Språktidningens podd

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det fjärde avsnittet av fem: p–språkförståelse. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det tredje avsnittet av fem: klöverblomma–oövertänkt. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det andra avsnittet av fem: fjällvana–klöverblad. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det första avsnittet av fem: a–fjällvan. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/

Hur gick det till när latin blev ett världsspråk? Vad hände när det förlorade sin status? Hur används latin i dag? Och är det verkligen ett dött språk? Karin Westin Tikkanen, docent i latin som är aktuell med boken Latin – handbok i odödlighet, samtalar med Anders Svensson om latinets roll då och nu.

Varför finns bokstäverna å, ä och ö just i svenskan? Hur gick skiftet från runor till det latinska alfabetet till? Och vilken inverkan hade egentligen Gustav Vasa på svenskan? Sara Lövestam är aktuell med ABC-bok för vuxna. I det här avsnittet samtalar hon med Anders Svensson om bokstävernas historia.

I boken Barnet och språket skildrar lingvisten David Pagmar barnets språkutveckling från det första skriket till hela meningar. Men stegen mot ett språk börjar redan i livmodern. Här samtalar David Pagmar och Anders Svensson om några avgörande punkter i barnets väg mot att erövra språket och om vad som kan hända om barnet inte får några förutsättningar för att lära sig språk i samspel med andra.

Fru, fröken, jungfru eller kanske mamsell? I ett par hundra år diskuterar vi vilka titlar som är lämpligast för kvinnor. Men hur kommer det sig att mäns titlar inte blir föremål för samma typ av diskussioner? Och varför är det slutligen ett nytt tilltalsskick blir segraren i titelstriden? Här samtalar språkprofessorn Karin Milles med Språktidningens Anders Svensson om titlar och tilltal i svenskan genom århundradena. Läs artikeln om svenskans stora titelmatch här: https://spraktidningen.se/artiklar/du-froken-eller-fru/

Varför betraktas könsord som fulare än traditionella svordomar? Och kommer svordomar att förlora sin kraft när Sverige blir alltmer sekulariserat? Språkforskaren Karin Milles samtalar med Språktidningens Anders Svensson om laddade ord, könsord som kan vara på väg att bli normaliserade och skillnader mellan kön och generationer. Läs artikeln om undersökningen här https://spraktidningen.se/artiklar/har-ar-fulaste-orden-i-svenskan/

Svenskans fulaste ord är så laddat att många inte ens vill uttala det. Och den utvecklingen har gått ganska snabbt. Språktidningen har i samarbete med Novus undersökt vilka ord som svenskarna tycker är värst att använda. Och det är inte svordomar som betraktas som fulast. I stället är det vissa typer av skällsord som flest reagerar på. I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar språkforskaren Kristy Beers Fägersten och Anders Svensson om svordomar, skällsord och andra laddade uttryck.

Svenska för invandrare, sfi, ska begränsas till tre år. Men vilka är det som har förutsättningar att lära sig svenska på den tiden? Och varför är det orealistiskt att tro att det ska vara möjligt för stora grupper? Här samtalar språkforskaren Fanny Forsberg Lundell och Anders Svensson om språkkunskaper och integration.

I tysthet försvinner ord ur ordböckerna när ägare av varumärken kräver ändringar eller strykningar. Men betyder det att varumärkesinnehavare har makt över svenskan? Och vem är det egentligen som bestämmer över språket? Här samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, med Språktidningens Anders Svensson om krocken mellan språkutveckling och juridik.

Snabba skrivregler är en ny vägledning från Språkrådet. Här får skribenter råd i olika skrivtekniska frågor som skiljetecken, stor eller liten bokstav och förkortningar. Här samtalar redaktören Ola Karlsson med Språktidningens Anders Svensson om boken.

Sex av tio svenskar tycker att det är lätt att göra rätt på de och dem i skrift. Men på en lite svårare testmening är det en majoritet som gör fel. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen. Här samtalar Susanna Karlsson, språkforskare vid Göteborgs universitet, med Språktidningens Anders Svensson om svenskarnas förmåga att skilja på de och dem. Mer om undersökningen i Språktidningen 2/2024 och på spraktidningen.se.

Ett museum för svenska språket och andra språk som används i Sverige. Det drömmer Patrik Hadenius om att starta i Stockholm. Här samtalar han med Anders Svensson om planerna för ett språkmuseum.

