Vetenskap och hälsa

Många sätter likhetstecken mellan palliativ vård och vård under de allra sista veckorna i livet. Men palliativ vård är så mycket mer och kan ges under en mycket längre period, till och med flera år. Att få tillgång till palliativ vård tidigt kan vara en viktig faktor för att vi ska uppleva bra livskvalitet i livets slutskede.

Att praktisera mindfulness handlar om att bli mer nöjd med sig själv och lära sig att stoppa stress och ältande genom medveten närvaro. Välbefinnande och prestationer är nära sammankopplade och det pratar Susanna Hedenborg om . Hon är professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och leder ett kunskapscentrum om mindfulness. Vad säger forskningen säger om mindfulness i vården, skolan och idrotten? Det får du veta i den här podden. Jenny Loftrup intervjuar.

Kan man ha djur även om man är allergisk? Och blir man av med sin pollenallergi om man behandlas med hyposensibilisering? Forskaren Ellen Tufvesson berättar om hygienhypotesen och hur forskarna lär sig allt mer om hur allergier utvecklas. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

Aggressiva mejl från föräldrar, grupper på sociala medier som spårar ur och där enskilda lärare hängs ut med namn, eller elever som filmar lärare i smyg för att sprida på TikTok och Snapchat. Digitala påhopp har blivit ett nytt arbetsmiljöproblem. Hur hanteras dessa problem idag, vad har skolorna för beredskap och går den här typen av påhopp att förebygga? I podden intervjuar vi Rebecka Cowen Forsell, forskare vid Malmö universitet.

Osteoporos, eller benskörhet, är en folksjukdom som varje år leder till ungefär 85 000 till 90 000 frakturer, det vill säga benbrott. Ålder och kön är kända riskfaktorer med det finns annat som går att påverka. Vi diskuterar detta med Kristina Åkesson, professor i ortopedi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Antalet autismdiagnoser har ökat kraftigt, trots att det inte är fler som har autistiska drag idag jämfört med tidigare. Varför är det så? I podden med forskaren Sebastian Lundström försöker vi förstå hur personer med autistiska drag fungerar och vad som är skillnaden mellan mildare autistiska drag, som inte alls är ovanliga, och funktionsnedsättningen autism. Vi pratar också om styrkor som koncentration och uthållighet och vad man kan tänka på när man träffar någon med autistisk personlighet. Jenny Loftrup intervjuar.

Medicinen har omtalats som en revolution inom fetmabehandlingen. Den har fått kilona att rasa – men efterfrågan att rusa- så till den grad att den har blivit en bristvara. Men hur fungerar den egentligen? Hur mycket kan man förvänta sig att gå ner i vikt? Och vad händer om vi slutar med medicinen? Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning vid Lunds universitets diabetescentrum och läkare vid Skånes universitetssjukhus intervjuas av Eva Bartonek Roxå.

Precisionsmedicin, eller skräddarsydda behandlingar som är anpassade till specifika patientgrupper eller rentav enskilda personer, de brukar omtalas som framtidens behandlingar. Och inom flera områden, som till exempel för behandling av vissa cancerformer, används det redan i sjukvården. Och även inom psykiatrin finns behovet av mer skräddarsydda behandlingar men här befinner sig precisionsmedicinen fortfarande på forskningsstadiet. Vi diskutera psykiatrins speciella utmaningar med Daniel Lindqvist som är överläkare i psykiatri vid Region Skåne och forskare vid Lunds universitet. Han forskar om depression med målet att kunna erbjuda mer skräddarsydda behandlingar.

Att börja få problem med minnet kan vara tecken på begynnande demens men ett sämre minne kan bero på så mycket annat. Därför är det viktigt att söka tidigt för sina symtom för att reda ut orsaken. Men när det gäller demenssjukdomar är det inte alltid helt enkelt att ställa rätt diagnos. Vi intervjuar Oskar Hansson som är professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus om hans forskning kring tidig diagnostik av Alzheimers sjukdom. Han forskning har bland annat lett till att man idag, med ett enkelt blodprov, kan med stor säkerhet avgöra om en person har Alzheimers sjukdom, kanske till och med innan de första symtomen. Det kan spela en avgörande roll för utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar.

