Vetenskapsradion På djupet

En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I ett bergsrum i Luleå finns ett ovanligt robotlabb. Här kan George Nikolakopoulos och hans forskargrupp testa ny självstyrande drönarteknik under nästan verkliga förhållanden. Förutom att ha lyckats med att få en grupp med flygande drönare att självständigt åka iväg och mäta gaser i en gruva, så är målet att kunna skicka tekniken till främmande himlakroppar. Där är planen att såväl drönare som robothundar och robotormar ska kunna hjälpa oss människor att utforska rymden.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han är kemiingenjören som istället för oljeindustrin valde sjukvården, och där kom hans kunskaper till enorm nytta. Hans upptäckter har hjälpt miljarder patienter i världen, inom allt från cancerbehandling till covidvaccin. Han har inte själv tagit fram läkemedlen, men de skulle vara fullständigt värdelösa utan hans smarta metoder för kontrollerad leverans till rätt ställe i kroppen, säger svenska professorn i nanoteknologi Maria Strömme.

Vi möter Robert Langer på hans laboratorium vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, strax utanför Boston, och hör om tiden då hela forskningsvärlden misstrodde och till och med hånade hans idéer, eftersom det han gjorde sågs som omöjligt.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent och programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lisa Henkow från Naturmorgon i P1 träffade Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i samband med Fågelsångsnatten 2024 för ett samtal om hur fåglarna navigerar. Jordens magnetfält och ljusets polarisation hjälper dem – och de kan faktiskt precis som vi få jetlag efter en lång resa.

Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Reporter: Lisa Henkow
lisa.henkow@sverigesradio.se

Varje år får tusentals kalvar i Sverige ett brännhjärn mot hjässan man bränner bort deras hornanlag. Nu presenteras ett sätt att bli av med hornanlagen på genteknisk väg istället.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kor har horn. Horn är vassa. Och kor med vassa horn kan vara riktigt farliga både för människor och för andra kor. Därför avhornas en stor del av mjölkkorna i det svenska lantbruket. Det sker främst med hjälp av brännjärn. Ett alternativ skulle kunna vara att klippa bort hornen med en gensax.

Men kanske är det ändå avel som gör att kohornen nu är på väg att helt försvinna från de svenska lagårdarna. Vi följer med när djurskötaren Klara Hultgren avhornar kalvar tillsammans med Anders Karlberg på hans mjölkgård i Östergötland. De använder brännjärn. Därför är veterinären Ingeborg Tormalm med och söver, bedövar och ger kalvarna smärtlindring.

Annelie Carlsbecker på Gentekniknämnden berättar om hur man kan avhorna kalvar med genteknik istället för brännjärn.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Telefonbedrägerier mot framför allt äldre har ökat på senare tid. Efter påstötningar från bland annat politiken har bankerna lagt fram förslag om åtgärder som ska minska riskerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I februari kallade statsministern bankerna till möte för att uppmana till åtgärder mot bankbedrägerierna. Denna vecka återkom de med sitt svar.

Vi repriserar stora delar av ett reportage från i mars, om hur bankbedrägerier skulle kunna stävjas – och hör om åtgärdsplanen från bankerna med hjälp av Ekonomiekots Philip Ramqvist.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Reporter: Ylva Carlqwist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vishingbrotten ökar dramatiskt. Medan offren luras att godkänna transaktioner som tömmer konton menar forskare att kampen mot telefonbedrägerierna måste fokusera mer på våra mänskliga svagheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med sofistikerad social manipulering luras vishingoffren att tro att de får hjälp att säkra sina konton. Men bakom falskt empatiska röster döljer sig bedragarna; och tusentals svenskars bankkonton har länsats.

Marcus Nohlberg på Högskolan i Skövde saknar forskning kring våra mänskliga svagheter som bedragarna lever på, och hans student Philipp Schrefer visade hur enkelt det är att bli bra på social manipulering. I programmet medverkar också Mats Rosengren, professor i retorik och Birgitta Pålsson, som blev avlurad 348 000 kronor.

Programmet är en repris från mars i år.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

På Kiruna sjukhus finns sprickor i väggarna och huskropparna håller på att glida isär. Byggnaden påverkas av gruvan tidigare än LKAB räknat med. Några verksamheter kan få flytta ut i baracker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gruvbolaget har tagit ut borrkärnor från berget i och kring gruvan för att stämma av andra undersökningar av hur det förändras. Vi besöker borrkärnearkivet nere i en gruvgång, sjukhuset med sina sprickor och kärvande dörrar – och den mäktiga Kiruna kyrka som ska flyttas under nästa år.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

När malm tas ut ur gruvan i Kiruna glider husen mot gruvan och spricker. Innan Lena Löfström lämnat sin lägenhet i Kiruna gamla centrum hann dörrfodret till balkongdörren rasa in tre gånger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En kilometer under jord sitter moderna gruvarbetare med joysticks och plockar ut malm i gruvan. Det får effekter uppe på marken och i husen, som gör att en tredjedel av Kirunaborna måste flytta.

LKAB följer markens rörelser bland annat med GPS-mätplintar som står i ett tätt nät över stan – för att i tid kunna köpa ut bostäder eller skaffa ersättningslägenheter.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denguefeber är en av de sjukdomar som ökar snabbast i världen, i spåren av klimatförändringarna och snabb urbanisering. Sjukdomen är ofta plågsam och i värsta fall dödlig, och att förhindra spridningen genom att döda myggor har inte varit tillräckligt. Men sedan ett antal år prövas nu metoden att sprida ut myggor som bär på en särskild bakterie, wolbachia, som gör att de inte kan sprida det dengue-orsakande viruset. Vår reporter har besökt Honduras, och börjar på ett ”BB” där myggor föds upp, för att sedan spridas ut med motorcyklar eller i privatpersoners trädgårdar.

Medverkande: Edgar Boquín, Läkare utan gränser i Honduras; Lisa Klasson, docent molekylär evolution vid Uppsala Universitet.

Reporter: Sara Heyman

Programledare, producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Den 1 april 2024 legaliserade Tyskland cannabis. I Sverige är opinionsläget kring drogen ett helt annat, men vad betyder Tysklands vägval för oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns ingen perfekt drogpolicy. Såväl kriminalisering som legalisering ger både för- och nackdelar, menar Amir Englund vid King’s College i London, som forskar om hur man skulle kunna göra världens mest populära illegala drog mindre farlig. Forskarna Anna-Karin Danielsson och Peter Allebeck på Karolinska institutet konstaterar att starka krafter runtom i världen arbetar för legalisering, men i Sverige är frågan ännu inte politiskt het. Men Tysklands val kommer definitivt att spela roll också för Sverige, menar Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.

Medverkande: Peter Allebeck, professor socialmedicin Karolinska institutet; Anna-Karin Danielsson, docent folkhälsovetenskap Karolinska institutet; Björn Johnson, professor socialt arbete Lunds universitet, Amir Englund, doktor i cannabinoiders psykofarmakologi.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Bränder i elbilar får mycket uppmärksamhet, men hur stor är egentligen risken? Och varför är det så svårt att släcka en elbilsbatteri som börjat brinna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi besöker det nya forskningslaboratoriet i Borås med elbilarnas brandsäkerhet i fokus. Här överbelastar forskare elbilsbatterier tills de börjar brinna, så att förloppet och rökgaserna kan studeras, och Nordens största skakmaskin för ändamålet ruskar batterierna kraftfullt för att se hur brandsäkerheten påverkas. Victor Jensen, reporter specialiserad på fordonsindustrin, har besökt anläggningen i Borås och berättar i Vetenskapsradion På djupet.

Medverkande: Claes Winzell, affärsutvecklare, Swedish Electric Transport Laboratory/RISE, Borås; Jonna Hynynen, senior forskare brand och säkerhet, RISE.

Reporter: Victor Jensen.

Programledare: Björn Gunér.
bjorn.guner@sr.se

Minst 150 000 fler kor på naturbete än vad vi har idag. Det skulle behövas om EU:s omdiskuterade lag om naturrestaurering blir verklighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU har försökt ta fram en naturrestaureringslag som säger att 20 procent av förstörd eller utarmad natur i Europa ska ha återskapats, till år 2030.

Medan lagförslaget har kört fast i politisk oenighet så fortsätter en av de mest artrika naturtyperna i Europa att snabbt växa igen. Det handlar om de svenska naturbetesmarkerna, där en stor insats behövs för att rädda de här markerna på sikt, enligt forskare. Hör bland andra lantbrukaren Inga Birath von Sydow om vad hon tänker om förutsättningarna för mer naturbete i Sverige.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Det finns en obegriplig mängd mikroorganismer på jorden och många lever i och på djur. Nu börjar forskarna upptäcka vad de betyder för att vi ska kunna bevara jordens rika djurliv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Precis som att vi brukar prata om betydelsen av vår egen, mänskliga, tarmflora för att vi ska må bra, så har djuren också sin egen bakterieflora. De senaste årens utveckling inom dna-teknik gör att biologer nu håller på att upptäcka den enorma mångfald av mikrober som lever i och på andra organismer.

Det kan till exempel hjälpa oss att förse groddjur med bakterier som gör dem mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Uppsalaforskaren Elin Videvall vill också förstå vad mikroorganismerna spelar för roll för att järven ska kunna leva på as, och hur de kan hjälpa till när visenter sätts ut i det vilda från fångenskap.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Programmet sändes första gången den 29 januari 2024.

I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer. 

Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.

Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer. 

Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar. 

En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem?  Kolla med din tvilling!

Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Tandsten, det där hårda och äckliga som de flesta av oss vill bli av med, det ser vissa forskare numera som en skatt. Ett gäng arkeologer i Rom till exempel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De har fått böna och be för att andra forskare ska inse att de inte ska skrapa bort det, utan att det tvärtom är något väldigt värdefullt. För tandsten kan vara en sorts skyddad tidskapsel som kan säga en hel del om hur människor levde förr, berättar de. Och det är också en snäll metod som inte förstör värdefulla arkeologiska fynd. I Vetenskapsradion På Djupet får vi möta forskargruppen i Italien som har börjat analysera dna i tandsten från gamla romare. Lena Nordlund har besökt dem.

Medverkande: Mary Anne Tafuri, bioarkeolog och forskningsledare; Martina Farese, doktorand; Laura Parducci, växtmolekylärekolog; alla vid avdelningen för miljöbiologi, Sapienza-universitetet, Rom.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Programledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

På Esrange utanför Kiruna invigdes förra året en anläggning för att skicka upp satelliter i omloppsbana. Men första raketen dröjer ännu ett år. Ska Esrange bli först? Nu är det fler på banan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var stort pådrag när den nya anläggningen för satellituppskjutningar invigdes på Esrange i januari 2023. Här ska satelliter för allt från forskning och miljöövervakning till kommunikation och försvarsändamål skickas upp. Efterfrågan på satellituppskjutningar är stor – men det är också aktiviteten runt om i Europa för att få till uppskjutningsförmågan.

Vi besöker den nya anläggningen tillsammans med Philip Påhlsson, strategichef vid Esrange som tillhör Swedish Space Corporation SSC.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Arktis är enormt, komplext och till stora delar ännu okänt för oss. Men kanske kommer vi att bättre förstå och kunna förutse skeenden där med hjälp av digitala AI-tvillingar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Digitala AI-tvillingar skapar virtuella kopior av verkliga miljöer och processer. De briljerar i att se mönster och hitta samband i annars oöverskådliga datamängder.

