Stockholms läns museum

Följ med Stockholms läns museum på en historisk resa, till händelser som vi sällan pratar om. Rysslägret vid Lissma herrgård utanför Huddinge öppnades 1942 för att inackordera sovjetryska krigsflyktingar som flytt kriget eller tysk fångenskap. Lägret stängdes i oktober 1946. De flesta av de intagna skickades tillbaka till Sovjet, men vissa lyckades stanna kvar i Sverige. Barackerna där de intagna bott revs och herrgården lämnades öde. Idag finns nästan inga lämningar kvar av lägret eller herrgården. Vilka var de som bodde på lägret, hur hamnade de där och vad vet vi om platsen idag? Medverkande: Astrid Klasbo, Lennart Granstedt, Gunnel Jacobsen, Elisabeth Hedborg och Sebastian, soldaten Ivans son. Producent: Munck med Sofia Nyblom som programledare.

Rysshärjningarna är en historisk händelse som mer än någon annan har levt kvar i minnet hos skärgårdsborna. Från 11 juli till mitten av augusti 1719 terroriserade en rysk flotta med 25 000 soldater och 250 skepp Stockholms skärgård och svenska ostkusten. Flera städer och byar brändes och ödelades. Avsikten var att tvinga fram ett slut på det nordiska kriget som pågått sedan år 1700 och få svenskarna att skriva på ett fredsavtal. I år är det 300 år sedan rysshärjningarna och detta uppmärksammar vi genom att publicera en podd där författarna Gunnar Lind och Irene Kimanius pratar om minnen, lämningar och sägner om ryssarnas anfall i skärgården 1719. På flera hembygdsgårdar i skärgården visas i sommar utställningen om rysshärjningarna som producerats av museet Hamn i Fisksätra och Stiftelsen Kulturmiljövård. Med författarna Gunnar Lind och Irene Kimanius, programledare och producent är Sofia Nyblom. Inspelningen är gjord på Munck Stockholm. Ruin från Sundby säteri (Ornö), som brändes av ryssarna 1719. Foto: Anna Ulfstrand. Lästips och fördjupning: Gunnar Lind (2019). Brända hemman: Roslagen - det ryska anfallet mot Stockholms skärgård 1719. Irene Kimanius (2019). Pestepidemier, vargattacker och rysshärjningar: berättelsen om Häringe slott från 1400-talet till i dag.

"Efter att ha ägnat de två inledande avsnitten om Flemingsberg åt arkeologi, kulturmiljö, samt regional- och stadsplanering har platsverkstan nu nått fram till alla de som bor, lever och verkar här. Under hösten 2018 har Moa Beskow, etnolog på Stockholms läns museum, intervjuat olika personer i Flemingsberg. Hon har träffat dem i deras hem, på deras arbetsplatser och bjudit in till samtal på museet. Frågorna har smattrat och svaren har varit lika många som de varit olika. Vad har de för tankar om den här platsen och om färgsättningen av husen i Flemingsberg? Vilken är deras relation till platsen, byggnaderna och dess historia? Vad innebär trygghet? Hur påverkas de av medias bilder? Vad tänker de om framtiden och utvecklingen? Och Flemingsbergsandan, vad är det? Medverkar gör Anne, Carlos, Barbro, Björn, Pamela, Cecilia, Fato, Maja, Dejana och Gabi. Foto: Berndt Klyvare, Nordiska museets arkiv

När Flemingsberg nämns tänker många stockholmare på Karolinska sjukhuset, Södertörns Högskola eller miljonprogrammets färggranna fasader. Färre tänker på den varierade kulturhistoria som gömmer sig mellan husen i Flemingsberg. I det här poddavsnittet har museets arkeolog Daniel Sahlén bjudit in docent och prorektor Kerstin Cassel från Södertörns högskola för ett samtal om arkeologi och kulturmiljö i Flemingsberg. Foton: Daniel Sahlén

”År 2050 är Flemingsberg ett av Sveriges mest betydelsefulla centrum för utbildning, forskning och kreativitet. Det är en inspirerande mötesplats där innovationer skapas och samverkan driver en hållbar samhällsutveckling”. Så lyder inledningen på den formulerade visionen som återfinns i utvecklingsprogrammet för Flemingsberg och i det här avsnittet samtalar vi om planerna för den regionala stadskärnan. Inbjudna gäster är Malin Danielsson, kommunalråd som ansvarar för samhällsbyggnadsfrågor i Huddinge kommun, Charlotte Persson, chef för Huddinge kommuns strategiska sektion på samhällsbyggnadsavdelningen samt Cecilia Lindahl, regionplanerare på Landstingets tillväxt- och regionplaneförvaltning. Moa Beskow, etnolog vid Stockholms läns museum leder samtalet och ber gästerna att konkretisera visionerna. Vad menas med ord som stadskvalitet och hur ska Flemingsberg bli till en urban stadskärna? Vad är en inspirerande miljö och på vilket sätt har Flemingsberg en unik identitet? Vad innebär orden i visionen för de människor som lever och bor här nu och vilka är det som ska lockas till platsen? Följ med på ett spännande samtal om både samtid och framtid. Utvecklingsprogrammet hittar du här: https://flemingsberg.se/wp-content/uploads/2018/03/Utv_program_Flemingsberg_FINAL.pdf