Forskningen på psykedeliska substanser som finns i magiska svampar och till exempel LSD låg länge nere. Men nu har psykedeliska droger visat sig effektiva i flera studier mot svår depression och PTSD. Vetenskap och hälsa intervjuar Pär Halje, forskare i integrativ neurofysiologi vid Lunds universitet, om vad som händer i hjärnan vid trippar och hur det kan hjälpa patienter som inte kan få lindring på annat sätt.

Om man har uthålliga muskler med långsamma muskelfibrer eller om man har högre andel snabba fibrer påverkar vilken träning som ger bäst hälsoeffekter och resultat. Vetenskap och hälsa intervjuar Ola Hansson, genforskare vid Lunds universitet. Det påverkar också hur lång återhämtning man behöver. Vi pratar om muskler, träningsintensitet, variation och när det är dags att börja träna styrka och balans. Och lite om människans evolution - från starkare och mindre intelligent till svag och skärpt. Jenny Loftrup intervjuar.

Många mammor känner sig obekväma att amma ute bland folk på grund av attityder och amningen i Sverige ligger på en stabilt låg nivå sedan amningens glansdagar som tog slut i mitten på 00-talet. Podden handlar om vad som behövs föra att komma igång med sin amning och varför bröstmjölk är hälsokost. Christine Rubertsson är professor i barnmorskans område vid Lunds universitet. Hon intervjuas av Jenny Loftrup.

Pernilla Ny är barnmorskan som forskar och undervisar om klimakteriet vid Lunds universitet. Vi pratar om humör, vallningar, sexliv, naturläkemedel och mycket mer i denna podd om klimakteriet. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

Smärta hör till åldrandets vedermödor - eller? Men hur det än är med det - och det ska vi få svar på i podden - så är många drabbade. Ungefär hälften av den äldre befolkningen, och hit räknas alla från 60 år och uppåt, rapporterar att de har ont på ett eller annat sätt. Vi intervjuar Lena Sandin Wranker som är specialistläkare inom smärtrehabilitering och forskare inom geriatrik vid Lunds universitet, med inriktning mot smärta hos äldre personer.

Blivande läkare läser idag medicinsk humaniora. För i litteraturen, precis som i livet, finns de en mångfald av människoöden och en öppenhet för olika tolkningar. Vi intervjuar litteraturvetaren Katarina Bernhardsson från Lunds universitet om hur skönlitteratur och diskussioner med kursare hjälper studenterna att förstå både sig själva och sina patienter bättre. Jenny Loftrup ställer frågorna.

Det sker skjutningar nästan varje dag och inte sällan är det ungdomar - eller till och med barn - som håller i vapnet. Men varför begår barn och ungdomar brott och vad kan man göra för att förhindra det? I podden diskuterar vi detta med Marie Torstensson Levander, seniorprofessor vid Malmö universitet med mångårig erfarenhet av forskning om ungdomsbrottslighet

För mycket kolesterol i blodet kan leda till fettinlagring i blodkärlen, vilket i sin tur leder till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt. Men vad vet vi om kopplingen mellan kost, kolesterolnivåer och hjärt-kärlsjukdomar? Vad menas med det goda och det onda kolesterolet? Vad ska vi äta - eller undvika att äta - och hur ska vi tänka kring äggen? Vi diskuterar dessa frågor med Jan Nilsson, professor vid Lunds universitet med hjärt-kärlsjukdomar som specialitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Varför får man feber när man är sjuk – är det ett symtom eller något som hjälper immunförsvaret att bekämpa sjukdomen? Kroppens temperaturreglering, feber och nedkylning är i fokus i det här avsnittet från Vetenskap & hälsa. Gäst i avsnittet: Niklas Nielsen, professor vid Lunds universitet och intensivvårdsöverläkare vid Helsingborgs lasarett i Region Skåne.

