlade om hur synintryck på näthinnan går vidare och omvandlas till bilder i hjärnan. Det ledde också till att vi förstod hur viktigt det är att barn med medfödda synfel behandlas så fort som möjligt för att kunna ge dem en normal utveckling av synen.
Torsten Wiesel växte upp vid mentalsjukhuset Beckomberga, där hans pappa var chefspsykiater.
– Jag såg ingen skillnad på dem som var utanför och innanför staketet, säger han.Uppväxten väckte hans engagemang för dem som inte passar in och den har han haft med sig hela livet.
– Jag har försökt vara en positiv kraft, säger han, om sina olika engagemang.
Hör tankar från denna hundraåring som läste till läkare i slutet av 1940-talet, flyttade till USA och började forska på 1950-talet, fick medicinpriset 1981 och var rektor på Rockefeller University på 1990-talet. Och som fortfarande är rådgivare och mentor åt unga forskare.Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.seMusiken i programmet: ”It's Still Warm” av kompositören Mike McGinnis. Den finns på albumet ”Ängsudden Song Cycle”, med texter av konstnären Mususa Wiesel, inspirerad av Torsten Wiesels barndom på familjens skärgårdsställe.
Wed, 26 Jun 2024 - 20min - 374 - Han har forskat i decennier om vad musiken gör med oss – och vad vi gör med musik
Lars Lilliestam bygger sin forskning i musikvetenskap på långa intervjuer om hur och varför folk lyssnar på musik. Och hur musiken påverkar dem. Det har han forskat om i decennier och precis skrivit en ny bok.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Musik och människor - vad vi gör med musik och varför” heter hans bok, som sammanfattar både hans och andras forskning, som han stött på under alla de år han forskat och undervisat vid Göteborgs universitet. Han har skrivit den ”för vanligt folk” för att det är viktigt att forskning når utanför universitetsvärlden, säger han.
I boken berättar han om kvinnan som haft Björn Afzelius sorgliga låt ”Ikaros” som följeslagare, killen som tog hjälp av Bruce Springsteens munspel när morfar hade dött och hur han själv fick gåshud och började gråta i bilen på väg till återvinningen bara för att en viss låt spelades på radio.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seTue, 18 Jun 2024 - 19min - 373 - Hon vill att vi ska bli bättre på att ta hand om sorg hos barn
Rakel Eklund är psykiatrisjuksköterska som forskar om barn och döden. Och hur vi ska bli bättre på att prata med barn om det. Till exempel kan barnböcker hjälpa oss vuxna att komma igång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det var efter att en vän vars bror dött inte fick det stöd han behövde som Rakel Eklund bestämde sig att hon ville bli sjuksköterska. Nu forskar hon vid Uppsala universitet just om hur vi bemöter barn med sorg och hur vi vuxna pratar med dem.
Hon har nyligen gjort en studie om vilka barnböcker för mindre barn som handlar om döden, och anser att de kan vara en bra hjälp för vuxna som tycker det är svårt att prata med barn om döden och sorg.Böcker som det lästes ur: Dödenboken av Pernilla Stalfelt. Uppläsare Tuva Börgö
Adjö, herr Muffin av Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm. Uppläsare Ulf Nilsson
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 12 Jun 2024 - 19min - 372 - Han vill göra matavfallet ätbart
Francisco Vilaplana är chef för en forskargrupp som forskar om hur avfall från livsmedelsindustrin ska kunna förädlas till något mer värdefullt och nyttigt än idag, när det mesta går till biogas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han är föreståndare för KTH Food, där forskare från olika fält gått samman för att göra mat och mattillverkning mer hållbar och hälsosam. I hans grupp forskar de om olika kolväten från olika så kallade sidoströmmar, alltså avfall från mattillverkningen, och hur det skulle kunna komma till bättre användning än idag. Det handlar om avfall från mjöltillverkning och juicetillverkning, som skulle kunna omvandlas till nyttiga fiberrika produkter.
När han inte forskar spelar han ofta musik, oboe, på en ganska hög nivå. Han hoppar in i olika orkestrar och tycker att livet i en orkester ibland liknar forskningen, där alla gör sin del. När han var ung läste han musik och valet stod mellan att bli oboist eller kemist. Det blev det senare, men ibland funderar han på om det var rätt val, för musiken är också viktig i hans liv.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.seWed, 05 Jun 2024 - 19min - 371 - Han var beredd när svinpesten kom – möt statsepizootologen Karl Ståhl
När svinpesten bröt ut i höstas runt Fagersta fanns det en person som var extra mycket beredd på ett sådant utbrott. Statsepizootologen Karl Ståhl var nämligen specialist på just den.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Karl Ståhl har ägnat större delen av sitt forskarliv åt just den afrikanska svinpesten. Han hade studerat den i ett av svinpestens ursprungsländer, Uganda. Så när SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, och andra myndigheter behövde agera snabbt visste han extra väl vad som krävdes.
Här berättar han hur han upplevde det hela och hur det har gått med bekämpningen hittills.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.seWed, 29 May 2024 - 19min - 370 - Anne Sverdrup-Thygeson: ”Man blir glad av att ha en nära relation med insekter”
Den som intresserar sig för insekter får aldrig tråkigt. Det är budskapet från den norska bevarandebiologen Anne Sverdrup-Thygeson som vill väcka vår kärlek och vårt engagemang för naturen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många har fascinerats av hennes böcker och berättelser om insekternas mångformiga liv och de relationer som de och andra arter bildar med varandra i naturen. Men inte alla är lika glada över hennes engagemang för att föra vidare kunskap om biologisk mångfald, hon har också fått stå ut med negativa kommentarer från skogsnäringen. Bevarandebiologen och insektsforskaren Anne Sverdrup-Thygeson berättar om varför hon vill få såväl barn som politiker att lära sig mer om stritar och steklar. Och så hör vi det senaste om kissnödiga cikador i USA.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 22 May 2024 - 19min - 369 - Korallforskaren: ”Miljontals människor är beroende av koraller för sin försörjning”
Korallreven är inte bara viktiga för havens djur och organismer. Hundratals miljoner människor är beroende av dem för sin försörjning. Forskaren Fredrik Moberg har skrivit en ny bok om koraller.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tillsammans med forskaren Fredrik Moberg dyker vi ner till världens färgglada korallrev. Vi hör om hur dom fungerar, och hur dom låter! Och om varför de är så viktiga inte bara för alla de färgglada djur och andra organismer som har korallreven som barnkammare och hem. Hundratals miljoner människor är beroende av korallreven för sin försörjning, men nu hotas de kanske mer än någonsin bland annat av klimatförändringarna. Fredrik Moberg som nu ger ut boken ”Korallernas planet” berättar om sin fascination för dessa undervattensvärldar och om hur han ser på deras framtid.
Det finns fortfarande ungefär hundra gånger fler koraller än människor på vår planet. Men vi har blivit dubbelt så många de senaste 40 åren, och korallerna har blivit hälften så många under samma tid. Enligt FN:s klimatpanel IPCC förväntas 99 procent av världens korallrev att dö om den globala medeltemperaturen höjs med två grader.
Medverkande: Fredrik Moberg, doktor i korallrevsekologi, forskare och kommunikatör på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, och verksam inom den icke vinstdrivande organisationen Albaeco
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 15 May 2024 - 19min - 368 - Viktigt med rätt BH efter bröstcanceroperation (R)
Trots att tusentals kvinnor opereras för bröstcancer varje år, har det varit oklart vilken BH som är bäst när hela eller delar av ett bröst tagits bort.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sjukhusen skickar med kvinnorna en BH som de ska använda dygnet runt i två eller tre veckor. Malin Backman är specialistsjuksköterska i onkologi. Hon har undersökt vilken BH som är bäst för att minska smärta efter operation. Det visade sig vara en rejäl BH med breda axelband som minskade smärta och även kändes tryggast att använda. Nu har Karolinska sjukhuset ändrat sina rutiner för vilken BH som är förstahandsval efter operation.
Medverkande
Carol Bäckman i Uppsala, som opererades för bröstcancer förra året.
Malin Backman, specialistsjuksköterska i onkologi och vårdforskare.Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira BjörnfotWed, 08 May 2024 - 19min - 367 - Så blir hus mindre ensamma (R)
Forskaren Birgitta Vitestam har tagit fram en handbok för hur bostäder kan bli mer inbjudande. Gemensamma rum på markplan, en ombonad trädgård och hundar till låns. Många små saker påverkar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Sverige är det vanligt att människor bor själva i sina lägenheter. Men det finns mycket man kan göra för att minska känslan av ensamhet. Birgitta Vitestam har undersökt hur människor tänker kring ensamhet i sina hem. Hon fick massor av förslag på hur hus kan vara utformade för att det ska bli lättare att umgås. Tanken är också att det här önskehuset ska byggas på riktigt.
Programmet sändes första gången i oktober 2023.
Medverkande: Birgitta Vitestam, doktor i företagsekonomi vid Malmö Universitet.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot.Wed, 01 May 2024 - 19min - 366 - Hårbollar i duschen och gäster som inte hälsar - professor Susanna städar på hotell (R)
Hotellstäderskans osynliga arbete granskas i studie.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En del gäster tittar bort när de möter hotellstäderskan i korridoren. ”Det känns som man är osynlig när man är städerska”, säger Susanna Heldt Cassel.
Städerskan ofta en ung kvinna på sitt första jobb.
Susanna forskar om turism och social hållbarhet och jobbar nu tillsammans med hotellstäderskor för att få veta mer om deras jobb. Många som arbetar med städning är utlandsfödda kvinnor och kvinnor på sitt första jobb.