Idag kan du inte öppna en nyhetstidning, kolla Facebook eller ens slölyssna på en museipodd utan att mötas av ord som alternativa fakta, filterbubblor, algoritm, nättroll, faktaresistens eller faktoid. Men orden beskriver inte något radikalt nytt för vår tid. Långt innan Donald Trump blev presidentkandidat har olika inställning till fakta, information och kunskap påverkat oss och färgat vår vardag och världsuppfattning. Till och med innan sladden till internet pluggades in. Utställningen FAKE NEWS handlade om just det. Om ett ord som vi inte borde använda och om vårt komplicerade förhållande till fakta, kunskap och misstro – igår, idag och imorgon. I det andra poddavsnittet baserat på utställningen och de intervjuer som producerades för den hör ni Lars Fridén, museets producent, tillsammans med Karin von Sydow och Karin Willis, Pär Holmgren, Maria Wetterstrand, Tor Lindstrand och Irene Molina.

Idag kan du inte öppna en nyhetstidning, kolla Facebook eller ens slölyssna på en museipodd utan att mötas av ord som alternativa fakta, filterbubblor, algoritm, nättroll, faktaresistens eller faktoid. Men orden beskriver inte något radikalt nytt för vår tid. Långt innan Donald Trump blev presidentkandidat har olika inställning till fakta, information och kunskap påverkat oss och färgat vår vardag och världsuppfattning. Till och med innan sladden till internet pluggades in. Utställningen FAKE NEWS handlade om just det. Om ett ord som vi inte borde använda och om vårt komplicerade förhållande till fakta, kunskap och misstro – igår, idag och imorgon. I det första av två vindlande poddavsnitt baserade på utställningen hör ni Lars Fridén, museets producent, tillsammans med Jack Werner, Pär Holmgren och Joanna Rubin Dranger (tre av de experter som intervjuades i utställningen).

Platsverkstan byter fokus, som vanligt, och de kommande avsnitten baseras på museets utställning "Fake News". Det inledande inslaget består av en paneldebatt inspelad i Dieselverkstadens bibliotek 14 november 2017 och handlar om ett förföriskt och svårdefinierat begrepp som bör användas med stor försiktighet eller inte alls, om skillnaden mellan USAs och Sveriges medielandskap, om pressetik och journalistikens tillstånd och om vikten av att lyfta på telefonen och granska sina källor. Med väldigt mycket mer. Medverkar gör: Christian Christensen, professor vid JMK, Cecilia Djurberg, redaktör för Medieormen, Robert Brännström, chefredaktör för KIT och Andreas Ericson, chef för Timbro Medieinstitut, samt Annelie Kurttila museichef Stockholms läns museum. Debatten producerades i samarbete med Forum för levande historia.

Platverkstan live om Ågestaverken i Huddinge, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk och tillsammans med experimentreaktorn R1 det enda kärnkraftverket i Stockholms län. Tungvattenreaktorn i Ågestaverken var i drift under en kort period för att ge fjärrvärme och el till förorten Farsta. Men redan 1973, efter 10 år stängdes anläggningen av säkerhetsskäl och lämnades då i princip intakt utan nya användningsområden. Intresset för anläggningen bland allmänheten har därefter varit stort, det har hållits fullsatta visningar och det har framförts önskningar om att omvandla byggnaden till ett museum. Länsstyrelsen, Stockholms läns museum och Tekniska museet genomförde tillsammans en större dokumentation av anläggningen som presenterades i boken Ågesta: kärnkraft som kulturarv år 2008. Nu planerar ägaren Vattenfall att riva anläggningen, vilket har väckt starka känslor både hos grannar som är rädda för att strålning ska spridas vid en rivning och hos människor som vill bevara byggnaden som ett kulturhistoriskt monument över modernismen och kalla kriget. Länsstyrelsen i Stockholms län har föreslagit Kulturdepartementet att anläggningen förvärvas av staten och förklaras som statligt byggnadsminne. I seminariet bidrar ett antal inbjudna experter med sina perspektiv på en unik, mytomspunnen men omdebatterad och komplicerad byggnad. Ska den räknas som kulturarv? Går den i så fall att bevara? Vad får egentligen kallas kulturarv? Finns det någon gräns? Vari består lockelsen i det postindustriella lämningarna? Och Medverkar gör: Magdalena Tafvelin Heldner, Intendent Kunskap & Samlingar/Tekniska museet Eva Dahlström Rittsél, Antikvarie, Enheten för kulturmiljö/Länsstyrelsen i Stockholms län Marie-Louise Olvstam, jurist, Vattenfall Bo Wirendal, tekniskt sakkunnig, Vattenfall Samtalsledare: Anna Storm, docent i Kulturgeografi vid Stockholms universitet.

