Folk och Försvar-podden

Koreahalvön har varit en region med spänningar ända sedan det blodiga kriget på halvön 1950–1953. I januari i år deklarerade Nordkoreas ledare att Sydkorea var en fientlig stat och att återförening inte längre är möjligt.

Sverige har länge haft en speciell roll på halvön då Sverige är en del av Neutrala nationernas övervakningskommission. Sverige agerar också skyddsmakt åt USA genom Sveriges ambassad i Pyongyang. Sveriges något unika roll på halvön och de återkommande förhöjda spänningarna gör situationen på halvön ständigt aktuell.

Nordkorea testar återkommande Interkontinentala ballistiska robotar och retoriken mellan länderna är fortsatt hård. Med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och kriget mellan Israel och Hamas upplever världen två stora geopolitiska händelser spela ut sig. Orosmoln har länge funnits över utvecklingen på Koreahalvön och risken för en konflikt återkommer i diskussioner.

Hur ska vi se på utvecklingen på Koreahalvön och den närliggande regionen? Vad spelar och vilken roll kan Sverige spela i regionen? Det och lite mer diskuteras i det här avsnittet av Folk och Försvar-podden.

Deltagare:

Mats Engman, chef för den svenska kontingenten vid Neutrala nationernas övervakningskommission (NNSC) mellan 2015 och 2017 och chef för Stockholm Korea Center vid Institute for Security and Development Policy.

Jakob Hallgren, ambassadör i Seoul mellan 2018 och 2020, numera direktör för Utrikespolitiska Institutet

Samtalet leds av Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik, Folk och Försvar.

I mars 2020 stängde världen tvärt ner för att förhindra spridningen av covid-19. Om det inledande läget präglades av kaos, handlade det därefter om att hålla i och hålla ut. Vi skulle minimera antalet fysiska kontakter för att minska smittspridningen och undvika att sjukvården kollapsade, samtidigt skulle vi upprätthålla en fungerande samhällsekonomi, psykiskt mående och fortsätta att leva så normalt vi kunde.

Mitt i allt detta blev Anders Tegnell, Sveriges dåvarande statsepidemiolog, den som blev ansiktet utåt för hela pandemihanteringen. Vad innebar det att leda Sverige genom krisen och hur kan vi klara nästa kris lite bättre?

Ett intervjuavsnitt med Anders Tegnell om hur det var att leda Sverige genom coronapandemin. Programledare är Lotta Lundmark, programansvarig civil beredskap, Folk och Försvar.

Hur beroende är vi av rymden?

Rymden kan beskrivas som en säkerhetspolitisk arena som både rymmer enorma möjligheter för mänskligheten och potentiella hot mot vår säkerhet. Allteftersom intresset för och betydelsen av rymden ökar görs satsningar av fler och fler länder, men också av det privata näringslivet med enskilda individer i täten. Vilka länder opererar i rymden och hur ser det egentligen ut med samarbeten där ute? Vad innebär det när miljardärer ger sig in i en potentiell ny kapplöpning om rymden?

Det ökade intresset för rymden och de satsningar som nu görs från flera håll utger en roll för Sveriges säkerhet. Vilka är hoten mot Sveriges säkerhet kopplat till rymden? Vilka förmågor har vi som rymdnation och vilka behöver vi eventuellt? Och hur mycket ska vi egentligen oroa oss för rymdskrot?

Sveriges totalförsvar omfattar hela försvaret av Sverige, det vill säga både det militära och det civila. Det militära försvaret ska försvara vårt lands gränser med vapen och våld om så krävs, medan det civila försvaret består av alla andra delar av samhället som ska fungera i krig, så som sjukvård, elförsörjning, livsmedelsförsörjning och skolor.

Från politiskt håll pratar man ofta om ett motståndskraftigt samhälle, att krigets krav dimensionerar det civila försvaret och att hela samhället omfattas av Sveriges totalförsvar, men vad innebär detta egentligen? Vad är ett civilt försvar, vad är dess uppgift och vad är det egentligen som vårt civila försvar ska kunna göra?

Medverkande:

Programledare Lotta Lundmark, programansvarig civil beredskap, Folk och Försvar

Kriser slår ofta hårt mot samhällen och en central del för dess aktörer är att värja oss, förebygga och hantera dessa. Men vad gör vi med de kriser som inte är lika uppenbara och smyger under radarn? Smygande kriser, såsom klimatförändringar, pandemier och antibiotikaresistens är hot som under en längre tid puttrar för att sedan explodera till en större samhällskris. Ofta känner vi till hoten men agerar inte förrän dess konsekvenser blir uppenbara. Varför blir det så? Tvingar smygande kriser oss att omvärdera vad som är en kris och hur samhället ska arbeta med krishantering?

Medverkande:

Magnus Ekengren, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan

William Sundelin, analytiker på enheten för strategisk analys och utvärdering vid MSB

Avsnittet leds av Niki Scharp Brilly, utbildningsansvarig på Folk och Försvar.

Vill du lära dig mer om Smygande kriser och projektet som nämns i podden finns mer information här:

https://www.msb.se/sv/om-msb/forskning/den-smygande-krisen/

European Societal Security Research Group: https://www.societalsecurity.eu/wp/ 

Kriget som brutit ut i Gaza till följd av Hamas attack den 7 oktober och Israels gensvar har återigen satt ljuset på ett krig i Mellanöstern. Kriget har ökat de regionala spänningarna och omvärldens relationer och intressen i regionen. Samtidigt pågår krig och konflikter i Syrien och Jemen och konfliktlinjer mellan Israel och Iran aktualiseras på nytt. I det här poddavsnittet vill vi, genom att ta avstamp i det pågående kriget i Gaza, försöka förstå den regionala kontexten i Mellanöstern och var nycklarna för fred och stabilitet står att finna.

Hur kan vi förstå det pågående kriget inom den mångåriga konflikten mellan Israel och Palestina? Hur påverkar de regionala relationerna och spänningarna konflikten? Och finns nycklarna till fred och stabilitet hos konfliktens aktörer, regionens storspelare eller hos stormakter och omvärlden?

Medverkande:
Karin Aggestam, Professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för Mellanösternstudier, Lunds Universitet
Aron Lund, Analytiker, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)

Samtalet leds av Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender Folk och Försvar.

Podden spelades in 23 maj.

I Sverige och svensk media var uppmärksamheten stor i samband med att svenska medborgare evakuerades ur landet men efter detta har det blivit tyst om ett av världens just nu blodigaste krig. När avsnittet släpps är det lite mer än ett år sedan kriget i Sudan bröt ut, ett krig som skördat tiotusentals offer, bland dessa tusentals civila. Rapporter om etnisk rensning, krigsbrott och risk för folkmord duggar tätt. Hur är situationen i ett redan innan kriget skört samhälle präglat av klimatförändringarnas effekter och politisk instabilitet? Varför är det så tyst om ett av världens just nu blodigaste krig?

I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden ska vi försöka förstå vad som händer i Sudan. Vad grundar sig kriget i och vilka är aktörerna? Vad strider man om? Hur är situationen för den civila befolkningen? Vad kan och gör omvärlden för att förhindra att utvecklingen förvärras?

Medverkande:
Karolina Lindén, biträdande analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Måns Molander, Nordic Director på Human Rights Watch

Avsnittet leds av Simon Jernberg, programansvarig Globala säkerhetstrender

I den politiska debatten idag talas det mycket om att den organiserade brottsligheten är systemhotande och ett hot mot svensk säkerhet. Vad menas egentligen med att den är systemhotande? Och på vilket sätt kan den hota vår säkerhet?

Rapporten Den sårbara statenav Carina Gunnarsson, pekar på att den organiserade brottsligheten hotar vårt system genom hot och våld, korruption och infiltration. Vad innebär detta och vilka konkreta exempel ser vi i Sverige idag?

Rapporten lyfter framförallt kommuner som extra sårbara för den systemhotande brottsligheten. Vilka medel har kommuner och regioner att bemöta detta idag? Vilket stöd kan tex SKR ge i detta arbete? Vad saknas för att bygga motståndskraft?

I det här avsnittet av Folk och Försvar podden diskuterar vi den organiserade brottsligheten och vilket hot den utgör mot våra samhällssystem och i längden vår säkerhet samt hur kommuner och andra aktörer kan bemöta detta.

Medverkande:
Carina Gunnarson, Forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och författare till rapporten Den sårbara staten
Christina Kiernan, Samordnare på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Avsnittet leds av Tilde Andersson, utbildningsansvarig på Folk och Försvar

I en tid där globala säkerhetshot och geopolitiska spänningar intensifieras, har Sveriges och EU:s försvars- och säkerhetspolitiska landskap förändrats markant. Med en växande roll för försvarspolitiska samarbeten inom EU och det pågående arbetet för ett svenskt medlemskap i NATO, framstår det som allt viktigare att förstå de institutioner och mekanismer genom vilka EU stärker sin försvarskapacitet och främjar samarbete mellan medlemsstaterna. Europeiska försvarsbyrån (EDA) är en väsentlig del i dessa ansträngningar, vilket gör kunskap om dess verksamhet, mål och framtid viktig.

EDA spelar en väsentlig roll i att koordinera försvarssamarbetet inom EU, främja investeringar i försvarsforskning och harmoniseringen av försvarsmateriel och kapaciteter mellan medlemsstaterna. I ljuset av de senaste årens säkerhetspolitiska utveckling, där hotbilder blivit alltmer komplexa och kräver snabba, samordnade svar, blir EDA:s arbete ännu mer relevant.

Att lära sig mer om EDA är också viktigt för att förstå hur Sverige kan påverka och bidra till EU:s försvarsstrategiska beslut, särskilt i en tid då frågor om europeiskt självförsvar och strategisk autonomi får allt större uppmärksamhet. Med en svensk ordförande i EDA har Sverige en unik position att leda och forma diskussionen om Europas försvar i en tid av osäkerhet.