Programmet sändes första gången i september 2023.
Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira BjörnfotWed, 24 Apr 2024 - 19min - 365 - När brottsforskaren själv blev pistolhotad hjälpte forskningen honom
Jens Ludwig forskar om våldsbrott och var med och grundade Crime Lab vid University of Chicago. För sex år sedan blev han själv pistolhotad vid ett rån, och tror att hans kunskaper hjälpte honom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jens Ludwig är professor i nationalekonomi, men var aldrig intresserad av att forska om metoder att tjäna pengar på börsen. I stället ville han använda samma beteendevetenskapliga lärdomar, som kommit fram inom fältet ”behavioural economics”, för att förstå sig på hur skjutvapenvåldet sker - hur de som skjuter fattar sina beslut och vad som ligger bakom.
Forskningen visar att snabbt, automatiskt, ofta ganska omedvetet beteende väldigt ofta ligger bakom skjutningarna. Tjafs och gräl som lika gärna kunde ha stannat av om inte de som bråkar hade haft tillgång till vapen.
Men beteendevetenskapliga metoder som går ut på att lära sig alternativa mer medvetna sätt att agera har visat stor framgång, säger Jens Ludwig.
Som också tror att hans kunskaper om det hjälpte honom när han själv blev rånad under pistolhot. För också ett rånoffers snabba automatiska beteende kan ställa till det.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 17 Apr 2024 - 19min - 364 - Hon forskar om psykologin bakom vårt bilberoende
Sonja Forward är transportpsykolog på VTI och studerar mekanismerna som gör det svårt att byta vanor. De måste man förstå när man ska förmå folk att resa mer med tåg och kollektivtrafik. Och cykla och gå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ända sedan Sonja Forward började på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, i Linköping, i början av 1990-talet har hon forskat om hur vi ska förmås att resa mer aktivt och hållbart. Men hon har också bland annat forskat om trafiksäkerhet och körutbildningar ur ett psykologiskt perspektiv. Nu är hon involverad i ett EU-projekt för att hjälpa trafikplanerare i Zambia, Ghana och Tanzania att minska dödsolyckor i trafiken.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 10 Apr 2024 - 19min - 363 - Tullkontrollörens resa - en skruvad historia som låg gömd i arkiven (R)
Historikern Cecilia Riving undersöker hur människor som varit intagna på Hospital själva berättar om sina upplevelser. Tullkontrollören Olof skrev 13 sidor om sin obehagliga resa till Köpenhamn i juni 1887.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Olof tog båten Kristiania från Göteborg till Köpenhamn för att få hjälp med sina halsbesvär. På hotellet träffar han en grosshandlare som han börjar umgås med. Men i den ljusa försommarnatten börjar han känna att det är något som inte stämmer.
Psykiatrihistoria handlar ofta om vård och behandling. Men det saknas forskning kring hur patienterna själva upplevde sin situation. Historikern Cecilia Rivning går igenom journaler från Lunds hospital och Konradsbergs hospital i Stockholm.
"Vi vet i princip ingenting om hur psykiatriska patienter har upplevt sina egna livsförhållanden, men deras upplevelser och verklighet är lika viktiga som andra människors upplevelser vid den här tiden", säger Cecilia Riving.
I Vetenskapsradion Forskarliv berättar Cecilia Riving om Tullkontrollörens resa. Vi får också höra om psykiatrisk vård i första klass och läkarens roll innan det fanns medicinsk behandling.
Programmet sändes första gången i augusti 2023.
Medverkande: Cecilia Riving
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira BjörnfotWed, 03 Apr 2024 - 19min - 362 - Marcus Wandt efter hemkomsten: ”Nu känns rymden otroligt nära”
Hur mycket man än tränar går det aldrig att förbereda sig helt på hur det känns att vara i tyngdlöshet, eller mikrogravitation, säger astronauten Marcus Wandt. Här berättar han om vardagslivet på rymdstationen ISS.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En av de saker han gjorde där uppe handlade om forskning om arbetsmiljön i rymdstationen. Han fick lösa uppgifter samtidigt som hjärnaktiviteten mättes, för att se hur stressen av att bara vara i rymden, de trånga utrymmena och annat påverkar.
Men de hann också med att fika – ur påsar – och äta middag tillsammans. Och pepparkakor som han tagit med från jorden.En sak som har slagit honom sedan han kom hem är att rymden nu känns så nära. Och att folk i allmänhet är jätteintresserade av att höra hur det var att resa dit.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 27 Mar 2024 - 19min - 361 - Hon är smittskyddsexperten som kör stand-up om könssjukdomar
Lina Nerlander är expert på könssjukdomar på Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Men på fritiden är hon också ståuppkomiker och då skämtar hon både om epidemiologi och könssjukdomar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu funderar hon på om humorn också skulle kunna vara en strategi för att sprida kunskap på sitt jobb. För könssjukdomarna ökar i Europa och det är viktigt att nå de unga.
Det är nämligen bland gruppen unga vuxna som de ser en ökning och de kan vara svåra att nå. Något har hänt efter pandemin, som gör att flera könssjukdomar ökar - gonorré, chlamydia och syfilis.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 20 Mar 2024 - 19min - 360 - Så håller du lusten vid liv (R)
Margit och Yngve från Nyköping berättar sin kärlekssaga. De bor i varsin lägenhet men umgås varje dag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genusforskaren Linn Sandberg är redaktör för den nya boken Äldres Sexualitet - hälsa, rättigheter och njutning. "Det finns en föreställning om att lusten alltid måste minska med åren, men ofta har det med andra omständigheter att göra", säger Linn Sandberg.
I Vetenskapsradion Forskarliv berättar också Margit Årstrand och Yngve Lundholm om sin kärlek. De träffades i åttioårsåldern och Margit kallar Yngve för sin dagbo. Programmet sändes första gången i februari 2023.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira BjörnfotWed, 13 Mar 2024 - 19min - 359 - ”Plötsligt luktar maten äckligt - efter covid”
Nicklas Neuman forskar om de som drabbades av förvrängningar av luktsinnet efter covid-19.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Helt plötsligt börjar mat du tyckt om lukta på ett konstigt sätt – ibland så äckligt att du mår illa. Somliga står till exempel bara ut med att äta pasta utan sås. Det är en av de formerna av långtidscovid som fortfarande sitter i hos vissa personer, som kan ha haft det så i upp till tre år nu. Det handlar alltså inte om luktbortfall utan om förvrängt luktsinne – att saker luktar konstigt. Det kallas parosmi.
Nicklas Neumann är forskare i kostvetenskap vid Uppsala universitet och intresserar sig för sociala frågor som har med mat och matlagning att göra. När de här patienterna började dyka upp på specialistmottagningar blev han intresserad av hur det är att leva med ett sådant problem.Tillsammans med en dietist och en sensoriker drog de igång ett forskningsprojekt för att få mer förståelse för hur det är att ha en sådan här luktsinnesstörning och leva med den varje dag.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 06 Mar 2024 - 19min - 358 - Han forskar om gängbrottsligheten: ”Våldsbrotten är färre men värre”
Amir Rostami, professor i kriminologi, forskar om brottsutvecklingen i Sverige. Våldsbrotten är färre nu, men skjutningar, sprängning och knivdåd är samtidigt värre än förr.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vissa brott, som förr gödde den organiserade brottsligheten, har helt försvunnit i Sverige, andra ökar med flera hundra procent. Men enligt Amir Rostami har vi för mycket tunnelseende när vi diskuterar brottsligheten. Nu handlar det mest om skjutningar, sprängningar och narkotika, samtidigt som annan brottslighet drar in mer pengar och kan etablera sig i det tysta.
Amir Rostami kom till Sverige som flykting från Iran, som 8-åring i slutet av 1980-talet. Han växte upp i en förort till Göteborg. Han gillar inte att prata om sig själv, utan pratar hellre om sin forskning. Samtidigt nämner han sin bakgrund som ett av huvudskälen till att han först blev polis och sedan forskare i organiserad brottslighet.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 28 Feb 2024 - 19min - 357 - Hans farliga jakt på glödande lava hjälper oss att leva med vulkaner
Bergartsforskaren Valentin Troll är ofta på plats när vulkaner får utbrott. Här berättar han hur det riskfyllda fältarbetet går till när glödande lava väller in över våra samhällen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När den isländska staden Grindavik drabbades av ett vulkanutbrott i januari 2024 hade konsekvenserna kunnat bli ännu värre om det inte hade redan hade vetat en hel del om den vulkaniska aktiviteten i området. Valentin Troll, professor i petrologi , vid Uppsala univeristet är en av de forskare som ser till att vi kan vara så förberedda som möjligt inför ett vulkanutbrott. Han har många erfarenheter av att vara på plats för att samla in prover av den livsfarliga glödande lavan. Men han förklarar också varför jobbet är mentalt uttröttande, och varför kattmat ingick i utrustningen på en av hans forskningsresor.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 21 Feb 2024 - 19min - 356 - Uppväxten i förorten Alby gjorde henne till urbanforskare
Nu forskar Susanne Urban om hur städer ska kunna hålla ihop och inte bli så uppdelade.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Susanne Urban gillade Alby där hon växte upp. Men redan när området var nytt beskrevs det som en problemförort med hög kriminalitet. Det fick henne tidigt att inse att resurserna är olika i olika delar av staden. Hon utbildade sig till sociolog och nu forskar hon om städer, integration och hur det ska bli sammanhållning i städer, också mellan olika områden.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 14 Feb 2024 - 19min - 355 - Vad en platåsko kan lära oss om astronauternas liv i rymden
Forskarna kallar den ABBA-skon och det är en enkel metod att simulera vad som händer med muskler och skelett i tyngdlöshet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rodrigo Fernandez Gonzalo är muskelforskare och forskar om vad som händer med muskler både hos astronauter i tyngdlöshet och hos personer som inte använder sina muskler, till exempel på grund av sjukdom och sängliggande.