För det avslutande avsnittet i Platsverkstans serie om Barkarbystaden har Maja Willén stämt träff med stadsträdgårdsmästare Kerstin Sköld och Åsa Kallstenius från Kod Arkitekter för att prata om hur visionen blir till stad, god livsmiljö och bostäder. Stora torgets stenplattor, Kyrkparkens förmåga att hantera 30-årsregn, kvarteret Paradens utformning och ögonnivåns betydelse för vår upplevelse av stadsrummet. Den här gången har samtalet letat sig ned till byggstenar, planlösningar, rotsystem och materialval. Bild: Paraden, ritad av Kod Arkitekter, foto Måns Berg

Platsverkstans sjätte avsnitt dröjer sig envist kvar vid den snabbt framväxande Barkarbystaden. Den här gången handlar det om visionerna och visionärerna. Under ledning av Maja Willén samtalar Claes Thunblad, kommunstyrelsens ordförande, Anders Berg, stadsarkitekt, Toni Chmielewski, projektchef Barkarbystaden och Cecilia Lindahl, regionplanerare vid Stockholms läns landsting om visionen om staden. "Här finns det goda grannskapet, det ska vara en plats för utveckling, talang och lärande och en destination med variation - helt enkelt en härlig plats för boende, företag och besökare. En plats du alltid vill komma tillbaka till. En plats det sprakar om." Bild: Strukturplan Barkarby, Järfälla kommun och Tovatt arkitekter

I Platsverkstans femte avsnitt befinner vi oss i ett rum på biblioteket i Barkarbystaden och istället för om arkeologi och historia handlar samtalet om stadsplanering och den livsmiljö som växer fram här alldeles just nu. Från bakgrunden tränger sig ljudet av lyftkranar och pågående byggprojekt in i diskussionen mellan museets etnolog Moa Beskow och Michelle, Joachim och Linnéa, alla boende i och i närheten av det nya området. Hur ser de på Barkarbystadens tillkomst, framtid och utveckling? Vad är bra och dåligt här? Vad är den nya staden egentligen för sorts plats? Hur är det att leva, bo och leka på lekplatserna här? Foto: Moa Beskow

I det fjärde avsnittet av Platsverkstan avslutar Lars Andersson, arkeolog vid Uppdrag arkeologi, och Jonathan Lindström, arkeolog och flitig spanare i P1, sitt samtal om Kalvshällagrävningen i Järfälla på 1990-talet. I det här avsnittet når vi ända fram till polaroidbildernas tidsålder och på vägen dit passerar vi Knut, namnet Kalvshällas ursprung, Axel Oxenstierna, ölhanar och den stora branden på 1600-talet. För den som vill veta mer om utgrävningarna så finns rapporten på Stockholms läns museums hemsida.

I Platsverkstans tredje avsnitt når Lars Andersson, arkeolog vid Uppdrag arkeologi, och Jonathan Lindström, arkeolog och flitig spanare i P1, så småningom fram till järnåldern. Förutom minnen från 1990-talets grävningar i Barkarby vindlar sig samtalet in bland Romarikets uppgång och fall, de makabra upptäckterna vid Sandby borg, Helgös betydelse, dräktnålar och gravskick i massor.

I det andra avsnittet av podden Platsverkstan funderar och samtalar Lars Andersson, arkeolog vid Uppdrag arkeologi och Jonathan Lindström arkeolog och flitig spanare i P1 återigen om sina minnen från Kalvshällagrävningen i Järfälla på 1990-talet. I det här avsnittet når de fram till bronsåldern och diskuterar bland annat namnet Järfällas ursprung, den ensamma graven och boplatsens utseende. Som avslutning bjuder de också på en vild spekulation.

I premiäravsnittet av podden Platsverkstan funderar och samtalar Lars Andersson, arkeolog vid Uppdrag arkeologi och Jonathan Lindström arkeolog och flitig spanare i P1 om sina minnen från Kalvshällagrävningen i Järfälla på 1990-talet. I programmet får du veta allt hur en arkeologisk grävning går till, om spännande fynd, dråpliga anekdoter och de båda berättarna kommer också med några kvalificerade gissningar.