Kunskap om EDA och dess arbete är därför en väsentlig pusselbit för att förstå både Sveriges och EU:s försvarspolitiska framtid, samt de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss. Därför avser vi i denna podcast borra i dessa frågor, inte bara för de som är direkt involverade i försvars- och säkerhetspolitik, utan för alla medborgare som vill informera sig i vår gemensamma säkerhet och välfärd.

Medverkande:

David Bruhn, programansvarig för försvarspolitik Folk och Försvar

Göran Mårtensson, generaldirektör för Försvarets materielverk (FMV)

I augusti 2023 konstaterades det första fallet av Afrikansk svinpest (ASP) i Sverige. Ett område på 1 000 kvm spärrades av kring Fagersta i Västmanland med omnejd. Det blev förbjudet för allmänheten att vistas i skog och mark, och en intensiv jakt inleddes för att hitta och avliva vildsvin i det smittade området. Nu, ett drygt halvår senare, har vissa restriktioner kunnat släppas och internationella medier lyfter den svenska hanteringen som ett framgångsexempel. Hur uppstod och hanterades utbrottet av afrikanska svinpest i Sverige, vad vet vi om sjukdomen och hur har samhället påverkats av krisen?

Medverkande:

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har EU och andra länder i världen valt att införa sanktioner mot Ryssland. EU beslutade nyligen om ett 13:e sanktionspaket. Vilka sanktioner har införts och hur har de påverkat Rysslands ekonomiska utveckling? Hur fungerar sanktionerna och vilka utmaningar finns framöver?

I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden så diskuterar Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik på Folk och Försvar, tillsammans med Michael Koch, chef för Enheten för internationell handelsutveckling vid Kommerskollegium och Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm om de sanktioner som införts.

Människor flyr eller flyttar från auktoritära stater på grund av förtryck, kontroll och förföljelse. Men blir de någonsin kvitt sina hemländer? I takt med att så kallad ”Mänsklig geopolitik” blivit en del av internationell politik har fler auktoritära stater, med olika metoder, valt att kontrollera, förfölja och i vissa fall förtrycka individer med mer eller mindre tydliga kopplingar till den staten på andra länders territorium. Motiven bakom detta kan variera, men målet är detsamma: att kontrollera de individer som de anser vara “sina medborgare” oavsett var i världen de befinner sig.

I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera begrepp som diasporapolitik och transnationellt förtryck för att förstå hur, med vilka medel, och varför auktoritära stater väljer att kontrollera, förfölja och förtrycka “sina medborgare” i andra länder.

Flera rapporter pekar mot att auktoritära länder även utför denna typ av aktioner i Sverige. Trots detta har debatten kring detta varit begränsad. Hur vanligt är det att auktoritära stater försöker kontrollera individer som är bosatta i Sverige? Hur påverkar det dessa individers säkerhet? Och vilka säkerhetspolitiska utmaningar finns kopplat till att auktoritära stater genomför denna typ av aktion i Sverige?

Medverkar i avsnittet gör:

Avsnittet leds av Simon Jernberg, programansvarig för globala säkerhetstrender.

Vad är Försvarsberedningen?

Försvarsberedningen beskrivs på regeringens hemsida som följande:

Försvarsberedningen utgör ett forum för konsultationer mellan regeringen och representanter för de politiska partierna i riksdagen. Försvarsberedningen består av ledamöter från de åtta riksdagspartierna, sakkunniga och experter samt ett sekretariat.

Men varför kom Försvarsberedningen till från början och hur jobbar den? När beslutar man att tillsätta en försvarsberedning och vilka sitter i den? I denna podd samtalar Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik, med en tidigare ordförande och nuvarande huvudsekreterare om Försvarsberedningens historia och arbetssätt.

Medverkar i avsnittet gör:

Avsnittet leds av Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik

Skolan ska vara en trygg plats för lärande, men de senaste åren har vi i Sverige sett flera exempel där elever utfört planerade attacker mot sina lärare eller skolkamrater. Skolattacker har framför allt drabbat skolor i de västra och södra delarna av Sverige.

Förutom skolattacker riskerar den grova organiserade brottsligheten att göra skolan till en mer utsatt plats för dödligt våld, då fler barn och unga rekryteras till kriminella gäng.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tillsammans med Polisen och Center för våldsbejakande extremism tagit fram en vägledning för hur skolor kan förebygga våldshandlingar med stora konsekvenser. Den innehåller praktiska råd om hur skolrum kan inredas för att kunna barrikaderas inifrån och råd om alternativa uppsamlingsplatser. Den poängterar också vikten av återhämning och krisstöd efter en händelse.

I avsnittet kommer vi att diskutera hur dödligt våld i skolan hanteras. Vad kan vi göra innan, under och efter en attack och vad kan det innebära i praktiken?

Medverkar i avsnittet gör:

Samtalet leds av Lotta Lundmark, programansvarig för krisberedskap och civilt försvar hos Folk och Försvar.

I en komplex värld hotas människors säkerhet inte bara av krig och konflikt utan även andra parametrar såsom sjukdomar, fattigdom, brist på rättigheter och extremväder. Det har länge talats om att utveckling är centralt för att stärka människors motståndskraft och skapa säkra samhällen. Men vilka samband finns mellan utveckling och säkerhet? Är människors säkerhet i utvecklingsländer mer utsatt? På vilka sätt? Och vems säkerhet är det vi talar om?

I detta avsnitt diskuteras hur vi kan förstå säkerhetsutmaningar för människor i utvecklingsländer, konfliktområden och post-konfliktsamhällen. Vidare berörs hur utvecklingsarbete och bistånd kan fungera som verktyg för att bygga fred och säkerhet. Vi står i en ny tid där vi på många sätt kan behöva omvärdera hur vi arbetar globalt med fredsbyggande och att skapa säkerhet.

Dessa samband och frågor kommer att diskuteras när Simon Jernberg samtalar med Helena Vazquez Sohlström, Enhetschef på Folke Bernadotte Akademin och Anna Åkerlund, Verksföreträdare Fred och säkerhet på Sida.

Den pågående maktförskjutningen från den transatlantiska länken till Asien gör att Indiens aktörskap i världen stärks. Vilka är Indiens ambitioner i den nya världsordningen?

Indien är sedan april i år det folkrikaste landet i världen med fler än 1,4 miljarder invånare. Landet har världens femte största ekonomi och brukar även kallas världens största demokrati, vilket är en alltmer omtvistad beskrivning. Med sina kärnvapen – och betydande förmåga inom missil- och rymdområdena samt en av världens största arméer – är Indien också en betydande militärmakt. Samtidigt möter Indien flera utmaningar med omfattande inhemska samhällsförändringar och det långsiktiga hotet från Kina.

Detta avsnitt av Folk och Försvar-podden genomförs för att bidra till kunskap om och förståelse för hur Sverige och svensk säkerhet påverkas av utvecklingen i Indien. Vilken är Indiens roll i det nya multipolära systemet och världsordningen? Var finns EU och Sverige i det här stormaktsspelet? Dessa och andra frågor diskuteras när Linnéa Ljungar samtalar med Henrik Chetan Aspegren, analytiker och projektledare för ”Project for Nordic-India Relations” på Utrikespolitiska institutet.

Fler människor än någonsin är idag på flykt från sina hem i världen. De bakomliggande faktorerna till denna utveckling målar en komplex bild av konflikter, extremväder, ett förändrat klimat och politisk instabilitet. Och med ett ökande antal konflikter i världen och effekter av ett fortsatt förändrat klimat spås utvecklingen fortsätta i denna riktning så även i framtiden. Hur kan vi förstå denna utveckling? Och vad kommer att driva framtidens migrationsströmmar?

Migration har under det senaste decenniet allt med sammanlänkats med säkerhetspolitiken. Vi har under de senaste åren sett hur migration kan användas som ett säkerhetspolitiskt maktmedel för att vinna politiska poäng samtidigt som migranters säkerhet sätts på spel vid farliga passager över hav och genom konflikter. Inom forskningen kring migration som säkerhetspolitisk fråga talas det om en spänning mellan att se migration som en strategisk säkerhetspolitisk fråga (alltså som ett strategiskt hot mot stater) och att se det som ett hot mot den individuella migrantens mänskliga säkerhet. Hur och varför blev migration en fråga om säkerhetspolitik och vems säkerhet är det vi talar om?

I detta poddavsnitt medverkar:

Avsnittet leds och produceras av Simon Jernberg tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Turkiet har sedan Sverige sökte om medlemskap i Nato blivit ett alltmer närvarande land i den svenska politiska debatten och i mångas nyhetsflöden. Även om Turkiet spelar en väldigt stor roll i den svenska Natoprocessen har landet andra utmaningar och ambitioner som är värda att diskutera djupare. President Erdoğan blev omvald som president i Turkiet den 28 maj efter en lång valrörelse. Hur har Turkiet utvecklats under honom och vad är att vänta framåt? Vad är Turkiets självbild och ambitioner i sitt närområde och i utrikespolitiken?

För att kunna svara på de frågorna vänder vi oss till en av Sveriges kunnigaste personer på turkisk politik, Bitte Hammargren som kommer berätta om hennes reflektioner om den turkiska valrörelsen och det politiska läget i landet.

Avsnittet leds och produceras av Pasi Huikuri tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

En katastrof inträffar ofta plötsligt, med förödande konsekvenser för de samhällen och människor som drabbas. Kris- och katastrofhjälp sker via mellanstatliga institutioner, som FN eller inom europeiska civilskyddsmekanismen.

Det finns också många ideella och fristående aktörer som gör insatser både i Sverige och i andra länder. De är snabbt på plats för att ge drabbade sjukvård, mat och tak över huvudet. De kan också hjälpa till att stoppa en kris från att bli värre, vilket var fallet vid exempelvis ebolautbrottet i Västafrika 2014.