Han utbildade sig i Spanien men kom till Sverige, som han anser vara ett pionjärland för muskelforskning, där tekniken att ta muskelbiopsier utvecklades på 1960-talet och där det fanns flera forskare som intresserade sig för rymdfysiologi.
På så sätt kunde han kombinera två av sina stora intressen som han haft sedan barndomen, intresset för fysisk träning och sport och intresset för rymden.
Medverkande: Rodrigo Fernandez Gonzalo, docent i fysiologi, Karolinska Institutet
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 07 Feb 2024 - 19min - 354 - Carolina är tandläkaren som undersöker vikingatida tandvärk
Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion.
– Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna.Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjorts vid Göteborgs universitet.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 31 Jan 2024 - 19min - 353 - Starlet-läsarna stöttade varandra
Tidningen Starlet, som hade låg status bland vuxna, var ett socialt medium innan internet fanns. Här skrev läsarna till varandra och stöttade och gav råd om föräldrarna skulle skiljas eller om pappa drack för mycket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Starlet var en tidning som många såg ner på under de 30 år den gavs ut. Men nu visar den första akademiska studien av tidningen, gjord av Kristina Öhman, att den spelade en viktig roll för läsarna. Som ett forum där de diskuterade problem, men ibland också som den första platsen där de kunde skriva och publicera egna alster.
Starlet inte så konsumtionsinriktad
Den var heller inte så konsumtionsinriktad som många andra tidningar. ”Så fixar du sommarklänningen av pappas avlagda skjorta” eller ”Så blir den gamla kappa modern” var tips för att läsarna inte skulle behöva köpa nytt men också ett sätt att få en mer individuell stil.
Stereotypa kärleksbeskrivningar i serierna
En stor del av kritiken handlade om att serierna var sådana stereotypa kärleksbeskrivningar. Men avhandlingen visar att Starlet-redaktionen försökte förmå de utländska serietecknarna att rita serierna så att de hamnade närmare läsarnas vardag. Och att de unga läsarna inte alls bara svalde ”kärleksdravlet” som kritikerna kallade det.Musik i programmet: ”Starlet” av Magnus Uggla, från Om Bobbo Viking från 1975
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 24 Jan 2024 - 19min - 352 - Perfektionism får dig att prestera sämre (R)
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.
Bok om perfektionism
Thomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.
Avsnittet sändes första gången 3 jan.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 17 Jan 2024 - 19min - 351 - Han är Sveriges nya astronaut – frun tipsade om annonsen (R)
Från stridspilot till astronaut. Marcus Wandt tränar nu hårt för att åka ut i rymden. På bara några månader måste han lära sig allt som behövs för att klara sitt uppdrag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 17 januari 2024 är det planerat att Marcus Wandt ska åka till den internationella rymdstationen ISS. Han blir då den tredje svensken som får resa ut i rymden, om man förutom Christer Fuglesang också räknar med svenskamerikanska Jessica Meir.
Hemma har Markus Wandt tre barn. För sin 10-åring har han fått berätta vad som kan gå fel på resan. I rymden kommer han vara forskarnas förlängda arm bland vetenskapliga experiment och mätutrustning i tyngdlöshet.
Programmet sändes första gången i oktober 2023.
Medverkande Marcus Wandt
Reporter Sara SällströmWed, 10 Jan 2024 - 19min - 350 - Perfektionism får dig att prestera sämre
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.
Bok om perfektionism
Thomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 03 Jan 2024 - 19min - 349 - Martin hittade köttätande dinosaurier i Skåne (R)
I ett gammalt lerbrott i Skåne hittar Martin Qvarnström och hans kollega benen och spåren. De har nästan svårt att tro vad fynden visar, för så tidiga och så stora köttätande dinosaurier har ingen hittat tidigare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under flera säsongers utgrävningar i den gamla lertäkten i nordvästra Skåne har Martin Qvarnström och hans kollega Grzegorz Niedźwiedzki samlat ihop över fyra ton fossil av förhistoriska djur och växter som levde för ca 200 miljoner år sedan. Fynden kring dinosaurier i Skåne är spektakulära och har väckt mycket uppmärksamhet, men Martin Qvarnström tycker att växtfossilen också är spännande. Genom dem kan vi få en bild av hela den värld som djuren var en del av.
Programmet sändes första gången 1 november 2023.
Reporter Björn Gunér
Ljudmix Elvira BjörnfotWed, 27 Dec 2023 - 19min - 348 - Mattias räknar hundratusentals fåglar varje höst – i ur och skur
Det blir långa arbetsdagar varje höst. Uppemot tolv timmar. Och säsongen varar långt in i november. Men så får han å andra sidan se fler flyttfåglar än de flesta. Mattias Ullman ansvarar för den standardiserade sträckfågelräkningen i Falsterbo.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varje år passerar flera miljoner flyttfåglar Falsterbo, på sin väg söderut. Och Mattias Ullman gör sitt bästa för att hålla koll på dem.
Sträckfågelräkning har pågått i femtio år
Tack vare den standardiserade sträckfågelräkningen, som pågått här sedan 1973, har myndigheter och forskare bättre koll på hur olika fågelarter mår.
Och man kan se trender. Som att ovanligt många bivråkar passerat här i år, till exempel.Reporter: Stefan Nordlberg
stefan.nordberg@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 20 Dec 2023 - 19min - 347 - Bygg en igloo om dagen – Kurts jakt på bästa dieten ledde till galet experiment
Udda experiment med att bygga igloos varje dag ledde till nyckelhålsmärkningen av nyttig mat i butiker. Kurt Boman är hjärtläkaren i Skellefteå som också haft en ovanlig uppväxt med två döva föräldrar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kurt Boman tyckte aldrig att det var något problem att förstå sina döva föräldrar, trots att han aldrig fick någon utbildning i teckenspråk. De förstod också honom väl.
Bra att kunna kroppsspråk som läkare
Kroppsspråket utvecklades mycket, vilket Kurt Boman sedan fick stor nytta av som läkare. Han menar att det är grundläggande att kunna läsa av en patients kroppsspråk, eftersom man sällan säger allt med ord.
Vände hög dödlighet i hjärtinfarkt
Han var en av de som fick i uppdrag att utreda varför så många dog av hjärtinfarkt i Norsjö i Västerbotten. Det var på 80-talet. Då hade Västerbotten som helhet 20 procents högre dödlighet i hjärtkärlsjukdomar än övriga landet, och Norsjö hade 20 procent högre än övriga Västerbotten.
Forskarna startade hälsoundersökningar där befolkningen slöt upp, och på så vis minskade de höga blodfetterna.
Igloo-studie gav nyckelhålsmärkning av mat
Men för att förklara vad som hade orsakat den höga dödligheten drog de igång igloo-projektet. Tanken var att deltagarna skulle förbränna lika mycket kalorier som skogsarbetarna gjort på 30- och 40-talet. Med igloo-projektet lyckades de förklara kostens betydelse. Det ledde senare fram till nyckelhålsmärkningen i svenska butiker.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sverigesradio.seWed, 13 Dec 2023 - 19min - 346 - Kärleken fick Nobelpristagaren från Paris att stanna i Lund
Anne L'Huillier får Nobelpris i fysik i år för arbete med laserpulser. Det var när hon ville gå vidare på samma spår hon kom till Lund, där hon träffade Claes-Göran.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En stor fördel med att komma till universitetet i Lund var att nu fick hon undervisa. Att prata med studenter om fysik är nåt Anne L'Huillier gillar – och nåt hon var upptagen med när Kungliga Vetenskapsakademien sökte henne med Nobelprisbeskedet i oktober.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.seProducent: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.seTue, 05 Dec 2023 - 19min - 345 - Hundar och pulkor väcker känslor på kyrkogården
Får man löpträna på grusgångarna och åka pulka bland gravljusen? Helena Nordh forskar om vett och etikett på begravningsplatser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tomas och Katarina brukar ta med sig sina hundar in på Gamla Kyrkogården i Uppsala. Vid grinden sitter en förbudsskylt. Men förbudet gäller för att rasta hunden, som sällskap får den följa med in.
Landskapsarkitekten Helena Nordh forskar om hur människor använder grönytor. Kyrkogårdarna är en särskild sorts grönytor som folk kommer till av många fler skäl än att besöka en grav. När Helena Nordh intervjuade människor om vad man får göra och inte på kyrkogårdarna tycker alla att lugna aktiviteter går bra. Medan löpträning och pulkaåkning kan uppfattas som störande.
Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix David HellgrenTue, 28 Nov 2023 - 19min - 344 - Skilsmässan som räddar äktenskap – därför kan separata sovrum göra dig mer attraktiv
Sömnforskaren Christian Benedict sover i vardagsrummet. Hör honom berätta om det tabubelagda men effektiva med separata sovrum som både kan få dig att bli snällare och snyggare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi år många som sover dåligt. Mer än var fjärde svensk har sömnproblem. Ibland är det sjukdomar, som sömnapné, som ligger bakom att man är trött på dagen. En annan orsak kan vara hur vi använder våra mobiler eller glömmer bort att varva ned på kvällen.
