Vetenskapspodden

På poloplanen i Buenas Aires står åtta tillsynes identiska hästar med sina ryttare. De hyllar Cuartetera, en legendarisk polohäst som dött. Hon lever vidare, menar annonsören, för hästarna på poloplanen består av Cuarteteras kloner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här utspelade sig i november 2023 under en hyllningsceremoni till polohästen Dolfina Cuartetera, där man alltså ställde fyra Cuartetera-kloner mot klonernas avkomma.

Hästpololaget La Dolfina gick senare till final i december med hjälp av åtminstone två kloner till den här legendariska hästen. Dolfina förlorade finalen, men för tredje året i rad blev hästklonen Cuartetera B06 utsedd till bästa häst i argentinska Polo-mästerskapet. 

I de flesta ridtävlings-sammanhang är det inte tillåtet med kloner eller genredigering. Men i argentinsk hästpolo får man använda klonade hästar. Ett av företagen som framställer klonade hästar försöker dessutom genredigera klonerna för att få fram ännu snabbare och starkare hästar.

I Vetenskapspodden hörs: Katarina Sundberg, Gustaf Klarin och Sara Sällström.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent:Peter Normark

I solsystemets utkanter roterar den blåskimrande planeten Neptunus. Men bortom den finns en mängd isiga objekt som beter sig märkligt. Påverkas dom av en nionde planet? Professor Michael Brown tror det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Frågan om den nionde planeten har varit ett kaninhål för många forskare och planetjägare att ramla ner i. Så finns ens Planet Nio? Nu kan vi vara brännande nära ett svar, tror Michael Brown, professor i planetär astronomi vid Caltech, California Institute of Technology.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Blenda Setterwall Klingert.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Regeringen vill bygga ut kärnkraften och klimatministern pratar om att vara självförsörjande på uran. Brytning av uran på svensk mark, kan det bli verklighet? Gruvplanerna för omställningens skull ritar upp nya konfliktlinjer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Jämtlandsområdet där bolag vill se gruvor finns redan kulturbygd, och i byarna där är många rädda för att deras Jämtland ska försvinna om gruvan blir verklighet.

Redan på 1960-talet bröts uran i Ranstadsverket, i nuvarande Falköpings kommun, men projektet avbröts på grund av bristande lönsamhet. Idag visar området hur pass mycket sådan här verksamhet påverkar natur och miljö.

I Vetenskapspodden hörs: Daniel Värjö, reporter Klotet, Camilla Widebeck och Lars Broström.

Producent: Peter Normark

En 17-årig pojke är skjuten i magen. Han körs till sjukhuset och har förlorat mycket blod. Han är ett av tusentals offer för skjutvapenvåldet i Sydafrika, dit svenska läkare åker för att lära sig hantera dessa skador, som blir allt vanligare i Sverige också.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det dödliga skjutvapenvåldet fortsätter att öka i Sverige, enligt Rättsmedicinalverket. Skottskador ställer särskilda krav på dom kirurger, läkare och sjuksköterskor som ska vårda dem.

Svenska Regioner skickar vårdpersonal till Chris Hani Baragwanath-sjukhuset i Soweto, för att tränas på skott och stickskador. Sjukhuset tar emot bland de flesta skottskadade patienterna i världen.

I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Sara Heyman, Global hälsokorrespondent.

Poddledare: Lars Broström

Producent: Peter Normark

Timmerstockar glider nerför en norrländsk älv. Låter kanske naturligt, men timmerflottningen var tuff mot naturen. Nu ska skadad natur återställas, enligt ett EU-lagförslag som alla trodde skulle klubbas men som plötsligt stoppades.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Återskapa en femtedel av natur som förstörts, det är målet före EU:s lagstiftning. Men kritikerna menar att åtgärderna skulle inkräkta på marker där vi behöver odla skog och spannmål.

Lagen stoppades, men kan plockas upp igen framåt sommaren. Samtidigt pågår redan arbete i Sverige med att både återställa och skydda natur.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Stefan Nordlund.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent:Peter Normark

Är det mödan värt att gå ner de där extra kilona? Låt din digitala tvilling ta smällen först, så ser du på förhand hur livsstilsförändringar skulle påverka just dig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Man kan också tänka sig en digital tvilling av en sjukdom som man testar olika läkemedel på. Eller varför inte en digital tvilling av en regnskog, en stad eller hela Arktis? Med Artificiell intelligens kan sådana modeller bli användbara för att se vad som sker när platser förändras.

Vi hör vetenskapsjournalisterna Tomas Lindblad och Ylva Carlqvist Warnborg.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent:Peter Normark

Du flyger över havet och plötsligt försvinner flygplanets GPS-position. Störningar i GPS-navigeringen drabbar flygtrafiken kring Södra Östersjön och misstankarna riktas mot Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att störa ut satelliter, ta kontroll över dem, eller till och med förstöra dem är ett växande hot i kommande konflikter. Nu vill Försvarsmakten skicka upp egna satelliter för att stärka Sveriges rymdförsvar.

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Camilla Widebeck och Peter Normark.

Producent
Peter Normark

Visenten är Europas största landlevande däggdjur. Intensiva försök görs för att återföra visenten och andra arter till naturen. Men utmaningarna är många.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det stora oxdjuret visent levde länge i Europas skogar, tills vi människor utrotade den i det vilda för ungefär 100 år sen. Och den nordliga vita trubbnoshörningen i Afrika, kan snart vara helt borta. Nu jobbas det med både utplantering och provrörsbefruktning för att rädda hotade arter. Men det finns utmaningar med båda.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Stefan Nordberg, Katarina Sundberg, från Vetenskapsredaktionen.

Podden är en repris från 1 februari i år.

Poddledare:Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Astronauten Marcus Wandt och schimpansen Ham har båda utsatts för vetenskapliga tester, för att se hur vi ska klara de riktigt långa rymdresorna. Men för apans del var det knappast frivilligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Marcus Wandts förmågor testades ombord på ISS för att se om olika situationer och utrymmen påverkade hans förmåga att minnas, tänka och agera. En resa till Mars tur och retur tar drygt 500 dagar. Därför behöver man veta hur och var astronauterna agerar som allra bäst.

Men för att våga skicka ut människor i rymden till att börja med, så skickade man djur först, som apor och hundar. Dessa fick utstå en hel del inför och under sina färder.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Peter Normark och Camilla Widebeck.

Producent
Peter Normark

I Norge odlas lax som aldrig förr. Men miljontals laxar dör i sina kassar. Nu vet vi att fiskar kan känna både smärta och stress. Så varför skulle vi inte bry oss om fiskarna lika mycket som andra djur som vi håller?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Drygt 60 miljoner laxar dog förra året i de havsbaserade odlingarna längs den norska kusten, enligt det norska veterinärinstitutets fiskhälsorapport. Det är en sjättedel av den odlade laxen.

Vi människor dödar fler fiskar än vi dödar djur av något annat slag. Kanske går det lättare om man tänker att de inte upplever något i samband med att de blir fångade och dödade. Men forskning visar att fiskar upplever smärta. Kan det påverka hur vi behandlar dem?

I Vetenskapspodden hörs: Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1, Sara Sällström och Stefan Nordberg från vetenskapsredaktionen.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

En vänlig röst i telefonen säger att du håller på att bli avlurad pengar från banken men att han kan hjälpa dig. Eller det kommer ett sms från ditt barn som behöver låna pengar. Så börjar ofta ett telefonbedrägeri. Men nästa variant är svårare att genomskåda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu kommer de klonade rösterna som lurar en att tro att det är ens dotter eller nära vän som ringer. Kombinerar man också med en video av personen, så blir det svårt att skilja bluff från verklighet.

Spektakulära exempel på AI-genererade så kallade Deepfakes har lett till att bedragarna kommit åt enorma summor pengar. Frågan är vad som händer med tilliten i samhället när allt går att fejka?

I Vetenskapspodden hörs: Linda Aktén, reporter SR, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsjournalist, Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare:Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Han slutade sina dagar med en inslagen skalle. Och lämnades i en våtmark på Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han rest långt. Nu har den 5000-årige Vittrupsmannens liv kartlagts.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vittrupsmannen och andra skelettfynd efter stenåldersmänniskor ger oss korn på enskilda livsöden. Men de väcker också andra frågor. Man kan undra om det var just krossade skallar och massakrer som avgjorde vilka tidiga folkgrupper som fick överhanden. Eller om det rörde sig om smartare sätt att leva på som gjorde att vissa grupper blev dominerande.

PODDLEDARE: Camilla Widebeck

MEDVERKANDE: Björn Gunér och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.

PRODUCENT: Peter Normark

Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?

I Vetenskapspodden hörs:Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare:Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Programmet är en repris från 18 januari 2024.