Nästan alla gnisslar eller pressar tänder i perioder av sitt liv, så kallad bruxism. Bruxism är kopplat till sömnproblem och stress och sliter på emaljen och kan orsaka ömma käkar, och ont i nacken och huvudet. I den här podden berättar Birgitta Häggman Henrikson, professor i odontologi vid Malmö universitet om hur bruxism fungerar och vad man göra för att lindra symtomen.

Hur kan något som är så litet vända upp och ner på en hel värld? För det är just vad virusen har gjort de senaste tre åren. I den här podden från Vetenskap & hälsa kommer vi att prata om virus och pandemier - då, nu och i framtiden. Redaktionen kommer att bjuda på godbitar ur vårt senaste tidningsnummer om virus.

Zoonoser är smittor som sprids mellan djur och människor. Det är inget nytt i sig men det som nu oroar är att risken för utbrott av sjukdomar som sprids mellan djur och människor kommer att öka. Bland annat på grund av klimatförändringarna men också andra mänskliga aktiviteter som gör att vi förstör djurens naturliga miljöer. Och fladdermöss tros spela en stor roll i smittspridningen. Vi intervjuar virusforskarna och professorerna Patrik Medstrand vid Lunds universitet och Region Skåne och Karen Mossman, professor vid McMaster university i Kanada.

Den här podden handlar om flickor med ADHD och deras speciella utmaningar men också hur de kan må och fungera bättre i vardagen. Forskaren och psykologen Pia Tallberg pratar om tydliga rutiner, att välja rätt kompisar, kvinnliga hormoner, medicin och fysisk aktivitet. Och om hur föräldrar och skolpersonal kan stötta.

Att äta varierad hälsosam mat är bra både för oss och våra tarmbakterier. Men vad är bra mat, hur ändrar man sina kostvanor och vad säger forskningen om antiinflammatorisk kost? I den här podden pratar Jenny Loftrup och Eva Bartonek, redaktörer för Vetenskap och hälsa, om forskning om kosten med utgångspunkt i artiklar från senaste tidningen från Vetenskap och hälsa "Minnet, maten och vår hälsa". Tidningen har två teman - minnet och maten och kommer resultera i två poddar. Detta är den andra podden och podd nummer ett "Minnet och hälsan" publicerades den 3 juni 2022.

I den här podden pratar Jenny Loftrup och Eva Bartonek, redaktörer för Vetenskap och hälsa, om forskning om minnet med utgångspunkt i artiklar från senaste tidningen från Vetenskap och hälsa: "Minnet, maten och vår hälsa". Det andra temat i tidningen, maten och hälsan, kommer diskuteras i nästa podd som publiceras 10 juni 2022.

Enligt världshälsoorganisationen WHO är högt blodtryck, eller hypertoni som det också kallas, världens dödligaste sjukdom – och detta trots att den är både behandlingsbar och går att förebygga. Några av de frågor som vi diskuterar är: Varför är det så farligt med högt blodtryck? Vad anses som normalt blodtryck? Hur kan man märka att man har högt blodtryck, ger det några symtom? Vi kommer också att prata om orsakerna till och riskfaktorer bakom högt blodtryck, vilka behandlingar som finns och om det senaste inom forskningen som siktar på att förebygga och tidigt behandla. Vi intervjuar Olle Melander, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet med inriktning mot hjärt-kärlsjukdomar och hypertoni.

Vi pratar om hur man kan må när sköldkörteln inte producerar hormon i lagom takt, under- och överfunktion, behandlingar, ny forskning om immunförsvaret och varför det är värt att kontrollera sin sköldkörtelfunktion om man har svårt att bli gravid eller gå ner i vikt.

Vi väntar allt längre med att skaffa barn och även om de flesta är medvetna om att kvinnans förmåga att bli gravid sjunker med åldern så vet vi inte hur snabbt fertiliteten avtar. Och inte heller har vi koll på att även mannens fertilitet avtar med åren då spermierna kvalitet försämras. Vi intervjuar Eva Elmerstig, docent i sexologi vid Malmö universitet.

