På språket

Varför är det så svårt att göra rätt? Alexander Katourgi berättar om skiljetecknens historia och diskuterar hur vi använder tecknen idag.

Ordet frihet är ett viktigt begrepp i presidentvalrörelsen 2024. Vad innebär frihet i en amerikansk kontext och hur skiljer det sig från hur vi oftast förstår frihet i Sverige? Används politiska hundvisslor fortfarande eller har språket som kandidaterna använder sig av blivit mer explicit? Adam Hjorthén gästar På språket.

Är finska så svårt att lära sig som det ryktas eller är det enbart en myt? Daniel Haataja gästar På språket för att diskutera varför finska uppfattas som svårt och hur det är att lära sig finska som ett andraspråk.

Frankrikes deckardrottning brukar hon kallas, Fred Vargas. Trots att Sverige är ett land som älskar deckare, är denna författare tämligen okänd här. Tillsammans med Malin Isaksson försöker vi lösa mysteriet med Fred Vargas relativa frånvaro från den svenska bokmarknaden.

Vad får språkbruket för konsekvenser i sexualbrottsdomar? Sofia Orrbén gästar På språket och diskuterar om det är möjligt att använda ett neutralt språk om sexualiserat våld. 

”Gå in i väggen”, ”bomull i huvudet”, ”krasch” – det är vanligt att använda metaforer för att beskriva hur det känns att drabbas av stress och utmattning. Hur berättar akademiker om sina upplevelser av stress och vilka skillnader finns i relation till kön? Är det skillnad på de som ser en framtid inom akademin och de som väljer att lämna? Etnologen Kim Silow Kallenberg gästar På språket.

All kommunikation som sker utöver de ord vi använder kallas för icke-verbal kommunikation. Anders Bek diskuterar varför det är viktigt att ha kunskaper om kroppsspråk och röstanvändning, vad en bör tänka på som ska tala inför en publik och vi ställer även frågan: går det att se om någon ljuger?

Akademiska högtider är en återkommande festlighet på universiteten. Ibland kan språket som används under ceremonierna uppfattas som ålderdomligt. Peter Sköld, ceremonimästare vid Umeå universitet, diskuterar olika begrepp som används, var de kommer ifrån och varför latinet fortfarande lever kvar i sammanhanget. 

Rymden är en plats de flesta kan beskriva även om väldigt få har varit där. Kajsa Törmä berättar om hur rymden på samma gång är en verklig och påhittad plats och hur vår fantasi och förhoppningar styr vår förståelse för hur rymden ser ut. 

Är det skillnad på kvinnor och mäns språkbruk? Sambandet mellan språk och kön har studerats i Sverige sedan början av 1900-talet. Då skrev språkforskaren Gustaf Cederschiöld en essä om vad som var karakteristiskt för kvinnors språk i motsats till männens och ställde frågan: vad konstituerar kvinnospråket? På språket uppmärksammar Internationella kvinnodagen genom att samtala med Anki Edlund på med temat språk och kön.

Journalistik, kommunikation och medborgardialoger har en viktig uppgift i att kommunicera klimatomställningen. Vad handlar det om och vilken typ av kommunikation behövs? Annika Egan Sjölander diskuterar vilka former som krävs för att få med alla i omställningen.

Komiker har möjlighet att kommentera samhällsfenomen inom ramen för humor. Christian Lilliequist diskuterar tabu och yttrandefrihet på ståuppscenen. Kan man skämta om vad som helst?

Genom vilken respons vi ger varandra går det att utöva makt. Hanna Söderlund diskuterar hur man kan uppmärksamma att andra utövar makt i samtal och hur det är möjligt att hantera det.  

Vilka språkhändelser minns vi från året 2023? Karin Milles pratar om könade ord, ord för kön och vilka budskap vi kommer att brodera i framtiden.  

Varför är det så svårt att säga hen på spanska? Elena Lindholm pratar om varför den spanska språkstrukturen gör inkluderande språkbruk komplicerat. Hon diskuterar även inställningen till könsneutralt språk i den spansktalande världen. 

Ord har två delar: form och innehåll. Innehållet – vad ett ord betyder – är svårt att ringa in eftersom betydelse är alla erfarenheter och associationer som en människa har av ett ord. Susanne Haugen ger exempel på ord som har fått ändrat betydelse och hur en sådan betydelseförskjutning går till.  

Att lära sig svenskt uttal kan vara olika svårt beroende på vilket modersmål en andraspråksinlärare har, men det finns också många gemensamma utmaningar. Emil Molander berättar om vilka svårigheterna är med att lära sig svenskt uttal i vuxen ålder och vad modersmålstalare i svenska kan göra för att hjälpa till.