Den ärftliga nervsjukdomen Skelleftesjukan är nu en av de första sjukdomarna där man provar behandling med genkniven CRISPR Cas-9. Och fler står på tur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förhoppningarna är stora på att gentekniken ska kunna göra oss friskare, men farhågor har också följt genteknikens utveckling.

I Vetenskapspodden hörs:Annika Östman, medicinreporter, Tomas Lindblad frilansande vetenskapsjournalist.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Vasaloppsstarten närmar sig och runt om i landet förbereder sig tusentals åkare. De hugade kan också satsa på de andra loppen i den så kallade Svenska Klassikern, men hur väl förberedd bör man vara?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Långlopp som Vasaloppet kan vara påfrestande och utsätta kroppen för extrema situationer. Hur pass tar kroppen stryk av ett långlopp? 

I Vetenskapspodden hörs:Vetenskapsredaktionens Lena Nordlund, Stefan Nordberg, Lars Broström.

Poddledare: Björn Gunér

Producent:Peter Normark

Nog har det varit mycket snö i vinter på många håll, men trenden är tydlig. Snön drar sig bort från många landskap. Istället åker vi skidor allt oftare på konstsnö. Till och med inomhus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men hur går det då med snöns magi? Och med kunskaper, kultur och levnadsvanor som byggts upp av att leva och arbeta i snö?

I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, och Elsa Östlund från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Visenten är Europas största landlevande däggdjur. Intensiva försök görs för att återföra visenten och andra arter till naturen. Men utmaningarna är många.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det stora oxdjuret visent levde länge i Europas skogar, tills vi människor utrotade den i det vilda för ungefär 100 år sen. Och den nordliga vita trubbnoshörningen i Afrika, kan snart vara helt borta. Nu jobbas det med både utplantering och provrörsbefruktning för att rädda hotade arter. Men det finns utmaningar med båda.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Stefan Nordberg, Katarina Sundberg, från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare:Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

James Hansen är en smått legendarisk forskare för att han så pass tidigt varnade för klimatförändringen. Tanken på barnbarnen och frustrationen över att så lite görs drev honom till att bli aktivist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men vad händer när forskarna blir aktivister för att nå ut med sina budskap? Klimatförändringen ställer frågan på sin spets. Hur mycket kan en forskare debattera och demonstrera, utan att tappa sin trovärdighet? 

I Vetenskapspodden hörs:Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Björn Gunér, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter Klotet.

Poddledare:Camilla Widebeck

Producent:Peter Normark

Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?

I Vetenskapspodden hörs:Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare:Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Marcus Wandt ska ut i rymden. Det är stridspiloter och ingenjörer som brukar väljas ut, lugna problemlösare, inga våghalsar. Med planer på resor till Mars, hur skulle man själv klara en rymdresa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Astronauten Marcus Wandt är i startgroparna för att resa till rymdstationen ISS. Där ska han bland annat vara försökskanin för forskning om sömn i tyngdlöshet och dessutom få mecka med rymdstationen.

Hur skiljer sig rymdpionjärer som Neil Armstrong och Aleksej Leonov, från dagens rymdfarare? Och vad har de alla gemensamt?

I podden hörs Sara Sällström, Björn Gunér och Lena Nordlund från vetenskapsredaktionen, som alla träffat astronauter och kosmonauter och berättar om deras öden och äventyr.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Programledaren Oprah Winfrey använder nya läkemedel mot sin övervikt. Hypen kring den nya diabetes 2-medicinen har lett till brist. Nu vädjas det för att diabetes 2-patienter ska prioriteras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Och ny alzheimermedicin och ett nytt malariavaccin väcker hopp för folkhälsan. Samtidigt gäller det att läkemedlen ska kunna användas på bred front.

Och begravt i jorden finns kanske källan till fossilfri energi. Vätgas som jorden själv förnyar, kan det bli lösningen på framtidens energiförsörjning?

Vetenskapspodden går igenom landvinningarna från året som gått, och blickar fram mot 2024.

Medverkar gör:Harald Andersson och Gustaf Klarin från vetenskapsredaktionen, och Sara Heyman, SR:s Globala Hälsokorrespondent.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Trots stora satsningar på forskning om den mänskliga hjärnan vet vi ännu väldigt lite om hur den fungerar på detaljnivå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyligen publicerades ett 20-tal vetenskapliga artiklar som har beskrivits som ett slags atlas över hjärnas celler, ett litet steg framåt, men fortfarande är hjärnan till stora delar ett mysterium för forskningen. Vetenskapspodden om forskningsprojekt i USA och Europa med olika fokus. Och så om striden i medvetandeforskningen.

Podden är en repris från 19 oktober 2023.

I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Harald Andersson från Vetenskapsradion och frilansaren Tomas Lindblad.

Poddledare: Björn Gunér

Producent: Marie Liljedahl

Världens länder uppmanas bidra till en omställning från fossila bränslen. Det nämns nu för första gången i ett klimatavtal. Och det klubbades på ett möte där en oljechef var ordförande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mer förnybart, ordentlig energieffektivisering och en rörelse bort ifrån det fossila. Det är mål som nämns i det nya klimatavtalet. Kommer de att bli verklighet?

Vetenskapsradions medarbetare som varit på plats på klimatmötet serverar dig det viktigaste därifrån tillsammans med kolleger på hemmaplan.

Medverkande: Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Anders Wennersten, producent på Vetenskapsradion Klotet, Daniel Värjö, reporter på Vetenskapsradion Klotet.

Poddledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Cli-fi, klimatfiktion, fyller bokhandlarna, filmduken och TV-serieflödet, och på universitet lajvar studenterna klimatförhandlingar. Har fantasin och kultur större förmåga att väcka engagemang för klimatet än journalistik och fakta?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klimatkrisen är ett faktum och de flesta av oss förstår att det är bråttom om vi ska rädda vår jord som vi känner den. Men trots att klimatet är en av vår tids ödesfrågor så är det lätt att vi skjuter det ifrån oss.
Berättelser om klimatkrisen får allt större utrymme i kulturutbudet och rollspel används för att sätta sig in spelet om klimatet. Är det kulturen och fantasin som kan få saker att hända? Eller är ska vi åter tillbaka till naturen?

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsradion och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.
Poddledare: Björn Gunér
Producent: Marie Liljedahl

Podden är en repris från den 2 november 2023.

Böcker och filmer som nämns i podden:

Böcker:
”Om tiden och vattnet”- Andri Snaer Magnason
”The Ministry of the Future” - Kim Stanley Robinson
”Den uppfinningsrika planeten” - Fredrik Moberg
”Binas historia”, ”Przewalskis häst”, ”Blå” - Maja Lunde

Filmer:
Avatar 1 och 2 - regi: James Cameron
Don´t look up - regi: Adam McKey
Wall-E - regi: Andrew Stanton
Home (dokumentär)- regi: Yann Arthus-Bertrand 
Demain (dokumentär) - regi: Cyril Dion och Mélanie Laurent

Boktips från lyssnare:

”Liknelser om sådden” - Octavia E Butler
”Maya of the in-between” - Sita Bennett
”Handbok för medborgare i universum” - Ulf Danielsson
”Det levande vattnet” - Olof Alexandersson
”Tyst jord” - Dave Goulson
”Den sista migrationen” - Charlotte Mc Conaghy
”När vargarna kom” - Charlotte Mc Conaghy
”Weather” - Jenny Offill
”The disaster tourist” - Yun Ko-eun
”The future library” - Peng Shepherd
”Second sleep” - Robert Harris
”Monstersamhället” - Herman Geijer

Det rasslade till på riktigt för AI med en kraftfull chatbot som både skrämde och tjusade. Diskussionen om farorna med tekniken tog fart och Open AI:s Sam Altman hamnade i stormens öga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samtidigt som många lekte med att låta artificiell intelligens skriva roliga dikter, diskutera recept och lösa läxuppgifter, började det spricka i det ledande AI-företaget. De som sitter vid spakarna under AI-boomen sägs gå en balansgång mellan banbrytande teknikutveckling och fartblint vinstintresse.

I Vetenskapspodden hörs: Sven Carlsson, SR:s teknikreporter, Harald Andersson, Vetenskapsradion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark  

Just nu pågår FN:s stora klimatmöte, COP28 i Dubai. Ett av världens rikaste oljeländer håller i ordförandeklubban. Kan en oljenationernas engagemang leda till oväntade klimatframgångar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ordförande för mötet är Ahmed Al Jaber, chef för det Förenade Arabemiratens statliga oljebolag Abu Dhabi National Oil Company och landets industriminister. Kritiken av val av land och Al Jaber som ordförande har varit stor och flera av miljöorganisationer har valt att stanna hemma. Andra menar att trycket på Förenade Arabemiraten är så stort så att de kommer bli tvungna att leverera resultat.

COP28 - FN:s största och viktigaste klimatmöte

Med 70 000 deltagare beskrivs mötet som det viktigaste sedan Paris 2015, då målet sattes att sträva att begränsa den globala temperaturökningen till under 1,5 grader. Vad är det som står på årets agenda och kan intressekonflikter uppstå när en oljenation står för värdskapet? 