Vad innebär det för människor och samhällen att drabbas av kris och katastrof och hur är det att arbeta med katastrofhantering? Vad behöver vi i Sverige göra för att öka vår fysiska och mentala beredskap?

I detta poddavsnitt medverkar:

Avsnittet leds och produceras av Lotta Lundmark tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Försvarsmaktsövning pågår mellan 17 april och 11 maj. Övningen hålls för att stärka svensk försvarsförmåga. Med 26 000 soldater och deltagande av 14 länder under tre veckor är det den största övningen i modern tid där samtliga försvarsgrenar och stridskrafter deltar.

Övningen hålls då riksdag och regering bestämt att svensk försvarsförmåga ska stärkas. Detta sker genom en rad åtgärder så som utbyggnad av antalet förband, investeringar i såväl materiel som personal men också genom att öva mer. Genom övning lär sig både individer och organisationen, man kan se vad som fungerar och inte fungerar och man hittar områden där man behöver åtgärda problem.

Om detta och mycket mer får du höra i dagens podcast från Folk och Försvar.

Dagens gäst är Philip Simon, Press- och kommunikationschef för Aurora 23 och programleder gör David Bruhn, försvarspolitisk programansvarig Folk och Försvar Avsnittet produceras av Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Det grova våldet inom kriminella miljöer blir allt påtagligare i Sverige. Brottslighet var en av de viktigaste frågorna inför valet 2022 och den nuvarande regeringen har presenterat flera åtgärder för att minska den organiserade brottsligheten. I så väl brottsstatistiken som i den mediala debatten är män överrepresenterade både som gärningsmän och som offer för det dödliga skjutvåldet. Samtidigt säger Kriminalvården att antalet kvinnliga intagna ökar och dess våldskapital är högre än förut. Polismyndigheten skriver i en rapport att att kvinnliga förövare ibland missas av polisen, då bilden av kvinnor som offer gör att de inte misstänks för brott.

Var finns kvinnorna inom de grova kriminella miljöerna? Vilken roll har de och varför har vi inte sett dem förut?

I detta poddavsnitt medverkar:

Avsnittet leds och produceras av Lotta Lundmark tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Kriget i Ukraina har skakat om Europas energimarknader och under det senaste året har energins koppling till säkerhetspolitik förstärkts. Sanktionerna mot rysk olja och gas har lett till ökad instabilitet på den europeiska gas- och elmarknaden. EU:s medlemsländer arbetar därför aktivt för att försöka minska de skenande energipriserna och skapa ett mer robust energisystem inför framtiden. 

Energimyndigheten anger i sin senaste lägesrapport att elförsörjningen i Sverige är stabil men ansträngd. Under vintermånaderna finns det risk för effektbrist och det svåra omvärldsläget kan också riskera att medföra begränsade importmöjligheter för Sverige. Utöver en volatil elmarknad i Sverige och Europa finns det betydande risker att energisektorn, i likhet med andra samhällsviktiga sektorer, drabbas av allvarliga dataintrång och attacker som kan hota Sveriges energisäkerhet.

Vilka hot och störningar riktas mot vår energiförsörjning idag och hur ska svensk elberedskap stärkas framöver? I följande avsnitt av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera hur vårt omvärldsläge präglar Sveriges och Europas energiförsörjning samt vilka utmaningar som väntar i framtiden med anledning av den pågående energiomställningen i kombination med allt fler komplexa säkerhetshot?

Medverkande:

Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Varje år sedan 1946 genomför Folk och Försvar Rikskonferensen – Sveriges främsta forum för diskussioner om säkerhetspolitik, försvar och samhällets krisberedskap. 2023 års upplaga av Rikskonferensen går av stapeln den 8-10 januari och EU och Nato kommer vara på agendan.

Säkerhetsläget präglas idag av oförutsägbarhet och vi står inför allt fler komplexa säkerhetsutmaningar. Kriget i Ukraina och hoten mot vår liberala världsordning har lett till ett allt försämrat säkerhetsläge och många experter och politiker uttrycker att läget inte har varit lika allvarligt sedan andra världskriget. Då, mitt under ett brinnande världskrig, bildades Folk och Försvar för att öka kunskap om vad var och en i samhället kunde bidra med. Folkförankring och engagemang för vår fred, säkerhet och suveränitet ansågs viktigt för samhällets motståndskraft att möta ett militärt angrepp – lika viktigt då som nu.

2023 års Rikskonferens har temat ”EU och Nato i en ny säkerhetspolitik verklighet”. Ordförandeskapet i EU och den svenska Nato-ansökan kommer vara viktiga temaområden för konferensen, i kombination med paradigmskiftet för Sveriges totalförsvar, säkerhetsutmaningar i skuggan av kriget i Ukraina och ökad demokratisk beredskap i en tid av spänningar.

I det här podcastsavsnittet diskuterar Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet, och Frida Wallnor, politisk redaktör Dagens industri, några av de sakfrågor som kommer att tas upp under Rikskonferens 2023. Samtalet leds av Maud Holma von Heijne, generalsekreterare Folk och Försvar.

Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager, Maja Winberg och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Svenskt  totalförsvar ska stärkas. Arbetet pågår nu inom såväl militära som  civila myndigheter. Som en del i detta arbete ska en krigsorganisation  byggas och denna behöver bemannas.

Under hösten har en ny lag trätt i kraft som påverkar detta arbete.  Därför pågår också nu en diskussion bland såväl myndigheter, kommuner,  regioner och företag om vem som kan och bör krigsplaceras. Var  personalen bäst krigsplaceras och i vilken omfattning detta arbete ska  göras.

För att försöka räta ut några frågetecken har vi idag med oss Mathias  Johansson, enhetschef vid enheten för bemanningsstöd vid Plikt och  Prövningsverket, Jenny Harlin, kanslichef vid Reservofficerarnas  fackförbund och Jacob Nordfors utredare vid Myndigheten för  samhällsskydd och beredskap.

Programledare: Karin Abborr-Svensson, stabschef vid Folk och Försvar.
Klippning: David Bruhn, programansvarig Folk och Försvar
Musik: Waiting Room, Ethan Sloane, Epidemic Sound
Jingel: Dia Hard productions

Med kriget i Ukraina har vi sett hur storkriget har återvänt till den europeiska kontinenten. Det senaste året har vi sett exempel på den moderna krigföringen som innebär en kombination av såväl skyttegravar och stridsvagnar som precisionsvapen och cyberangrepp.

Samtidigt som kriget fortgår finns det redan nu erfarenheter och observationer som kan omhändertas för arbetet att stärka det svenska totalförsvaret. Det gäller både det militära och civila försvaret. Det är extra angeläget att belysa dessa lärdomar i och med arbetet med nästa  totalförsvarsbeslut nu påbörjas.

Medverkande:

Karlis Neretnieks, generalmajor och ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien

Pär Eriksson, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut.

Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

"Klimatkrisen handlar om säkerhet - både för mänskligt liv och för ekonomin". Det sade USA:s president Joe Biden under FN:s klimatkonferens COP27 som nu håller på att avrundas i staden Sharm el-Sheikh i Egypten. Stats- och regeringschefer samt klimatministrar från de 193 länder som undertecknat FN:s klimatkonvention har samlats för att följa upp sina klimatlöften och komma överens om nya internationella överenskommelser för att nå  Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen.

Klimatmötet sker under en tid som präglas av stora geopolitiska spänningar, inte minst med anledning av kriget i Ukraina och dess globala följdeffekter. Samtidigt blir klimatförändringarnas konsekvenser alltmer tydliga. Sommaren 2022 var den varmaste som någonsin uppmätts i Europa, miljontals människor lider av akut matbrist med anledning av svår torka och över 33 miljoner människor har drabbats av de kraftiga översvämningarna i Pakistan.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa tidigare under COP27: ” Låt oss inte ta motorvägen till helvetet utan låt oss förtjäna en biljett till himlen”. Men vilka löften har länderna gjort under klimatkonferensen och vilka frågor är prioriterade under mötet? Hur har olika geopolitiska spänningar påverkat klimatförhandlingarna och vad kan vi vänta rörande åtgärder för att möta klimatförändringarnas konsekvenser?

Medverkande:

Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Folk och Försvar har träffat utredaren Britt Bohlin som presenterade utredningen Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap den 7 november 2022. Tillsammans med Anders Forsberg från Svenska Röda  Korset försöker vi nysta lite i vad utredningen föreslår, vilka  implikationer det får och varför vi måste inta en Zelenskyattityd.

Rysslands krig mot Ukraina har fått den säkerhetspolitiska ordningen  att skaka i sina grundvalar. Detta har också avspeglats i den svenska  säkerhetspolitiken och nu görs mycket både på den militära som den  civila sidan. Under 2021 tillsatte dåvarande justitieministern  utredningen Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskapför att se över vad som kan göras för att stärka skyddet för civila i kris och krig.

Utredningens uppdrag var bland annat att se över det fysiska skyddet  för civilbefolkningen, kartlägga ansvarsförhållanden för planering och  genomförande av utrymning och inkvartering vid höjd beredskap samt att  se över och lämna förslag på en stödorganisation som ska kunna arbeta i  händelse av att skyddsrummen behöver tas i drift.

För att få veta mer har vi bjudit in utredaren Britt Bohlin och  Anders Forsberg, sakkunnig och tematisk rådgivare nationell  krisberedskap, vid svenska Röda Korset.

Programledare: David Bruhn
Research: Karin Abbor-Svensson
Musik: Cobby Costa, This is the end, Epidemic Sounds

Jingel: Die  Hard Productions

Den globala vattenanvändningen har ökat sexfaldigt under de senaste 100 åren och användningen ökar med cirka en procent varje år med anledning av jordens befolkningsökning, ekonomisk tillväxt och skriftande konsumtionsmönster. Enligt FN saknar två tredjedelar av världens flodområden internationella avtal om hur man kan säkerställa lika tillgång till gemensamma vattenresurser. Detta riskerar att skapa konflikter och säkerhetspolitiska spänningar över de gränsöverskridande resurser som är avgörande för länders vattensäkerhet. Samtidigt innebär klimatförändringarna att våra globala vattentillgångar utmanas genom extremväder, torka och större vattenvariationer och i framtiden kommer såväl tillgången som kvalitén på vatten att försämras.