I Vetenskapsradion Forskarliv berättar sömnforskaren Christian Benedict om sin egen sovskilsmässa. Ett annat tips för att sova bättre är att leva mer som Skalman, att äta och sova på regelbundna tider.
Medverkande: Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Nisse LundinTue, 21 Nov 2023 - 19min - 343 - Tina röjde sömnmyt: Därför kan du fortsätta snooza
När sömnforskaren Tina Sundelin skulle härleda kritiken mot att snooza märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer och fick ett oväntat resultat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att slumra om när morgonalarmet ringer och skjuta upp att gå upp är en vattendelare inom morgonrutiner. Vissa älskar det. Andra hatar det. Och somliga älskar att hata det. Länge har synen på att snooza varit att det är dåligt för din sömn och din hälsa.
Men när sömnforskaren Tina Sundelin faktiskt undersökte det här så märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer – och efter experiment i sömnlabb framträdde ett överraskande resultat, som gör att vi kan fortsätta snooza med gott samvete.
Reporter Emelie Bredmar
Producent Cecilia OhlenWed, 15 Nov 2023 - 19min - 342 - Bonusmamman räddar pappan - fastnar i en 50-talsroll
Bonusfamiljen sällan jämställd, visar ny avhandling. Vanligt att bonusmamman och riktiga mamman delar på ansvaret för barnen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En bonusmamma får gärna tvätta fotbollskläder och baka bullar, men ska inte sätta gränser och ta beslut. Då klampar hon in på den riktiga mammans område.
Bonusfamiljen sällan jämställd.
Hanna Samzelius har i sin avhandling intervjuat bonusmammor och bonusdöttrar om hur relationerna har sett ut. Bonusmammor tar ofta ett stort ansvar för hushållsarbetet. Att barnen bor varannan vecka hos skilda föräldrar, brukar ses som viktigt för jämställdheten. Men bonusfamiljen är inte särskilt jämställd. Det är inte ovanligt att det är bonusmamman och den riktiga mamman som delar ansvaret för barnen.
Medverkande: Hanna Samzelius, socionom och doktor i sociologi vid Örebro universitet.
Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira BjörnfotWed, 08 Nov 2023 - 19min - 341 - Martin hittade köttätande dinosaurier i Skåne
I ett gammalt lerbrott i Skåne hittar Martin Qvarnström och hans kollega benen och spåren. De har nästan svårt att tro vad fynden visar, för så tidiga och så stora köttätande dinosaurier har ingen hittat tidigare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under flera säsongers utgrävningar i den gamla lertäkten i nordvästra Skåne har Martin Qvarnström och hans kollega Grzegorz Niedźwiedzki samlat ihop över fyra ton fossil av förhistoriska djur och växter som levde för ca 200 miljoner år sedan. Fynden kring dinosaurier i Skåne är spektakulära och har väckt mycket uppmärksamhet, men Martin Qvarnström tycker att växtfossilen också är spännande. Genom dem kan vi få en bild av hela den värld som djuren var en del av.
Reporter Björn Gunér
Ljudmix Elvira BjörnfotWed, 01 Nov 2023 - 19min - 340 - Viktigt med rätt BH efter bröstcanceroperation
Trots att tusentals kvinnor opereras för bröstcancer varje år, har det varit oklart vilken BH som är bäst när hela eller delar av ett bröst tagits bort.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sjukhusen skickar med kvinnorna en BH som de ska använda dygnet runt i två eller tre veckor. Malin Backman är specialistsjuksköterska i onkologi. Hon har undersökt vilken BH som är bäst för att minska smärta efter operation. Det visade sig vara en rejäl BH med breda axelband som minskade smärta och även kändes tryggast att använda. Nu har Karolinska sjukhuset ändrat sina rutiner för vilken BH som är förstahandsval efter operation.
Medverkande
Carol Bäckman i Uppsala, som opererades för bröstcancer förra året.
Malin Backman, specialistsjuksköterska i onkologi och vårdforskare.Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira BjörnfotWed, 25 Oct 2023 - 19min - 339 - Han är Sveriges nya astronaut – frun tipsade om annonsen
Från stridspilot till astronaut. Marcus Wandt tränar nu hårt för att åka ut i rymden. På bara några månader måste han lära sig allt som behövs för att klara sitt uppdrag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I januari 2024 är det planerat att Marcus Wandt ska åka till den internationella rymdstationen ISS. Han blir då den tredje svensken som får resa ut i rymden, om man förutom Christer Fuglesang också räknar med svenskamerikanska Jessica Meir.
Hemma har Markus Wandt tre barn. För sin 10-åring har han fått berätta vad som kan gå fel på resan. I rymden kommer han vara forskarnas förlängda arm bland vetenskapliga experiment och mätutrustning i tyngdlöshet.
Medverkande Marcus Wandt
Reporter Sara SällströmMon, 16 Oct 2023 - 19min - 338 - Så blir hus mindre ensamma
Forskaren Birgitta Vitestam har tagit fram en handbok för hur bostäder kan bli mer inbjudande. Gemensamma rum på markplan, en ombonad trädgård och hundar till låns. Många små saker påverkar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Sverige är det vanligt att människor bor själva i sina lägenheter. Men det finns mycket man kan göra för att minska känslan av ensamhet. Birgitta Vitestam har undersökt hur människor tänker kring ensamhet i sina hem. Hon fick massor av förslag på hur hus kan vara utformade för att det ska bli lättare att umgås. Tanken är också att det här önskehuset ska byggas på riktigt.
Medverkande: Birgitta Vitestam, doktor i företagsekonomi vid Malmö Universitet.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot.Wed, 11 Oct 2023 - 19min - 337 - Hårbollar i duschen och gäster som inte hälsar - professor Susanna städar på hotell
Hotellstäderskans osynliga arbete granskas i studie.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En del gäster tittar bort när de möter hotellstäderskan i korridoren. ”Det känns som man är osynlig när man är städerska”, säger Susanna Heldt Cassel.
Städerskan ofta en ung kvinna på sitt första jobb.
Susanna forskar om turism och social hållbarhet och jobbar nu tillsammans med hotellstäderskor för att få veta mer om deras jobb. Många som arbetar med städning är utlandsfödda kvinnor och kvinnor på sitt första jobb.
Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira BjörnfotWed, 27 Sep 2023 - 19min - 336 - Så löste ålkungen från Göteborg Sargassohavets hundraåriga mysterium
Under decennier har forskare försökt följa ålens mytomspunna resa till Sargassohavet. Men försöken har aldrig lyckats helt förrän nu.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ålforskaren Håkan Westerberg har löst ett hundraårigt mysterium. Han har följt den mystiska sista dödsresan som ålen gör, från sitt hem i europeiska sjöar, till Sargassohavet på andra sidan Atlanten. Hör om expeditionerna från ett flytande labb och den hängivna forskning som kan innebära räddningen för den hotade ålen.
Reporter: Emelie Bredmar.
Wed, 20 Sep 2023 - 19min - 335 - Han leder kampen mot invaderande sniglar och husknäckande träd
Nils Carlsson kämpar mot mördarsniglar, glupska jätteabborrar och träd som förstör hus och vägar med sina rötter. En oreda som också kostar väldigt mycket pengar, visar en färsk rapport.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Sverige är Skåne genom sitt läge allra mest utsatt för invasioner söderifrån. I Vetenskapsradion Forskarliv möter vi Nils Carlsson som jobbar där som expert på dom här frågorna.
Vi hör om hur en vanlig dag på jobbet kan se ut i kampen för att försvara våra egna arter mot hoten utifrån, och om den stora katastrofen i och kring Victoriasjön som orsakades av att en enda fiskart planterades in.
Wed, 13 Sep 2023 - 19min - 334 - Reimar har aldrig gått i pension - är snart 94 och jobbar mellan 8 och 17
Reimar hoppade helt över pensionen. Jag känner mig som 94-åring fullkomligt i klass med alla jag möter, säger han. Var tredje pensionär i Sverige fortsätter gå till jobbet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att jobbet känns meningsfullt, både för en själv och andra, är den viktigaste drivkraften till att arbeta efter pensionen. Forskaren Isabell Hansson vid Göteborgs universitet har under flera år följt 6 000 personer i pensionsåldern.
I programmet möter vi också företagsledaren Reimar Westerlind. Han fyller snart 94 och jobbar på som vanligt. Han är omgiven av unga direktörer men vill inte trappa ned. ”Jag har ju lagrat på mig grejer som är viktigt för andra människor och då går man ju inte hem och sätter sig och tittar på TV”, säger han.
Barnmorskorna Marianne Kördel och Ulrika Sabzwari håller ställningarna på Akademiska sjukhusets kvinnoklinik. Marianne är arbetsledare på förlossningen och Ulrika jobbar på gynakuten. Larm, stress och spring tog inte slut vid 65. Med sin erfarenhet bidrar de till lugn bland yngre medarbetare. När det blir akut vill man ha det äldre gardet vid sin sida.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira BjörnfotWed, 06 Sep 2023 - 19min - 333 - Tullkontrollörens resa - en skruvad historia som låg gömd i arkiven
Historikern Cecilia Riving undersöker hur människor som varit intagna på Hospital själva berättar om sina upplevelser. Tullkontrollören Olof skrev 13 sidor om sin obehagliga resa till Köpenhamn i juni 1887.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Olof tog båten Kristiania från Göteborg till Köpenhamn för att få hjälp med sina halsbesvär. På hotellet träffar han en grosshandlare som han börjar umgås med. Men i den ljusa försommarnatten börjar han känna att det är något som inte stämmer.