I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson från SR:s vetenskapsredaktion och Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent.

Poddledare: Gustaf Klarin

Producent: Marie Liljedahl

För första gången går den globala temperaturen 2 grader över förindustriella nivåer. Det gäller för några enskilda dagar i november, men 2023 går mot det varmaste året någonsin uppmätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Senaste gången koldioxidhalten var så här hög var 3 till 5 miljoner år sedan. Då var temperaturen 2-3 grader varmare och havsnivån 10 till 20 meter högre än nu.
 
Med varmare temperaturer blir extremvädren fler: hetta, torka, skyfall, översvämningar.
Och med en ökad temperatur ökar risken för det som kallas tippningspunkter – där hela klimatsystem når en kritisk brytpunkt och läget stadigt förvärras och spär på klimatförändringarna.

En lågt hängande frukt är metanutsläppen från industrier och gasledningar. Om de skruvades åt skulle det göra stor skillnad för att bromsa uppvärmningen.

I Vetenskapspodden hörs Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Daniel Värjö, miljö- och klimatreporter Klotet, och Björn Gunér, producent På Djupet.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

På 60-talet åkte svenska kvinnor till Polen för att göra abort. Idag har Polen stränga abortlagar men nu finns majoritet där för att luckra upp dem. Samtidigt har abort gått från kirurgi till piller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På 60-talet var abort lagligt i Polen och svenska kvinnor åkte dit för att få en säker abort. När Polenresorna fick medial uppmärksamhet blev det startskottet på en svensk debatt om rätten till abort och till en ny abortlagstiftning 1975.

Från kirurgisk abort till tabletter.

Sedan 60-talet fram till idag har också metoderna för att utföra abort förändrats. Medicinska aborter, det vill säga tabletter som ofta kan tas i hemmiljö, har haft stor betydelse för både legala aborter och för de aktivister som hjälper kvinnor i länder där abort är förbjudet.

Hör hur det kommer sig att abort fortfarande är en sådan laddad fråga runt omkring i världen.

I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Cecilia Ohlén från SR:s vetenskapsredaktion och Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Marie Liljedahl

Stränder nedsmetade med giftstinkande svart kladd, frivilliga som skyfflar ner svartkletig tång i säckar, och fåglar som rengörs fjäder för fjäder. Hur kommer det sig att oljeutsläppen inte går att förhindra och att metoderna att sanera inte verkar gå framåt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Vetenskapspodden får vi en delvis dyster rapport från stränderna i Blekinge, men humöret är trots allt gott bland de frivilliga som är glada att göra en insats tillsammans. Vi konstaterar också att antalet stora oljeutsläpp i världen har minskat stadigt de senaste decennierna. Och så småningom kan behovet att över huvud taget ha olja ombord på fartyg upphöra.

I Vetenskapspodden hörs: Mattias Pleijel, reporter; Anders Wennersten, producent miljöprogrammet Klotet.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Björn Gunér

vetenskapspodden@sr.se

Cli-fi, klimatfiktion, fyller bokhandlarna, filmduken och TV-serieflödet, och på universitet lajvar studenterna klimatförhandlingar. Har fantasin och kultur större förmåga att väcka engagemang för klimatet än journalistik och fakta?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klimatkrisen är ett faktum och de flesta av oss förstår att det är bråttom om vi ska rädda vår jord som vi känner den. Men trots att klimatet är en av vår tids ödesfrågor så är det lätt att vi skjuter det ifrån oss.
Berättelser om klimatkrisen får allt större utrymme i kulturutbudet och rollspel används för att sätta sig in spelet om klimatet. Är det kulturen och fantasin som kan få saker att hända? Eller är ska vi åter tillbaka till naturen?

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsradion och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.
Poddledare: Björn Gunér
Producent: Marie Liljedahl

Böcker och filmer som nämndes i podden:

Böcker:
”Om tiden och vattnet”- Andri Snaer Magnason
”The Ministry of the Future” - Kim Stanley Robinson
”Den uppfinningsrika planeten” - Fredrik Moberg
”Binas historia”, ”Przewalskis häst”, ”Blå” - Maja Lunde

Filmer:
Avatar 1 och 2 - regi: James Cameron
Don´t look up - regi: Adam McKey
Wall-E - regi: Andrew Stanton
Home (dokumentär)- regi: Yann Arthus-Bertrand 
Demain (dokumentär) - regi: Cyril Dion och Mélanie Laurent

Boktips från lyssnare:

”Liknelser om sådden” - Octavia E Butler
”Maya of the in-between” - Sita Bennett
”Handbok för medborgare i universum” - Ulf Danielsson
”Det levande vattnet” - Olof Alexandersson
”Tyst jord” - Dave Goulson
”Den sista migrationen” - Charlotte Mc Conaghy
”När vargarna kom” - Charlotte Mc Conaghy
”Weather” - Jenny Offill
”The disaster tourist” - Yun Ko-eun
”The future library” - Peng Shepherd
”Second sleep” - Robert Harris
”Monstersamhället” - Herman Geijer

Att då och då kunna träffa på skogens konung, eller att ha sill och strömming på midsommarbordet, känns som svenska självklarheter. Men de här nationalklenoderna är illa ute. Hur illa och varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskare menar att bestånden av sill och strömmingen i Östersjön riskerar en kollaps, och att fisket därför borde stoppas helt så att de kan återhämta sig. Men veckans nya fiskekvoter från EU går emot forskarnas rekommendationer. Det är svårt att veta hur alla de arter som är beroende av sill skulle klara sig utan den. Samtidigt är det fortfarande den vanligaste fisken i Östersjön, hur kan den då vara så hotad? Sara Sällström förklarar.

Och älgen riskerar att bli rödlistad efter en stark minskning det senaste decenniet, efter att ha legat på toppnivåer som ingen hade kunnat drömma om för ett par hundra år sedan. Minskningen nu kopplas till ökad jakt, där skogsbolagens önskan att få ha sina tallplantor ifred från mumsande älgar är en drivande faktor. Det är jägarna som skjuter älgarna, men paradoxalt som det kan verka så vill många jägare se minskad jakt.

Niklas Zachrissonsom varit med på älgjakt berättar om hur den moderna digitala tekniken nu gör att både jägare och jakthundar har mängder av mobilteknik på sig och antenner som spretar åt alla håll, och om vilka delvis drastiska förslag som nu kommer för att både skogsbruk och älgjakt ska kunna fortsätta i stor skala.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Björn Gunér

Trots stora satsningar på forskning om den mänskliga hjärnan vet vi ännu väldigt lite om hur den fungerar på detaljnivå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I förra veckan publicerades ett 20-tal vetenskapliga artiklar som har beskrivits som ett slags atlas över hjärnas celler, ett litet steg framåt, men fortfarande är hjärnan till stora delar ett mysterium för forskningen. Vetenskapspodden om forskningsprojekt i USA och Europa med olika fokus. Och så om striden i medvetandeforskningen.

I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Harald Andersson från Vetenskapsradion och frilansaren Tomas Lindblad.

Poddledare: Björn Gunér

Producent: Marie Liljedahl

Vi är på väg mot det varmaste året som någonsin uppmätts. Växthusgaserna vi släpper ut är huvudorsaken, förstärkt av El Niño. Men vulkanutbrottet i Tonga förra året kan också spela viss roll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det kraftiga vulkanutbrottet i Hunga Tonga förra året slungade upp enorma mängder vattenånga i atmosfären. Vattenånga som är en potent växthusgas. Men utbrottet verkar i i preliminära studier ha haft en marginell påverkan på temperaturen.

Huvudanledningen till årets rekordtemperaturer är de mänskliga utsläppen av växthusgaser, förstärkta av väderfenomenet El Niño. Men ironiskt nog kan det lyckade arbetet mot luftföroreningar också gynna uppvärmningen.

EU samlar för omställning från fossilt beroende. Samtidigt spjärnar många europeiska länder emot. Kolreserver och ny fossilutvinning i Nordsjön som trygghet i en osäker tid. Vad spelar det för roll om vi skyndar långsamt?

I Vetenskapspodden hörs vetenskapsredaktionens Björn Gunér, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Daniel Värjö, reporter på Klotet.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lundaforskaren Anne L'Huillier blir den femte kvinnan någonsin som får Nobelpriset i fysik. Medicinpriset tilldelades också en kvinna, Katalin Karikó, för att ha banat väg för vaccin mot covid-19. Och så ett läckt kemipris och kvantprickar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapspodden hjälper dig att förstå vad årets Nobelpris i medicin, fysik och kemi handlar om, och vilken nytta de har. Och så ger vi en inblick i redaktionens arbete en vecka då kemipriset avslöjas i förväg och då hela världen blick är på Sverige. Och hur det är att få tag på en alldeles nybliven nobelpristagare.