Gängkriminalitet, teknikutveckling och politik är några områden som gör avtryck i 2023 års nyordslista. Här samtalar nyordsredaktörerna Linnea Hanell, Laila Höglund och Anders Svensson om arbetet med att ta fram orden, om vilka språkliga trender som präglar listan och om varför felskjutning inte platsade bland nyorden. Du hittar nyordslistan på spraktidningen.se/nyord2023

Arbetet med nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL, är igång. Hur går det till när nya ord läggs till och andra stryks? Och vilka andra uppdateringar blir det? Språktidningens Anders Svensson samtalar med huvudredaktören Louise Holmer om arbetet med nästa SAOL.

En majoritet av svenskarna gillar sin dialekt. Men länge sågs dialekter som något som borde slipas bort. Hur har attityderna till dialekter förändrats? Varför är unga kvinnor mer negativa till sin egen dialekt? Och hur ser framtiden för dialekterna ut? I det här avsnittet samtalar dialektforskaren Jenny Nilsson och chefredaktören Anders Svensson om en undersökning utförd på Novus på uppdrag av Språktidningen om svenskarnas syn på dialekter.

Hur svårt är det att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder? Vad krävs för att bli bra på ett främmande språk? Och hur skiljer sig svenskar och fransmän i synen på språket? I det här avsnittet samtalar språkforskaren Fanny Forsberg Lundell, aktuell med boken Kameleonter och kosmopoliter, och Anders Svensson om språktester och språkinlärning.

I Sverige är det ingen som stör sig. Men i Finland är det många finlandssvenskar som blir irriterade på ordet fika. Här samtalar språkvårdaren Bianca Ortiz Holmberg och Språktidningens Anders Svensson om en oväntad källa till irritation och skillnader mellan svenskan i Sverige och Finland.

Varför säger så många jag tänker att? Är det viktigt att göra skillnad på själv och ensam? Kan det uppfattas som oartigt att säga jag bryr mig inte? Och går det bra att använda s-plural i svenskan? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om aktuella språkfrågor.

Varför är ord som liksom, jamen och typ så vanliga i talspråk? Kan mackorna på macken vara hemlagade? I eller på Lidingö? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om aktuella språkfrågor.

Vad är det egentligen vi talar om när vi talar om språk? I Viktig svenska skildrar Lena Lind Palicki och Anders Svensson dagens språkliga stridsfrågor samt ger råd och rekommendationer i språkriktighetsfrågor. I det här poddavsnittet samtalar författarna med förläggaren Peter Karlsson om boken. Avsnittet är sponsrat av Norstedts.

Erik Wellanders stilbibel Riktig svenska fyller 50 år. På vilket sätt präglade den synen på rätt och fel i språket? Och vem var språkvårdaren som formulerade ett stilideal för flera generationer av skribenter? Språkforskarna Lena Lind Palicki och Johan Brandtler samtalar med Språktidningens Anders Svensson om arvet från Erik Wellander och Riktig svenska.

För tredje gången på ett år debatterar vi en dom-reform i svenskan. Men nu är tonen annorlunda och flera redaktioner har öppnat för att börja tillåta dom i texterna. I centrum för stormen om de, dem och dom står Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet och dom-förespråkare. I den här podden samtalar hon och Anders Svensson om debatten, argumenten och framtiden för de, dem och dom.

Definitionen av ordet snippa var avgörande när Hovrätten över västra Sverige friade en man för våldtäkt mot barn. Men går det att använda en ordbok som facit över språket? Och varför ser Svensk ordbok över definitionen av snippa? Ordboksredaktören Louise Holmer samtalar med Språktidningens Anders Svensson om hur ordboken drogs in i ett av årets mest uppmärksammade rättsfall.

Fel på var och vart är en vanlig källa till språklig irritation. Men ur ett grammatiskt perspektiv handlar debatten snarare om krocken mellan den individuella och den kollektiva grammatiken. I det här avsnittet samtalar Johan Brandtler, Lena Lind Palicki och Anders Svensson om synen på rätt och fel i svenska språket.

Nya boken Språkrådet rekommenderar är en vägledning till vanliga språkriktighetsfrågor. I det här avsnittet samtalar redaktören Maria Bylin och Språktidningens Anders Svensson om några av rekommendationerna som valet mellan de, dem och dom, man eller en, tjänsteperson eller tjänsteman och om varför felaktiga särskrivningar inte är på väg in i värmen.

Kriget i Ukraina och andra kriser dominerar 2022 års nyordslista. Här samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och nyordsredaktören Anders Svensson om årets nyord, språkliga trender, personliga favoriter och tänkbara nyord 2023.