Psykiatrihistoria handlar ofta om vård och behandling. Men det saknas forskning kring hur patienterna själva upplevde sin situation. Historikern Cecilia Rivning går igenom journaler från Lunds hospital och Konradsbergs hospital i Stockholm.
"Vi vet i princip ingenting om hur psykiatriska patienter har upplevt sina egna livsförhållanden, men deras upplevelser och verklighet är lika viktiga som andra människors upplevelser vid den här tiden", säger Cecilia Riving.
I Vetenskapsradion Forskarliv berättar Cecilia Riving om Tullkontrollörens resa. Vi får också höra om psykiatrisk vård i första klass och läkarens roll innan det fanns medicinsk behandling.
Medverkande: Cecilia Riving
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira BjörnfotWed, 30 Aug 2023 - 19min - 332 - Deras miljöresa genom Europa kantas av både kanelbullar och plastskräp
Tänk dig ett sommarjobb där du får åka runt och besöka stränder och havsområden längs kusterna i hela Europa. I Vetenskapsradion forskarliv går vi ombord på Stockholms universitets forskningsfartyg R/V Electra af Askö.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Expeditionen samlar in prover och mäter på land och i vatten, vilka mikroorganismer, djur och växter, vilka föroreningar och kemiska egenskaper som finns.
Målet är att kunna jämföra miljötillståndet mellan länder och naturtyper bättre än tidigare, tack vare att prover samlas in på exakt samma sätt överallt.
Det blir många, långa månader med intensivt arbete som kräver stor anpassningsförmåga.
Men det är också en resa med många upplevelser som svenska kanelbullar, unika djurmöten och massvis av plastskräp.
Reporter Sara Sällström
Ljudmix Elvira BjörnfotWed, 23 Aug 2023 - 19min - 331 - Mat- och sovklockan stoppar nattliga utsvävningar
Mikael Landén råder sina patienter att leva som Skalman - rutiner viktigt vid Bipolär sjukdom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många av oss har varit uppvarvade och babblat lite för mycket emellanåt. Men för en del kan det i perioder bli megamax, man har otroligt mycket energi och är helt omöjlig att stoppa. Kanske är det något som inte stämmer.
Bäst på bipolär sjukdom
Mikael Landén är en av världens främsta forskare på bipolär sjukdom. Under många år har han i studier följt personer med bipolär sjukdom för att se hur sjukdomen förändras över tid. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om bipolär sjukdom och vad det finns för hjälp att få. Vi möter också Fanny Follin som svängt kraftigt mellan depressioner och en känsla av att vara bäst på allt.
Reportrar: Tora Tomasdottir och Cecilia Ohlén.
Wed, 16 Aug 2023 - 23min - 330 - Brian Cox gick från rockscen till universum-TV (repris)
Brian Cox är professor i fysik vid universitetet i Manchester. När han som partikelfysiker förklarar Higgs-partikeln i intervjuer upptäcker BBC en förmåga som gör honom till en ny David Attenborough.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu reser Brian Cox världen runt och gör TV-program och scenshower om allt från rymdforskning till mänsklighetens ursprung. För honom är det viktigt inte bara att få ut den kunskap programmen handlar om, utan också att förmedla hur kunskap tas fram med vetenskapliga metoder.
Men den första erfarenheten av att stå på scen inför en stor publik kommer från när han spelade i ett band som var förband till Europe på en Europaturné. Programmet sändes första gången i mars 2023.
Medverkande: Brian Cox
Programledare: Camilla WidebeckWed, 09 Aug 2023 - 19min - 329 - Idrottsforskare Elin Ekblom Bak: Glöm extremträningen – gör det du gillar i vardagen i stället (repris)
Samtidigt som medierna fylls av bilder och tips på extrem träning, så rör vi på oss allt mindre totalt sett. Men kanske krävs det inte så mycket för att vända det här så att vi kan må bättre, hålla längre, och ha roligare, menar idrotts- och hälsoforskaren Elin Ekblom Bak.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I vårt moderna samhälle har vi byggt bort behovet att röra oss i vardagen och de som ännu har fysiskt krävande yrken blir snarare utslitna än vältränade, säger Elin Ekblom Bak. Hon forskar på hälsoeffekten av olika former av fysisk aktivitet, och konstaterar att lugnare idrotter som golf och gåfotboll kan göra stor nytta, särskilt för äldre. Det viktigaste är att fundera på vad man faktiskt tycker om att göra, säger hon, och för många hjälper det att göra saker tillsammans med andra.
Ett annat sätt att studera fysisk aktivitet och hälsa som hon ägnar sig åt är att följa utvecklingen över tid i stora datamaterial, till exempel de hälsoundersökningar som allt fler anställda gör på bekostnad av sin arbetsgivare. Det här är en enorm resurs säger Elin Ekblom Bak, även om resultaten kan vara nedslående. Men samtidigt finns det mycket som kan göras på arbetsplatserna, för att få in mer fysisk aktivitet i jobbvardagen.
Medverkande: Elin Ekblom Bak, Docent i idrottsvetenskap, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, Gymnastik- och idrottshögskolan GIH, Stockholm. Programmet sändes första gången i september 2022.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.seProducent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.seWed, 02 Aug 2023 - 19min - 328 - “Ellen” lämnade äktenskapet med två Ikeakassar (repris)
Skilsmässor ökar bland svenskar över 60 år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ellen hade varit gift i 40 år när hon på nyårsdagens morgon packade två blå Ikeakassar och lämnade maken för alltid.
– När man gör sådana saker tänker man är det här verkligt. Hjärtat bankar hårt och man tar ett steg som man tänkt på så oerhört länge, säger Ellen, som egentligen heter något annat.
Skilsmässor bland de som är 60+ har fördubblats i Sverige sedan millennieskiftet. Torbjörn Bildtgård på Stockholms universitet forskar om äldres relationer. I sin senaste studie intervjuar han 37 personer som skilt sig efter 60.
– Är man i dag 60 år så kan man se fram emot 15 år i hyggligt god hälsa, plus några år till, och det är en lång tid att leva med någon man inte trivs med, säger Torbjörn Bildtgård.
I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om grå skilsmässor och vi får också höra Ellens historia.
Medverkande: Torbjörn Bildtgård, docent i sociologi, Stockholms universitet. Ellen som skilde sig när hon var 68 år.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira BjörnfotWed, 26 Jul 2023 - 19min - 327 - George Pavlidis lämnade proffsbasketen för att bli äldreforskare (repris)
Det är skillnad på att känna sig ensam, och att leva ett liv utan sociala kontakter, säger psykologiforskaren George Pavlidis som forskar om äldre och deras sociala relation. Och hur det påverkar hälsan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När man frågar gamla i södra Europa, till exempel i Grekland, är det en större andel som säger att de känner sig ensamma, än i Sverige, trots att de ofta har fler sociala kontakter. I Sverige är det däremot få som säger att de känner sig ensamma, trots att de har väldigt få kontakter. Samtidigt kan de säga att de har väldigt få meningsfulla kontakter och att de är väldigt missnöjda med det. Och i Sverige är det relativt många äldre med depression, som sannolikt är kopplat till det. Men hur kommer det sig då att svenska äldre sällan säger att de känner sig ensamma?
Sådant forskar George Pavlidis om, vid Linköpings universitet.I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om hur han lämnade livet i proffsbasketen, och vad det var i det som gjorde att han blev just psykologiforskare. Programmet sändes första gången i januari 2023.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.seWed, 19 Jul 2023 - 19min - 326 - "Det är den roligaste boken i skolan" - barnens brev om Nils Holgersson (repris)
Tusentals barn skrev brev till Selma Lagerlöf. Många fick en autograf och ibland också pengar. Selma Lagerlöf fick ta hjälp av sin väninna Valborg för att hinna med beundrarbreven.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige fick ett enormt genomslag när den kom ut i början av 1900-talet. Det var en läsebok för skolan som barnen verkligen gillade. Mellan 1899 och 1940 tog Selma Lagerlöf emot över 3000 brev från barn, lärare och föräldrar. Barnen skriver och tackar för Nils Holgersson, men berättar också om sina egna liv och bekymmer.
Maria Ulfgard som är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har forskat om Selma Lagerlöfs brevsamling. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar hon om barnens brev till Selma. Programmet sändes första gången i april 2023.
Reporter: Björn Gunér.
Wed, 12 Jul 2023 - 19min - 325 - Så håller du lusten vid liv (R)
Margit och Yngve från Nyköping berättar sin kärlekssaga. De bor i varsin lägenhet men umgås varje dag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genusforskaren Linn Sandberg är redaktör för den nya boken Äldres Sexualitet - hälsa, rättigheter och njutning. "Det finns en föreställning om att lusten alltid måste minska med åren, men ofta har det med andra omständigheter att göra", säger Linn Sandberg.
I Vetenskapsradion Forskarliv berättar också Margit Årstrand och Yngve Lundholm om sin kärlek. De träffades i åttioårsåldern och Margit kallar Yngve för sin dagbo. Programmet sändes första gången i februari 2023.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira BjörnfotWed, 05 Jul 2023 - 19min - 323 - Grzegorz följde kärleken och hittade 4 ton dinosaurieben
För 200 miljoner år sedan var Östersjön en stor dal där dinosaurier vandrade fritt mellan Polen och Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Grzegorz Niedźwiedzkis stora kärlek Kaisa flyttar till Sverige följer han efter. Han börjar leta dinosaurieben i Skåne trots att många före honom gett upp. Ingen har någonsin hittat stora ben från enorma köttätande dinosaurier i Sverige.