I Vetenskapspodden hörs:Annika Östman, Lena Nordlund och Björn Gunér från vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Marie Liljedahl

Snart får vi veta vilka som får årets vetenskapliga Nobelpriser. Vi spanar på värdiga pristagarkandidater för i år och på tidigare fullträffar och bottennapp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En pandemi sveper över världen och på rekordtid tas ett vaccin fram med ny teknik. Nobelprisen ska gå till forskare som gjort mänskligheten den största nytta. Men hur lätt är det att avgöra vad som blir nyttigt eller inte?

Att mixtra med material kan göra dem supraledande eller ge dem uppsugande förmågor som gör att de kan lagra koldioxid – förmågor som kan bli lösningar på våra stora världsproblem idag. Och att ändra i levande organismer kan ge dem nya egenskaper som kan vara oss till stor hjälp. Men det väcker också etiska frågor om hur pass mycket vi bör pilla i livets väv.

I Vetenskapspodden hörs:Annika Östman och Lars Broström från vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark 

Vad händer när det vi trodde var nyttigt och vardagligt visar sig innehålla något farligt? Vem ska ta ansvar och hur kan vi se till så att något liknande inte händer igen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2013 avslöjades det att invånare i Kallinge i Blekinge hade fått i sig höga halter av PFAS-kemikalier. Orsaken var det brandsläckningsskum som Försvarsmakten använt i deras närhet.

Idag har många drabbats av olika sjukdomar som kan härledas till PFAS, men som inte går att koppla direkt i de enskilda fallen. I höst tar Högsta domstolen upp Kallingebornas fall.

Liknade skandaler har skett på många håll genom åren. Hur ska vi i tid få syn på farorna? Och vem ska ta ansvar?

I Vetenskapspodden hörs:Daniel Värjö och Annika Östman från SR:s vetenskapsredaktion och Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producenter
Michael Borgert och Marie Liljedahl

I skogarna kring Fagersta dör vildsvin i afrikansk svinpest. Men i södra Afrika bär djur på viruset utan att bli sjuka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den afrikanska svinpesten, som just nu lamslår verksamheten i skogarna kring Fagersta, har sitt ursprung i Afrika söder om Sahara. Där har den funnits så länge att vårtsvin som den infekterar inte alls blir sjuka av den. När den däremot når tamsvin – eller som nu sprider sig till svenska vildsvin – är den dödlig.

Sjukdomsutbrottet är ett av många exempel på hur det kan gå när vi människor flyttar arter och sjukdomar över världen.

I Vetenskapspodden hörs:Björn Gunér, Stefan Nordberg och Sara Sällström från SR:s vetenskapsredaktion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Människor som bor på månen och Mars och bor där länge! Snart är vi där, om man får tro alla rymdresande nationer och entreprenörer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men hur ska vi klara av att vistas så lång tid i miljöer som är så extrema, och så olika den värld vi kommer ifrån?

I Vetenskapspodden hörs: Harald Andersson, Björn Gunér, Sara Sällström, från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Michael Borgert

Natten till den 6 juni i år kollapsar en enorm vattenreservoar i södra Ukraina. Människor, djur och hus spolas bort. När vattenmassorna sjunker undan har landskapet förvandlats till oigenkännlighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rysslands invasion har lett till svårt mänskligt lidande, men också stora miljöskador. Nu kartläggs de ekologiska skadorna och man hittar vägar för hur miljöerna ska återskapas. 

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Gustaf Klarin, Sara Sällström, från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Om du skyr nyheterna så är du inte ensam. Sommarens bränder, översvämningar och krig påverkar oss. Berättelsen om världen i ett till synes permanent kristillstånd får många att vilja hitta nya vägar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi pratar om lösningar, stora som små – men också om när positiva nyheter går överstyr. Som när två koreanska forskare i sommar gav intrycket av att ha tagit fram ett supraledande material som skulle fungera i rumstemperatur. Något som om det vore sant skulle revolutionera jordens energiförsörjning.

I Vetenskapspodden hörs: Gustaf Klarin, Emelie Bredmar och Harald Andersson från SR:s vetenskapsredaktion.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Stor inflyttning till Skandinavien rådde under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat.

Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år.

DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.

I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck, Emelie Bredmar och Björn Gunér, samt Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Något har hänt i synen på alkohol. WHO säger att det inte finns någon säker gräns för drickande, bäst är att avstå helt. Kanada har skärpt sina rekommendationer. I Sverige är Socialstyrelsen på gång med nya riktlinjer också som kommer senare i år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Och vad gäller tobaken har Nya Zeeland drivit igenom ett förbud som andra länder börjat snegla på. Men vem ska bestämma vilka risker vi tar med våra liv?

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Lars Broström, programchef Vetenskapsradion.

Podden är en repris från den 30 mars i år.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Häpnadsväckande fynd av förmänniskor har gjorts i Atapuerca, Spanien under de senaste åren. DNA-tekniken ger nya svar om vilka dom här människorna var. Dessutom verkar vår följeslagare hunden ha genetiska förutsättningar för att bli vår vän.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I grottorna i Atapuerca har man hittat flera olika förmänniskor som använt hålorna. Däribland den individ som kallas "den första europén". Man har också sett tydliga tecken på kannibalism bland våra förfäder, och senare på något som kan vara begravningsritualer för en halv miljon år sen.

De senaste åren har DNA-tekniken kunnat ge nya svar om vilka dessa människor var och hur nära släkt de var med vår egen art och med neandertalarna som också vistats i grottorna.

I podden hörs: Björn Gunér och Katarina Sundgren från Vetenskapsredaktionen SR, och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Podden är en repris från 9 juni 2022.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Vi lever mitt i ett tekniksprång. Ny teknik ska ställa om våra samhällen och artificiell intelligens har potential att förändra våra liv i grunden. Hur mycket kontroll har människan över sitt öde?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Just nu pågår snabba och stora förändringar som väcker frågor om vad som är rätt kurs mot framtiden. 
 
Vi samlar oss till en säsongsavslutning i Vetenskapspodden, med en extra blick på innovationslandet Sverige nu när nationaldagen är på uppsegling.

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, producent Vetenskapsradion På djupet, Harald Andersson, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Pojkar och flickor med neuropsykiatriska funktionsvariationer behandlas olika av skola, vård och föräldrar, menar överläkaren i psykiatri Lotta Borg Skoglund. Vilket kan öka risken för ytterligare problem för tjejerna. Något som Olivia med ADHD har tankar om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Pojkar får snabbare sin diagnos och sätts på medicin. Medan flickornas beteende väcker frågor om deras sociala omständigheter. Kunskapen och forskningen om vad som sen händer med här tjejerna och unga kvinnorna när de blir samhällsplacerade, har visat sig bristfällig.

I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Cecilia Ohlén, programledare Vetenskapsradion Forskarliv.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Johan Ullman utvecklade prototyper för hands free-teknik under slutet av 1980-talet. Ett steg i utvecklingen till Blue Tooth, som nu finns i var och var annan elektronisk pryl över hela världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige firar 500 år sen Gustav Vasas valdes till kung och blicken vänds mot den svenska självbilden. Svenskar som snillrika innovatörer och exceptionella demokrater, är en självbild som många gärna lyfter fram. Hur väl stämmer den bilden?

Och när blicken på oss kommer utifrån istället, vad händer med svenskheten då?

I Vetenskapspodden hörs: frilansjournalisterna Tomas Lindblad, Mats Carlsson Lénart och Ylva Carlqvist Warnborg.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Gudfadern av artificiell intelligens, Geoffrey Hinton har lämnat Google och varnar nu för sin egen skapelse. Samtidigt gasar AI-utvecklingen på, och storföretagen oroas för att bli omsprungna av öppna communityn som är friare att experimentera.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Vetenskapspodden hörs:Sven Carlsson, teknikreporter Ekot, Harald Andersson, vetenskapsreporter

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Ledningar med vätgas ska dras till Sveriges nya fossilfria industrier. Och av vätgasen kan vi göra bränslen till fartyg och flygplan. Men det slukar massor av el att ta fram vätgas. Hur ska elen räcka? Och hur går tänket kring säkerheten i en orolig tid?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Vetenskapspodden hörs:Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Camilla Widbeck

Producent
Peter Normark

En vippande sädesärla, bilen som sopar grus från gatan, gräsbrandsvarningen och pollensnuvan det är olika vad man ser som vårtecken. Men våren kommer allt tidigare i Sverige och det får konsekvenser för våra växter och djur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Vetenskapspodden hörs:Tora Tomasdottir, meteorolog, Emelie Bredmark, vetenskapsreporter, Annika Östman, medicinreporter.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Vi har nog hört och sett dem allihop, klimataktionerna som stoppat trafiken i Stockholm, avbrutit riksdagsdebatter och Melodifestivalen. Vad ligger i slagordet Återställ våtmarkerna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige är genomkorsat att grävda diken. Ursprungligen var Sverige ett land fullt av våtmarker. När vi ville odla mat och skog grävdes diken för att leda bort vattnet och torrlägga. Nu är det dags att proppa igen dikena igen, för torrläggningen visade sig drabba både djur, växter och klimat.