På vilka sätt kan vattenresurser vara en konfliktutlösare och hur används vattentillgångar som vapen i konflikter och som måltavla? Hur påverkas människors säkerhet av vattenbrist runt om i världen idag och vilka åtgärder uppmärksammas för att säkerställa att potentiella konflikter över gemensamma vattenresurser istället kan lösas genom internationellt samarbete?

I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden diskuterar vi hur de globala vattentillgångarna ser ut idag och hur klimatförändringarna kommer att påverka vår framtida vattenförsörjning. Samtalet berör också kopplingen mellan vattenbrist och konflikt där våra poddgäster lyfter fram konkreta exempel på vattenkonflikter mellan stater och åtgärder för ökat internationellt samarbete.

Medverkande:

Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Frågor om krig och fred hör till kärnan av säkerhetspolitiken och det finns få – om ens någon – i Sverige eller Norden som har samma långa erfarenhet och kunnande om dessa frågor som tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt. I det här specialavsnittet av Folk och Försvar-podden får vi höra honom resonera kring de här frågorna utifrån sin nya bok “Mina krig – Politik och diplomati i fredens tjänst”. 

Lever vi i den nya oredans tid? Hur kan vi bygga mer fred och säkerhet i världen? Det är sådana frågor som diskuteras i specialavsnittet.

MEDVERKANDE

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister

Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden har kraftigt försämrats de senaste åren och den vedertagna prognosen är att vi har att vänja oss vid dessa stormaktsspänningar. Det är drivkraften bakom exempelvis  initiativen att stärka EU:s muskler i det försvars- och säkerhetspolitiska området liksom Sveriges ansökan om medlemskap i  försvarsalliansen Nato.

Den här omvärldsutvecklingen har också lett till omprövningar av resursallokeringen till det försvars- och säkerhetspolitiska området. Regeringen och riksdagen har beslutet om historiska satsningar i  storleksordningar vi inte har sett sedan det tidiga kalla kriget. Det var också en period av utdragen osäkerhet och konflikt i  världspolitiken.

När det talas om personal- och kompetensförsörjning är det ofta med  Försvarsmakten i åtanke men det är en utmaning som gäller för hela  försvars- och säkerhetsområdet. För att hantera de geopolitiska skiften vi ser i världen behövs det kompetens i alltifrån språk som kinesiska och ryska till tekniskt kunnande om kärnvapen och tillämpningen av ny teknik i en försvarskontext.

Det inbegriper också att säkerställa att Sverige är strategiskt i att få svenskar utnämnda till internationella organisationer och samarbeten, såsom chefsjobb inom EU, IAEA eller FN-systemet. Den frågan kommer bli än mer aktuell om och när Sverige blir en Natomedlem och  måste tillsätta såväl militärt som civilt anställda i olika staber och  beslutsorgan.

För att diskutera den här breda men angelägna frågeställningen har Folk och Försvar-podden ett samtal med Ulrika Funered, personalchef på  Utrikesdepartementet, och Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska  institutet. Tillsammans med dem diskuterar vi hur Sverige kan säkerställa en hållbar personal- och kompetensförsörjning under de  kommande decennierna.

Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Mat är centralt  för vår överlevnad och vårt välmående. När krisen slår till blir det  därför ytterst viktigt att se till att livsmedelsförsörjningen fungerar –  oavsett vad krisen handlar om. Det är dels en fråga för samhällets  offentliga, privata och ideella aktörer, dels något som vi som individer  behöver ha en beredskap för.

2022 års krisberedskapsvecka, som går av stapeln vecka 39, kommer att  handla om just detta, och Folk och Försvar-podden laddar upp inför  veckan med ett avsnitt om individens beredskap för kriser som påverkar  tillgången på mat.

Kriget i Ukraina, covid-19-pandemin och de senaste årens  klimatrelaterade katastrofer visar hur kriser kan leda till omfattande  störningar mot den internationella livsmedelsförsörjningen. Samtidigt  har vi i Sverige än så länge varit relativt förskonade från större  störningar, men vi kan inte utgå från att vi slipper liknande störningar  i framtiden.

Vi behöver därmed en god beredskap för att kunna hantera lägen när  flödet av mat till butikerna sinar, och vi inte längre har det stora  utbud att tillgå som vi har idag. Beredskapen behöver finnas på såväl  samhällelig som individuell nivå.

Vad innebär en god matberedskap? Hur ser man till att äta  näringsriktigt även i kris? Hur påverkar klimatförändringarna  möjligheterna till en fungerande beredskap för kriser som påverkar  livsmedelsförsörjningen? Vad vill MSB få ut av att göra mat till tema  för årets krisberedskapsvecka? I det här avsnittet tittar vi närmare på  det här viktiga området.

Tips! I maj släppte vi ett avsnitt av podden med ett liknande  tema, men då med ett systemperspektiv och med en utblick mot global  livsmedelsförsörjning med anledning av kriget i Ukraina.Du kan lyssna på det avsnittet här.

MEDVERKANDE

Christina Andersson, samordningsansvarig för Krisberedskapsveckan, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Elin Röös, universitetslektor, Sveriges lantbruksuniversitet

Frode Slinde, dietist och prefekt vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet

Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av  Die Hard Productions. Bakgrundsmusiken är Weightless Moments av Mathilda  Skonare Karlsson, och kommer från www.epidemicsound.com.

Våldsbejakande extremism och dödliga terrorattacker har på kort tid tagit ett allt hårdare grepp om flera länder i Västafrika. Konflikterna och instabiliteten i Sahel-regionen, framför allt i länderna Mali, Burkina Faso och Niger, sprider sig till grannländerna och många experter menar att regionen är terrorns nya tillväxtcentrum.

Den negativa utvecklingen drabbar civilbefolkningen hårt och fattigdomen och bristen på utvecklingsmöjligheter ökar terrorgruppernas rekryteringsbas. Många regionala experter lyfter fram att flera strukturella faktorer har lett till ökade sårbarheter för människors säkerhet i Västafrika. En snabbt växande befolkning, ekonomisk ojämlikhet, klimatförändringar, illegala flöden av vapen och narkotika samt bristande politisk legitimitet är några av de faktorer som bidrar till ökad konfliktrisk.

I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera bakgrunden till instabiliteten i Västafrika, hur säkerhetsläget påverkar civilbefolkningen och vilka politiska, sociala och ekonomiska åtgärder som lyfts fram för att bryta utvecklingen.

Medverkande:

Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Ett podcastsavsnitt om antibiotikaresistens - framtidens stora hälsohot

Världshälsoorganisation (WHO) klassar idag antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot den globala hälsosäkerheten. Det växande hälsohotet brukar kallas för “den tysta pandemin”, en utveckling där fler resistenta bakterier mot antibiotika och andra antimikrobiella läkemedel kommer leda till att allt fler människor dör i enklare sjukdomar som lunginflammation, blodförgiftning eller blindtarmsinflammation.

Redan idag beräknas omkring en miljon människor dö i världen till följd av resistenta bakterier och problemet väntas öka dramatiskt till följd av klimatförändringarna och en fortsatt överanvändning av antibiotika runt om i världen, både inom hälso- och sjukvården och inom djurhållningen.

Vad behöver Sverige, tillsammans med andra länder, göra för att minska de katastrofala hälsorisker som följer med fler resistenta bakterier mot antibiotika? Hur arbetar EU mot antibiotikaresistens och vad innebär egentligen den nya EU-lagstiftningen där medlemsländerna ska minska omotiverad antibiotikaanvändning i djurhållningen?

I avsnittet om antibiotikaresistens samtalar Folk och Försvar med Sveriges ambassadör för antimikrobiell resistens (AMR), Malin Grape, följt av ett panelsamtal med två svenska Europaparlamentariker som arbetar med frågan på EU-nivå, EU-parlamentarikerna Emma Wiesner (Centerpartiet) och Jessica Polfjärd (Moderaterna).

Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Med anledning av kriget i Ukraina har svensk politik under våren präglats av flera säkerhetspolitiska utmaningar. Kriget har aktualiserat frågan om energisäkerhet och beroendet av rysk olja och gas. I Sverige har vi sett skenande el- och bränslepriser, liksom att priserna på mat har ökat. Kriget har lett till akut hungersnöd för miljontals människor runt om i världen, något som redan var kritiskt på grund av utbredd torka. Under våren har vi genom dagliga uppdateringar kunnat följa krigets utveckling och konsekvenserna för europeisk säkerhet.

Att energi- och livsmedelssäkerhet samt kriget i Ukraina blivit högaktuella frågor och skapar engagemang är något som tydligt märks av i Almedalsprogrammet. Vi träffar tre framträdande ledare och experter för att prata mer om vårens säkerhetspolitiska trender och vad vi kan vänta till hösten?

MEDVERKANDE

Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare och chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete

Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndigheten

Oscar Jonsson, Rysslandsexpert och forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan

Avsnittet är producerat av Hanna Tuvelius, Maja Winberg och Hanna Waerland-Fager. Jingeln är producerad av Die Hard Productions. Bakgrundsmusiken är Solsken av Owen Meyers, och kommer från www.epidemicsound.com.

Vill du veta mer?

Det gått fyra år sedan Sverige drabbades av de svåra skogsbränderna 2018. Mycket har sedan dess hänt inom krisberedskapen kopplat till skogsbrandsbekämpning  både nationellt men också inom den europeiska civilskyddsmekanismen.