AI-programmeraren Lauren Decker som skapar en digital tvilling för fiskevattnen utanför Alaska ser också möjligheterna att få med urbefolkningarnas traditionella kunskap in i de digitala tvillingarna – som är så komplexa och dynamiska att vi inte alltid förstår vilka processer som pågår, säger  professorn i systemanalys Jelena Zdravkovic.

Medverkar gör också statsvetaren Victor Galaz och geovetaren Laura Helene Rasmussen.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hur började traditionen med aprilskämt, hur har lurandet förändrats genom åren och varför är det så ofta modern teknologi som ligger till grund för dagens aprilskämt? Det hör vi i Vetenskapsradion På djupet, liksom vilket skämt som toppar listan över de bästa i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi besöker arkivet på Nordiska Muséet och söker i tidningsläggen för en historik, och får ett antal exempel på aprilskämt genom tiderna. Vi hör om varför tidens moderniteter så ofta är en grundbult i skämten, och om hur framtiden för mediernas aprilskämtande kan se ut i tider av fake news och minskad tillit till media.

Medverkande: Jonas Engman, etnolog och intendent, Nordiska Museet.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Konstgjorda korallrev av betong tillverkas nu i Göteborg. De ska sänkas ner på havets botten och skapa en ny livsmiljö för den svenska ögonkorallen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ögonkoraller bildar korallrev som är en viktig livsmiljö för många andra arter i havet i kalla och djupa vatten. Men bottentrålning har förvandlat de livfulla livsmiljöerna till grus på den svenska västkusten. Så nu tillverkas konstgjorda rev av betong där ögonkorallernas larver ska kunna sätta sig och med tiden bilda nya korallrev.

Marinbiologen Ann Larsson och hennes kollegor på Tjärnö marina laboratorium har jobbat flera år tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland för att förverkliga det här restaureringsprojektet för svenska korallrev.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Från rymdbasen Esrange utanför Kiruna skickas experiment upp i raketer och får sex minuter i tyngdlöshet. Hit kommer forskare ända från Australien för att utföra experiment i tyngdlöshet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Raketen skjuter iväg 25 mil upp i luften – en bra bit ovanför gränsen till rymden – och dalar sedan sakta nedåt. Den är lastad med experiment: Bland annat mänskliga celler, en olje-och vattenblandning och ett nytt skydd mot kosmisk strålning. Under färden får de vara med om ungefär sex minuter i mikrogravitation, alltså praktiskt taget tyngdlöshet.

Vi möter bland andra Gail Iles som rest hit från Australien för att skicka upp sitt experiment, och gymnasieeleverna Jonathan och Andres som fick sitt förslag utvalt av Astronomisk ungdom till att vara med ombord i raketen.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Genom att själv ansluta små solcellsanläggningar direkt till ett vanligt vägguttag kan man i Tyskland numera bli sin egen elproducent. Så kallade balkongkraftverk har blivit enormt populära för att sänka elräkningen och stödja energiomställningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Minst en miljon tyskar beräknas idag göra delar av sin egen el på det här sättet och balkongkraftverk säljs överallt i landet. Trots att det finns tekniska utmaningar och säkerhetsfrågor, har tyska solcellsentusiaster kämpat för att göra balkongkraftverk lagliga och säkra.

Nu är också såväl regeringen som elsäkerhetsorganisationer positiva till balkongkraftverk och förespråkar att det borde bli ännu enklare än det redan är att installera dem. Trots deras framgång i Tyskland så är det en helt annan historia i Sverige, där balkongkraftverk belagts med säljförbud av ansvarig myndighet.

Medverkande: Johannes Stolz, professor i förnybar energiteknik vid högskolan i Koblenz; Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola HTW; Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket; Susanne Otto, balkongkraftverksägare i Hamburg; Volker Henkel, grundare av balkongkraftverkorganisationen SoliSolar; Alexander Tetzlaf, solcellsentusiast.

Reporter: Marcus Hansson

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Drar du upp en fisk med en krok genom fiskens mun, så gör det ont på fisken. Och tar du huvudet av fisken kan det ändå dröja länge tills den eller rättare sagt huvudet slutar leva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturmorgons Jenny Berndtson Djurvall har mött zoofysiologen Albin Gräns. Han berättar också om putsarfiskarna som klarade testet som skulle visa om de förstod att det var dem själva de såg i en spegel. De klarade det så bra att studien tolkades som att det var fel på testet.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Reporter: Jenny Berndtsson Djurvall
jenny.berndtson@sverigesradio.se

Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Många kräver att bankerna gör mer för att stoppa vishing. Men är det allt mer avancerade säkerhetssystem som är vägen framåt? Och vilket ansvar har telekombranschen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Frivillig dubbelsignering med bank-id, frivillig fördröjning av transaktioner och dygnet-runt-öppna telefonbanker. Det är förslag på hur samhället snabbt och effektivt skulle kunna minska den snabba och stora ökningen av telefonbedrägerier.

Både bankerna och telekombranschen har ansvar för det som sker, menar Jan Olsson på polisens IT-brottscentrum. På högskolan i Skövde föreslår forskaren Marcus Nohlberg CBMT, kontextbaserad mikroträning; en metod som skulle kunna vidareutvecklas för att i kritiska ögonblick påminna om risken att bli lurad.

I programmet medverkar också Camilla Broberg från Telekområdgivarna och pensionärerna Maj-Lis, Karin, Erik och Claes.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vishingbrotten ökar dramatiskt. Medan offren luras att godkänna transaktioner som tömmer konton menar forskare att kampen mot telefonbedrägerierna måste fokusera mer på våra mänskliga svagheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med sofistikerad social manipulering luras vishingoffren att tro att de får hjälp att säkra sina konton. Men bakom falskt empatiska röster döljer sig bedragarna; och tusentals svenskars bankkonton har länsats.

Marcus Nohlberg på Högskolan i Skövde saknar forskning kring våra mänskliga svagheter som bedragarna lever på, och hans student Philipp Schrefer visade hur enkelt det är att bli bra på social manipulering. I programmet medverkar också Mats Rosengren, professor i retorik och Birgitta Pålsson, som blev avlurad 348 000 kronor.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

När våra föregångare gick från att vara jägare och samlare till att bli bofasta jordbrukare det kan vara den största förändringen av våra livsvillkor någonsin. I Skandinavien gick den här förvandlingen väldigt fort, och jordbrukarbefolkningarna kom invandrande i två vågor där de till stor del ersatte den tidigare befolkningen, enligt en ny studie.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jordbruket innebar möjlighet att trygga en stabil matförsörjning och kunde i förlängningen frigöra tid för att syssla även med annat. Och hur det gick till när det etablerades i våra trakter beskrivs nu i en stor dna-kartläggning som forskare i Danmark och Sverige har gjort och som nyligen publicerades i tidskriften Nature. Bilden som framkommer är att det gick fort och skedde i samband med att befolkningen till stor del byttes ut, i två omgångar. Kanske gick det hela också våldsamt till. Vissa rubriker har handlat om att de invandrande jordbrukarna ”slaktade” och ”utrotade” de tidigare invånarna, men sådant kan en genetisk studie inte visa, även om det anas i bakgrunden.

Genom studien och programmet får vi veta en del om de olika folkgrupperna, varifrån de kom och hur de levde sina liv, och vilka spår de lämnat i dagens skandinaviska befolkning.

Vi hör också om hur denna förändring kan avläsas i historiskt pollen på sjöbottnar.

Medverkande: Anne-Brigitte Nielsen, paleoekolog vid Lunds Universitet och medförfattare i studien; Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala Universitet.

Programledare: Lena Nordlund

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

För Sana från Afghanistan har Skövde blivit hemma. Digitala nomaden Monica slår sig ständigt ner på nya platser. Och för den som är på flykt kan kontakterna i mobilen göra att hemma känns närmare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad betyder ”hemma”? Begreppet är laddat med egna personliga föreställningar men också föremål för forskning.

Möt professorn i tros- och livsåskådningsfrågor Ola Sigurdson som forskar kring olika aspekter av rumslighet, och professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Heike Graf vid Södertörns högskola som forskat om mobiltelefoners roll för flyktingar. Sana Rajabi, flykting från Afghanistan och Monica Falk, digital nomad med kontoret på fickan, är överens om att ”hemma” ofta handlar mest om mänskliga relationer.

Medverkande: Ola Sigurdson, professor tros- och livsåskådningsfrågor Göteborgs universitet, Sana Rajabi, flykting från Afghanistan boende i Skövde, Heike Graf, professor medie- och kommunikationsvetenskap Södertörns högskola, Monica Falk, digital nomad.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Kan skogsägare tjäna pengar på att skydda skogens alla fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och svampar? I Orsa testas ett nytt sätt att öka den biologiska mångfalden genom att få betalt för naturvård.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I den svenska skogen finns en konflikt mellan de som vill avverka träden för pengar och träprodukter och de som istället vill låta träden stå för att skydda skogens arter.
Men det behöver kanske inte vara så. I ett forskningsprojekt i Orsa i Dalarna utvecklas ett system med så kallade biokrediter. Systemet ska göra att det både går att tjäna pengar och skydda skogens arter på samma gång. För Anders Andersson och de andra som jobbar på Orsa besparingsskog väntar nu en spännande tid med nya sätt att jobba i skogen. 

Medverkande: Anders Andersson, skogsförvaltare på Orsa besparingsskog; Martin Pilstjärna, ekolog och konsult; Aleksandra Holmlund, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet; Stefan Karlsson, utredare på Skogsstyrelsen.

Programmet är en uppdaterad repris från 28 mars 2023.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Anna Brandeby Harström i Trollhättan har ett ovanligt uppdrag att få en hel kommun att engagera sig för att göra bygden så naturvänlig som möjligt. Emelie Hennström är en av dem som fått hennes råd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var en dansk teve-serie som inspirerade Trollhättans kommun att inrätta tjänsten som rådgivare för biologisk mångfald. Rådgivaren Anna Brandeby Harström berättar att intresset har varit stort från såväl privatpersoner som företag och skolor.

En stor del av jobbet går ut på att hjälpa kommunens invånare att få in mer vilda arter i sina trädgårdar.

Villaägaren Emelie Hennström har bland annat ändrat belysningen i trädgården, låtit rabatterna bli vildare och ordnat små krukor med vatten där insekter kan lägga ägg. Det har gjort att hon har fått en ny och mer avslappnad relation till sin trädgård, säger hon.

Programmet är en repris från 11 december 2023.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Att åka 9 mil på skidor, hur bra är det egentligen för vår hälsa? Svaret från idrottsfysiologen är att det är en sak för folkhälsan och en annan för den enskilde. Hur ska man tänka och hur hårt ska man pressa sig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många svenskar ägnar sig åt långlopp på skidor eller i löpning, simning och cykling, och tänker att det gör nytta för hälsan, men när ska man bryta för att inte riskera allvarliga följder?

Vi pratar med idrottsfysiologen Michail Tonkonogi om träning, förberedelser, energiintag under långlopp. Och om varför det plötsligt kan kännas helt meningslöst att fortsätta mot mål, trots att man varken är i dålig fysisk form, skadad eller har ont någonstans.

Medverkande: Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med inriktning idrottsfysiologi vid Högskolan Dalarna.

Reporter: Björn Gunér.

Högt uppe på ett berg i den torra Atacamaöknen i Chile, långt från störande stadsljus, pågår bygget av ELT, Extremely Large Telescope. Svenska forskare som deltar berättar om projektet där sökandet efter liv i rymden är centralt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om allt går som det ska teleskopet börja blicka ut i rymden 2028. Sökandet efter tecken på liv på avlägsna exoplaneter i andra stjärnsystem är i fokus för projektet, och för instrumentet Andes där forskare i Sverige är drivande. Vi har varit på plats och sett det spektakulära bygget och dessutom en fantastisk laserljusshow som visar hur teleskopet ska kunna riktas rätt mot den mörka stjärnhimlen. 