200 miljoner år gamla dinosaurieben hittas i Sverige
Men efter många långa timmar i skogarna hittar Grzegorz ben som får hela forskarvärlden att dra efter andan. Och det visar sig att den polska paleontologen vänder upp och ner på föreställningen om när de stora dinosaurierna levde på vår jord.
Reporter Monika Titor
Slutmix Girilal Baars
Mikael Borgert är Grzegorz Niedźwiedzkis röst i svensk översättning.Wed, 21 Jun 2023 - 19min - 321 - Vansbrosimmet är hennes "forskningslabb" - forskar om lungproblem bland simmare (repris)
Varje år drabbas runt 50 simmare i Vansbrosimmet av något som kallas simningsorsakat lungödem, SIPE. De får vätska i lungorna, men inte utifrån utan inifrån sin egen kropp. Maria Hårdstedt, läkare i Falun, forskar på Vansbrosimmarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Problemet har ökat i takt med att alltfler deltar i simlopp på öppet vatten, och i början förstod ingen vad lungproblemen berodde på.
Maria Hårdstedt har Vansbrosimmet som forskningslabb
Läkaren Maria Hårdstedt forskar sedan några år tillbaka om detta, med simmarna i Vansbrosimmet som sitt "forskningslabb". Med mobil utrustning finns de på plats i målområdet och undersöker alla dem som varit tvungna att bryta på grund av lungproblem.
Vansbrosimmet är perfekt för att studera det här - det är Sveriges största simlopp på öppet vatten, med runt 13 000 deltagare i alla lopp - i alla åldrar. En annan fördel är att det ungefär lika många män, som kvinnor som deltar och att det är en blandning av elitsimmare och amatörer, med olika mycket simvana och erfarenhet av simning i öppet vatten. Så när de ska studera problemet får de automatiskt stora grupper att jämföra med varandra.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seFri, 23 Jun 2023 - 19min - 320 - Han löste gåtan kring den vanligaste cancermutationen
Kevan Shokat hittade en lönndörr i det muterade cancerproteinet. Det har lett till en vändpunkt för behandling av de vanligaste cancrarna - lugncancer, tjocktarmscancer och bukspottkörtelcancer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han lyckades knäcka nöten - eller det som snarare var ett litet och runt protein. Där hittade han en lönndörr som öppnade nya möjligheter. Det handlar om muterade K-rasproteinet ( G12C).
Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i USA, skapade en molekyl som fäster vid proteinet och låser fast det i ett inaktivt läge, så att celldelning upphör.
Vetenskapsradion Forskarliv hör du om hur allt började i ett tryckeri där han tryckte affischer för Boby Dylan, Greatful Deads, Talking Heads och The English Beat.
Medverkar gör Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Francisco, USA, samt Karin Westman i Uppsala med icke-småcellig lungcancer med spridda tumörer och som får behandling med hans upptäckt.
Reporter: Annika Östman
Producent Cecilia OhlénWed, 14 Jun 2023 - 19min - 319 - Fler män fattiga trots jobb - viktigt att klara gymnasiet för att få ett bra arbetsliv
Personer som arbetar och ändå lever i fattigdom har länge varit ensamma mammor. Men nu har de ensamma mammorna fått det bättre. Istället är det män med otrygga jobb som lever fattigast i Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den typiskt manliga arbetsmarknaden har förändrats, många industriarbeten har försvunnit och fler män arbetar nu i mer osäkra servicejobb. Lovisa Broström är doktor i ekonomisk historia och lektor i socialt arbete på Göteborgs universitet. Hennes studier visar att fler som är arbetande fattiga fastnar i låga inkomster. I den här gruppen är det nu flest män. En förklaring kan vara att det är vanligare att män inte går ut gymnasieskolan med godkända betyg.
Medverkande:
Hamza, som arbetar som matbud
Forskaren Lovisa BroströmReporter Cecilia Ohlén
Wed, 07 Jun 2023 - 19min - 318 - Världens första kvinnliga krockdocka – redo att göra bilen säker även för kvinnor
Vid en bilkrock löper kvinnor en större risk att skadas allvarligt. En av förklaringarna kan ligga i att dagens bilar bara krocktestas på manliga krockdockor. Med det kan det bli ändring på nu.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Möt Astrid Linder, den kvinnliga krockdockans "mamma", som under sin doktorandtid chockerades av de mörka siffrorna i olycksstatistiken. Kvinnor löper en betydligt högre risk att skadas i en olyckssituation och krocktesterna för dagens bilar utgår från en manlig norm. Nu är världens första kvinnliga krockdocka klar och redo att förändra olycksstatistiken.
Medverkande:
Astrid Linder, professor i trafiksäkerhet vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och adjungerad professor på Chalmers.
Tommy Pettersson, forskningsingenjör på VTI.
Fredrik Gustavsson, tekniker på VTI.Cecilia Ohlén och Emelie Bredmar
vetenskapsradion@sr.seWed, 31 May 2023 - 19min - 317 - Potensmedel sänker blodsockret hos personer med typ 2 diabetes
Flera hälsofördelar med potensmedel - men ska skrivas ut av läkare
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Potensproblem är vanligt och ökar med åren. Nu visar en liten studie i Göteborg att potensmedel kan förbättra hälsan för patienter med typ 2 diabetes. 18 personer har i ett försök fått ta potensmedlet Tadalafil som tillägg till sin vanliga diabetesbehandling. Efter bara några veckor sänktes deras långtidsblodsocker. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar professorn Per-Anders Jansson hur det här hänger ihop och vi får också höra om Viagras historia.
Reporter Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.seWed, 24 May 2023 - 19min - 316 - "Jag tänker nog på atombomber oftare än de flesta"
Hur mycket tål den här dörren och hur tjock ska betongen vara? Kärnvapenforskaren Martin Goliath får allt konkretare frågor i en orolig tid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Martin Goliath forskar om atombomber och deras verkan på Totalförsvarets forskningsinstitut. Han tror inte att vi på allvar behöver vara rädda för en kärnvapenattack. Samtidigt behöver vi veta mer om vad en atombomb mot Sverige skulle kunna innebära. Nyligen kom hans rapport om ett tänkt angrepp mot Nynäshamn.
Reporter Björn Gunér.
Wed, 17 May 2023 - 19min - 315 - Skolan behöver veta mer om autism och ADHD
"Skolan är en stor och gammal institution där vuxna bestämmer över barn", säger autismexperten Sven Bölte.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sven Bölte är psykolog och professor och bland världens främsta forskare på autism. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han vad som ligger på pluslistan med autism och varför så många får en autismdiagnos i dag. Vi hör också vad skolan måste jobba med för att fler elever ska känna sig sedda och välkomna.
Medverkande: Sven Bölte, psykolog och professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap. Föreståndare för KIND, Center of Neurodevelopmental Disorders på Karolinska Institutet i Stockholm.
Kaylin Russell, doktorand vid Koegel Autism Center, Santa Barbara, Kalifornien.
Reporter Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.seWed, 10 May 2023 - 19min - 314 - Mat- och sovklockan stoppar nattliga utsvävningar
Mikael Landén råder sina patienter att leva som Skalman - rutiner viktigt vid Bipolär sjukdom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många av oss har varit uppvarvade och babblat lite för mycket emellanåt. Men för en del kan det i perioder bli megamax, man har otroligt mycket energi och är helt omöjlig att stoppa. Kanske är det något som inte stämmer.
Mikael Landén är en av världens främsta forskare på bipolär sjukdom. Under många år har han i studier följt personer med bipolär sjukdom för att se hur sjukdomen förändras över tid. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om bipolär sjukdom och vad det finns för hjälp att få. Vi möter också Fanny Follin som svängt kraftigt mellan depressioner och en känsla av att vara bäst på allt.
Reportrar: Tora Tomasdottir och Cecilia Ohlén.
Wed, 03 May 2023 - 23min - 312 - Markus Heilig: Din första fylla kan visa hur sårbar du är för att bli alkoholberoende
Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Markus Heilig har forskat om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.
Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 19 Apr 2023 - 19min - 311 - Systrarna Adelborg satte Gagnef på kartan
Historikern Maria Sjöberg om kvinnorna som nu tar plats i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I början av 1900-talet flyttar de tre systrarna Adelborg till Gagnef i Dalarna. Maria är textilkonstnär, Ottilia barnboksförfattare och Gertrud lärare. Tillsammans blir de en stark kraft i rösträttsrörelsen och Gagnef blir känt i hela landet.
Maria Sjöberg är professor i historia vid Göteborgs universitet. De senaste åren har hon jobbat mycket med Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Ett digitalt uppslagsverk om kvinnor som gjort något betydelsefullt i samhället, men som ofta verkat i det dolda.
Medverkande: Maria Sjöberg
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Nisse Lundin
Uppläsning: Annika ÖstmanWed, 12 Apr 2023 - 19min - 310 - Relationer viktigt för att stoppa självmord
Danuta Wasserman förlorade själv två vänner som ung - idag tänker hon att de lämnades för mycket ensamma.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Danuta Wasserman är nog den som vet mest om hur man får människor att inte ta livet av sig. I flera decennier har hon forskat om riskfaktorer för självmord och hur man håller i livlinan. Studier visar att det behövs mer uppföljning av de som försökt ta sitt liv. Att någon följer en under längre tid efter ett självmordsförsök har stor betydelse för att förhindra att det händer igen. Det här måste vi bli mycket bättre på, säger Danuta Wasserman.