Vetenskap och hälsa intervjuar nutritionsforskaren Anna Stubbendorff som forskar på den planetära hälsodietendieten och hur man genom att äta mer hållbart kan leva längre och friskare. För genom snittsvensken innebär det ett matmönster med mindre kött och mer baljväxter, nötter och grönsaker. Följer man planetära hälsodieten till hälften så innebär en minskad risk att dö i förtid med 25%. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

Personlighet och familjesituation avgör hur vi mår och presterar på hemmakontoret. I början av pandemin så gick de extroverta på högvarv - men nu har samvetsgrannhet seglat upp som en viktig drivkraft. Petri Kajonius är psykologiforskare och docent i beteendevetenskapliga mätningar vid Lunds universitet. Tillsammans med sina forskarkollegor har han undersökt distansarbete, prestation och psykiskt mående under pandemin via två enkäter, våren 2020 och våren 2021. I podden pratar vi om det utifrån personlighetspsykologins Big Five: extrovert-introvert, öppenhet, samvetsgrannhet, neuroticism och välvillighet. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

Hur har den psykiska hälsan i Sverige påverkats av pandemin? Hårda fakta är att något färre tog självmord och att antalet människor som sökte akut psykiatrisk vård sjönk något under pandemins första år. Men berodde det på att man inte vågade söka sig till vården eller på ett bättre mående? Kanske blev livet ändå lättare för vissa när familjer tillbringade mer tid tillsammans hemma? Det diskuterar vi i vår podd.

Vi intervjuar Mia-Marie Hammarlin, etnolog och universitetslektor i  medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon driver ett forskningsprojekt kring vaccinationskritik och fördjupar sig bland annat i hur vaccinskeptiker resonera. Hon har djupintervjuat vaccinskeptiker om hur de tänker kring infektioner, varför de misstror vaccin, var de inhämtar information, vilka källor de litar på och mycket annat. Vi pratar om varför det är viktigt att förstå hur vaccinsskeptiker resonerar och vad hon hoppas att hennes forskning kan bidra med.

AI och etiken by Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne

En hiv-infektion, som på 1980-talet ledde till den dödliga sjukdomen aids, kan idag behandlas och har blivit en kronisk sjukdom. Men trots stora insatser har man än så länge inte lyckats framställa ett vaccin mot hiv medan vaccin mot SARS-CoV-2, viruset bakom pandemin som fortfarande påverkar vår vardag, togs fram på mindre än ett år. I den här podden pratar vi om virus. För vad är virus egentligen, varför beter de sig så olika och varför är virus så svåra att kontrollera? Intervjuad forskare är Marianne Jansson, docent i virologi vid Lunds universitet och som forskar på hiv.

Genteknik som Crispr gör det möjligt att väldigt precist redigera i våra gener. Samtidigt som detta ger hopp om nya behandlingar, väcker det också viktiga frågor om vad tekniken ska användas för. I podden möter vi Anna Tunlid, idé- och lärdomshistoriker vid Lunds universitet, som bland annat forskar på medicinsk etik.

I den här podden intervjuar vi forskare som ville undersöka möjligheterna och förutsättningarna för en levbar framtid utan antibiotika. Forskarna resonerar kring olika frågor från ett tvärvetenskapligt perspektiv. Till exempel om människors olika föreställningar om framtiden och vad det kan ha för betydelse för hur vi tar oss an problemet, om beteendeförändringar och hur den fysiska omgivningen sätter ramar för olika beteenden och om hur olika infrastrukturer, både fysiska, politiska och ekonomiska kan påverka en hållbar användning av antibiotika. Och mycket annat.

I det här avsnittet från Vetenskap & hälsa fokuserar vi på virala vektorer, virus som genmodifierats och kan användas som transportmedel för gensaxen CRISPR eller andra behandlingar. Tomas Björklund är forskare i molekylär neuromodulering vid Lunds universitet och forskar på hur viarala vektorer kan används vid hjärnans sjukdomar.

Ungefär en femtedel av de anmälda misshandelsbrotten handlar om misshandel av en närstående och var 15:e person uppger sig ha blivit utsatt för brott i en relation. Vilken typ av brott handlar det om, vad ska sjukvården vara uppmärksam på och går det att förebygga dödligt våld i nära relationer? Dessa frågor och mycket annat som rör våld i nära relationer diskuterar vi i den här podden från Vetenskap och hälsa.