Programmet är en repris från den 18 december 2023.

Reporter: Lova Nyqvist Sköld

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De första försöken med att förse bakterier med nya gener som kom från virus gjordes i början av 1970-talet. Farhågor uppstod snart kring riskerna. Skulle de nya transgena bakterierna kunna leda till en smittsam form av cancer, eller andra nya okända biologiska faror?

Frågan gjorde att forskarna frivilligt gjorde en paus för att reda ut hur farlig den nya gentekniken var.

Arbetet med de nya gentekniska verktygen kom snart igång igen, men nu omgärdade av en rad strikta säkerhetsåtgärder som många gånger gäller än idag, för att genförändrade växter eller bakterier inte okontrollerat ska slippa ut i omgivningen.

När gensaxen Crispr/Cas9 presenterades 2012 kom nya möjligheter, och diskussionen tog fart igen – inte minst om vad man ska få göra med mänskliga gener som går i arv.

I programmet medverkar genetikerna Magnus Lundgren, Uppsala universitet och Juha Kere från Karolinska Institutet, samt Niklas Juth som är professor i medicinsk etik i Uppsala.

Programledare: Tomas Lindblad

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Att köra bil på låtsas har länge har varit stort inom trafikforskningen. I körsimulatorer har uppmärksammade försök studerat hur bra man kör under inverkan av verklig alkohol eller narkotika. Nu finns även simulatorer för cykel- och gångtrafik. Hur fungerar de och vad ska man ha dem till i forskningen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi testar simulatorer för bil-, cykel- och gångtrafik i anslutning till den stora konferensen Transportforum i Linköping och på väg- och transportforskningsinstitutet VTI.

Medverkande: Anders Andersson, forskare; Magnus Eek, forskningschef; Lennart Ochel, forskare; Mattias Hjort, forskningsledare, alla på VTI:s avdelning för fordonssystem och körsimulering, Linköping.

Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Reporter och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.

Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.

Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.

Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså kriminalteknisk, arkeologi som en fast resurs med arkeologer anställda på Nationellt forensiskt centrum, NFC.

I programmet kan man bland annat höra om hur arkeologer hittat nedgrävda mordoffer och identifierat förolyckade individer med hjälp av skelettrester.

De forensiska arkeologerna Jesper Olsson, Clara Alfsdotter och Zohra Linder Ben Salah berättar om sina specialkunskaper, och vi hör kriminalinspektör Marie Jansdotter om hur hon har haft hjälp av arkeologer i sina utredningar.      

Medverkande: Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker Polismyndigheten; Jesper Olsson och Clara Alfsdotter, forensiska arkeologer Nationellt forensiskt centrum Malmö; Marie Jansdotter, kriminalinspektör polisregion syd.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Programmet är en repris från den 21 november 2023.

2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskare vid Uppsala Universitet testade blod från blodgivare i en rad regioner där TBE är vanligt. De kunde då se både hur stor del av befolkningen som har antikroppar från vaccinering, och hur stor del som har antikroppar efter genomgången sjukdom. Betydligt många fler har haft infektionen, än antalet fall i vården visar.

Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet är förvånad över att så många har haft en infektion av TBE-virus utan att veta om det. Anna Omazic, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, kommer även i år att samla in fästingar allmänheten skickar in genom verktyget Rapportera fästing. I år blir det särskilt fokus på taigafästingen, som finns längs norra Norrlandskusten. Den kan bära på TBE-varianterna siberian och far eastern. De varianterna kan ge värre sjukdom, men har ännu inte hittats i Sverige.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.

”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.

”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.

”Jag tror inte att skillnaden  i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.

Rättelse: i programmet sägs att Sverige gick med i FN 1945, vilket inte stämmer. Sverige blev medlem 19 november 1946.

Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Programmet är en repris från 19 juni 2023.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Det finns en obegriplig mängd mikroorganismer på jorden och många lever i och på djur. Nu börjar forskarna upptäcka vad de betyder för att vi ska kunna bevara jordens rika djurliv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Precis som att vi brukar prata om betydelsen av vår egen, mänskliga, tarmflora för att vi ska må bra, så har djuren också sin egen bakterieflora. De senaste årens utveckling inom dna-teknik gör att biologer nu håller på att upptäcka den enorma mångfald av mikrober som lever i och på andra organismer.

Det kan till exempel hjälpa oss att förse groddjur med bakterier som gör dem mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Uppsalaforskaren Elin Videvall vill också förstå vad mikroorganismerna spelar för roll för att järven ska kunna leva på as, och hur de kan hjälpa till när visenter sätts ut i det vilda från fångenskap.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

De ledande nazisterna åtalades och dömdes i Nürnbergrättegångarna strax efter andra världskriget. Men många tusen människor, som deltog i massmorden på flera miljoner judar och andra, kom undan straff. Hur gick det till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under de första åren efter andra världskriget dömde segrarmakterna i Tyskland ett antal hundra krigsförbrytare men sedan kom rättskipningen av sig. Det nya Västtyskland hade inget intresse av rättegångar mot Förintelsens förövare och totalt har bara 1147 personer dömts för mord eller medhjälp till mord kopplade till Förintelsen. En blygsam siffra för ett massmord som krävde cirka sex miljoner människors liv. Hur kunde så många komma undan sitt ansvar?

Medverkande: Axel Fischer, tf chef för Nürnberg Memorium som byggts kring rättssal 600 och Nürnbergrättegångarna; Norbert Frei, professor vid universitetet i Jena, expert på de första åren av den tyska efterkrigshistorien; Dieter Pohl, professor i samtidshistoria på Klagenfurts universitet.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Det organiserade mördande som skulle bli känt som Förintelsen började inte med gas i koncentrationsläger, utan med kulor i skogar och på stränder i östra Europa. Nazisterna fick mycket hjälp av lokalbefolkningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När nazisternas så kallade insatsgrupper inledde massmorden på judar och andra i Lettland var det inte så svårt att få lokalbefolkningen att hjälpa till. Hur kunde letterna vara så tjänstvilliga i morden på sina grannar, trots att antisemitismen där var mindre än på många andra håll i världen? Vetenskapsradion På djupet berättar den i Sverige ganska okända historien om hur förintelsen inleddes i Lettland.

Medverkande: Hilary Earl, historiker vid Nipissing University i Kanada och expert på Einsatz-grupperna och deras roll i Förintelsen; Ilya Lensky, chef för Rigas Judiska museum, Jews in Latvia; Richard Plavnieks, historiker, Florida Southern College.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad ett sjukhus är, och vårdpersonalens status och roller, är i stark förändring i framtidens vård. Det enligt en vetenskaplig studie som förutser allt mer användning av smart teknologi på distans för att övervaka vår hälsa, och allt större möjligheter att skräddarsy vård utifrån vår genetik och livsstil. Men patienternas perspektiv kommer lätt bort, konstaterar Axel Wolf, föreståndare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet.

I programmet medverkar också Maria Taranger, enhetschef Sahlgrenska universitetssjukhuset, Max Gordon, AI-forskare Karolinska institutet, Sara Riggare, forskare inom hälsoinformatik vid Uppsala universitet och Parkinson-patient, och Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future: How and who is going to treat us?

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Robotoperationer på distans, AI som analyserar röntgenbilder, och mer vård i hemmet. När forskare trendspanar mot framtidens vård ser de tekniska lösningar som ger både effektivare och mer jämlik vård.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I en ny studie tillfrågas internationella experter på hälso- och sjukvårdsområdet om vilken utveckling de förutser för vården ett antal år framåt. Då pekar de bland annat på mer mer distansvård och allt mer AI-stöd.

Och med en växande äldre befolkning måste vi minska inflödet av patienter till vården, säger överläkaren och AI-forskaren Max Gordon på Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet. Den utveckling som går mot alltmer vård av patienter hemma istället för på sjukhus är bra, både för patienterna och för vårdens resurser, menar Maria Taranger, enhetschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Experterna ser är stora möjligheter för världens fattigare länder som ännu inte haft råd att bygga stora sjukhus, att helt enkelt hoppa över den fasen -– eftersom framtiden är mer distansvård.

I programmet hörs också Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future – how and who is going to treat us?  

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Han har kallats farfar för klimatförändringarna, och är känd för sitt tidiga vittnesmål i den amerikanska kongressen om klimatförändringarnas risker. Han är pratglad och gladlynt, trots allvaret i frågan som fått honom att bli klimataktivist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi besöker 82-årige James Hansen på hans lantgård i Pennsylvania och hör om hans tidiga rymdintresse, som sedan ledde honom in på att studera vår egen planets atmosfär. Han berättar om sina första klimatmodeller och om varför hans enorma skrivbord är belamrat med tjocka pappmappar med rubriker som först inte riktigt verkar hänga ihop. Och så får vi höra om varför hans får är så tjocka.

Medverkande: James Hansen, direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth Institute

Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Anne L'Huillier gör 1987 en oväntad upptäckt i sina laserexperiment i Paris. Snart ska en vågad satsning i Lund locka henne dit, och det är där hon arbetar när Nobelprisbeskedet kommer 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Upptäckten Anne L'Huillier gör i Paris handlar om hur laserfysikens övertoner, mycket höga ljusfrekvenser, skapas i laserlabbet. Det är det första steget på väg mot de attosekundpulser av laser – mycket korta laserblixtar – som nu belönas.

Anne L'Huillier lockas dit i början av 1990-talet, och där har hon blivit kvar, av både professionella och privata skäl.

Programmet är en repris från 2023.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium.

Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007.

I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore.

Programmet är en repris från 3 feb 2020.

Programledare
Malin Avenius

Arkivresearch
Stefan Lyssarides

Ljudtekniker
Olof Sjöström

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Varmare? Ja tack! Så tänkte forskarna om klimatet i början av 1900-talet om man alls trodde på uppvärmningen. När man insåg allvaret, hade vi redan släppt ut stora mängder koldioxid i atmosfären.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Andra delen av Klimatinsikten handlar om den brittiske hobbymeteorologen som på 1930-talet upptäckte att det blir varmare. Och om forskaren som började mäta koldioxid på vulkanen Mauna Loa och såg en successiv ökning. Vi hör också om världens första datorberäknade väderleksprognos - som gjordes i Sverige.

I programmet hörs: Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.

Programmet är en repris från 28 jan 2020.

Programledare
Malin Avenius

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Ljudtekniker
Olof Sjöström

Redan i slutet av 1800-talet förstod Svante Arrhenius att människan värmer upp jordklotet. Under ett år räknade han för hand och skapade världens första klimatmodell.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I serien Klimatinsikten från 2020 berättar vi historien om hur kunskapen om klimatförändringen växte fram. Första delen tar dig 200 år bakåt i tiden. Det var då forskare förstod att något i atmosfären håller kvar värme. Det som vi idag kallar växthuseffekten.

Den svenske forskaren Svante Arrhenius var sedan först med att foga ihop kunskapen om klimatet till en teori, som står sig än idag. Men han var inte det minsta bekymrad över uppvärmningen – tvärt om välkomnade han den.

I programmet medverkar Henning Rodhe, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan.

Programmet är en repris från 27 jan 2020.