Det är viktigt för dig som har självmordstankar att söka hjälp. Här hittar du telefonnummer dit du kan vända dig:
Vid akut hjälp ring nödsamtal 112.
Ring 1177 Vårdguiden.
Bris - Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.
Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.
Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.Reporter Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sverigesradio.seWed, 05 Apr 2023 - 19min - 309 - “Mens ses fortfarande som något smutsigt”
Synen på mens gör att våra vardagsrutiner kring mensen blir krångliga. Att slänga en begagnad binda är mycket svårare än att slänga vilken sopa som helst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att vi ser på mens som något smutsigt skapar onödigt lidande för de som har mens – somliga får äckelkänslor för den egna kroppen och oro för lukt och fläckar tar mycket energi.
Nu har Josefin Persdotter skrivit en avhandling i sociologi, vid Göteborgs universitet, om synen på mens, där hon har undersökt vardagsrutinerna. Hon har flera förslag på hur det kan bli mindre krångligt att ha mens i framtiden.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seWed, 29 Mar 2023 - 19min - 307 - Bauers dödsfärd utreds på nytt
Kapten Boja fick hela skulden 1918, över 100 år senare granskar Lotta Mejsholm olyckan igen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
19 november 1918 är det hårt väder. Ångaren Per Brahe har gått ut från Gränna. Uppe på däck står stora fat med äppelmos som varit omöjliga att surra fast. I aktersalongen sitter en liten familj, konstnärerna John och Ester Bauer och deras treåriga son Putte. Men Per Brahe kommer inte fram till nästa hamn. Dagen efter står det klart att det skett en katastrof. Mer än 100 år senare utreder arkeologen Lotta Mejsholm olyckan igen. Hon dyker på olycksplatsen och granskar alla dokument. Bland annat kontrollerar hon hur rederiet arbetade med säkerhetsfrågor och hur de prioriterade säkerheten i förhållande till lasten.
Medverkande: Lotta Mejsholm
Reporter: Cecilia OhlénWed, 15 Mar 2023 - 19min - 306 - Solbrända 80-talet får nytt liv på museum
Stockholms stadsmuseum samlar in berättelser om 80-talet
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sofias mamma köpte ett solarium från Ellos på avbetalning. På 80-talet skulle man vara brun och fräsch, berättar hon. Pernillas mamma köpte också solarium och på charterresorna till Grekland var det viktigt att sola. Riskerna med solen funderade man inte över.
Pernilla Dahlgren och Sofia Good är några av de Stockholmare som lämnat sina 80-talsminnen till Stockholms stadsmuseum. 80-talet saknas i samlingarna och Bo Larsson och Minja Hjorth arbetar nu med att bevara 80-talet. Berättelserna kan användas både till forskning och i utställningar framöver.
Meverkande: Bo Larsson, doktor i ekonomisk historia, arbetar på Stockholms stadsmuseum. Pernilla Dahlgren och Sofia Good, berättar sina 80-talsminnen.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira BjörnfotWed, 08 Mar 2023 - 20min - 304 - Därför liknar kriget i Ukraina alltmer första världskriget
Viss ny teknik i ett för övrigt gammaldags krig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ju längre kriget i Ukraina pågår, desto mindre modern ser krigföringen ut att vara. Det säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan. Mycket av det som sker skulle en general från första världskriget känna igen. Men ukrainsk IT-kompetens och spårade mobilsamtal från ryska soldater är samtidigt moderna ingredienser i kriget.
Många av oss har lärt oss att känna igen Oscar Jonsson under det senaste året när han ofta kommenterat kriget i teve. Själv blev han inte förvånad när den storskaliga invasionen inleddes den 24 februari 2022, det fanns nog tydliga tecken för den som visste vad man skulle titta efter, och var beredd att tro på dem, säger han.
Medverkande: Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap som har disputerat på rysk krigföring, och forskare vid Försvarshögskolan.
Reporter: Björn GunérWed, 22 Feb 2023 - 19min - 302 - Jens hittade en bortglömd park
En hästhage på Djurgården visade sig vara en 1800-talspark.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vid en utgrävning av en 1500-talskyrkogård utanför Göteborg gjorde Jens Heimdahl ett både intressant och sorgligt fynd. En ung kvinna hade begravts med sitt nyfödda barn. Analyser av mammans maginnehåll visade att hon tagit växten Hjärtstilla. Hjärtstilla har både lugnande och livmodersammandragande egenskaper. Att den användes vid förlossningar har inte dokumenterats tidigare.
ReporterUlla de Verdier.
Slutmix Nils Lundin.Thu, 09 Feb 2023 - 19min - 301 - Därför konserverade läkare kroppsdelar på 1800-talet
Helena nystar upp historien bakom skelett i arkiven
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På 1800-talet samlade läkare in foster och skelett från kvinnor som dött när de födde barn. Föremål som idag väcker starka känslor. Idéhistorikern Helena Franzén forskar om kroppsdelar i magasinen.
I november 1862 kommer 34-åriga Anna Dahlström till Uppsala stads barnbördsklinik. Hon har kraftiga värkar, men det är något som inte stämmer. Barnet kommer inte, hur mycket värkarna än pressar på. Det ska visa sig att Annas bäcken har en annorlunda form. Läkaren och professorn Carl Benedict Mesterton bestämmer sig för att prova en ny operation.
Medverkande: Idéhistorikern Helena Franzén
Reporter: Cecilia Ohlén
Slutmix: Elvira Björnfot
Programmet är gjort 2023Thu, 02 Feb 2023 - 19min - 300 - Han visade att fotoners sammanflätning var verklig – inte spöklik
Två ljuspartiklar kan höra ihop och veta om varann, trots stort avstånd mellan dem. Experiment om den märkliga företeelse som kallas sammanflätning gav Alain Aspect Nobelpris 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Alain Aspect fick dålig undervisning i just kvantmekanik som student – och det gjorde honom intresserad av att forska i ämnet. När han fick möjligheten att göra experiment som kunde avgöra en tvist mellan fysikgiganterna Einstein och Bohr var det för honom som en kärlek vid första ögonkastet.
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seThu, 26 Jan 2023 - 19min - 298 - Benen från vikingatiden visar Anders Götherström hur stor inflyttningen var då
Vikingatiden var inte bara en period när många från Norden seglade vida ut i världen - det var också en tid då många kom hit utifrån. Anders Götherström har blivit nerringd av journalister som är intresserade av vikingatiden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Även idag är intresset i omvärlden stort, ja enormt, för nya forskningsresultat som har med vikingar att göra. Det märkte Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi i Stockholm nyligen, som blev nerringd av journalister när han och hans kolleger publicerade en genetisk studie om hur befolkningen i Skandinavien har förändrats under dom senaste 2 000 åren.
Och där just vikingatiden sticker ut som en period av stor inflyttning, säger han, då många kom hit från de brittiska och iriska öarna, från andra sidan Östersjön och även från Sydeuropa. Men dessa människor har lämnat oväntat små spår i arvsmassan hos oss som bor här idag.
Vi hör om vad det kan bero på, om hur det som var dödliga katastrofer i våra förfäders liv har blivit till lyckträffar för forskarna här.
Det som blev en stor jämförande studie över tid var från början tänkt som tre olika studier, där ben från tre nerslag i vår historia dna-analyseras för första gången berättar han. En om besättningen på Regalskeppet Kronan under stormaktstiden och en om båtgravarna runt början av vikingatiden. Och så en om de minst 30 personer som verkar ha dödats i en massaker vid Sandby borg på Öland runt år 500.
Medverkande: Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid arkeologiska forskningslaboratoriet och forskningsledare på Centrum för palegoenetik vid Stockholms Universitet.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seThu, 12 Jan 2023 - 19min - 297 - Så många steg ska du gå för att maxa hälsovinsten – egentligen
Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut – exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.
Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10 000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer.
Programmet sändes första gången den 10 november 2022.
Reporter: Emelie Bredmar
emelie.bredmar@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seThu, 05 Jan 2023 - 19min - 296 - Svante Pääbos mamma gav honom självkänsla att gå sin egen väg (R)
Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.
Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många år
Redan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsmassan.
I Vetenskapsradion Forskarliv hör du om Svante Pääbos forskning, vad han tycker om uppmärksamheten priset för med sig, vad hans mamma betytt och det ovanliga sätt hans forskargrupp firade nobelpriset på.
Programmet sändes första gången 1 december 2022.
LenaNordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seThu, 29 Dec 2022 - 20min - 295 - Nobelpristagaren John Clauser förstår fortfarande inte hur kvantmekanik fungerar
John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik byggde det första instrumentet som kunde mäta så kallade sammanflätade partiklar, som visade att kvantmekaniken stämmer. Idag seglar han mest, och bygger på sin segelbåt. Men han förstår fortfarande inte hur kvantmekanik fungerar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Redan som student började John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik, utveckla ett instrument som skulle kunna möta sammanflätade ljuspartiklar. Men han stötte på motstånd, först från handledaren för hans doktorsavhandling som handlade om astrofysik. Handledaren tyckte att John höll på med nonsens. Sedan kom kritik även från fakultetsledningen på University of California, Berkeley. De ansåg att han ägnade alldeles för mycket tid, resurser och pengar på sitt instrument.