Vi kommer i detta avsnitt att fokusera på utformandet av den svenska  skogsbrandsbekämpningsförmågan och se till vilka aktörer som är  involverade och hur ansvarsfördelningen ser ut. Därefter kommer vi att fokusera på vad som händer när en insats skalas upp från en lokal eller  regional insats till att bli nationell och slutligen internationell.

Vidare kommer Sveriges roll i en Europisk kontext undersökas för att sedan fokusera på de övergripande policyfrågorna på EU nivå kopplat till  skogsbrandsbekämpning och krisberedskapssystem. Under 2021 genomförde  Sverige sin första internationella insats med flygande  släckningsresurser inom ramen för det europeiska samarbetet resceEU, då man bistod Grekland med två skopande flygplan. Men samtidigt som vi  bättrar på beredskapen nationellt och inom EU så står vi inför allt  varmare somrar, med rekordhöga temperaturer både i Sverige och i Europa. Hur ser förutsättningarna ut för gemensamma EU resurser kopplat till  skogsbrandsbekämpning när allt fler länder drabbas av allt svårare och  mer långdragna skogsbränder?

Med anledning av det kommande svenska ordförandeskapet i EU under våren 2023 kommer avsnittet att kolla närmare på vilken roll Sverige har  haft historiskt när det kommer till den europiska skogsbrandsbekämpningen och hur Sverige kan påverka utvecklingen i framtiden?

Medverkande

Anna Henningsson, räddningschef, Räddningstjänsten Östra Blekinge

Erik Flink, projektledare, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Magnus Ekengren, professor, Försvarshögskolan

Avsnittet är producerat av Hanna Tuvelius. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Avsnittet spelades in i mitten av maj och i början av juni 2022.

Här kan du lära dig mer om svensk och europeisk skogsbrandsbekämpning:

European Forest Fire Information System EFFIS – Current situation

ERCC – Emergency Response Coordination Centre

SMHI – Brandriskprognoser

MSB – Ansvar och roller för bränder i skog och mark

MSB – Förstärkningsresurser vid skogsbrand

När världen är  orolig ställer sig många frågan ”hur kan jag bidra?” I samband med  Rysslands invasion av Ukraina kom många att söka sig till olika  civilsamhällesengagemang för att hjälpa till och visa stöd till dem som  drabbats. Av dessa var det en stor del som upptäckte de frivilliga  försvarsorganisationerna.

Frivilliga försvarsorganisationerna (förkortat FFO) utgör en viktig  komponent i såväl svensk krisberedskap som totalförsvar. Man samlar och  utbildar expertis inom en mängd områden, och stödjer det offentliga  samhället när det ställs inför svåra prövningar. FFO:erna har lång  historia och deras plats i totalförsvaret cementerades redan under kalla  kriget.

Men hur blir man frivillig och vad innebär det att vara frivillig?  Hur fungerar samspelet mellan FFO:er och det offentliga samhället? Hur  kommer frivilligheten att fungera i framtiden? Dessa och många andra  frågor kommer vi att titta närmare på i det här avsnittet av Folk och  Försvar-podden.

MEDVERKANDE

Anna Torndahl, samordnare totalförsvar, Försvarsutbildarna

Eva Ladberg, utbildningskonsulent, Svenska Blå Stjärnan

Samuel Somo, verksamhetsutvecklare totalförsvarsfrågor, Bilkåren

Andreas Hagwall, säkerhetschef, Surahammars kommun

Erik Stjernlöf, handläggare, Länsstyrelsen Östergötland

Emelie Glad, utredare, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av  Die Hard Productions. Bakgrundsmusiken är Weightless Moments av Mathilda  Skonare Karlsson, och kommer från www.epidemicsound.com.

I april 2022 adresserade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres att  den ryska invasionen av Ukraina kan försätta uppemot 1,7 miljarder  människor i fattigdom och svält, det handlar alltså om en femtedel av  världens befolkning.

Från 2014 och framåt har vi sett en skiftande trend där andelen  människor i världen som inte har tillräckligt med mat eller lider av  akut hunger har ökat, och nu ser vi en dramatisk prisökning på både mat  och bränsle. Ett fåtal länder tillhandahåller en stor andel av världens  spannmål och bränsle. Det gör att den globala livsmedelsförsörjningen  försvåras i kris och krig.

I Sverige har livsmedelsförsörjningen tidigare lyfts fram i och med  de globala flaskhalsar och förseningar av leveranser som skett under  pandemin, men med ett fortsatt krig i Europa kan vi vänta oss  ytterligare prisökningar på energi och livsmedel, vilket påverkar det  svenska lantbruket och svenska livsmedelsproducenter.

Det här avsnittet av Folk och Försvar-podden handlar om hur kriget i  Ukraina har påverkat matsäkerheten i Sverige och världen. Vad blir  konsekvenserna när försörjningskedjor störs av kris och krig och hur  arbetar samhällsaktörer för att trygga svensk livsmedelsförsörjning  inför framtida kriser?

Medverkande:
Patrik Strömer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen
Elisabeth Simelton, metod- och ämnesföreträdare inom lantbruk på Sida
Mats Johansson, avdelningschef för krisberedskap och civilt försvar på Livsmedelsverket

Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Sverige och världen står inför allt fler komplexa säkerhetutmaningar.  Samtidigt som kriget rasar i Ukraina, och miljoner flyr sina hem, hör  vi också larm om ökade matpriser, hungerkatastrofer och fler väpnade  konflikter. Två år av pandemi och ett fortsatt varmare klimat med  omfattande extremväder som följd har tydliggjort hur globala  säkerhetsutmaningar utgör alltmer uppenbara hot mot människors säkerhet.

Inom ramen för Folk och Försvars nya programområde ”säkerhet och  hälsa” vill vi öka kunskap och främja diskussion om hur traditionella  säkerhetsfrågor, både på nationell och internationell nivå, påverkas av,  och är sammanlänkat med globala trender som hälsa och pandemier,  klimatförändringar, demokrati, ekonomisk säkerhet och desinformation.  Flera av dessa trender behandlas i det här avsnittet av Folk och  Försvar-podden där Robert Egnell, professor och rektor vid  Försvarshögskolan, och Cecilia Tengroth, generalsekreterare på Svenska  FN-förbundet, samtalar om flera framtida säkerhetsutmaningar som kan  hota människors säkerhet såväl i Sverige som runt om i världen.

Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager. Klippning och  ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Få kulturyttringar har samma genomslag som filmen och filmen har både en  konstnärlig och en underhållande ställning som få andra medier kan  konkurrera med. Vi ser film för att bli berörda, för att glädjas och för  att förstå vår omvärld. Genom filmernas berättelser utmanar vi vår egen  syn på dilemman och prövningar utan att själva behöva utsättas för dem.

Därför är det inte orimligt att tänka sig att filmer som handlar om  krig och katastrofer också kan skapa en viss mental beredskap hos sin  publik. Vem har inte funderat på hur man själv skulle ha reagerat i de  situationer vi ser på vita duken, oavsett hur realistiska eller  orealistiska de är?

I det här avsnittet av Folk och Försvarpodden tittar vi närmare på  hur filmer kan göra oss som individer mentalt bättre rustade att möta de  oerhört svåra situationer som kriser och krig utgör. Medverkar gör  Coltan Scrivner, forskare vid University of Chicago, och Herman Geijer,  författare och zombieöverlevnadsexpert.

Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

I samarbete med  Svenska Lottakåren producerar Folk och Försvar ett podcastavsnitt där vi  diskuterar försvarsviljan med ett särskilt fokus på gruppen unga  kvinnor.

Avsnittet tar avstamp i de studier som Ungdomsbarometern gjort om  unga kvinnors försvarsvilja på uppdrag av SLK. Studierna ger en inblick i  de uppfattningar och kunskaper som unga kvinnor i åldersgruppen 15–17  har om demokrati, försvar och om de egna möjligheterna att vara en del  av totalförsvaret. Maria Öst, kommunikatör på Svenska Lottakåren, och  Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern, berättar om hur  studierna gått till, vad som varit syftet med att genomföra dem och vad  resultaten kan säga om unga kvinnors försvarsvilja.

I avsnittet deltar även Louise Olsson som är forskningschef vid PRIO  (Peace Research Institute Oslo) och expert på agendan för kvinnor, fred  och säkerhet.  Louise har bland annat gjort en studie för Försvarsmakten  där hon tittat på jämställdheten i totalförsvaret. Vi pratar om  resultaten av studien, den svenska försvarsviljan och hur FN  resolutionerna för kvinnor, fred och säkerhet kan appliceras i en svensk  kontext.

När vi talar om ungas möjligheter att bidra till totalförsvaret så  går förmodligen mångas tankar i första hand till mönstring och  värnplikt. Samtidigt är det lätt att glömma bort att många unga också  bidrar till att öka samhällets robusthet och motståndskraft genom sitt  engagemang i civilsamhället. I ett avslutande panelssamtal diskuterar  representanter från Pliktrådet och LSU ungas inställning till och  delaktighet i totalförsvaret samt ungas möjligheter att påverka i frågor  som rör försvar och säkerhet.

MEDVERKANDE

Maria Öst, kommunikatör på Svenska Lottakåren

Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern

Louise Olsson, forskningschef vid PRIO (Peace Research Institute Oslo)

Katja Holböll, LSU:s talesperson för unga, fred och säkerhetsagendan

Sven Blomberg, representant för Pliktrådet

***

Avsnittet är producerat av Henric Svenningsson. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

De senaste åren har kärnvapen återigen fått ökad uppmärksamhet i internationell säkerhetspolitik. Ryssland har de senaste åren moderniserat sin kärnvapenarsenal och kärnvapenförmågan lyfts ofta fram i rysk utrikes- och säkerhetspolitisk retorik. Efter den ryska invasionen av Ukraina har det blivit extra angeläget att förstå ryskt tänkande när det kommer till kärnvapen.