Att återställa Sveriges våtmarker har kallats en "lågt hängande frukt" i klimatarbetet, men som i praktiken har visat sig mycket svårare att genomföra.

I Vetenskapspodden hörs:Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Kan det finnas liv under isen på Jupiters månar? Snart är rymdsonden JUICE på väg för att ta reda på det. Det är den största europeiska rymdsatsningen någonsin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att liv kan finnas där det är ogästvänligt vet vi redan från vår egen planet. Nu när livet måste värnas här på hemmaplan så finns en del spektakulära idéer om hur det skulle kunna göras med hjälp av rymdteknik.

I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Utvecklingen av artificiell intelligens går nu så blixtrande fort att vi måste bromsa för att hinna tänka igenom vad det är för utveckling vi vill ha. Så resonerar forskare och experter i ett öppet brev. Men går det ens att styra utvecklingen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Vetenskapspodden hörs: Harald Andersson, vetenskapsreporter, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, SR.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Något har hänt i synen på alkohol. WHO sa nyligen att det inte finns någon säker gräns för drickande, bäst är att avstå helt. Några veckor senare skärpte Kanada sina rekommendationer. I Sverige är Socialstyrelsen på gång med nya riktlinjer också som kommer senare i år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Och vad gäller tobaken har Nya Zeeland drivit igenom ett förbud som andra länder börjat snegla på. Men vem ska bestämma vilka risker vi tar med våra liv?

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Lars Broström, programchef Vetenskapsradion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

I veckan kom FN:s klimatpanels stora finalrapport som kallats en sista varning och en överlevnadsguide för mänskligheten. Samtidigt har en stämning mot svenska staten fått grönt ljus av tingsrätten. En stor grupp unga anser att staten inte gjort tillräckligt i klimatarbetet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ungdomarna vill att staten görs skyldiga att vidta angivna åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Målet liknar stämningar i Nederländerna, Tyskland och Frankrike där unga målsägande fått gehör för att deras regeringar inte gjort tillräckligt i klimatarbetet.

Samtidigt släpper alltså FN:s klimatpanel IPCC sin stora sammanfattande rapport om klimatförändringarna på jorden. Hur har deras rapporter påverkat beslut runt om i världen och hur ska deras arbete fortsätta, nu när risker finns att uppvärmningen når två, kanske till och med tre grader?

I Vetenskapspodden hörs: Anna-Karin Ivarsson, reporter SR Klotet, Daniel Värjö, reporter SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Kongressförhör i USA har återigen eldat på teorin om att en kinesisk labbläcka orsakade pandemin. Något som tidigare New York Times-journalisten Nicholas Wade propagerat för. I tomrummet av viktig fakta har frågan politiserats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Närmare 7 miljoner dödsfall i pandemin världen över har rapporterats in till WHO. Att få reda på orsaken till pandemin är viktigt, inte minst med tanke på hur vi ska hantera nästa pandemi. Men, när klargörande fakta fortfarande saknas så har frågan blivit politisk teater istället.

I Vetenskapspodden hörs: Tomas Lindblad, vetenskapsjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Anders Tegnell har återkommit i tidningsrubrikerna den här veckan, statsepidemiologen som fick rockstjärnestatus under pandemin, men som många var starkt kritiska mot också. Nu visar det sig att Anders Tegnell hade rätt hela tiden skriver Alex Schulman i DN, bland annat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det handlar om att det kom ny statistik från SCB i veckan: Sveriges överdödlighet under Coronapandemin - lägst i Europa.  Det var alltså inte så många fler som dog under pandemin än det brukar vara i Sverige. Skillnaden var större i alla andra europeiska länder.

Så var den svenska strategin rätt då?

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

2013 fick Mats Michaneck diagnosen diabetes typ 2. En ögonöppnare vad gällde hans levnadsvanor. Han gjorde drastiska förändringar för att gå ner i vikt och stärka sin kropp, vilket gett goda resultat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En halv miljon svenskar har diagnosen diabetes 2, och i världen har diabetes 2-diagnoser fyrdubblats från året 1980 till 2014. Diabetes 2 är kopplat till övervikt, bristande matvanor och motion – livsstil med andra ord. Och är alltså något som personen med diagnosen kan påverka genom att göra livsstilsförändringar. Men det kan vara lättare sagt än gjort.

I Vetenskapspodden hörs: Cecilia Ohlén, vetenskapsjournalist, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

När Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes talades det om att det skulle bli ett högteknologiskt krig. Nu påminner det mest om skyttegravarna i början av 1900-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett utnötningskrig där vinnaren kommer att bli den sida som har mest resurser och industriella muskler. Men vad händer med människorna som ska leva i denna utdragna konflikt?

Dessutom utrustas nu nätets sökmotorer med artificiell intelligens. Snart kan vårt sätt att söka, handla och vara på internet helt ha förändrats. Vad händer då med hela Google-ekonomin?

I Vetenskapspodden hörs:Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Björn Gunér, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Förstörelsen efter jordbävningen i Turkiet och Syrien är nästan ofattbar. Men vissa byggnader i drabbade områden har klarat sig tack vare smart byggteknik. Samtidigt växer kritiken mot att inte fler byggnader varit jordbävningssäkrade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu står också vården inför en enorm uppgift. Att ta hand om alla skadade efter jordbävningen, samtidigt som den ordinarie vården också ska bedrivas. Hur gör man för att svara på alla rop på hjälp?

Vi pratar också om klimatrelaterade katastrofer. Indiska staden Joshimath har drabbats av jordskred på grund av bland annat osäkra infrastruktursatsningar, men också ändrade nederbördsmönster, smältande glaciärer och permafrost.

I Vetenskapspodden hörs:Sara Heyman, Global hälsokorrespondent, Marie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Den varmare klimatzonen klättrar norrut i Sverige, samtidigt som jättesatsningar på grön teknik görs för att bromsa klimatförändringen. Men räcker tekniken?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Satsningarna på att spara el som kom i kölvattnet på Rysslands angreppskrig mot Ukraina, har gett utdelning: en vinst både för ekonomin och klimatet. Nåt som visar att livsstilsförändringar har stort potential, och är genomförbara, så länge plånboken är involverad.

I Vetenskapspodden hörs:Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, Daniel Värjö, reporter Klotet, Anna-Karin Ivarsson, reporter Klotet.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Vi är mitt uppe i en storjakt på varg: 53 vargar har skjutits hittills i Sverige. Den svenska vargstammen är genetiskt sett inte frisk. Åtgärder krävs för att få variation i arvsmassan, men hur ska det gå till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SR Klotets Niklas Zachrisson har varit med på vargjakten. Kritik har kommit från forskarhåll vad gäller att jaga en genetiskt svag djurstam. Och i ett europeiskt perspektiv ter sig den svenska och norska vargjakten unik. I Sverige vill en bred politisk majoritet minska vargstammen ytterligare, ned mot 170 individer från dagens 460.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator SR, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare Klotet.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

El Niño spås återvända i år och den gasar på den globala temperaturökningen. Kanske passerar vi Parisavtalets 1,5 gradersgräns redan nästa år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fenomenet El Niño är kopplat till extremväder över hela jorden. I utsatta områden förbereder man sig nu för kommande värmeböljor, torka, stormar och översvämningar.

Under La Niñatrycker passadvindar runt ekvatorn varmt stillahavsvatten västerut, alltså bort från Sydamerika. Och under El Niño så kommer det varmare vattnet tillbaka och sprider ut sig. Det leder till höjda temperaturer och får stor effekt på vädret över hela jordklotet.

Under El Niño blir det varmare och torrare i Indonesien och Australien. I Indien hålls monsunregnen tillbaka. Och i Södra Afrika blir det också mindre regn. Men det kan bli tvärtom på andra platser. Spanien får mer regn, och Centralamerika, södra USA och Östafrika riskerar att få översvämningar.

På historiskt utsatta platser finns kunskap om hur man anpassar sig till hetta, torka och översvämningar. Och i Sverige satsar man på åtgärder där det finns risk för ytterligare översvämningar.

I Vetenskapspodden hörs:Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Camilla Widebeck, vetenskapsjournalist.

Poddledare
Gustaf Klarin

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

En svensk fyndighet av sällsynta jordartsmetaller uppmärksammades stort förra veckan. Gruvjätten LKAB släppte nyheten vältajmat under EU-mötet i Kiruna. Och både i Sverige och i EU talas det om att bryta beroendet av Kina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lyckad PR-kampanj av LKAB eller ej. Sällsynta jordartsmetaller är viktiga i all möjlig form av elektronik, inte minst i teknik som behöver vara lätt, som i elbilar och vindkraftverk. Men att ge bilden av Norrland och Sverige som en förlöpare i EU:s klimatomställning, stämmer den bilden? Och hur grön blir den gröna omställningen egentligen?

MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Vetenskapskommentator SR, Marie-Louise Kristola, Global klimatkorrespondent SR, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.

Poddledare
Gustaf Klarin

Producent
Peter Normark

Stor inflyttning till Skandinavien under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat.

Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år.

DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.

I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Björn Gunér, samt Sveriges radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Spara el, bryt fossilberoendet och mätta hungriga magar det är utmaningarna inför 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Torkan i Somalia har lett till många svältande. Och inte bara där, utan på många andra platser hotas matsäkerheten. Framför allt där det också sker väpnade konflikter.

Krigen drabbar produktionen av mat, något som klimatförändringen underblåser med extremväder på redan känsliga platser.

Förutom fredsförsöken, vad kan satsningar på stryktåliga grödor och lokal matproduktion åstadkomma för att vända utvecklingen?

MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Gustaf Klarin, reporter Vetenskapsradion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

I årskrönikan berättar vi om hur människan skickar upp teleskopet James Webb som blickar in i universums barndom, men här nere på jorden kan vi varken hålla sams eller låta bli att utplåna annat liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Covidpandemin har många av oss nästan glömt - men på andra håll, som i Kina, är det nu smittalen rusar.

Och abort förbjuds där den varit tillåten och tillåts där den varit förbjuden – med stora konsekvenser för hälsan hos kvinnor och flickor runt om i världen.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Björn Gunér, producent och reporter Vetenskapsradion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Fyra schimpanser sköts till döds efter att de tagit sig ut från sitt hägn i Furuviksparken, vilket väckte frågor om det rimliga i djurparkstanken. Samtidigt kom världens länder i veckan överens om en plan för att rädda livet på jorden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Målbilden vid Montrealmötet handlade om att stoppa och vända förlust av den biologiska mångfalden till 2030. Och leva i harmoni med naturen vid 2050. Högt ställda mål, men där man faktiskt lyckats få fram en handlingsplan.

I Vetenskapspodden hörs:Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator och Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Nyheten om ett lyckat fusionsexperiment i Kalifornien har spridits över världen. Ett kliv mot ren fusionskraft, menar vissa. Men vad är det för ett labb som experimenterat, och vad kommer framsteget att användas till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dessutom svenska studier med den aktiva substansen i magiska svampar. Kan psilocybin lindra depressioner?

Och oro på universiteten över att AI-språkmodellen ChatGTP kommer att skriva studenternas uppsatser åt dem.

I Vetenskapspodden hörs:Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

En ny AI-chatt, Chat GPT, har kommit som kan svara på frågor, skriva dikter, musik, och ganska övertygande universitetsuppsatser. Ett redskap för fusk, men också en lätt oroväckande fingervisning om hur pass skarp AI är och kan bli i framtiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dessutom ska en svensk storsatsning försöka åstadkomma en kontrollerad fusionsreaktion. Stabil fusionskraft har varit en dröm i årtionden som svar på jordens behov av energi. Men hur tämjer man en energikälla som får stjärnorna att lysa?

Och Nobelprisen delas ut i helgen. Vi pratar genikulten kring pristagarna och hur forskningsresultat kan hamna i politikens tjänst.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Växthusgasen metan läcker lite varstans ur rör och kopplingar har vi missat att hålla koll på den för att vi haft fokus på koldioxiden?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Daniel Värjö har granskat metanläckorna Kaliber och Vetenskapsradion Klotet

Kina håller envetet fast vid sin noll-covid-politik men nu protesterar människor om återkommande nedstängningar.

Fem gånger har stora delar av livet på jorden dött ut – och kommit igen, i nya former. Nu kan planeten vara på väg in i en sån förvandling igen, och denna gång är det vi som ligger bakom.

I Vetenskapspodden hörs:Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion, Daniel Värjö, reporter Vetenskapsradion.

Poddledare: Gustaf Klarin

Producent: Camilla Widebeck

En meteorit slår ner utanför Enköping och hittas av en rymdstensjägare. I veckan inleddes rättegången om vem som äger denna järnmeteorit som hittades 2020. Är det markägaren eller upphittarna som stenen tillhör? Ett unikt rättsfall som kan gå hela vägen till Högsta Domstolen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Och i Sverige och västvärlden fokuserar politiker och företag på att elbilarna ska ta oss ur transporternas fossilfälla. Men hur ser elbilarnas klimatpåverkan ut, egentligen? Japan satsar på vätgasteknik istället. Vad är vinsterna med det?

Samtidigt ställs siktet in på Montreal-mötet där världens länder och företag ska enas om hur förstörelsen av naturen ska stoppas. Dessutom är kanske ett av världens svåraste matematikproblem på väg att lösas.

I Vetenskapspodden hörs:Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Sara Sällström, reporter Vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Artemisraketen kom äntligen iväg mot månen. Ett dyrt rymdprojekt som fått grönt ljus, samtidigt som diskussionen går het om att kompensera fattigare länder för klimatskador.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dessutom är det 40 år sedan det första fallet av HIV i Sverige. Lyckad behandling av HIV har lett till att viruset tycks ha fallit i glömska i västvärlden. Men några som aldrig glömmer är överlevarna från 1980-talets sjukdomsutbrott. Och i delar av Afrika är HIV ett stort problem.

I Vetenskapspodden hörs:Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet.

Poddledare
Björn Gunér

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Klimatmötet i Sharm el-Sheikh är i full gång. Samtidigt hotas Egyptens tusenåriga jordbruksmarker av klimateffekter. Nu vet vi bättre vad som faktiskt är klimateffekter och mätmetoderna av utsläppen förfinas med hjälp av satelliter och artificiell intelligens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios globala klimatkorrespondent.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Ett utsuddat pergament från Katarinaklostret på Sinaihalvön har visat sig innehålla den förlorade stjärnkatalogen som den antika astronomen Hipparchos skapade. Med multispektral fotografi kunde forskare avläsa den dolda texten som ligger till grund för den västerländska astronomin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dessutom förfasar sig många över ljudböckerna ökande dominans på bekostnad av läsandet. Men vad är det för skillnad på att läsa och lyssna egentligen?

Och nu råder det ”brådska och möjligheter” i klimatfrågan, menar klimatminister Romina Pourmokhtari. Frågan är vilken roll Sverige ska spela på det kommande klimatmötet i Egypten.

I Vetenskapspodden hörs:Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Tolv klimataktivister döms för sabotage efter att ha limmat fast sig på E4. För vissa är klimatfrågan en kris, andra vill inte sätta den etiketten. Trots olika syn ska man enas om en politik som bromsar uppvärmningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dessutom ska svensk forskning spetsas till, enligt den nya utbildningsministern Mats Persson. Vart ska pengar gå i så fall, och vilka riskerar att bli utan?

Och nu räcker det med att ta 6000 steg om dan istället för de för vissa ouppnåeliga 10 000 stegen, för att nå goda hälsoeffekter.

I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Emelie Bredmar, vetenskapsreporter.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Miljödepartementet skrotas och hamnar under Näringsdepartementet i den nya regeringsbildningen, något som fått kritiker att reagera. Och Forskningsministern lyser med sin frånvaro.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad gäller just miljöfrågor så ska strömmingfisket i centrala Östersjön öka, menar EU, trots forskarvarningar om utfiske av den för ekologin så viktiga strömmingen.

Dessutom hör vi om barnen som för första gången i Sverige fått genterapi mot den svåra muskelsjukdomen Spinal muskelatrofi, SMA. Föräldrar är positiva än så länge, och den behandlande läkaren pratar om en revolution i behandlingen av den här livshotande sjukdomen.

I podden hörs: Katarina Sundberg, Vetenskapsradions nyhetschef, Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och vetenskapsreportern Sara Sällström.

Poddledare
Gustaf Klarin

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Ganska hårresande resultat från årets granskning av svenskarnas internetvanor. Dubbelt så många ungdomar har utsatts för negativa kommentarer och näthat, jämfört med förra mätningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Oönskade kontaktförsök, obehagliga bilder har också ökat. Varför vet man inte på Internetstiftelsen, säger internetexperten Måns Jonasson, men den intensiva digitala användningen under pandemin kan vara en orsak. Organisationen Friends ser också att arbetet mot mobbing har kommit av sig. Föräldrarnas roll blir om möjligt ännu viktigare nu, men vad kan man göra?

Dessutom om filosofen Bruno Latour som just gått bort och om möjligheten att reglera den högteknologiska världen vi lever i. Och om svänget i jazzens swing – vad är det som får det att svänga på förbaskat?