Att följa med någon hem efter en kväll på klubben, kan det tolkas som ja till sex? Och vad händer om ni redan fått av er kläderna och du plötsligt känner att det här vill jag inte. I den här podden pratar vi om oklara sexuella situationer och om hur ungdomar resonerar kring gränsdragning. Vi intervjuar Charlotta Holmström, biträdande professor i socialt arbete vid Malmö universitet.

Vad är normal hörsel och vad är det som gör att en del drabbas av tinnitus? I det här avsnittet träffar vi tinnitusforskare Jonas Brännström, Lunds universitet.

I år uppmärksammas gensaxen Crispr med ett nobelpris i kemi. I det här poddavsnittet får du möjlighet att förstå mer om dina gener, hur gentekniken fungerar, vilka möjligheter den erbjuder – och vilka frågor den också väcker. Och så göra vi en tillbakablick i historien. I podden medverkar flera forskare från Lunds universitet.

I detta avsnitt från Vetenskap & hälsa gräver vi djupare i tidigare pandemier, lär oss om mer om pandemins olika faser och om vilka lärdomar vi fått från såväl pesten som spanska sjukan. Peter Nilsson, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus och Bodil Persson, som doktorerat i pesten i Skåne, berättar mer.

I veckans poddavsnitt möter vi smärtforskare från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet för att lära oss mer om smärta och vad som sker när den blir långvarig. Vad händer i kroppen och vad finns det för hjälp att få? Marcelo Rivano Fischer, forskare och läkare, reder ut begreppen. Vi möter artrosforskaren Martin Englund, läkare vid Skånes universitetssjukhus, som undersökt förskrivning av opioider vid artros, och smärtläkaren Henrik Grelz som forskar på opioider vid Lunds universitet, berättar mer om sin forskning och vad man kan tänka på om man lider av långvarig smärta.

Vad är det som händer när djursmittor plötsligt börjar smitta även oss människor? Varför utvecklas vissa till stora epidemier medan andra kvävs i sin linda? Vad är en superspridare? Det är några av de frågor vi diskuterar i den här podden. Gäst i studion är Joakim Esbjörnsson-Klemendz, docent i virologi vid Lunds universitet.

Låga fertilitetstal är ett växande problem som börjar märkas i allt fler länder. Orsakerna till varför det är så är förmodligen många, både biologiska och sociopolitiska och att inte skaffa barn kan vara både självvalt och ofrivilligt. I den här podden fokuserar vi på den ofrivilliga barnlösheten, vad man vet om orsakerna och vilken hjälp som finns att få. Vi diskutera dessa frågor med Margareta Kitlinski och Aleksander Giwercman, båda överläkare inom reproduktionsmedicin vid Reproduktionsmedicinskt centrum på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Aleksander är också professor i andrologi vid Lunds universitet, dvs. männens motsvarighet till gynekologi.

Hur påverkas vår hjärna av träning? Vi möter forskare i neuroinflammation från Lunds universitet som i epidemiologiska studier följt nära 200 000 Vasaloppsåkare och lika många ur övriga befolkningen. Här berättar de om resultaten.

Vad kan vi göra för att förbättra vår möjlighet till att få ett gott åldrande? Och vilka faktorer är viktiga för livskvaliteten? Vilka riskfaktorer förklarar varför en del blir sjuka - medan andra fortsätter att vara friska långt upp i åldern? Vi träffar Sölve Elmståhl, geriatriker och överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

Den medicinska forskningen gör ständigt stora framstegen och har hjälpt många människor. Samtidigt har det öppnat upp för oseriösa aktörer som vill tjäna pengar på människors desperation och längtan. Vi intervjuar Susanne Lundin som är professor i etnologi vid Lunds universitet, och som i sin forskning har intresserat sig för de gråzoner som kan uppstå kring organ-, fertilitets- eller stamcellsresor.