Ett paradigmskifte i synen på svenska språket, en pionjär som gick ur tiden och en ordbok som räddades. I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki och Anders Svensson om språkåret 2022 och blickar fram mot 2023.

Både slangen och klangen kännetecknar den svenska som talas i många förorter. Men det är också ett språk som väcker känslor – inte minst bland talarna själva som ofta har dubbla känslor för förortssvenskan. I det här avsnittet av samtalar språkvetaren Karin Senter med Språktidningens Anders Svensson om hennes avhandling om just förortssvenska.

Frågan om en dom-reform splittrar svenskarna. Det visar en undersökning som Novus utfört på uppdrag av Språktidningen. Men varför är vissa grupper mer negativa än andra? Och hur reagerar läsarna på skribenter som går över till dom i stället för de och dem? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om årets dom-debatt och en ständig språklig stridsfråga.

Ett sponsrat inlägg om kattmat förvandlas snabbt till en fråga om språkriktighet när kändisbloggaren särskriver och gör andra fel. Flera av läsarna ifrågasätter bloggarens lämplighet – och vissa tänker till och med bojkotta kattmatstillverkaren. I det här avsnittet samtalar språkvetarna Anna Heuman och Lena Lind Palicki med Språktidningens Anders Svensson om hur språkdiskussioner uppstår spontant i sociala medier. Mer om Språktidningens podd på spraktidningen.se/podd

Det som brukar kallas cheesecake i Sverige är oftast en ostkaka i Finland. Och ett bokmärke i Sverige kan ibland vara en glansbild i Finland. I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar språkvårdaren Maria Fremer med Språktidningens Anders Svensson om finlandssvenska – och om hur den skiljer sig från svenskan i Sverige. Vi diskuterar bland annat bruket av de, dem, di och dom, tilltal med du och ni och varför den finlandssvenska språkvården i regel följer språkvården i Sverige. Mer om avsnittet på spraktidningen.se/podd

Är det lilla ordet att utrotningshotat? Varför säger så många interjuv? Hur skiljer vi på var och vart? Och hur kan August Strindbergs språkbruk bli ett trumfkort i språkdiskussioner? Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om lyssnarnas språkfrågor.

En klassisk språkriktighetsfråga och en nyare vattendelare. Det är vad som stör allra mest i dagens svenska enligt Språktidningens och Novus undersökning. I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki och Anders Svensson om varför felaktiga särskrivningar, engelska lånord, det könsneutrala pronomenet hen samt ord som indian och eskimå väcker så mycket känslor - och om varför olika grupper har så olika attityder till dem.

De och dem, var och vart, felaktiga särskrivningar samt försvenskningar som kesadija i stället för quesadilla. Det är några av de språkriktighetsfrågor som väntas bli aktuella i det kommande språktestet för medborgarskap. För att undvika diskriminering föreslår nu regeringen att testet ska göras av alla – där personer som redan är medborgare måste klara kunskapskraven för att inte mista sitt medborgarskap. I det här avsnittet samtalar språkforskaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om det språktest som ska införas 1 april 2023. Avsnittet släpptes 1 april 2022.

Kiev är alltjämt den vanligaste svenska stavningen av Ukrainas huvudstad. Men vissa medier har gått över till Kyiv eller Kyjiv – med motiveringen att de utgår från ukrainskan i stället för ryskan. Kan ett namnbyte vara på väg? Och hur gick det till när språkvården och medierna började använda Belarus i stället för Vitryssland? I det här avsnittet samtalar språkvårdaren Ola Karlsson, språkforskaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om hur ortnamn och länder skrivs bäst på svenska.

Är kviss en bra försvenskning av lånordet quiz? Går det bra att använda ord som inte finns i Svenska Akademiens ordlista? Och varför använder vi tvekljud som eh? Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om lyssnarnas språkfrågor.

Språkpoliser och språkvårdare brukar vara överens om att svenskan ska vårdas och värnas. Ändå hamnar de ofta i konflikt. Hur kommer det sig att de har så svårt att förstå varandra? Vad är det som irriterar dem allra mest i språket? Och varför? I det här poddavsnittet samtalar Staffan Dopping, Språktidningens språkpolis, med språkforskaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om synen på rätt och fel i dagens svenska.

Coronapandemin präglar även 2021 års nyordslista. Men den innehåller också en rad engelska lånord. Är det en ovanligt deppig lista? Och är de engelska lånen i svenskan ett bekymmer? Nyordsredaktörerna Ola Karlsson och Anders Svensson samtalar med språkforskaren Lena Lind Palicki om årets nyord.