I programmet hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsreporter, Harald Andersson, Vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Äntligen! och Ja! hördes det när Nobelprisen utropades i veckan. Svenske forskaren Svante Pääbo som undersökt människans släktskap med neandertalaren var en populär pristagare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Också fysikpristagarna, som överbevisade Einstein om kvantmekaniken genom att visa att ljuspartiklar på långt avstånd från varann ändå kan höra ihop, fick många att jubla.

Samtidigt fortsätter metanläckan vid Nord Stream-ledningarna i Östersjön. Snart ska tre nya satelliter skickas upp som kan mäta klimatutsläpp på detaljnivå. Utsläppsbovarna kommer få det svårare att dölja klimatutsläpp som tidigare gått under radarn.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Tänk om Nobelprisen går till utvecklarna av solcellerna så här i energikrisens tid, eller den nya vaccintekniken som hjälpte oss ut ur pandemin. Eller varför inte den lite oroande tekniken att kunna styra hjärnan med hjälp av ljus?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nobelprisen ska delas ut nu. Vi spanar på upptäckter som räddat tiotusentals liv och som kan göra oss oberoende av fossila bränslen. Dessutom forskning som kan ge oss fler svar om universums ursprung och människans egen uppbyggnad.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Annika Östman, Medicinreporter, Björn Gunér Producent för På Djupet.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

En kvinna med ärftlig blindhet har för första gången någonsin fått genterapi i Sverige, vilket kan ge henne syn tillbaka. Hundgener är nyckeln till behandlingen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I årtionden forskade man på Briardhundar med ärftlig blindhet. Forskningen lokaliserade den problematiska genen och fann att det var samma gen som gav upphov till sjukdomen hos människor. Nu har den upptäckten lett till en behandling som för första gången använts på ett svenskt sjukhus.

Nu satsas på flera håll i Sverige för att spara på elen. Stadsbelysning som tänds och släcks efter rörelser kan göra stor skillnad för en stads elkonsumtion.
 
Dessutom har alla jordens myror kartlagts, vad ska det vara bra för?

I Vetenskapspodden hörs: Emelie Bredmar, reporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator och Katarina Sundberg, nyhetschef Vetenskapsradion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Om hela vikingaflottor skulle iväg till Svarta havet eller Brittiska öarna så krävdes ordentliga skepp. När Birka blomstrade skedde ett tekniksprång vad gäller skeppen. Nu har varvsplatsen hittats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi pratar också om avsmältningen av Grönlands isar och tundrans permafrost – en stor forskningsrapport menar att en del kritiska brytpunkter i klimatuppvärmningen redan kan vara passerade.

Dessutom: VR-glasögon till fångarna på svenska fängelser. Skulle det kunna ge bättre resultat i behandlingen av dem som är våldsbenägna? 

I Vetenskapspodden hörs Emelie Bredmar, reporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, och Annika Östman, medicinreporter.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Hårdare straff och fler brottslingar i fängelse. Så låter det i valdebatten. Men vad händer då med behandlingen innanför murarna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fängelsevårdens behandlingar utgår oftast från KBT-metoder. Beläggningen ökar och kriminalvården får anstränga sig för att upprätthålla vården för den fjärdedel av internerna som söker vård.

Och så här inför valet kan man tycka att det går rundgång i uttrycket “I vår polariserade tid”. Hur pass polariserade är vi svenskar egentligen, undrar forskningen.  

Dessutom pratar vi om det stora tekniksprånget vi befinner oss i, där man helst bara ser fördelar med sin egen teknik och nackdelar med andras.

I Vetenskapspodden hörs Annika Östman, medicinreporter och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Björn Gunér

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Oppositionen vill riva upp förbudet mot att bryta uran i Sverige. Ett steg på vägen för en ny kärnkraftsatsning. Men hur skulle ett nytt kärnkrafts-Sverige se ut? Samtidigt säger experter att ett hundra procent förnybart elsystem är realistiskt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med stigande elpriser och ett stundande val så ropas det på storsatsningar på olika kraftslag. Vetenskapspodden kollar på styrkorna och svagheterna hos de olika energiformerna. Och så får vi veta hur det känns att applådera på konserter där artisterna är digitala Abbatarer.

I Vetenskapspodden hörs: Gustaf Klarin, Daniel Värjö och Anna-Karin Ivarsson från Sveriges radios vetenskapsredaktion.

Poddledare
Björn Gunér

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

På måndag skickas en jättelik raket mot månen. Det är ett första steg för Artemisprojektet som vill föra människan tillbaka till månen och använda den som bas för att resa till Mars.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Orion heter rymdfarkosten som raketen ska slunga iväg. Den ska färdas bortom månen och återvända till jorden med data åt en framtida bemannad farkost. Siktet är inställt på att sedan kunna landa den första kvinnan på månen – ska det bli svenskamerikanska Jessica Meir?

Mån- och Marsresor kan kännas avlägsna i det polariserade politiska klimatet som råder nu inför valet. Vi pratar om de stora ideologiernas verktyg för att tackla klimatkrisen, och om de ständigt ökande elpriserna.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Den ikoniska blåbocken är utdöd och finns bara i några få exemplar på museum. Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade falska exemplar runt om på Europas muséer, med hjälp av DNA-teknik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. I ett slag blev de ännu mer sällsynta. Av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen. De andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.

Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.

Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammalt elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men för några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant.

Programmet är en repris från 5 februari 2021.

Medverkande
Tobias Svanelid, SR Vetenskapsradion Historia
Björn Gunér, producent

Poddledare
Lena Nordlund

Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tänderna har förvarats på ett forskningsinstitut i Moskva sedan de hittades på 1970-talet. Redan då anade forskare hur gamla de var, bland annat baserat på kunskap om det jordlager de hittades i. Och i femton års tid har Love Dalén och hans forskarkolleger fört diskussioner med de ryska forskarna om att få analysera dem, men det var först för att par år sedan tekniken var mogen.

Det tidigare rekordet på hur gammalt dna som har kunnat analyseras kom från ett hästben som var någonstans mellan 600 000 och 700 000 år gammalt.

Förutom den 1,2 miljoner år gamla tanden analyserades en som är 1,1 miljoner år och en som är 700 000 år. Resultaten visade också på en tidigare helt okänd mammutvariant, som sannolikt var en föregångare till de varianter som levde senare och som hittats i Sibirien och Nordamerika.

Podden är en repris från 19 februari 2021.

Medverkande
Torill Kornfeldt, biolog, författare och vetenskapsjournalist
Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent

Poddledare
Lena Nordlund

En av de märkligaste dagar Vetenskapspoddens Lena Nordlund haft på jobbet står hon och ser hur en svart mamba och små krokodiler körs i datortomograf på ett sjukhus, och sedan avlivas och obduceras. Djurens egenskaper ska undersökas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Experimenten och forskningen som gjort att djuren hamnat på dessa ovanliga platser handlar om att de har egenskaper som vi människor inte har och som vi vill lära av.

Krokodiler har hårceller i örat som kan nybildas, vilket gör att de inte får sämre hörsel med åren, som vi. Det är det hörselforskaren Helge Rask-Andersen vill lära mer av.

Och björnar får inte benskörhet eller njurproblem, trots att de ligger orörliga större delen av året, och inte heller behöver kissa på den tiden. Därför intresserar sig medicinforskare på Karolinska Institutet för dem.

Podden är en repris från 18 juni 2021.

Poddledare
Lena Nordlund

Producent
Björn Gunér

På lördagkvällen den 7 november 2020 såg många människor i Sverige ett kraftigt ljussken över himlen, och sedan hördes ett muller. Allt från kärnkraftsolycka, kriminellt sprängdåd, till grannen som kör epatraktor, trodde folk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En sådan här meteorit har aldrig förr hittats i Sverige. Och det är första gången sedan 1950-talet som det dimper ner en rymdsten där vi sett hur den faller. Det gör den extra värdefull, och geologen Andreas Forsberg som hittade meteoriten tycker det är viktigt att den inte hamnar i orätta händer.

Astronomen Eric Stempels räknade sekunder och tänkte att "det var kanske en bolid" som strök över himlen. Alltså en ljusstark meteor.

Dagen efter var han ute i upplandsskogarna och letade efter en nedfallen meteorit. Han var inte ensam - det kom fler meteoritjägare, också från andra länder. Det blev en kamp om vem som skulle hinna först. Men det blev alltså en passionerad meteoritletande geolog, Andreas Forsberg, som hittade stenen med hjälp av sin vän Anders Zetterqvist.

Podden är en repris från 26 mars 2021.

Medverkande
Niklas Clarksson, P4 Uppland

Producent
Björn Gunér

Programledare
Lena Nordlund

Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. Han vet vad som sker i deras bon i underjorden. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Björn Cederberg har också forskat om humlor i hela sitt liv. Han berättar om humlans viktiga roll som pollinatör, både för att vi ska få frukt och bär, och vackra blommor.