Programledare
Malin Avenius

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Ljudtekniker
Olof Sjöström

Högt uppe på ett berg i den torra Atacamaöknen i Chile, långt från störande stadsljus, pågår bygget av ELT, Extremely Large Telescope. Svenska forskare som deltar berättar om projektet där sökandet efter liv i rymden är centralt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om fem år ska teleskopet börja blicka ut i rymden, om allt går som det ska. Sökandet efter tecken på liv på avlägsna exoplaneter i andra stjärnsystem är i fokus för projektet, och för instrumentet Andes där forskare i Sverige är drivande. Vi har varit på plats och sett det spektakulära bygget och dessutom en fantastisk laserljusshow som visar hur teleskopet ska kunna riktas rätt mot den mörka stjärnhimlen. 

Reporter: Lova Nyqvist Sköld

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Dammraset i Braskereidfoss i Norge i augusti berodde på brister i bemanningen, enligt en utredning. Vi har tidigare besökt dammen och träffat dem som var med, och undersökt hur dammar kan göras säkrare. (Programmet är en repris från oktober 2023.)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På morgonen den 9 augusti gick plötsligt inte dammluckorna att öppna på Braskereidfoss kraftverk. När personal nådde fram till den obemannade kraftstationen hade vatten redan forsat in i själva kraftverket och några timmar senare rasade själva dammen. --Vi kunde inget göra, säger teknikern Gunnar Skirbekk på kraftbolaget Hafslund Eco, som var en av de första på plats.

Dammraset under ovädret Hans var ett bakslag för den norska vattenkraften men många av de över 200 riktigt stora dammarna i landet förstärks och renoveras nu för att möta framtidens mer extrema flöden. Ett exempel är Nesjön som ligger i Tröndelags fylke, inte alls långt från fjällmassivet Sylarna vid den svensk-norska gränsen.

På tekniska universitetet NTNU:s vattenkraftslaboratorium i Trondheim ägnar man sig mycket åt experiment som ska öka förmågan att spilla vatten ur dammarna, alltså att släppa ut vatten utan att vattnet blir till el. --I en framtid där extrema flöden blir både värre och vanligare behöver man vara helt säker på att man alltid snabbt kan släppa förbi vatten, säger professor Leif Lia som är expert på dammsäkerhet.

Det här är den första delen av två om dammsäkerhet i Norden. Nästa del handlar om läget i Sverige.

Medverkande: Gunnar Skirbekk, underhållstekniker på kraftbolaget Hafslund Eco; Stig-Morten Löken, vice vd Hafslund Eco; Nils Magne Granmo, lokalhistoriker; Andreas Sylte kraftverkschef Statkraft; Leif Lia, professor vattenkraftskonstruktion vid NTNU Trondheim.

Programledare: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Anna Brandeby Harström i Trollhättan har ett ovanligt uppdrag att få en hel kommun att engagera sig för att göra bygden så naturvänlig som möjligt. Emelie Hennström är en av dem som fått hennes råd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var en dansk teve-serie som inspirerade Trollhättans kommun att inrätta tjänsten som rådgivare för biologisk mångfald. Rådgivaren Anna Brandeby Harström berättar att intresset har varit stort från såväl privatpersoner som företag och skolor.

En stor del av jobbet går ut på att hjälpa kommunens invånare att få in mer vilda arter i sina trädgårdar.

Villaägaren Emelie Hennström har bland annat ändrat belysningen i trädgården, låtit rabatterna bli vildare och ordnat små krukor med vatten där insekter kan lägga ägg. Det har gjort att hon har fått en ny och mer avslappnad relation till sin trädgård, säger hon.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

De ständiga flyttarna mellan olika länder i Moungi Bawendis barndom mellan Frankrike, Tunisien och USA tvingade honom att bli självständig och tro på sig själv, vilket kan ha en del i att han nu får Nobelpriset säger han.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Moungi Bawendi föddes i Paris med en fransk mamma och tunisisk pappa. Familjen flyttade fram och tillbaka mellan de länderna och sedan till USA. Utmaningen att ständigt skaffa nya vänner och nytt sammanhang fick honom i längden att blir självständig och bry sig mindre om vad andra tycker och tänker, menar han, något som kan ha hjälpt honom att välja att fokusera på en utmaning som de kvantprickar som han får priset för sitt arbete med.

Vi möter honom på MIT, Massachusetts Institute of Technology i USA, där han idag har sitt eget laboratorium. Bawendi berättar om sin väg till kvantprickarna och Nobelpriset, om hur han kuggade på sin första tentamen, och om att det finns mycket han tycker bättre om än champagne och fina viner, sin franska bakgrund till trots.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Hemma hos Claudia Goldin, som får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne, möter vi också hunden Pika som betyder mycket för henne. Båda är de duktiga spårhundar visar det sig, och hon säger att hon alltid velat ägna sig åt det detektivarbete som forskning kan vara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Som barn ville hon först bli arkeolog, därefter mikrobiolog. Men fantastiska lärare förde henne in på ekonomibanan och snart också på hemmets och arbetsmarknadens ekonomi, där hon kom att nosa upp okända spår kring hur kvinnor egentligen haft det på arbetsmarknaden de senaste århundradena, och varför de än idag är missgynnade.

Claudia Goldin gläds åt priset, särskilt för de tusentals mejl hon nu fått framför allt från kvinnor, som skriver att de nu känner sig sedda och att deras liv arbete och liv fått mer mening.

Och trots den stress Goldin upplever inför högtidligheterna som stundar i Stockholm så bjuder hon på te och kakor och på ett par oväntade gapskratt.

Medverkande: Claudia Goldin, ekonomiprofessor vid Harvard University; Pika, golden retriever.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Anne L'Huillier i Lund tar sina prisbelönta korta laserblixtar vidare på helt olika sätt: Både för användning inom elektronikindustrin, och i ren grundforskning om kvantfysik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När telefonsamtalet om Nobelpriset nådde Anne L'Huillier hade hon paus i en föreläsning för studenter. Efter beskedet kom hon tillbaka till föreläsningssalen där studenterna hade sina aningar om att det var ett Nobelpris på gång.

Vi har träffat några av studenterna i salen, liksom Anne L'Huillier själv, hennes professorskollega och make Claes-Göran Wahlström, och deras son Oscar Wahlström, själv student på universitetet.

Programledare och producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Anne L'Huillier gör 1987 en oväntad upptäckt i sina laserexperiment i Paris. Snart ska en vågad satsning i Lund locka henne dit, och det är där hon arbetar när Nobelprisbeskedet kommer 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Upptäckten Anne L'Huillier gör i Paris handlar om hur laserfysikens övertoner, mycket höga ljusfrekvenser, skapas i laserlabbet. Det är det första steget på väg mot de attosekundpulser av laser – mycket korta laserblixtar – som nu belönas.

Anne L'Huillier lockas dit i början av 1990-talet, och där har hon blivit kvar, av både professionella och privata skäl.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.

Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.

Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.

Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså kriminalteknisk, arkeologi som en fast resurs med arkeologer anställda på Nationellt forensiskt centrum, NFC.

I programmet kan man bland annat höra om hur arkeologer hittat nedgrävda mordoffer och identifierat förolyckade individer med hjälp av skelettrester.

De forensiska arkeologerna Jesper Olsson, Clara Alfsdotter och Zohra Linder Ben Salah berättar om sina specialkunskaper, och vi hör kriminalinspektör Marie Jansdotter om hur hon har haft hjälp av arkeologer i sina utredningar.      

Medverkande: Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker Polismyndigheten; Jesper Olsson och Clara Alfsdotter, forensiska arkeologer Nationellt forensiskt centrum Malmö; Marie Jansdotter, kriminalinspektör polisregion syd.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Önationen införde nyligen som första land i världen en lag om att dagens unga aldrig ska få köpa tobak. Dessutom ska nikotinet minska drastiskt i cigaretter. Vi har mött forskarna bakom lagen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är bra, tycker 16-åriga Janek och Naomi, om den nya lagstiftningen som ska göra Nya Zeeland i princip rökfritt. Och folkhälsoprofessorn Chris Bullen som är expert på rökavvänjning, tycker att lagen är det bästa tänkbara resultat som hans forskning kan få. Men andra varnar för att smugglingen kan öka, och att e-cigaretterna, som ses som en hjälp att lämna tobaken, ska öka för mycket.

Medverkande: Chris Bullen, läkare och professor folkhälsovetenskap, universitetet i Auckland; Andrew Waa, docent i folkhälsa, universitetet i Otago; Ayesha Verrall, hälsominister Nya Zeeland; Janek, Naomi och Lucy, tonåriga Aucklandbor; Helen Clark, tidigare premiärminister Nya Zeeland; Vikram, e-cigarettförsäljare.

Reporter: Sara Heyman, global hälsokorrespondent
sara.heyman@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Del 5. Många länder lovar nu att fasa ut kolet, men andra vill fortsätta bryta och elda det mest klimatskadliga bränslet. Att lämna kolet bakom sig är svårt, det vet man inte minst i Storbritannien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Var fjärde britt beräknas bo ovanpå någon av de gruvgångar som grävdes fram i landets tiotusentals gruvor. Samhällena dominerades fullständigt av kolet och facket löste tvister, och ordnade fritidsaktiviteter och festligheter. Framför allt gav kolet arbete och trygghet.

När vi nu besöker kolbygderna i nordöstra England ser vi inte många spår av själva kolgruvorna, men däremot slitna och övergivna små städer med igenspikade hus. Här har istället en av landets största bilfabriker öppnat, där elbilar och batterier tillverkas.

Vad och vilka måste offras på vägen ut ur den fossila fällan?   

I programmet hörs: Ray Hudson, professor emeritus i geografi, specialiserad på kolets ekonomi och politik, Durham University, Mike Ward, f.d. curator, Grampian Transport Museum, Alford.

Programmet är en repris från november 2021.

Reporter
Björn Gunér

Producent
Peter Normark

För Sana från Afghanistan har Skövde blivit hemma. Digitala nomaden Monica slår sig ständigt ner på nya platser. Och för den som är på flykt kan kontakterna i mobilen göra att hemma känns närmare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad betyder ”hemma”? Begreppet är laddat med egna personliga föreställningar men också föremål för forskning.

Möt professorn i tros- och livsåskådningsfrågor Ola Sigurdson som forskar kring olika aspekter av rumslighet, och professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Heike Graf vid Södertörns högskola som forskat om mobiltelefoners roll för flyktingar. Sana Rajabi, flykting från Afghanistan och Monica Falk, digital nomad med kontoret på fickan, är överens om att ”hemma” ofta handlar mest om mänskliga relationer.

Medverkande: Ola Sigurdson, professor tros- och livsåskådningsfrågor Göteborgs universitet, Sana Rajabi, flykting från Afghanistan boende i Skövde, Heike Graf, professor medie- och kommunikationsvetenskap Södertörns högskola, Monica Falk, digital nomad.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Del 4. Vid förra sekelskiftet var elbilar vanligare än bilar med förbränningsmotor. I många städer var det just elbilar som ersatte hästdroskorna och särskilt som taxibilar var de populära. Sedan kom T-forden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Och om Henry Ford hade valt att satsa på de elmotorer som han faktiskt experimenterade med, ja då hade kanske förbränningsmotorn blivit en kuriös sak från förra sekelskiftet som vi nu fick gå till museer för att påminna oss om.

Mike Ward på transportmuseet i Alford i Skottland och många andra menar nämligen att just T-forden, världens första masstillverkade bil, avgjorde saken till bensinmotorernas fördel. Därför kom 1900-talets frihetssymbol nummer ett, personbilen, att lukta bensin och diesel. Men är det hela sanningen, och varför blev det som det blev?

Programmet är en repris från 26/10 2021.