Därför har Folk och Försvar intervjuat Gudrun Persson som är docent och forskningsledare hos Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) om rysk kärnvapenstrategi. Intervjun genomfördes av Zebulon Carlander, säkerhetspolitisk programansvarig hos Folk och Försvar, den 24:e februari och tar sin utgångspunkt i ett memo hon skrev för FOI för två år sedan om rysk kärnvapenpolicy.

Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander och bearbetat av Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Kollektiva minnen  utgörs av de föreställningar och kunskaper som en grupp eller  befolkning delar om sitt gemensamma förflutna. Dessa föreställningar om  det förflutna påverkar grupper och nationers identitetsskapande och i  förlängningen får de konkreta effekter på samhällssystemet i nutid.

Viktiga händelser i samhället står ofta i centrum för kollektiva  minnen. Det kan röra sig om såväl stora tragedier som storslagna  framgångar. Erfarenheter av krig, såväl positiva som negativa, tenderar  ofta att bli en betydelsefull del i en befolknings kollektiva minne, men  i vår svenska kontext är det snarare stora samhällskriser som varit  centrala i modern tid. Estoniakatastrofen 1994, tsunamikatastrofen 2004  och terrorattentatet på Drottninggatan 2017 är några av de kriser som  blivit nationella trauman och som sedermera etsat sig fast i det svenska  kollektiva minnet.

Våra kollektiva minnen av historiska kriser påverkar både hur vi  förbereder oss inför nästa samhällskris och hur vi agerar när den  uppstår. Detta öppnar upp för ett flertal intressanta frågor om  relationen mellan kriser och kollektiva minnen. Hur formas kollektiva  minnen av krishändelser? Vilka historiska svenska samhällskriser har  gett upphov till kollektiva minnen? Hur påverkar och formar dessa  kollektiva minnen dagens krisberedskap och krishantering?

Folk och Försvar-podden handlar i det här avsnittet om hur våra  kollektiva minnen av gårdagens kriser påverkar Sveriges krisberedskap  idag.

MEDVERKANDE

Susann Baez Ullberg, filosofiedoktor i socialantropologi vid Uppsala universitet

Dan Hansén, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan

Robert Strid, tillförordnad förbundsdirektör på Räddningstjänsten DalaMitt

Avsnittet är producerat av Henric Svenningsson. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Samverkan mellan civila och militära aktörer är en central komponent för totalförsvarets förmåga att möta hot. Ett led i arbetet med att stärka kopplingen mellan just civila och militära aktörer är den handlingsplan – Handlingskraft– som Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap offentliggjorde i slutet av augusti. Denna stakar ut vägen för en ”sammanhängande totalförsvarsplanering”.

Men vad innebär civil-militär samverkan i praktiken? Hur kan civila och militära aktörer samverka? Vilka utmaningar och vilken utvecklingspotential finns det inför framtiden? I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden talar vi med Jan Demarkesse från Försvarsmakten och Annika Elmgart på MSB om hur de ser på civil-militär samverkan i det nya totalförsvaret.

Redan idag sker verksamhet inom totalförsvarsområdet där både civila och militära aktörer medverkar. Ett sådant exempel är det CBRN-samarbete där Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Hemvärnet ingår. För att få en bild av hur civil-militär samverkan kan se ut i praktiken besöker vi därför även SVA:s lokaler i Uppsala i avsnittet.

Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Kina har blivit allt viktigare för internationell säkerhetspolitik. I sin regeringsförklaring sa statsminister Magdalena Andersson "Kinas växande roll utgör ytterligare en av vår tids största globala förändringar. Sverige och EU ska bedriva en aktiv politik i relation till Kina, med utgångspunkt i våra intressen och våra värderingar." 

I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden intervjuas diplomaten och tidigare ambassadören till Kina Lars Fredén om vilka aktörer, intressen och erfarenheter som driver kinesisk säkerhetspolitik.

Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Det har gått över ett år sedan spänningarna mellan Etiopiens federala regering och TPLF (Tigray People´s Liberation Front) övergick i väpnad konflikt. Kriget i Tigray och Etiopien har under ett års tid präglats av en katastrofal humanitär situation med massmord och systematiskt sexuellt våld med etnonationalistiska förtecken. Tusentals människor har dött, hundratusentals är på flykt och enligt FN lever minst 400 000 människor under svältliknande förutsättningar i Tigray då humanitär hjälp under en lång tid inte har kunnat nå regionen.

För närvarande finns det en risk att den federala regeringen i Etiopien störtas av TPLF, tillsammans med rebellgruppen Omoro Liberation army, som under sommaren och hösten har tagit alltmer mark i strider utanför Tigray, i regionen Amhara som leder till huvudstaden Addis Abeba. Ingen vapenvila mellan parterna finns ännu i sikte och det finns en överhängande risk att kriget kommer fortsätta även om Addis Abeba faller. TPLF har inte endast Etiopiens regering, med premiärminister Abiy Ahmed i spetsen, som fiende utan TPLF har under en lång tid både haft konflikter med landet Eritrea som gränsar till regionen i norr och med sina grannregioner Amhara och Afar.

I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden kommer vi att ge en bakgrund till de nuvarande stridigheterna i Etiopien och få en inblick i den senaste händelseutvecklingen. Vilka är de huvudsakliga aktörerna i konflikten och vilka inrikespolitiska såväl som utrikespolitiska konsekvenser kan konflikterna i Etiopien innebära för landet och regionen på kort och lång sikt? Hur ser situationen ut för civila i Tigray och i andra drabbade regioner i Etiopien och vilka människorättsbrott är det som har varit framträdande under kriget? Utöver detta diskuterar vi under podcastsavsnittet säkerhetsläget vid Afrikas horn där flera konflikter både inom och mellan länder pågår parallellt. Vad kan en ökad instabilitet och osäkerhet innebära för regionen i sin helhet och vilka konsekvenser kan detta få för den globala säkerheten?

I avsnittet medverkar David Larsson Gebre-Medhin, doktor i freds- och konfliktforskning vid Försvarshögskolan, Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch och Görrel Espelund, journalist och tidigare Afrika-korrespondent.

Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Att återupprätta  ett totalförsvar för med sig en mängd praktiska frågor om hur olika  aspekter av totalförsvaret ska fungera. En av dessa är hur  säkerhetsprövningen av totalförsvarspliktiga ska se ut framöver. Så som  systemet ser ut idag kan säkerhetsprövningar av totalförsvarspliktiga  genomföras löpande under en period som kan omfatta flera årtionden.

Samtidigt krävs ett samtycke från den säkerhetsprövade individen,  något som belyst frågan om de som till exempel rycker in i  Försvarsmakten har tillräcklig information för att kunna göra ett  informerat val – och vad som händer om man vägrar att lämna sitt  samtycke.

För att få klarhet i detta tillsatte Regeringen tidigare i år en  utredning ledd av Margareta Bergström. Uppdraget förutsätter en fortsatt  säkerhetsprövning, men att den ska kunna ”genomföras på ett  ändamålsenligt och effektivt sätt”. Samtidigt ska förslagen också  säkerställa att kravet på samtycke inte urholkar totalförsvarsplikten.

Folk och Försvar-podden handlar i det här avsnittet om utmaningarna kring säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga.

MEDVERKANDE

Margareta Bergström, särskild utredare, utredningen Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga

Sven Blomberg, ledamot, Pliktrådet

Henrik Häggström, senior analytiker, Försvarshögskolan

Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är  producerad av Die Hard Productions.

En av årets stora händelser som ritat om den utrikes- och säkerhetspolitiska kartan är det snabba maktövertagandet av talibanerna i Afghanistan. Trots en nästan tjugo år lång multinationell civil och militär insats, där bland annat Sverige varit en deltagande stat, klarade inte den afghanska regeringen och dess säkerhetsstyrkor att stoppa sommarens talibanoffensiv.

Nu står det internationella samfundet inför en växande humanitär kris i Afghanistan samtidigt som det råder stora oklarheter om det framtida styret i Kabul. Samtidigt har misslyckandet i Afghanistan nystartat en debatt om framtiden för internationell insatser, något som är synnerligen relevant utifrån ett svenskt perspektiv givet den svenska närvaron i Sahelregionen.

I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden får vi ta del av fördjupade perspektiv på den politiska och humanitära utvecklingen i Afghanistan. Medverkar gör Kai Eide, före detta FN-sändebud till Afghanistan, Henrik Landerholm, ambassadör och tidigare chef för den svenska Afghanistaninsatsen, samt Malena Rembe, Mellanösternvetare och analytiker med lång erfarenhet av Afghanistan.

Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Den 17 december 2010 tände den tunisiske gatuförsäljaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot att myndigheter konfiskerade hans försäljningsvagn och varor. Detta blev startskottet för den arabiska våren. Protesterna spred sig snabbt i Tunisien och svepte som en storm över flera länder i Mellanöstern och Nordafrika under våren 2011. Demonstranterna krävde regeringsavgångar och demokratiska reformer – med varierande resultat. I Tunisien, Libyen och Egypten föll regimerna och demokratiska val genomfördes. Trots ländernas stora utmaningar så tändes mångas hopp om en ljusare framtid.

Idag, tio år efter den arabiska våren, har vi sett en demokratisk utveckling i Tunisien. Utöver detta  blev dock drömmen om ekonomisk utveckling, stabilitet och demokrati kortvarig. I Libyen och Syrien utbröt inbördeskrig med katastrofala följder och i Egypten ser vi idag ett mer repressivt politiskt styre än innan revolutionen.

I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden riktar vi blicken mot Mellanöstern- och Nordafrika, med ett särskilt fokus på utvecklingen i länderna Libyen och Egypten. Vad hände egentligen under den så kallade arabiska våren? Vilken utveckling har vi sett i de länder där regimerna avsattes eller störtades? Vilken roll har Sverige och andra EU-länder spelat, däribland i samband med NATOs internationella insats i Libyen, och vilka utsikter kan vi se för fred, säkerhet och demokrati i regionen i framtiden?