Humlorna har länge varit på tillbakagång eftersom storskaligt jordbruk med monokultur och övrig markanvändning gjort att deras livsmiljöer krympt. Och nu gör klimatförändringarna att de får det ännu svårare. Anna Persson heter en forskare som nu låter allmänheten delta i ett projekt om hur klimatet påverkar humlorna, särskilt om våren kommer tidigare.

Podden är en repris från 15 maj 2020.

Programledare
Lena Nordlund

Producent
Björn Gunér

I över fyra dygn var Kjell och en kollega instängda i en nerrasad tunnel under Stockholm. Vatten och slam hade forsat in, och nu satt de i en luftficka utan kontakt med omvärlden. Hur undviker vi allvarliga ras nu när så många tunnlar byggs i tättbebyggda områden?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag är Kjell Tudare 82 men minnena när han som 26-årig ingenjör fick tillbringa flera dygn i en blöt, kall tunnel är starka. Han och kollegan Sören blev kändisar när de äntligen räddades, i vad som blev en av de första direktsända mediehändelserna.

Vi fördjupar oss i den svåra konsten att bygga tunnlar i tättbebyggda områden. Hur vet man att man inte går genom "dåligt berg" så att de rasar, som på Kjells tid? I Stockholm görs den största utbyggnaden av tunnelbanan på 45 år och ett av de områden de ska igenom är just det "dåliga berget" som rasade på 1960-talet. Men den här gången ska de använda frysteknik för att ta sig igenom det området.

Podden är en repris från 21 maj 2021.

Medverkande
Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent

Programledare
Lena Nordlund

När PCR-tekniken var helt ny på 1980-talet användes den för att hitta de "stulna barnen" i diktaturens Argentina och para ihop dem med sina släktingar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den knappt färdigutvecklade PCR-tekniken hjälpte genetikern Mary-Claire King att bistå alla de mormödrar som ville hitta sina stulna och försvunna barnbarn i Argentina. Det banade sedan väg för de tekniker som användes för att identifiera personer i massgravarna i Srebrenica, terrordådet vid World Trade Center och i tsunamin.

Förutom Mary-Claire King hör vi kända människorättsaktivisten Estela de Carlotto, ordförande i organisationen av kämpande argentinska mor- och farmödrar, som sökte sin dotterson i 36 år.

Vi hör också Thomas Parsons, vetenskaplig chef på den internationella kommissionen för försvunna personer, ICMP, och Rebecca Sjöstrand, som miste sin kusin i tsunamin, och under lång tid inte fick veta vad som hänt henne.

Podden är en repris från 9 april 2021.

Programledare
Lena Nordlund

Producent
Björn Gunér

Ingen har någonsin sett en så välbevarad och samtidigt så gammal valp som tinade fram i tundran i Sibirien. Den är 18 000 år och har rosa tandkött och morrhåren kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På tundran i nordöstra Sibirien gjordes fyndet av en man som letade efter mammutar och mammutbetar. Men eftersom den var så välbevarad visste han inte om valpen dött alldeles nyss eller var äldre. Men ingen hade nog väntat sig att den skulle vara så gammal som 18 000 år, som forskaren Love Dalén kom fram till i sina analyser.

Skulle det vara en hundvalp skulle det vara världens äldsta kända hund och kunna ge svar på fler frågor om hur det gick till när hunden, vårt äldsta husdjur, blev tam.

Vi pratar också om mammutar, grottlejon och fjällrävar, som Love Dalén också forskar om. Han är expert på DNA-analyser på väldigt gamla djur.

Podden är en repris från 14 feb 2020, med en viktig uppdatering där gåtan med valpen får sitt svar.

Medverkande
Björn Gunér, Katarina Sundberg och Lena Nordlund
vet@sverigesradio.se

Ny metod att mäta ljusmiljöer visar vilket ljus som får oss att må bra i vissa miljöer men vilja fly från andra. Ny konsthistorisk forskning om Zorns måleriteknik visar hur han lyckades skildra sommarnätter och havsglitter. Dessutom hur man bäst sover på ljusa sommarnätter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En ny metod att mäta ljusmiljöer har utvecklats för att imitera ljuset från en skymning i en tallskog eller en soluppgång på savannen. Målet är att bättre kunna studera hur ljus styr oss till olika beteende, både djur och människor.

Vi hör också med sömnforskaren hur den som har svårt att sova ljusa, varma sommarnätter ska göra.

Och så om midsommarvädret verkligen är ostadigare än övrigt sommarväder. Dessutom om hur det går till rent fysiologiskt när växter vänder sig mot ljuset.

Podden är en repris från 25 juni 2021.

Programledare
Lena Nordlund

Producent
Björn Gunér

Ljudtekniker
Nisse Lundin

Det ser ut att bli fler kärnvapen i världen. Samtidigt som avtal sluts och uttalanden görs om att kärnvapen måste undvikas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Krig och vapenskrammel kan man tycka att man fått nog av den här våren med Rysslands invasion av Ukraina. Nu verkar också trenden av minskade kärnvapen i världen brytas. Antalet kärnstridsspetsar kommer troligen att öka de närmaste 10 åren, enligt en ny rapport från det internationella fredsforskningsinstitutet, Sipri.

Och risken finns att vi städar bort boplatser åt djur och insekter i vår nitiska städariver. Dessutom ska vi prata om kärleksnatten längs havets stränder – under tisdagens fullmåne var det dags för Östersjöns blåstång att föröka sig.

Häpnadsväckande fynd av förmänniskor har gjorts i Atapuerca, Spanien under de senaste åren. DNA-tekniken ger nya svar om vilka dom här människorna var. Dessutom verkar vår följeslagare hunden ha genetiska förutsättningar för att bli vår vän.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I grottorna i Atapuerca har man hittat flera olika förmänniskor som använt hålorna. Däribland den individ som kallas "den första europén". Man har också sett tydliga tecken på kannibalism bland våra förfäder, och senare på något som kan vara begravningsritualer för en halv miljon år sen.

De senaste åren har DNA-tekniken kunnat ge nya svar om vilka dessa människor var och hur nära släkt de var med vår egen art och med neandertalarna som också vistats i grottorna.

I podden hörs: Björn Gunér och Katarina Sundgren från Vetenskapsredaktionen SR, och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Nya mumiefynd har gjorts i Saqqara, Egypten. Med sig tros de döda ha fått en instruktion om hur man tar sig fram i dödsriket. De dödas bok.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samtidigt tycks något ha gått fel i vår nutida, västerländska inställning till döden, anser Lancetkommissionen. Döden måste tas tillbaka in i livet, menar de.
 
Och tanken på barnbarnen eller Kebnekaises smältande topp – vad får oss att vakna i klimatfrågan? Miljömötet 50+ har inletts i Stockholm.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Lena Nordlund från SR:s Vetenskapsredaktion, Sara Heyman, Global Hälsokorrespondent.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Apkoppor klassas som allmänfarlig sjukdom och den sprider sig i Europa. Med coronapandemin i färskt minne ser vi lätt farorna med nya sjukdomsutbrott men finns det risk för att vi ropar varg?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Indien har det på sistone varit så hett att fåglar kollapsar mitt i flykten och faller till marken – och redan nu kommer forskningen som räknar ut i vilken mån det kan koppas till klimatförändringen. Hur har vetenskapen blivit så snabb på att göra sambanden? Och hur pass tillförlitlig är forskning som bygger på sannolikheter?

Och så ska det handla om myror som överträffar hundar – i alla fall när det gäller att sniffa sig till cancer.

I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Sara Sällström, Vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Globala klimatkorrespondent.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

För första gången har en bild tagits av det svarta hålet i mitten Vintergatan, vår egen galax. Radioteleskop har tagit bilden och gjort om ljuset till synliga frekvenser så vad berättar bilden egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svarta hål är en utmärkt experimentverkstad för krocken mellan kvantmekaniken och Einsteins relativitetsteori. Fysikerna hoppas att mer kunskap om de svarta hålen - och dit hör den nya bilden av vårt eget svarta hål -  ska jämka samman de paradoxer som finns i fysiken och ge oss en överhängande teori som kan förklara allt i universum.

I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

De så kallade evighetskemikalierna PFAS kopplas till försämrat immunförsvar hos barn och är hormonstörande ämnen. I Danmark har man dragit öronen åt sig efter en giftskandal och drastiskt sänkt gränsvärdet för dessa ämnen. Men svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu vill Livsmedelsverket drastiskt sänka gränsvärdet för PFAS-kemikalier, som har använts bland annat för sina vatten- och fettavstötande egenskaper - i allt från kläder och elektronik, till brandskum. Vi har vetat i över 20 år att PFAS-ämnena är giftiga. Varför har det tagit sån tid att göra något åt dem?

PFAS-kemikalierna börjar ta plats som en av de stora miljögiftskandalerna i historien, menar experter.

I podden hörs:Daniel Värjö, reporter SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck, Vetenskapsredaktionen, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och skribent.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se