Medverkande: Mike Ward, fd curator på transportmuseet i Alford i Skottland; Alex Kemp, professor i petroleumekonomi, Aberdeen; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet, och Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent Peter Normark
peter.normark@sr.se

Går det att bygga en fungerande datormodell av människans hjärna? Det fick en karismatisk forskare EU-kommissionen att satsa på, men projektet havererade. Vad hände sedan? Och supermaterialet grafen lovade också stort, men vad har det blivit av miljardsatsningen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De kallas flaggskepp, projekten som får miljardanslag från EU och som ska skapa framtidens teknik med siktet mot högt ställda mål. Två av dem är nu avslutade, men allt har inte gått enligt plan. Först ut, för tio år sedan, gällde det forskning på det då helt nya materialet grafen och avancerad hjärnforskning. Med 1 miljard euro vardera under tio år var förväntningarna höga. Grafen skulle revolutionera tillvaron sades det, och hjärnprojektet siktade mot att bygga en realistiskt fungerande digital människohjärna. 

Flaggskeppen var tänkta som EU:s sätt att möta konkurrensen från USA och Asien. Med stora anslag, visionärt tänkande och internationellt samarbete ville EU-kommissionen mobilisera Europas samlade potential inom forskning och vetenskap. Framför allt ville man få forskning och industri att mötas på nya sätt och skapa kunskap och teknik som kunde bli framgångsrika avancerade produkter.

Nu har de första projekten avslutats. Grafenforskningen har inte gett några stora sensationer, men ett hundratal nya produkter och fler syns vid horisonten.

För hjärnforskningen däremot gick det inte som planerat. Konflikter inom projektet har lett till radikala förändringar och de ursprungliga målen fick överges.     

Men ytterligare två flaggskepp har kommit igång under tiden: ett för kvantteknik och det senaste för batteriforskning. Kanske lite mindre visionära, men med tydligare målinriktning.

Medverkande: Patrik Johansson, professor i fysik Chalmers Göteborg; Mats Benner, professor forskningspolitik Lunds universitet; Göran Johansson, professor i fysik Chalmers; Jonas Bylander, docent i fysik Chalmers, Kristina Edström, professor i kemi Uppsala universitet; Tamara Patranika, doktorand kemi Uppsala universitet; Sten Grillner, professor neurovetenskap Karolinska institutet; Jeanette Hellgren Kotaleski, professor neurovetenskap KTH.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda?

- Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att inte se en utveckling som oundviklig, allt handlar om ett antal beslut som människor och samhällen fattar, och framför allt så har vi idag möjligheten att tänka annorlunda och fatta bra beslut för vår framtid utifrån den kunskap vi har, menar hon.

Det här är tredje delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".

Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.

Programmet är en repris från 25/10 2021.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se

Eleonor Persson är en av många som fortfarande har besvär efter covid-19. Ännu kvarstår många frågor om sjukdomen, men nu testas också flera behandlingar mot symptomen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ingen vet hur många som lever med postcovid. Och vad är postcovid egentligen? Stor trötthet, hjärndimma, feber, lukt- och smakbortfall, magproblem… listan över postcovid-symptom omfattar 200 olika symptom.

Vi måste hitta undergrupper till det här stora syndromet, menar forskaren Anders Kjellberg på Karolinska Institutet, och infektionsläkaren Per Åkesson på Skånes universitetssjukhus i Lund håller med. Där finns Skånes numera enda återstående postcovid-specialistmottagning. Allt färre patienter remitteras dit – men de som kommer kan fortfarande inte erbjudas så mycket hjälp.

Samtidigt pågår forskning där flera olika behandlingar testas mot postcovid.

Meverkande: Eleonor Persson, postcovidpatient från Sjöbo, Per Åkesson, infektionsläkare vid postcovidspecialistmottagningen i Lund, Madlene Holmqvist, infektionsläkare och doktorand Lund, Anders Kjellberg, forskare KI, Hanna Fries, läkare och tidigare ME-patient.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Många svenska tätorter ligger nedanför kraftverksdammar och kan vid ett dammbrott bli översvämmade. Risken är låg men nu förstärks många dammar då extrema flöden väntas bli vanligare i framtiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Göteborg, Umeå, Sollefteå, Luleå, Karlstad, Mora, Skellefteå – alla ligger de vid vattendrag som kommer översvämmas våldsamt om det skulle bli ett haveri på en stor damm, högt upp i respektive vattendrag.

Risken är låg men dammbrott kan inte att uteslutas. När nu många stora svenska kraftverksdammar renoveras och förstärks beror det på två saker – dels börjar dammarna bli gamla, dels förväntas extrema flöden bli vanligare i framtiden.

Sveriges högsta damm (125 m), den i Trängslet har dels förstärkts med mer material i själva dammvallen, dels har möjligheterna att släppa ut vatten från dammen ökats.

I Lilla Edet i Göta älv ersätts den gamla kraftverksdammen med en ny.

Dammen får fyra stora luckor 16x6 meter stora. Det gäller att luckorna kan manövreras i alla lägen då dessa är den enda möjligheten att släppa förbi vatten i Lilla Edet.

Dammolyckan i Braskereidfoss i Norge 9 augusti 2023 berodde på att dammluckorna inte gick att öppna. Där fanns ingen alternativ utsläppsmöjlighet. Men de flesta stora dammar i Norge är försedda med ett så kallat överfallsutskov, dvs en kant vid sidan av dammen, placerad något lägre än dammkrönet, över vilken vatten kan rinna över när dammen är full – utan att luckor behöver öppnas.

– Vi ska kunna köra luckorna i Lilla Edet och har reservsystem för att alltid kunna göra det, säger Yvonne Björnström, teknikchef på Vattenfall vattenkraft.

– Det är bra att ha en annan lösning också, i fall det av nån anledning inte går att manövrera dammluckorna, menar Maria Bartsch som är dammsäkerhetsspecialist på Svenska Kraftnät.

Medverkande: Yvonne Björnström, teknikchef på Vattenfall vattenkraft, Maria Bartsch, dammsäkerhetsspecialist på Svenska Kraftnät, Per Fektenberg, projektledare Trängslet Fortum, Johanna Pettersson, boende Älvdalen, Andreas Larsson, projektledare Lilla Edet Vattenfall

Programledare: Mats Carlsson Lénart

Producenter:

Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Del 2. Det är världens första riktiga energikris med galopperande vedpriser som får européerna och särskilt britterna att börja gräva upp fossilt kol i stor skala.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det nya bränslet eldar på övergången från medeltid till tidigmodern tid, när Storbritannien seglar upp som det kommande stora imperiet. Samtidigt tas de första stegen in i industrialismen, där kolet blir avgörande för att de allra första industristäderna ska växa fram i nordvästra England.

Det var en revolution i sig när denna ”sammanpressade superved” från underjorden befriade människor från det tidskrävande arbetet att ständigt samla ved, och ytterligare en revolution när de svarta stenliknande klumparna, istället för människors och djurs kroppsstyrka, kunde få maskiner att röra sig. Och så småningom kunde fossilt bränsle också inleda en tredje revolution, den industriella, där detta kombinerades, och skapade nytt välstånd och makt i Storbritannien och andra länder.

Men samtidigt krävdes tusentals lågbetalda människors hårda kroppsarbete vid maskinerna, och även om ingen anade att det här var ett viktigt steg mot dagens klimatkris, så märkte folk i industristäderna tydligt de negativa hälsoeffekterna av den svarta röken från de tusentals skorstenarna. ”Folk beskrev det som att kliva in i helvetet”, säger Sarah Baines vid muséet för industri och vetenskap i Manchester.

Det här är andra delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".

Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor emeritus i geografi vid Durham University; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.

Programmet är en repris från 19/10 2021.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se

Hur säkra är våra vattenkraftdammar egentligen, och hur vi undvika att de ska brista med allvarliga störtfloder och översvämningar som följd? En risk som kan bli större i ett förändrat klimat. I Norge blev faran nyligen uppenbar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På morgonen den 9 augusti gick plötsligt inte dammluckorna att öppna på Braskereidfoss kraftverk. När personal nådde fram till den obemannade kraftstationen hade vatten redan forsat in i själva kraftverket och några timmar senare rasade själva dammen. --Vi kunde inget göra, säger teknikern Gunnar Skirbekk på kraftbolaget Hafslund Eco, som var en av de första på plats.

Dammraset under ovädret Hans var ett bakslag för den norska vattenkraften men många av de över 200 riktigt stora dammarna i landet förstärks och renoveras nu för att möta framtidens mer extrema flöden. Ett exempel är Nesjön som ligger i Tröndelags fylke, inte alls långt från fjällmassivet Sylarna vid den svensk-norska gränsen.

På tekniska universitetet NTNU:s vattenkraftslaboratorium i Trondheim ägnar man sig mycket åt experiment som ska öka förmågan att spilla vatten ur dammarna, alltså att släppa ut vatten utan att vattnet blir till el. --I en framtid där extrema flöden blir både värre och vanligare behöver man vara helt säker på att man alltid snabbt kan släppa förbi vatten, säger professor Leif Lia som är expert på dammsäkerhet.

Det här är den första delen av två om dammsäkerhet i Norden. Nästa del handlar om läget i Sverige.

Medverkande: Gunnar Skirbekk, underhållstekniker på kraftbolaget Hafslund Eco; Stig-Morten Löken, vice vd Hafslund Eco; Nils Magne Granmo, lokalhistoriker; Andreas Sylte kraftverkschef Statkraft; Leif Lia, professor vattenkraftskonstruktion vid NTNU Trondheim.

Programledare: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Del 1. Redan strax efter Kristi födelse bröt och använde romare fossilt kol i närmast industriell skala i England, och tog därmed det kanske första kända steget på vägen mot dagens klimatkris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När man ser en bit stenkol är det inte självklart att man förstår att den kan brinna, och ännu mindre att den skulle kunna orsaka klimatförändringar. Men en gång i tiden måste en sådan svart sten hamnat i en brasa och tänt en första mänsklig aptit för fossila bränslen, som sedan växt in i vår moderna tid.

Vi besöker kolfälten i norra England där det hela kan ha börjat, och där det finns tydliga spår på att redan romarna bröt och eldade fossilt kol på vad arkeologen Andrew Birley kallar industriellt sätt. Vid fortet Vindolanda bröt romarna också metaller som de använde kolet för att bearbeta, och Birley menar att fossilt kol till och med var viktigt i bygget av Hadrianus mur, som än idag är det största byggnadsverket i Storbritannien.

Det här är första delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".

Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor i geografi vid Durham University, och Andrew Birley, chef för de arkeologiska utgrävningarna vid Vindolanda.

Programmet är en repris från 18/10 2021.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se

Vilda växter kan minska risken att vi får brist på mat i framtiden. Många av de vilda arterna bär på gener som kan användas för att rusta våra grödor mot hot som sjukdomar och klimatförändring.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi lever i tider när vi som hushåll uppmanas att förbereda oss med vatten, och en krislåda för att klara oss på egen hand några dagar vid en större samhällskris. På liknande sätt är målet i ett pågående nordiskt projekt att förbereda samhället för att växtsjukdomar och klimatförändringar kan slå ut eller försvåra odlingen av viktiga grödor.

Tänk dig till exempel en ny variant av svamp-sjukdom som angriper och förstör stråna hos vete och råg. För att rädda framtida skördar kan vi då leta efter motståndskraft mot sjukdomen i generna hos de vilda växtarter som är nära släkt med det vi odlar.

Så följ med och hör hur det går till när det byggs upp ett beredskaps-skafferi med hjälp av vår nordiska flora: Strandråg, som är släkt med vete, och vildmorot, lingon och skogsklöver.