Svenska Akademien överväger att dra in finansieringen till Svenska Akademiens ordbok. Om planerna blir verklighet riskerar en av världens mest anrika ordböcker att gå i graven. I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om nedläggningshotet och om tänkbara lösningar.

Slang från förorten hörs oväntat ofta på den gymnasieskola i Stockholms innerstad som Henning Årman har studerat. Och det är också ett språk som ger en viss status. Men elever som kommer från förorten upplever att de blir bestulna på det egna språket. Här samtalar han med Språktidningens chefredaktör Anders Svensson om elevernas attityder till språk, inkludering och politisk aktivism.

Hösten 1921 fick kvinnor för första gången rösta i ett riksdagsval. Fem kvinnor valdes också in i riksdagen. Kvinnornas inträde i politiken blev direkt en språkfråga - och i förlängningen bidrog det till att få igång en debatt om jämställdhet i språket. I det här avsnittet samtalar språkforskaren Karin Milles och Språktidningens Anders Svensson om rösträttens konsekvenser för svenskan.

Få ord är så laddade som de som beskriver sex och kön. Ändå har nya ord som snippa och klittra snabbt etablerat sig i svenskan. Hur kom det sig att de så snabbt tog plats i språket? Och hur ser receptet på en framgångsrik ordlansering ut? I det här avsnittet samtalar språkforskaren Karin Milles och Språktidningens Anders Svensson om språkliga tabun och aktivism som syftar till att förändra både språket och samhället.

Har det blivit dags för en dom-reform? Blir det vanligare med nakna verb? Är modeordet episk här för att stanna? Och borde chèvre uttalas tjävre i svenskan? Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om lyssnarnas språkfrågor.

Den erfarne mannen och den erfarna kvinnan. Så har många fått lära sig att böja adjektiv i svenskan. Och det talas ofta också om den erfarna mannen men mer sällan om den erfarne kvinnan – ett skrivsätt som betraktas som felaktigt. Få saker i svenskan är så komplicerade som just valet mellan a- och e-ändelse. Maria Bylin, språkforskare och språkvårdare på Språkrådet, och Språktidningens Anders Svensson samtalar om en språkfråga som har betraktats som knepig i århundraden.

Allt fler upplever att de blir niade. Det är framför allt yngre som niar äldre – men det är få som gillar det. Varför är tilltal med ni så laddat? Och håller 1960-talets du-reform på väg att ersättas av en ni-reform? Språkforskaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om det nya niandet.

En rad nya ord har tillkommit. Och en rad ord som har fallit ur bruk har strukits. Men nya upplagan av Svensk ordbok innehåller också en rad andra nyheter och moderniseringar. Louise Holmer, en av redaktörerna för Svensk ordbok, samtalar om förändringarna med Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör.

En har i vissa kretsar blivit allt vanligare som generiskt pronomen i stället för man. Ett vanligt argument från en-användare är att man kan tolkas som att det syftar på en man. Men är det ett rimligt resonemang? Och finns det något sätt att undvika man utan att gå över till en? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om pronomenen en och man.

En spagetto men flera spagetti, ett nytt könsneutralt pronomen med en radikal genitivform, trippelteckning av konsonanter och namnbyte från Ryssland till Rus. I nya upplagan av Svensk rättskrivning finns en rad nya regler för stavning och böjning. I det här avsnittet diskuterar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson de förändringar som har störst inverkan på svenskt språkbruk.

Bara var fjärde känner till språklagen som säger att svenska är huvudspråk i Sverige. Men allt fler är positiva till att bevara de nationella minoriteternas språk och kultur. Språkrådets Jennie Spetz och Språktidningens Anders Svensson samtalar om en ny undersökning om kunskaper om och attityder till svenska och minoritetsspråk.

Att sätta personen först sägs ofta vara det mest inkluderande språkbruket. Men finns det några bevis för att vi ser annorlunda på människor när vi säger person som tigger i stället för tiggare? I det här avsnittet av Språktidningens podd diskuterar språkforskaren Lena Lind Palicki och chefredaktören Anders Svensson olika knep för att skriva utan att diskriminera men utan att göra språket krångligt.

Coronapandemin präglade svenskan under 2020 genom ett enormt inflöde av nyord samtidigt som mängder av facktermer blev allmänspråk. Språkrådets Ola Karlsson och Språktidningens Anders Svensson samtalar om 2020 års nyordslista och pandemins inverkan på språket. Du hittar nyordslistan på spraktidningen.se/nyord2020

Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om aktuella språkfrågor. Varför börjar idrottare ofta svar med nämen? Hur skiljer vi på sin, hans och hennes? Och är något fyllt till bredden eller till brädden?