Clauser visar att kvantmekaniken fungerar
Men John Clauser fortsatte med sitt bygge, som förenklat bestod av en ljuskälla för uv-ljus som belyste en kalciumatom, som i sin tur gav ifrån sig sammanflätade ljuspartiklar. De passerade först polariserande filter innan de träffade detektorer. Det här är det första experimentet som visar hur två partiklar kan vara sammanflätade, att de hör ihop i en enhet även när de är separerade. John Clausers experiment visade att kvantmekaniken stämmer och banade väg för ny teknologi, kvanteknologi, med till exempel extremt snabba datorer.
Johan Clauser började studera kvantmekanik redan som tonåring. Trots att han inte kunde förstå hur den fungerade fortsatte han med högre studier inom kvantmekanik. Idag är han 80 år gammal, men fortfarande kan han inte förstå hur kvantmekaniken fungerar.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seThu, 22 Dec 2022 - 19min - 294 - Öl, elgitarrer och lego öppnar Morten Meldals kemiska universum
Utan ett känt danskt ölmärke hade det nog inte blivit någon nobelprisupptäckt för dansken Morten Meldal, och en annan dansk exportsuccé, Lego, används ofta för att förklara den så kallade klick-kemin som han belönas för.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Själv bygger han både vetenskapliga instrument och elgitarrer, och tycker att kemi och musik har mycket gemensamt. Hans intresse för naturvetenskapen väcktes när han var fem år och fascinerades av naturen, berättar han när vi besöker honom i Köpenhamn, där han fortsätter att undervisa studenter i föreläsningssalen och laboratoriet. Han är glad över nobelpriset, men bekymrar sig lite över att uppståndelsen stjäl tid från hans hemliga nya projekt, som inte ens hans fru har fått veta vad det handlar om. Kan det vara för att hon kastade bort den bästa gitarren han byggt?
Medverkande: Morten Meldal, professor i kemi vid Köpenhamns universitet, nobelpristagare i kemi 2022, Sofia Nanou, student Köpenhamns universitet.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.seProducent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.seThu, 15 Dec 2022 - 19min - 293 - Nobelpristagare Carolyn Bertozzi tog in klickkemin i kroppen
Hon utvecklade klickkemin för att kartlägga celler, och hennes teknik används idag över hela världen för att utveckla nya typer av läkemedel mot cancer. Hon har själv startat flera läkemedelsföretag
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Årets nobelpris i kemi går till utvcklingen av klickkemi och bioortogonal kemi.
Barry Sharpeless och Morten Meldal lade grunden till en teknik där enkla molekylära byggstenar klickas ihop på ett enkelt och tillförlitligt sätt, reaktionerna går snabbt och man undviker oönskade biprodukter. som gör att kemiindustrin, läökemedelsindustrin slipper en massa dyrt spill.
Men eftersom de använde kakalysatorn koppar som är giftgt kunde klicktekniken inte användas inne i levande organismer. Den tredje pristagaren Carolyn Betozzi utvecklade så kallade bioortogonala reaktioner, där hon tog in klickkemin in i levande celler, in i levande organismer och det gjorde hon genom att ta fram ofarliga organiska molekyler som kalalysatorer istället för koppar.
Hon myntade begreppet bioortogonal kemi och hon beröttar att hon ärr vundsjuk på Barry Sharpeless, han som myntade det mycket mer slagkraftiga: Klickkemi.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.seThu, 08 Dec 2022 - 19min - 292 - Svante Pääbos mamma gav honom självkänsla att gå sin egen väg
Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.
Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många år
Redan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsmassan.
I Vetenskapsradion Forskarliv hör du om Svante Pääbos forskning, vad han tycker om uppmärksamheten priset för med sig, vad hans mamma betytt och det ovanliga sätt hans forskargrupp tänker fira nobelpriset på.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seThu, 01 Dec 2022 - 20min - 291 - Börje Salmings läkare tror på framtida läkemedel mot ALS (R)
Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hockeystjärnan Börje Salming fick i år en ALS-diagnos och sedan dess har intresset för sjukdomen ökat. Caroline Ingre är hans läkare. Hon berättar att också hennes andra patienter, som själva är sjuka, är engagerade i Börje Salmings öde.
Och med den forskning som nu pågår är Caroline Ingre övertygad om att det kommer att komma något läkemedel, som gör att patienterna kan leva längre.Programmet sändes första gången i september 2022.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seThu, 24 Nov 2022 - 19min - 290 - Utan honom inget nobelpris till Danmark
Christian Wenzel Tornøe är kemisten som gjorde ett misslyckat experiment i labbet. Som i stället visade sig vara en ny fantastisk metod att få kemiska reaktioner att hända. I år fick hans handledare nobelpris för klickkemin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den unge danske doktoranden Christian Wentzel Tornö var alltså först i världen med att få klick-kemi att hända. Hade han haft lite mer bråttom så hade han nog bara hällt ut den där vätskan i frustration eftersom han inte fick till den reaktion han var ute efter, säger han. Men i stället började han och hans handledare nyfiket undersöka vad som hänt.
I Vetenskapsradion Forskarliv besöker vi honom i Köpenhamn, för att höra vad han tänker om att det är hans gamla professor Morten Meldal som får nobelpriset och inte han själv.
Vi får också höra vad den nobelprisade upptäckten kan betyda för världens patienter och hur han idag använder klickkemi till vardags på sitt jobb på ett läkemedelsbolag.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seThu, 17 Nov 2022 - 19min - 289 - Så många steg ska du gå för att maxa hälsovinsten – egentligen
Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut – exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.
Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10 000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer.
Reporter: Emelie Bredmar
emelie.bredmar@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seThu, 10 Nov 2022 - 19min - 288 - Markus Heilig: "Din första fylla kan visa hur sårbar du är för att bli alkoholberoende"
Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Markus Heilig har forskar om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.
Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seThu, 03 Nov 2022 - 19min - 287 - Andreas forskar om att känna beröring virtuellt
Under pandemin blev bristen på fysisk beröring tydlig för många. Med inspiration därifrån forskas det nu kring att få med även känselsinnet och illusionen av beröring in i den virtuella världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är djupt mänskligt att vilja röra fysiskt vid någon vi tycker om. Och möten via nätet i all ära – men en klapp på axeln, ett handslag eller en kram i den virtuella världen är ju hittills helt utan all känsla av fysisk beröring. Men med hjälp av ultraljudspuffar kanske den illusionen går att skapa? Möt Andreas Kalckert, lektor i kognitiv neurovetenskap vid högskolan i Skövde, som i ett tvärvetenskapligt projekt ihop med kollegan Maurice Lamb vill få in ett sinne till i den virtuella världen.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seThu, 27 Oct 2022 - 19min - 286 - Ivana forskade om krigets Sarajevo – nu studerar hon ostron
Ivana Macek kommer från Zagreb i dåvarande Jugoslavien, numera Kroatien. När hon var doktorand vid Uppsala universitet och Bosnienkriget brutit ut åkte hon till det belägrade Sarajevo, för att ta reda på hur kriget påverkar människor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När hon hör nyhetsinslag om de krigsdrabbade i Ukraina är det mycket hon känner igen från Sarajevo. Men hon forskar idag på något helt nytt.
Ivanas nuvarande forskning handlar om relationen mellan människor och det invasiva stilla havsostronet.
Reporter: Ulla de Verdier
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.seThu, 20 Oct 2022 - 19min
Podcasts similares a Vetenskapsradion Forskarliv
- ITALIA ITALIANI E ITALIANERIE - Italian language podcast All you can Italy
- Bossa Nova Cintia Mariana Lima Chaves
- El Partidazo de COPE COPE
- Dante Gebel Live Dante Gebel
- Dj candela Metiendo fuego Djcandela
- RETROMIX DJ GIAN
- Vevo Reggaetón Podcast DJ GQ
- Dr. Armando Alducin Podcast Dr. Armando Alducin
- Miguel Angel Cornejo ertruji
- Es la Mañana de Federico esRadio
- Practicando Ingles Intermedio Franky Jose
- Más Cumbia jose Luis Arcos
- Dante Gebel MedioLunatico
- Música Cristiana Mx Música Cristiana Mx
- Los Cuentos de Pancho Madrigal Pancho Madrigal®
- Podcast Toby Jr. Pastor Toby Jr.
- El Verdadero Amor Radio Ebenezer RD
- La Mano Peluda Radio Fórmula
- Radio YSKL Radio YSKL
- Solo Salsa Ricky Montana
- JOSE JOSE EN NOCHE DE ROMANCE ENERO 2018 sorita67
- VICENTE FERNANDEZ EN NOCHE DE ROMANCE sorita67
- TED Talks Daily TED
- Sugel Michelen on SermonAudio Unknown
Otros podcasts de Ciencia y Medicina
- Vetenskapsradion Sveriges Radio
- Vetenskap och hälsa Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne
- Språket Sveriges Radio
- Allt du velat veta Acast - Fritte Fritzson
- Medicinvetarna Karolinska Institutet
- Planetary Radio: Space Exploration, Astronomy and Science The Planetary Society
- I hjärnan på Louise Epstein Sveriges Radio
- Forschung aktuell Deutschlandfunk
- Dick Harrison svarar Sveriges Radio
- Vetenskapsradion Historia Sveriges Radio
- Unexplained iHeartPodcasts
- Dumma Människor Acast - Lina Thomsgård och Björn Hedensjö
- پادکست آذرخش مکری - azarakhsh mokri nimac
- Das Wissen | SWR SWR
- Odla med P1 Sveriges Radio
- The Matt Walker Podcast Dr. Matt Walker
- Bildningspodden Anekdot
- Naturmorgon Sveriges Radio
- ZEIT WISSEN. Woher weißt Du das? ZEIT ONLINE
- Hidden Brain Hidden Brain, Shankar Vedantam