Medverkande: Anna Palmé, växtexpert på Nordgen; Johan Axelsson, arbetsledare för frölaboratoriet på Nordgen; Mora Aronsson, botanist på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Claudia Goldin vid Harvard får ekonomipriset för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall. Hör ekonomikommentator Kristian Åström och ekonomen Peter Fredriksson förklara forskningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Direktsändning från Kungliga Vetenskapsakademien strax efter tillkännagivandet att Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023 går till Claudia Goldin, Harvard University i USA.

Medverkande: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator; Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi, Uppsala Universitet och ledamot i priskommittén för ekonomipriset; Claudia Goldin, professor vid Harvard University och nybliven ekonomipristagare.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Nobelpriset i kemi handlar om pyttesmå kvantprickar som används i en del TV-skärmar, led-lampor och medicinsk utrustning. Prickarna är så små att själva deras storlek avgör deras egenskaper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Beskedet skickades ut av misstag av Kungliga Vetenskapsakademien flera timmar innan det formella beslutet fattades. Först på förmiddagen stod det klart att det verkligen är Moungi Bawendi, Louis Brus och Alexei Ekimovsom får dela årets kemipris.

Kvantprickarna kan i framtiden komma att bidra också till bland annat flexibel elektronik och tunnare solceller.

Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien. Medverkande: Bo Albinsson, professor i fysikalisk kemi, Chalmers.

Programledare:

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Producent:

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Upptäckter som öppnat dörren till elektronernas värld. Det har årets Nobelpristagare i fysik gjort, Pierre Agostini, Ferenc Krausz, och Anne LHuillier, som är verksam vid Lunds universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De tre fysikerna har tilldelats Nobelpriset – för deras metoder att studera elektroner, något som är viktigt för utvecklingen av ny elektronik.

Programledare
Camilla Widebeck
Björn Gunér

Producent
Peter Normark
peter.normark@sr.se

Coronapandemin drev fram en ny sorts vaccin, som räddade miljoner människors liv världen över. Katalin Karikó och Drew Weissmans mRNA-forskning har fått Nobelpriset i medicin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De kom på hur mRNA ska kunna användas för nya sorters behandlingar – och i förlängningen för vaccin. Vaccin, som togs fram på rekordtid under coronapandemin.

Programledare
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sr.se

Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bygga bostäder eller vägar på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Människor har alltid sökt sig till vatten, som ger bland annat transportvägar och livsnödvändigt dricksvatten. Men vatten är också oftast en nyckelfaktor för faror som skred, ras, erosion och förstås översvämningar. Och särskilt stora blir riskerna där det finns kvicklera - som norska Gjerdrum 2020, där tio människor dog.

Nu misstänks kvicklera spela en roll även i fallet med raset vid E6 utanför Stenungsund, något som kan bekräftas de närmaste dagarna.

Ett sätt att möta de ökande riskerna som kommer med klimatförändringen är ”planerad reträtt”. Men att dra sig tillbaka från vattnet möter stort motstånd. Kan vi använda marken på ett sätt som vi blir nöjda med även om vi i framtiden inte ska bygga nära stränder?

I programmet medverkar Hanna Sofie Pedersen och Lisa Van Well från Statens Geotekniska Institut och Staffan Moberg från Svensk försäkring.

Programmet är en repris från 11 september 2023, och återutsänds nu med anledning av raset vid E6, under ny rubrik.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vad hände med grafen det sensationella materialet? Efter tio års europeisk storsatsning träffas grafenforskare och visar upp resultaten. Många smarta lösningar och goda idéer finns, men var är de stora nyheterna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Grafen lovade stort, kanske den mest omvälvande upptäckten på decennier, sades det. EU-kommissionen utlovade 2013 tio miljarder kronor under tio år för att utveckla produkter med materialet, för att inte halka efter USA och Kina i utvecklingen.

Grafen består av rent kol, det är supertunt, superstarkt och superbra på att leda elektricitet. Bara fantasin satte gränser för vad man skulle kunna åstadkomma med grafen. Snabbare datorer, lysande tapeter, smarta textilier, snabbladdade batterier, med mera, med mera. 

Nu efter tio år summeras EU:s så kallade flaggskepp för grafenforskning i Göteborg med deltagare från hela Europa och många andra länder.

Här kan man se en rad produkter med grafen, som luftfilter, bilkarosser, vattenfilter, smörjmedel av grafen och extra starkt wellpapp. Bra saker, men inget av det där som påstods skulle revolutionera tillvaron.

Grafen kommer långsamt in i vår vardag, men ofta utan att vi märker det, säger Patrik Johansson, professor i fysik vid Chalmers, kanske i form av bättre sensorer och kameror, eller inom sjukvården. 

Och teknisk utveckling går inte fort, betonar flaggskeppsprojektets koordinator Jari Kinaret, som vill tona ner de höga förväntningarna.

- De första transistorerna började utvecklas på 40-talet, sen dröjde det decennier innan vi fick vår första transistorradio. Samma sak med grafen, det tar tid att göra bra saker.

Medverkande: Elisabeth Sagström-Bäck, programchef för Sio-Grafen; Patrik Johansson, professor i fysik på Chalmers; Jari Kinaret, professor i fysik på Chalmers; Erik Khranovskyy, VD Grafren AB; Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet; utställare på svenska mässan i Göteborg.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.

”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.

”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.

”Jag tror inte att skillnaden  i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.

Rättelse: i programmet sägs att Sverige gick med i FN 1945, vilket inte stämmer. Sverige blev medlem 19 november 1946.

Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Programmet är en repris från 19 juni 2023.

Det är brist på fröer från vilda blommor i Sverige, och det är ett hinder för att öka den biologiska mångfalden. Men det finns mycket vi kan lära av andra länder när det gäller att lösa fröbristen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nästan all ängsmark som fanns tidigare i Sverige har försvunnit i och med omställningen till ett modernt jordbrukslandskap. Nu vill man få tillbaka mer blomrik mark i landskapet för att öka den biologiska mångfalden i landet och hjälpa pollinatörer och andra insekter. Problemet är bara att det fattas frön att så ut på nya platser.

Men fröbristen går att lösa. Naturvårdsbiologen Cassandra Hallman berättar om de insamlingar av frön som görs systematiskt i USA. Och i Norge har forskare vid det statliga forskningsinstitutet NIBIO satt igång odling av blomfröer för olika regioner över hela landet.

Medverkande: Cassandra Hallman naturvårdsbiolog på Naturskyddsföreningen, Gabrielle Rosquist, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, Shanti Wittmar, odlare av vilda blomfrön, Ellen Svalheim, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIO, Trygve Aamlid, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIO

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.

Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett stort reklamvärde för svenska företag.

Programmet är en repris från 27 mars 2023.

Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bo på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin. Måste vi lämna stränderna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Människor har alltid sökt sig till vatten, som ger bland annat transportvägar och livsnödvändigt dricksvatten. Men vatten är också oftast en nyckelfaktor för faror som skred, ras, erosion och förstås översvämningar. Och särskilt stora blir riskerna där det finns kvicklera - som norska Gjerdrum 2020, där tio människor dog.

Ett sätt att möta de ökande riskerna som kommer med klimatförändringen är ”planerad reträtt”. Men att dra sig tillbaka från vattnet möter stort motstånd. Kan vi använda marken på ett sätt som vi blir nöjda med även om vi i framtiden inte ska bygga nära stränder?

I programmet medverkar Hanna Sofie Pedersen och Lisa Van Well från Statens Geotekniska Institut och Staffan Moberg från Svensk försäkring.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

När Mark Jacobson, professor vid Stanford, tog fram en modell för ett hundra procent förnybart energisystem i USA, blev hans forskning kritiserad. Då stämde han sina kritiker för förtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kärnkraft behövs inte. Det räcker alldeles utmärkt med bara vind, sol och vattenkraft. När Stanford-professorn Mark Jacobson sa det 2010 var han ganska ensam. Sen dess har världen förändrats. Utbyggnaden av sol och vind har ökat rekordsnabbt, medan utbyggnaden av kärnkraft står stilla.

Men den akademiska striden om vilket energisystem som är bäst för framtiden – den är långt ifrån över. Något som det infekterade bråket kring en av Mark Jacobsons forskningsartiklar har visat.

I programmet hörs: Mark Jacobson, professor of civil and environmental engineering, Stanford University, Staffan Qvist, kärnkraftsingenjör, forskare och energikonsult åt bland annat Svenskt Näringsliv, Fredrik Hedenus, professor i hållbarhet och systemanalys, Chalmers.

Ett korr har gjorts i en tidigare version av avsnittet, där kostnadsjämförelser mellan energisystem, med och utan kärnkraft, blev missvisande.

Reporter
Marcus Hansson

Producent
Peter Normark

Det är Nordens största insektsfabrik som är under uppbyggnad i Danmark. Larverna ska till att börja med säljas som proteinrikt djurfoder till höns och grisar, men i framtiden vill ägarna gärna att även vi människor ska äta dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Produktionen av krälande larver är redan igång när vår reporter besöker fabriken. Tanken är att det här ska vara en hållbar proteintillverkning, eftersom insekter kan födas upp på nästan vilket avfall som helst från annan matproduktion, och eftersom uppfödningen är väldigt yteffektiv. Men forskare ifrågasätter delvis miljönyttan. Frågan är om det här är det bästa sättet att använda restmaterial som också kan bli till drivmedel, och om storskalig industriell produktion verkligen är det hållbaraste sättet att föda upp insekter. Och till slut - är vi verkligen är redo att se insekter som en del av vårt matsystem?

Medverkande: Jane Lind Sam, grundare Enorm Biofactory, Max Troell, systemekolog vid Stockholm Resillience Center och Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien, Aleksandar Vidakovic som forskar på nya hållbara proteinkällor vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Reporter: Izabella Rosengren

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Carlos var tidigare rädd för strutsar och örnar som han trodde kunde döda människor. Nu är han ett av de barn i lokalbefolkningen som fått lära sig mer om Sydafrikas vilda djur på Daktari bush school.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Överallt här är naturen omringad av en allt mer tätbefolkad landsbygd. Invånarna är inte sällan fattiga, och saknar tid att tänka på lejon eller elefanter när det behöver skaffas mat, eller ett jobb. Och lokalbefolkningen har sällan möjlighet att besöka de safariparker som lockar så många turister från utlandet. Men i särskilda skolor ges kunskap som förhoppningsvis kan öka viljan att bevara den trängda vildmarken. Projekten vill framför allt väcka intresset för natur och djur hos fattiga barn, vilket också kan innebära en karriär i framtiden. Vetenskapsradion På djupet handlar om hur arbetet med att skydda sydafrikansk natur underlättas, när skolbarn och bybor engageras.

Medverkande: Michèle Merrifield, medgrundare Daktari bush school; Thandeka Mathenjwa, gästansvarig och anläggningschef Skukuza forskningsstation; Nicia Giva, forskare på Eduardo Mondlane-universitetet i Moçambique, som också forskat på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala; Carlos, barn som besöker Daktari bush school.

Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Gösen och andra fiskar har minskat mycket längs Östersjöns kuster. Fiskestopp skulle kunna göra att de ökar igen, men det gäller bara i en dryg procent av svenska havsområden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskning har visat att områden där allt fisket har stoppat snabbt kan hjälpa hotade fiskbestånd att återhämta sig. Ändå är det ett underutnyttjat verktyg i fiskeförvaltningen i svenska vatten, säger Ulf Bergström från institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Tillsammans med en grupp provfiskare är han ute i en vik i Östersjön och tar upp gäddor, gös och andra Östersjöfiskar för att undersöka hur fiskbestånden mår.