I avsnittet medverkar Mellanösternanalytikerna och författarna Bitte Hammargren och Aron Lund. Bitte Hammargren är journalist och har i många år varit Mellanösternkorrespondent till Svenska Dagbladet, hon är författare till flera böcker, däribland boken ”Gulfen – en framtida krutdurk”, och är idag oberoende analytiker, knuten till Utrikespolitiska institutet, som senior associerad medarbetare. Aron Lund är fellow vid Century International och analytiker vid FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut). Aron Lund är också författare till två böcker om syrisk politik, Drömmen om Damaskus (2010) och Syrien brinner (2014).

Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Under de  senaste åren har Turkiet ofta hamnat i fokus i olika utrikes- och  säkerhetspolitiska sammanhang.  Senast hösten 2020 kunde vi följa en  dispyt om maritima rättigheter i östra Medelhavet mellan Turkiet på ena  sidan och Grekland, Cypern och (EU) på den andra sidan. Turkiet spelade  också en aktiv roll i den uppblossade konflikten i Nagorno-Karabach, där  landet stöttade den  Azerbaijianska sidan. Med sin stora befolkning, ekonomi och armé är Turkiet en maktfaktor i sina närområden. Hur har president Recep Tayyip Erdogan format turkisk utrikespolitik? Vad driver turkisk utrikespolitik idag?  Vilken roll spelar Turkiet för europeisk säkerhet? Lyssna på Folk och  Försvar-podden där Folk och Försvars säkerhetspolitiske programansvarige Zebulon Carlander samtala r med Michael Sahlin, tidigare ambassadör och  statssekreterare med lång erfarenhet och goda kunskaper om turkisk  utrikes- och säkerhetspolitik.

Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

https://folkochforsvar.se/event/podcast-turkiets-roll-for-europeisk-sakerhet/

Ofta sägs det att ”det tar lång tid att bygga försvarsförmåga”. Denna sanning sätts nu på prov när svenskt försvar ska stärkas mycket och på kort tid. Det är de största tillskotten som nu görs sedan andra världskriget och tiden under vilken förstärkningen ska ske är mycket kort. Bakom uppgörelsen står riksdagens samtliga åtta partier. 

I svenskt försvar finns ett antal försvarsmyndigheter som alla har sin specialistkompetens. En av myndigheterna beskrev arbetet som nu pågår som vid ett vägskäl. Detta då många viktiga beslut nu måste tas mycket nära inpå själva totalförsvarsbeslutet. Detta samtidigt som besluten kommer få stor effekt på försvarsförmågan både här och nu men också för flera decennier framåt.

Folk och Försvar har haft möjligheten att titta lite närmare på tre områden i denna podd för att få veta mer om hur arbetet med att bygga ett starkare försvar ska gå till och hur tre av våra försvarsmyndigheter arbetar med frågan. Vi har pratat med generaldirektörerna för Plikt och Prövningsverket Christina Malm, Fortifikationsverkets Maria Bredberg Pettersson och Försvarets materielverks Göran Mårtensson för att få veta mer om det arbete de står mitt uppe i. Tre myndigheter som tillsammans med våra övriga försvarsmyndigheter är fullständigt avgörande för den tillväxt politikerna nu beslutat.

Plikt och prövningsverkets uppdrag är bland annat att bemanna Försvarsmaktens krigsorganisation. I detta ingår bland annat att informera, kalla, mönstra och skriva in till grundutbildning med värnplikt. Alltså måste Plikt och prövningsverkets ”produktion” öka och för att lyckas med detta måste också myndigheten växa. Således ställs det allt högre krav på myndigheten samtidigt som myndigheten ska svara mot det växande behovet av värnpliktiga.

Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare och experter inom fortifikation, alltså skydds- och anläggningsteknik. Myndigheten är inte bara fastighetsägare utan också byggherre och ska se till att Försvarsmakten har väl fungerande mark, anläggningar och lokaler för sin verksamhet. Så när Försvarsmakten ska växa måste självklart också Fortifikationsverket både växa som myndighet samtidigt som man måste svara mot Försvarsmaktens utökade behov.

Försvarets materielverks uppgift är att upphandla, utveckla och levererar materiel och tjänster till det svenska försvaret. Samtidigt gör myndigheten en rad uppgifter som sällan får lika mycket uppmärksamhet som materielanskaffningen. Myndighetens uppgifter nu inför den höga tillväxt Försvarsmakten står inför är stora och antalet leveranser har ökat såväl som kraven på myndigheten.

Om detta och mycket mer därtill samtalar vi i detta avsnitt av Folk och Försvarpodden.

Avsnittet är producerat av David Bruhn. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Vad som händer med barnen under höjd beredskap är inte en så enkel fråga som det till en början kan verka. Ansvarsprincipen klargör att den som ansvar för något i fredstid också ska göra det i höjd beredskap. Därmed är det upp till kommunerna att upprätthålla verksamhet inom skola och förskola, även under höjd beredskap. Samtidigt ställer en sådan situation helt andra krav på verksamheten än normalt.

Utifrån kommunalt perspektiv kan det handla om att barnen behöver tillgång till skola och förskola under större delar av dygnet om deras föräldrar är krigsplacerade och därmed inte lika tillgängliga som vanligt. Delar av personalen kan dessutom vara krigsplacerad på annat håll än i den verksamhet de vanligtvis arbetar.

Personalen har också helt andra förutsättningar att utgå från. Rent praktiskt kan det bli svårt att arbeta om ett krig till exempel påverkar tillgången till el, mat eller vatten. De psykologiska utmaningarna är även de stora – både för personalens egen del och för barnen vars behov av trygghet är stort.

Slutligen skulle barnens situation i ett läge av höjd beredskap eller krig vara särskilt utsatt. Omvälvande händelser som är svåra för ett barn att förstå skapar psykologisk osäkerhet som sammanfaller med den fysiska faran som uppstår vid en väpnad konflikt.

I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden tittar vi närmare på skolans och förskolans roll i höjd beredskap. Med oss har vi Johan Ahlström, riskingenjör på Västerås stad, Hanna Weyler Müller, legitimerad psykolog på Rädda Barnen och Sebastian Meglic och Amalia Hammarström som genomfört en studie där de intervjuat personal inom skola och förskola om just de här frågorna.

Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Röster och perspektiv från de politiska ungdomsförbunden.

Vad innebär fredsbegreppet utifrån en svensk kontext och hur kan samhället rusta sig starkare mot hot som försöker påverka vår trygghet och demokrati? Hur ser lägesbilden ut idag och vilka problem behöver lösas för att skapa en ökad motståndskraft i samhället i allmänhet, och för att skydda våra grundläggande värden som demokrati, rättsstaten och demokratiska fri- och rättigheter i synnerhet?

I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden framför tre förbundsordföranden för de politiska ungdomsförbunden sina åsikter och perspektiv om de hot som påverkar vår fred, trygghet och demokrati i en tid av alltmer komplexa säkerhetsutmaningar. Medverkar gör Philip Botström (SSU), Matilda Ekeblad (MUF) och Romina Pourmokhtari (LUF).

Podden är producerad av Hanna Waerland-Fager. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

”Det är hög tid att sluta vara naiv när det kommer till informationssäkerhet.” säger Anne-Marie Eklund Löwinder i ett samtal med Folk och Försvar på temat cybersäkerhet.

Lyssna på hur Anne-Marie kom att bli en av ett fåtal i världen som valdes ut att ha nyckeln till Internets innersta kärna och varför vi måste sluta vara mediokra och tänka att vi är good enough på informations och cybersäkerhet.

Avsnittet är producerat och redigerad av David Bruhn. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

I podden nämns ett flertal rapporter och artiklar. Några av dessa finner du länkar till nedan

Här får barnen lära sig att surfa säkert – DN
https://www.dn.se/sverige/har-far-barnen-lara-sig-att-surfa-sakert/

Home router security report 2020 – Fraunhofer FKIE
https://www.fkie.fraunhofer.de/content/dam/fkie/de/documents/HomeRouter/HomeRouterSecurity_2020_Bericht.pdf

Signerade toppdomäner enligt ICANN
https://stats.research.icann.org/dns/tld_report/

Attacken mot Maersk omnämns också. Detta finns mycket skrivet om. Du kan läsa mer om attacken bland annat här:
https://techworld.idg.se/2.2524/1.696700/nonpetya-maersk

Grand strategy is dead, long liv strategic governance. I dagens podd samtalar Folk och Försvarspodden med Magnus Christiansson som disputerat med avhandlingen ”Defence transformation in Sweden – The strategic governance of pivoting projects 2000 – 2010”. Vi får bland annat höra om hur Nordic Battle group 08 förändrade svenskt försvar inifrån och varför just insatsen i Afghanistan var av extra stor vikt för utvecklingen av svensk försvarsförmåga. Men, vi får också veta mer om varför en ny grand strategyockså är drömmen om en konstitutionell revolution.

Podden är producerad och redigerad av David Bruhn. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

De senaste århundradets tekniska utveckling har resulterat i landvinningar inom en mängd områden. Inte minst har den generella livskvaliteten ökat markant jämfört med människans tidigare historia. En konsekvens av detta har varit ett beroende av energi i olika former. Ett av de mest betydande inslagen i den moderna vardagen är elektricitetens ständiga närvaro, och det är nu svårt att tänka sig ett liv utan el.

Det är få, om några, aspekter av livet och samhället som inte på något sätt är kopplade till elförbrukning. Det gör våra liv enklare och på många sätt säkrare, men det innebär också en sårbarhet. Det är något som vi har fått erfara i samband med tidigare avbrott i elförsörjningen. Stormen Gudrun är ett exempel på hur omfattande en sådan störning kan vara, men vi kan komma att behöva förbereda oss på avbrott med än mer långtgående konsekvenser.