Du-reformen är den viktigaste språkhändelsen i Sverige sedan 1900. När Språktidningen frågade över 100 experter var det just du-tilltalet som röstades fram som den största förändringen. Men varför var du-reformen så betydelsefull? Hur påverkade den synen på ni-tilltal? Och är det en myt att du-revolutionen anfördes av generaldirektören Bror Rexed 1967? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkforskaren Lena Lind Palicki om duande, niande och omröstningen om Sveriges 100 största språkhändelser.

Håller de- och dem-ilskan på att slå ut särskrivningar som det allvarligaste brottet i språkpolisernas lagbok? Vad skiljer en snäll och en elak språkpolis? Och varför är det så lätt att ta det personligt när någon anmärker på ens språk? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren och författaren Sara Lövestam, som är aktuell med Handbok för språkpoliser. Prenumerera på Språktidningen på språktidningen.se

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om aktuella språkfrågor. Är särskrivningar okej i loggor? Kan Wuhan beskrivas som coronautbrottets epicentrum? Är språkvårdare flockimmuna mot irritation? Och hur kan ni-tilltal användas för att hämnas?

Hur går det till när ord som funktionsvariation, bög, svenskfientlig, rom och hen blir värdeladdade? Och hur kan ords laddning förändras? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Mats Landqvist, professor i svenska vid Södertörns högskola, om språkdebatter och språkvård på gräsrotsnivå.

Ordet drygt betyder enligt ordböckerna ’lite mer än’. Men allt fler använder drygt i betydelserna ’ungefär’ och ’lite mindre än’. Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Susanna Karlsson, docent i svenska vid Göteborgs universitet, om ett ord i förändring.

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, om hur Astrid Lindgren i boken Pippi Långstrump från 1945 fångade och formade den moderna svenskan.

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Kristy Beers Fägersten, professor i engelska vid Södertörns högskola, om engelska svordomar i svenskan. Varför är de inlånade svordomarna inte lika laddade i svenskan? Hur kommer det sig att att vi reagerar olika starkt på svordomar? Och hur anpassas engelska svordomar till svenskan?

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om aktuella språkfrågor. Ska vi skilja på material och materiel? Vad är skillnaden mellan problem och problematik? Är gofika ett onödigt reklamord? Och varför blir vissa irriterade på förkortningen mvh?

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Maria Bylin, språkvårdare på Språkrådet, om hur synen på vad som är ful och fin svenska har förändrats. När börjar de första språkvårdsdebatterna i Sverige? Och hur kommer det sig att svensk språkvård inte längre talar om vad som är vackert språk?

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om synen på rätt och fel i svenska språket. Kommer vi att skilja på var och vart i framtiden? Hur påverkas vårt skriftspråk av talspråket? Är uttrycket komma till bukt med på väg att bli accepterat? Och varför behövs pedagogiska lögner i skolan?

Vilka trender i språket och samhället präglar nyordslistan 2019? Hur bildas ett teleskopord? Vad menas med att hundvissla? Och kommer nya pronomenet benim att få samma genomslag som hen? Nyordsredaktörerna Anders Svensson, Språktidningen, och Ola Karlsson, Språkrådet, samtalar om 2019 års nyord.

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Joel Landberg om politiskt språk och svenska partiledares retoriska knep. Varför är det så mycket mer effektivt när Ebba Busch Thor pratar om capricciosa i stället för pizza? Hur fungerar det lilla ordet och i retoriken? Hur sköter sig Stefan Löfven i debatterna? Och varför talar Jimmie Åkesson om folkhemmet?

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Susanna Karlsson om språkförändring, språkvård och språkpoliser. Håller ordet drygt på att få en ny betydelse? Har engelska lånord en gräddfil in i svenskan eller behandlar vi dem strängare än lån från andra språk? Och hur många behöver säga fel för att något ska bli rätt?

Språkprofessorn Lars-Gunnar Andersson och Språktidningens Anders Svensson samtalar om göteborgska och framtiden för svenska dialekter.

Språkvetaren Karin Milles och Språktidningens Anders Svensson samtalar om debatten om det könsneutrala pronomenet hen och jämställt språk.

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om valet mellan de, dem och dom - en av de mest omdiskuterade språkriktighetsfrågorna. Hur började debatten? Varför har vissa så svårt att välja rätt? Och vilka knep finns det för att inte göra fel?