En av provfiskarna, Åke Thudén, berättar hur han har sett gösen minska under de 40 år han bott och fiskat i trakten. Nu hoppas han att forskningen och fiskestopp på rätt ställen kan göra att fisken på sikt blir vanligare igen.

Medverkande: Åke Thudén, provfiskare; Gittan Hagman Holst, provfiskare; Ture Hagman, yrkesfiskare och provfiskare; Ulf Bergström, forskare på Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet; Lena Tingström, utredare på Havs- och vattenmyndigheten

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Styrning av grundvatten, att dra gator i rätt väderstreck och att måla tak och fasader i ljusa färger för att minska hettan. Vår klimatkorrespondent berättar om gamla knep som nu kan göra stor nytta när klimatförändringarna ger mer extremväder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När radions globala klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola summerar det senaste årets reportageresor handlar mycket om gammal kunskap som verkar ha gått förlorad, men nu kan göra nytta. Vi hör också om skyfallen i Italien, om hur jordbrukare i Egypten kämpar mot försaltning av marken, och om de franska tevemeteorologerna som nu har ett tydligt klimatförändringsperspektiv med i sina sändningar.

Programmet är en direktsändning från Kulturhuset i Stockholm i samband med arrangemanget "Möt radiokorrespondenterna.

Medverkande: Marie-Louise Kristola

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Anders Wennersten
anders.wennersten@sr.se

Arkitekturen runtom oss är en oundviklig del av våra liv och vår miljö. Vad spelar det för roll om den är modernistisk eller klassisk? Och vad är typisk svensk arkitektur?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Arkitekturen i Sverige har de senaste åren varit livligt debatterad. Vad gör det offentliga rummet med oss? Arkitekturupprorets Michael Diamant menar att vi mår och trivs bäst med klassisk arkitektur runt oss, medan arkitekt Christer Larsson menar att arkitekturen måste spegla sin samtid och vara en kraft för samhällsförändring. Frida Rosenberg på ArkDes menar att dagens polariserade arkitekturdebatt kan leda till att vi reflekterar mer över vad vi bygger för framtiden – och kanske ska vi snarare bygga till och bygga om, än bygga nytt?

Medverkande: Frida Rosenberg, arkitekt och intendent ArkDes; Christer Larsson, arkitekt Lund; Michael Diamant, grundare Arkitekturupproret; Marita Hjalmarsson, Falköpingsbo; Göran Kron, Falköpingsbo; Daniel Karlsson, Malmöbo.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Gustaf Nordenskiöld skulle bli 1900-talets stora svenske upptäcktsresande. Men istället för Antarktis hamnade han i vilda västern, där han blev först med att vetenskapligt utforska en övergiven högkultur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilka var det som byggde och bodde i de märkvärdiga fästningsliknande klippboningarna i Colorado för många hundra år sedan, och hur kunde de skapa något så avancerat som de kort därefter övergav?

De frågorna kom att bli de viktigaste för Gustaf Nordenskiöld, i stället för att han skulle bli först på Antarktis, som hans polarforskningslegendar till far, Erik Adolf Nordenskiöld, ville.

Gustaf Nordenskiöld var begåvad men sjuklig, och det var därför han hamnade i värmen i vilda västern. Där blev han av en tillfällighet först att vetenskapligt undersöka den högkultur som frodades i Mesa Verde runt år 1200. I tidens koloniala anda tog han också med sig mänskliga kvarlevor därifrån hem till Sverige, som nyligen återlämnades till Colorado.

Vi hör berättelsen om en bortglömd svensk upptäcktsresande vars karriär tog oväntade vägar och blev både dramatisk och kort.

Programmet sändes första gången 20 juni 2023.

Medverkande: Janne Lahti, docent i historia, Helsingfors universitet; Judith Reynolds, författare till boken Nordenskiold of Mesa Verde.

I programmet hörs utdrag ur Gustaf Nordenskiölds bok Ruiner af klippboningar i Mesa Verdes Canyons.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

"Den svenske indianen", flickan som var med när Abraham Lincoln dog, den svenskamerikanske tidningskungen som byggde ett slott i Minneapolis och så Gustaf II Adolfs universitet. Vi följer spåren i svenskbygderna fram till idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inget annat område i USA lockade svenska utvandrare som de delar av Minnesota dit den förste svensken, Jacob Fahlström, kom på 1810-talet. Han hade så nära kontakter med ursprungsbefolkningen att han kallades "den svenske indianen". Vår reporter Mats Carlsson-Lénart söker spåren efter honom och de som kom efter honom. Vi besöker the American Swedish Institute i Minneapolis där besökare kan ta del av svensk och svenskamerikansk kultur, och Gustavus Adolphus college, som länge var en isolerad läroanstalt enbart för svenskamerikaner, men som med tiden öppnat sig för alla som vill komma och studera, och där det svenska arvet är en viktig del.

Programmet är en repris från 15 maj 2023.

Medverkande: Elisabet Skoglund, frivilligarbetande och Bruce Karstadt, chef, the American Swedish Institute, Minneapolis; Kjerstin Moody, associate professor, Skandinavienstudier; Glenn Kranking, associate professor historia; Philip Bryant, associate professor engelska och Afrikastudier; Sophie Martinez, student; Thomas Young, ansvarig för kontakter med och samarbeten i Sverige; David Jessup, historielärare; Cerise Metz, student, alla vid Gustavus Adolphus College, St Peter, Minnesota.

I programmet hörs också delar ur Sven Jerrings intervjuer med amerikasvenskar från 1937.

Gängslagsmål på gatorna mot irländare och en stark kraft inom Ku Klux Klan i nordöstra USA ja inte alla svenskar som for till Amerika hamnade på prärien som bönder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Storstäderna lockade många, till exempel den etniskt polariserade industristaden Worcester i Massachusetts, där som mest ca 20% av befolkningen hade svensk bakgrund, och många av dem arbetade på samma fabrik. Rivalitet och instabilitet baserat på härkomst och religion gjorde att många där valde att gå med i Ku Klux Klan.

Den snabbt växande metropolen Chicago var en tid den stad i världen där näst flest svenskar bodde, och där de hade något av en gräddfil i samhället inte minst tack vare sitt utseende. Ännu mer pengar kunde finnas att tjäna för den som reste vidare västerut till städerna vid USA:s Stillahavskust, som Seattle. Men trots gynnsamma förutsättningar så slutade livet i misär för många svenskättlingar i städerna.

Programmet är en repris från 17 april 2023.

Medverkande: Patrick Dwyer, vicepresident för S:t Gobain som idag äger företaget Norton; Eric Salomonsson, författare som skrivit om Worcesters svenska historia; Erika Jackson, professor i historia vid Colorado Mesa University i Grand Junction och författare till boken Scandinavians in Chicago; Ola Larsmo, författare.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

1638 kom två skepp från Sverige till dagens Delaware och grundade Nya Sverige. Kolonin varade bara i 17 år och framstår lätt som ett stort misslyckande, men det har också lyfts fram som en viktig startpunkt för svenska influenser i USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

President George W Bush fick som vuxen veta att hans förfader kom från Sverige till Amerika på kolonialskeppet Kalmare Nyckel, och Franklin D. Roosevelt berättade 1938 stolt om det svenska blod som rann i hans ådror. Just på 1930-talet verkar uppmärksamheten kring kolonin Nya Sverige faktiskt ha varit som allra störst. Då lyftes Sverige fram som ett politiskt föredöme i USA, och inspirerade svenskättlingen Roosevelt, den legendariske presidenten bakom ”the New Deal”.

Programmet sändes första gången 3 april 2023.

Medverkande: John Tepe och Joe Matthews, föreningen Swedish Colonial Society, USA; Adam Hjorthén, historiker vid Svenska institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Tracey Beck, chef för American Swedish historical museum, Philadelphia, USA.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart 

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Hur smarta är växterna? Kan man till och med säga att de är intelligenta? I forskning om så kallat växtbeteende upptäcks hela tiden nya saker som växterna kan göra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyligen lyckades israeliska forskare spela in ett klickande ljud som tomatplantor ger ifrån sig när de blir stressade av torka eller någon skada. Det är bara ett exempel på hur vi hela tiden lär oss nya saker om hur växterna kommunicerar med och reagerar på sin omgivning

Velemir Ninkovic är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och studerar de molekyler som växterna producerar för att uppfatta och svara på sådant som händer omkring dem. Det ingår i ett forskningsfält som kan kallas för växtbeteende och som har tagit form de senaste 15 till 20 åren, berättar han.

Programmet är en repris från 17 april 2023.

Medverkande: Velemir Ninkovic, universitetslektor vid Institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet och Matthias Erb, professor vid Institutet för växtvetenskaper på Berns universitet. I programmet hörs också den italienske växtforskaren Stefano Mancuso från en TED talk-föreläsning, samt professor Lilach Hadany ur en forskningsvideo från Tel Avivs universitet.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Gnisslande tåg, susande fläktar och bakgrundsbuller gör att tågstationers ljudmiljö lämnar mycket att önska för många. En ny forskningsrapport pekar ut svagheter och föreslår lösningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Sverige saknas riktlinjer för ljudnivåer från tåg vid plattformar, konstaterar ingenjörs- och arkitektföretaget SWECO. I deras studie till Trafikverket redovisas lagar, krav och riktlinjer, ljudmätningar på såväl inomhus- som utomhusstationer och resultat av fokusgruppsintervjuer med särskilt utsatta resenärer. Ljudmiljöerna bedöms som allt från ”behagliga” till ”horribla”. Men det finns också många förslag på hur ljudmiljöerna skulle kunna förbättras, för att få fler att kunna och vilja resa kollektivt och hållbart. I programmet medverkar Emma Newman från SWECO, forskaren Jörgen Lundälv vid Göteborgs universitet, Anne Sjökvist och Anne-Marie Persson från Hörselskadades Riksförbund och Christoffer Örnevik från Synskadades Riksförbund.

Programmet är en repris från 14 februari 2023.

Medverkande: Emma Newman, tillgänglighetsexpert SWECO; Jörgen Lundälv, docent socialt arbete och trafikmedicin Göteborgs universitet; Anne Sjökvist, Hörselskadades Riksförbund; Anne-Marie Persson, Hörselskadades Riksförbund; Christoffer Örnevik Synskadades Riksförbund.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Ibland kallas Sverige Landet Lagom. Men i internationella jämförelser är Sverige snarare ett land som sticker ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I World Values Survey som följer människors värderingar och attityder runtom i världen ligger Sverige främst gällande ”frihetliga värderingar”; som jämställdhet mellan könen, att kunna och våga göra sin röst hörd och att själv få göra sina livsval kring exempelvis äktenskap eller abort. När V-Dem-institutet undersöker graden av demokrati i världens länder är Sverige bland tjugotalet länder i världen som framstår som ”extremt demokratiska”. Är Sverige Landet Lagom, eller snarare extremt? Eller borde vi kanske inte se på länder så?

Programmet är en repris från 8 maj 2023.

Medverkande: Bi Puranen, docent ekonomisk historia och generalsekreterare World Values Survey; Mikael Hjerm, professor sociologi Umeå universitet och svensk samordnare European Social Survey; Staffan Lindberg, professor statsvetenskap och föreståndare V-Dem-institutet Göteborgs universitet; Sofia Bard, chef enheten för Sverigebildsanalys Svenska Institutet.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.

Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.

Programmet sändes första gången 7 februari 2023.

Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

I Mariestad har planerna på att bygga en batterifabrik för elfordon lett till en ovanlig massevakuering av fridlysta groddjur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Batterifabriken ska hjälpa oss att nå klimatmålet att begränsa den globala uppvärmningen. Samtidigt krockar byggplanerna med ett annat miljömål, det som handlar om art hindra att arter minskar och dör ut. Tusentals skyddsvärda salamandrar har nämligen hittats i området, och för att batterifabriken ska kunna byggas måste djuren flyttas till ett annat ställe. Men går naturen att ersätta på det här sättet?
Biologen Petter Bohman och miljökonsulten Sofia Pallander är två av de som jobbar med salamanderflytten. De berättar att det viktigaste med projektet är att ge djuren nya dammar att bo i, i stället för de som ligger mitt i det planerade fabriksområdet.

Medverkande: Petter Bohman, biolog på Naturcentrum; Sofia Pallander, miljökonsult på Geosyntec; Bo Siggelin, medarbetare på Farmartjänst i Mariestad; Björn Brovik, miljöchef på Volvo Group.

Programmet är en repris från 9 maj 2023.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Nu är det på allvar dags för den odlade torsken. Det kommer sådana signaler från det stora fiskodlingslandet i väster. De norska torskarna har fått en ny mentalitet så att de lämpar sig bättre för ett liv i fångenskap, och producerar större filéer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men lax och torsk skiljer sig åt på många sätt och torskodling ställer nya krav. En stor utmaning har varit att få torskarna att klara att växa i fångenskap. Nu, efter flera generationers avel, har de norska torskarna på avelsstationen i Tromsö har fått något av en ny lugnare mentalitet, så att de nästan framstår som tama, och dessutom levererar större filéer.
Norge är sedan länge världsledande på den lönsamma laxodlingen, men kritiker lyfter risker med övergödning, spridning av sjukdomar och parasiter och risk att odlingsfiskar med tamdjursegenskaper rymmer och fortplantar sig med vild fisk. Nu är debatten i Norge även hård mellan förespråkare och motståndare till den expanderande torskodlingen. Men kanske kan torskodlingen ta en annan väg, säger Öyvind Hansen som leder Nofimas avelsstation i Tromsö.

Programmet är en repris från 6 februari 2023.

Medverkande: Öyvind Hansen, ansvarig för arbetet vid Nofimas torskavelsstation Tromsö, Ellen Sofie Grefsrud, forskare om risker med fiskodling på Havforskningsinstituttet i Bergen; Max Troell, systemekolog Beijerinstitutet, Stockholm Resilience Centre.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Små bubblor av metan letar sig upp till vattenytan och växthusgasen svävar upp i atmosfären. Nu tyder forskning på att bubblorna skulle kunna motsvara 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och allt fler vill göra något åt källan till bubblorna, de ruttnande fiberbankarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fiberbankarna byggdes upp på botten av sjöar, åar och i Östersjön när pappersmassafabriker släppte ut överblivna träfiber ut i vattnet, och med dem även giftiga tungmetaller. Det här har vi känt till länge och industrin har landat i att det är bäst att låta fiberbankarna ligga kvar eftersom exempelvis kvicksilverhalterna i fisken verkar gå ner, något vi berättade om i första delen av den här serien. Men de som bott eller vistats vid vattnen har länge anat att det finns ytterligare ett problem där nere under ytan.

– Man kan se att det bubblar vid vattenytan, säger Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet.

Det var i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, publicerad 2021, som Alizée Lehoux och hennes forskarkollegor presenterade de uppseendeväckande resultaten: att metangasen som bubblar upp från fiberbankarna kan motsvara 7 procent av Sveriges totala klimatgasutsläpp. Artikeln baseras dock på labbresultat och vissa antaganden, så siffran kan i verkligheten vara både lägre och högre.

 - Det är väldigt många "om" så därför försöker vi vara lite försiktiga med den siffran, det är mycket man behöver undersöka vidare, säger Alizée Lehoux.

Programmet är en repris från 14 mars 2023.

Medverkande: Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet; Johan Holmén, doktor i fysisk resursteori som forskar om hållbar omställning på Chalmers; Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Jörgen Berglund (m), riksdagsledamot Sundsvall.

Reporter: Lasse Edfast

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.

Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.

Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs.

 - Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket.

 Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.

- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet.

Programmet är en repris från 13 mars 2023.

Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.

Reporter: Lasse Edfast

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Stora förändringar är på gång på internet. Den största webbläsaren ska under 2024 sluta med tredjepartskakor, efter växande kritik från användare kring dataspårning. Andra webbläsare har redan slutat stödja tredjepartskakor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I flera års tid har Google arbetat med att utveckla nya system för att kunna sälja riktad reklam utan att spåra användare på individnivå, och snart försvinner så kallade tredjepartscookies från deras dominerande webbläsare Chrome. Det har redan skett hos Firefox och Safari. I Vetenskapsradion på djupet hör vi om hur det nya systemet baserat på så kallade "topics" är tänkt att fungera och vad skillnaden blir för oss användare.

I programmet reder vi också ut vad en kaka egentligen är, vad skillnaden på en förstapartskaka och en tredjepartskaka är och varför det egentligen heter kakor. Dessutom tar vi reda på om det går att stänga av kakor en gång för alla.

Medverkande: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen; Markus Sjöberg, jurist Post- och telestyrelsen; Stefan Larsson, jurist och docent inom områdena teknik och samhälle vid Lunds universitet; Lisa Blom, ansvarig för branschrelationer på Google i norra Europa; Scott Friesen, partneransvarig på Google; Lee McGuigan, medieforskare på UNC Hussmans School of journalism and media. Vi hör också vad vanliga användare tycker och tänker om kakor.

Reporter: Julia Videgård

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från en ombyggd skördebåt kastas 100 ton odlade blåmusslor ut i Halsefjorden, mellan Orust och Stenungsund. På havsbottnen ska de ersätta musselreven som en gång fanns här. I en vik inte långt därifrån har 80 000 utplanterade skott av ålgräs börjat föröka sig och täcka allt mer av den tidigare kala bottnen. Det är två exempel på åtgärder som ska skapa en bättre livsmiljö för andra organismer och som kanske kan få torsken att trivas igen i fjordarna runt Tjörn och Orust.

Programmet är en repris från 16 maj 2023.

Medverkande: Niclas Åberg, projektledare för miljöprojektet Åtta fjordar; Beatrice Alenius och Anders Olsson, båda marinbiologer på Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Reporter: Malin Avenius

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Radioaktiv strålning är en gammal metod för att behandla cancer, som blir alltmer förfinad. Och snart kommer de målsökande radioaktiva molekylerna. Men samtidigt halkar Sverige efter, varnar forskare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En tredjedel av all cancerbehandling i Sverige utförs med radioaktiv strålning. Det betyder att tiotusentals svenskar varje år blir bestrålade, oftast mot bröst- eller prostatacancer. Behandlingen har sina risker eftersom friska organ kan påverkas av strålningen, så tekniken för att uppnå hög exakthet och träffsäkerhet är avancerad. Den bygger på tredimensionella bilder från magnetröntgen av var tumören sitter i kroppen och som via datoralgoritmer ger instruktioner till den apparat som avger strålningen.

Nya forskningssatsningar för att utveckla strålterapin har bland annat lett till skapandet av målsökande molekyler som bär på en liten radioaktiv laddning. Molekylerna kan hitta cancercellerna i kroppen och hänga kvar på dem så länge att de dör av den svaga strålningen. På så sätt kan man behandla spridda tumörer i kroppen som man inte ens visste var de fanns. Det här är en teknik som nu utvecklas för ett litet antal specifika och svårbehandlade cancertyper.

Men lång tid framöver kommer den mer traditionella strålningen vara den som räddar flest människoliv, och antalet patienter som får sådan behandling fortsätter att växa. Däremot ökar inte alls antalet specialister inom sjukvården i samma takt i Sverige, med risk för att landet missar att dra full nytta av den utveckling som sker inom området. Det menar Kjell Bergfeldt, erfaren cancerläkare som idag arbetar som senior rådgivare inom strålningsvården. Han stödjer sig på en studie han varit med att göra, och på data från Estro, en europeisk organisation för strålbehandling och onkologi.

Programmet är en repris från 20 mars 2023.

Medverkande: Mattias Hedman, överläkare Karolinska universitetssjukhuset Solna; Eva Onjukka, sjukhusfysiker Karolinska universitetssjukhuset Solna; Lars Johansson, cancerpatient från Åhus; Helena Torsler Andersson, onkologisjuksköterska Cancerfonden, Kjell Bergfeldt, senior konsult och verksamhetsutvecklare; Marika Nestor, docent och cancerforskare Uppsala universitet.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se 

Det är Sveriges dyraste enskilda forskningsanläggning i drift för 5 miljarder skattekronor, men hur används den och vad kan den ge?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Max IV i Lund är en sorts superröntgenapparat som ska kunna hjälpa till att skapa nya läkemedel, smarta material, batteriteknik och annat till den gröna omställningen.

Den kallas för en världsunik föregångare, men när anläggningen nu 7 år efter invigningen är fullt utbyggd, så är det fortfarande inte så lätt att peka ut riktigt handfasta exempel på vad den kan ge. I själva verket kan sådana frågor leda tanken fel, menar forskare i programmet, eftersom det som görs här ofta är ren grundforskning, som snarare bidrar till den stora kunskapsgrund som behövs för att lösa vår tids utmaningar.

Vi besöker Max IV och några av de forskare som tillbringar intensiva arbetsveckor i skift vid experimentstationerna, och får veta varför det krävs en anläggning stor som en fotbollsstadion för att skapa den skarpa röntgenstråle som används i forskningen.  

Programmet är en repris från 6 mars 2023.

Medverkande: Olof Karis, tf direktör Max IV; Emelie Hilner, tf kommunikationschef Max IV, Ali Mirazimi, virusforskare Karolinska institutet; Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet; Tove Ericson, postdoktor vid institutionen för kemi Uppsala Universitet; Erik Thomson, universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet; Xiangrui Kong, forskare institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se

Gustaf Nordenskiöld skulle bli 1900-talets stora svenske upptäcktsresande. Men istället för Antarktis hamnade han i vilda västern, där han blev först med att vetenskapligt utforska en övergiven högkultur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilka var det som byggde och bodde i de märkvärdiga fästningsliknande klippboningarna i Colorado för många hundra år sedan, och hur kunde de skapa något så avancerat som de kort därefter övergav?

De frågorna kom att bli de viktigaste för Gustaf Nordenskiöld, i stället för att han skulle bli först på Antarktis, som hans polarforskningslegendar till far, Erik Adolf Nordenskiöld, ville.

Gustaf Nordenskiöld var begåvad men sjuklig, och det var därför han hamnade i värmen i vilda västern. Där blev han av en tillfällighet först att vetenskapligt undersöka den högkultur som frodades i Mesa Verde runt år 1200. I tidens koloniala anda tog han också med sig mänskliga kvarlevor därifrån hem till Sverige, som nyligen återlämnades till Colorado.

Vi hör berättelsen om en bortglömd svensk upptäcktsresande vars karriär tog oväntade vägar och blev både dramatisk och kort.

Medverkande: Janne Lahti, docent i historia, Helsingfors universitet; Judith Reynolds, författare till boken Nordenskiold of Mesa Verde.

I programmet hörs utdrag ur Gustaf Nordenskiölds bok Ruiner af klippboningar i Mesa Verdes Canyons.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.

”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.

”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.

”Jag tror inte att skillnaden  i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.

Rättelse: i programmet sägs att Sverige gick med i FN 1945, vilket inte stämmer. Sverige blev medlem 19 november 1946.

Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se