Att ha en beredskap för fredstida kriser som drabbar elförsörjningen är i sig viktigt, men till det kommer också risken att en antagonist medvetet angriper elförsörjningen i ett gråzonsläge eller i ett krig. Ett sådant angrepp skulle kunna genomföras helt och hållet inom cyberdomänen, och det vore i så fall inte första gången det sker.

Med utgångspunkt i de cyberangrepp som skedde mot Ukrainas elförsörjning efter utbrottet av den väpnade konflikten i landet, undersöker vi i detta avsnitt av Folk och Försvar-podden hur elförsörjningen i Sverige kan bli en måltavla för liknande attacker, och vad det i så fall skulle innebära för det svenska samhället.

Medverkar i podden gör David Lindahl, forskningsingenjör på Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Toll, chef för enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, och Erik Nordman, säkerhetsschef på Svenska Kraftnät.

Podden är skapad och redigerad av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Mer än hälften av världens befolkning är idag under 30 år och dagens unga generation är den största någonsin. I länder påverkade av konflikt och väpnat våld är en majoritet av befolkningen unga och unga är en av de grupper i samhället som drabbas hårdast av väpnad konflikt - som drivs på flykt eller berövas möjligheter till utbildning och säkerhet. Inom säkerhetspolitiska sammanhang har unga oftast lyfts fram som ett problem som måste lösas. Många lockas in i våldsbejakande miljöer och ansluter sig till extremistiska och våldsbejakande organisationer, medan unga samtidigt under en lång tid har utgjort en förändringskraftig rörelse genom gräsrotsdrivna folkrörelser samt genom protester och demonstrationer runt om i världen.

Ett tydligt erkännande för den ofta bortglömda åldersgruppen av unga vuxna, 18–29 år, var när FN:s säkerhetsråd år 2015 antog resolution 2250 om unga, fred och säkerhet. Resolutionen är den första i sitt slag och understryker vikten av ungas deltagande och inkludering för att bygga fred och säkerhet - en grupp som vanligtvis exkluderas från politiskt beslutsfattande. I år firar resolutionen fem år och tillsammans med den nära besläktade resolutionen 1325, kvinnor, fred och säkerhet, som i år firar 20 år, har dörren för mer inkluderande fredsprocesser öppnats.

Sverige ligger i framkant inom området unga, fred och säkerhet. Trots detta menar ungdomsrörelser- och organisationer, både i Sverige och internationellt, att implementeringen av resolution 2250 inte är tillräckligt och att mer arbete krävs. Ännu har inga nationella handlingsplaner för att implementera agendan tagits fram, men flera länder, däribland Finland, arbetar för närvarande med att ta fram en handlingsplan som ska inkludera ungas perspektiv på fred och säkerhet, kopplat till ungas deltagande i samhällsdebatten och beslutsfattande.

Konflikt, brottslighet och våld, samt socialt och ekonomiskt utanförskap kan påverka unga svenskar på en mängd olika sätt, lika mycket som väpnade konflikter kan påverka unga i konfliktdrabbade områden. I den svenska debatten lyfts ungas deltagande och inkludering i samhället ofta fram i samband med diskussioner om hur Sverige kan bekämpa extremism och minska risken för att unga lockas in i våldsbejakande miljöer, däremot nämns sällan kopplingen till ungas positiva roll som fredsfrämjare i en fredstida kontext som Sverige.

Vad kan genomförande av unga, fred och säkerhetsagendan innebära för internationell fred och säkerhet? Hur har arbetet med att inkludera unga i processer för fred och statsbyggande sett ut i länder som Irak och Demokratiska Republiken Kongo? Vilka unga kommer att inkluderas, och hur kan svenska politiker och beslutsfattare arbeta med agendan, och i vilka sammanhang?

Dessa och många fler frågor kommer att diskuteras i detta avsnitt av Folk och Försvar-podden. Medverkar gör Emelie Weski, vice ordförande för LSU- Sveriges ungdomsorganisationer, Julius Kramer som arbetar med unga, fred och säkerhet på Folke Bernadotteakademin, och Aria Nakhaei som är grundare och verksamhetsansvarig för det försvars- och säkerhetspolitiska nätverket Säkerhetsforum Väst.

Podden är skapad av Hanna Waerland-Fager och redigerad av Amandah Andersson.
Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Få länder har varit lika krigsdrabbade som Afghanistan. Vilka konsekvenser kan ett tillbakadragande av internationella styrkor ha för situationen i Afghanistan? Vilket inflytande har Sverige på situationen i Afghanistan?

För att diskutera dessa frågor pratar Folk och Försvar-podden med Jan Hallenberg ,forskningsledare på Utrikespolitiska institutet, Admir Skodo, forskare på Lunds universitet, och Andreas Stefansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén.

Podden är skapad av Zebulon Carlander och Maja Johnsson.
Jingeln är skapad av Andreas Henningson.

Under våren var det tänkt att ickespridningsavtalets översynskonferens skulle anordnas i New York. På grund av coronapandemin har konferensen behövt skjuts framåt i tiden, men frågan om kärnvapen, nedrustning och ickespridning försvinner inte som viktiga frågor för internationell säkerhet och stabilitet.

För att diskutera detta pratar Folk och Försvar-podden med Carl Magnus Eriksson som är departementsråd på Utrikesdepartementet, Josefin Lind som är generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen, och Mike Winnerstig som är chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Podden är skapad av Zebulon Carlander och Maja Johnsson.
Jingeln är skapad av Andreas Henningson.

Detta avsnitt handlar om hur Sverige ska rusta sitt cyberförsvar – både militärt och civilt, offentligt och privat. Vilka typer av angrepp sker idag, och vad kan vi förvänta oss i framtiden? Vad behöver myndigheter och företag göra för att skydda sig själva och resten av samhället? Vad är statusen på Försvarsmaktens och KTH:s cybercentrum? Vilken roll ha privatpersoner i det digitala försvaret?

För att besvara dessa frågor har vi med oss Hans Arvidsson och Christoffer Karsberg från 4C Strategies och på länk David Olgart från Försvarsmakten, Pontus Johnson från Kungliga Tekniska Högskolan och Richard Oehme från Knowit Secure.

Podden är skapad av Daniel Kjellén och Maja Johnsson.
Jingeln är skapad av Andreas Henningson.

Diskussionen om en säkerhetspolitisk plan B kommer med stor sannolikhet att vara ett växande samtalsämne inom försvars- och säkerhetspolitiska kretsar. Hur ska Sverige navigera i en osäkrare tid? Vilka samarbeten borde vi prioritera? Vad kan Sverige göra för att värna sin säkerhet och nationella intressen? 

För att diskutera ämnet pratar Folk och Försvar-podden med Robert Dalsjö, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Björn Fägersten, senior forskare och chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram och Katarina Tracz, chef för tankesmedjan Frivärld.

Podden är skapad av Zebulon Carlander och Maja Johnsson.
Jingeln är skapad av Andreas Henningson.

Folk och Försvar-podden om Totalförsvarsövning 2020. Vad går övningen ut på och vad kan vi förvänta oss av övningsåret? För att svara på dessa frågor har vi intervjuat Camilla Asp, chef avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på MSB och brigadgeneral Gabor Nagy, chef för totalförsvarsavdelningen i Försvarsmakten. 

Podden är skapad av Daniel Kjellén och Maja Johnsson.
Jingeln är skapad av Andreas Henningson. 

Folk och Försvar-podden om NATO. I intervjuer med Axel Wernhoff, chef för Sveriges ständiga delegation vid NATO och Dr Ian Davis från Stockholm International Peace Reserch Institute (SIPRI) tar vi reda på vad NATO egentligen är och vilken roll Sverige har i alliansen som ickemedlem men ändå aktiv partner.

Podden är skapad av David Bruhn och Maja Johnsson.
Jingeln är skapad av Andreas Henningson. 

Vilka är lärdomarna från de många stora bränderna 2018? Nu pågår utredningarna av och hos de inblandade för att lyfta fram vad som fungerade - och framför allt det som inte fungerade - under brandsommaren 2018. I det tredje och sista avsnittet av Folk och Försvar-poddens serie om sommaren när Sverige pratar vi med dem som fattade besluten - vilka erfarenheter drar de av det som hände och vad måste förändras?

Podden är skapad av Kristoffer Alm Dahlin, Ebba Engelken, Hanna Tuvelius och David Bruhn.

Under sommaren 2018 upplevde Sverige den värsta torkan på många år och i värmeböljans spår kom skogsbränderna. Under juli månad var hundratals människor evakuerade på grund av lågorna som hotade deras hus och tusentals människor deltog på olika sätt i insatserna för att släcka bränderna. I tre avsnitt pratar vi med dem som på olika nivåer var med och fattade besluten och hanterade konsekvenserna av de värsta skogsbränderna som Sverige ställts inför i modern tid. I det andra avsnittet hör du mer om resurserna som behövdes - både människor, maskiner och materiel. Hur organiserades det? Vilka problem uppstod och hur löste man dem?

Podden är skapad av Kristoffer Alm Dahlin, Ebba Engelken, Hanna Tuvelius och David Bruhn.

Under sommaren 2018 upplevde Sverige den värsta torkan på många år och i värmeböljans spår kom skogsbränderna. Under juli månad var hundratals människor evakuerade på grund av lågorna som hotade deras hus och tusentals människor deltog på olika sätt i insatserna för att släcka bränderna. I tre avsnitt pratar vi med dem som på olika nivåer var med och fattade besluten och hanterade konsekvenserna av de värsta skogsbränderna som Sverige ställts inför i modern tid. I det första avsnittet fokuserar vi på vad det egentligen var som hände. Varför brann det så kraftigt? Vad har vi lärt oss från den stora skogsbranden 2014? Vilken roll spelade frivilliga krafter och varför är italienska brandflygplan och polska brandmän en viktig del av svensk krisberedskap?

Podden är skapad av Kristoffer Alm Dahlin, Ebba Engelken, Hanna Tuvelius och David Bruhn.