I den här podden diskuterar vi olika möjligheter att förebygga psykisk ohälsa. Vi pratar om vad primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin gör, vi får höra vad som görs för att få ner antalet självmord och vad som finns att göra för att förhindra att människor fastnar i spelberoende.

Barn med adhd by Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne

Vårt åldrande by Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne

Typ 1-diabetes i fokus by Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne

Charkuterier, det vill säga mat som korv, bacon eller annat processat kött har klassats som cancerframkallande. Men hur farligt är det att äta en korv då och då, kan man få cancer av för mycket socker, vad säger forskningen om kaffe och finns det mat som skyddar mot cancer? Vi får hjälp att reda ut vad forskningen säger i dessa frågor av Isabel Drake som är epidemiolog vid Lunds universitet och forskar bland annat på vilken betydelse vår livsstil och våra gener har för vår hälsa och för risken att insjukna i cancer.

Hur kan kunskap om förändringar i cancertumören leda till nya behandlingar? Vad skiljer en cancercell från en vanlig cell? Vi träffar Thoas Fioretos, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Labmedicin, Region Skåne, som berättar om sin forskning inom klinisk genetik och om hur han och kollegornas intresse riktades mot en viss molekyl på ytan av blodcancerceller – och vad det lett vidare till. Vi får också höra om hur forskare i Lund 1956 lyckades ta bilden som visade att vi har 46 kromosomer i cellerna och hur Thoas Fioretos och hans forskarkollegor försöker förstå hur blodcancer uppstår och kan behandlas på nya sätt.

Ena dagen får vi cancer av att dricka kaffe, nästa dag kan vi läsa om att kaffedrickare lever längre än de som inte dricker kaffe. Vi bombarderas av påstående om  vad som är bra eller dåligt för vår hälsa men hur ska vi tolka dem och behöver vi bry oss överhuvudtaget? För att reda ut dessa frågor har vi bjudit in Jonas Manjer, som är professor vid Lunds universitet och bröstkirurg vid Skånes universitetssjukhus. Som epidemiolog försöker han besvara frågor om vem som löper risken att bli sjuk och när.

Våra blodkroppar förnyas hela tiden och det gör också våra hudceller. Men när hjärncellerna dör, som till exempel vid Alzheimers och Parkinsons sjukdom, eller i samband med en stroke, så bildas inga nya hjärnceller. Men finns det verkligen ingen möjlighet att ersätta de förlorade hjärncellerna? För att reda ut frågan har vi bjudit in Malin Parmar, som är professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet och som forskar på olika möjligheter att reparera hjärnan.

Det är många som drar en lättnadens suck när provsvaret från screeningundersökningen inte visade några ”fynd” utan är normalt. Att på detta sätt söka efter sjukdomar – eller förstadier till sjukdomar – i symtomfria människor, har uppenbara fördelar: behandling kan sättas in i tidigt skede. Samtidigt finns det aspekter av screening som vi kanske inte tänker så ofta på. Vi träffar Christine Kumlien, forskare vid Malmö universitet och sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus, som forskar på screeningen.

Vi har alla ungefär 10 biljoner bakterier i munnen. Det låter kanske obehagligt, men är inte farligt: bakterierna är normalt sett våra vänner, utvecklade i samspel med människorna under evolutionens gång. Det är bara när balansen mellan bakterier och värd störs som vissa bakterier blir våra ovänner, vilket kan leda till karies eller tandlossning.

Prostatacancer är mannens vanligaste cancersjukdom, varje år upptäcks 10 000 nya fall i Sverige. Dödligheten är dock betydligt lägre, 2 400 män dör i sjukdomen varje år. Väldigt många prostatacancrar är "snälla" och ska bara följas, utan att behandlas. Men hur vet vi vem som har en "snäll" respektive en aggressiv cancer? Och är det meningsfullt att alla PSA-testas och vad menas med organiserad PSA-testning? Den här podden handlar om hur sjukdomen diagnostiseras och behandlas idag och hur det kan komma att se ut i framtiden. Ingela Björck intervjuar Anders Bjartell som är professor vid Lunds universitet och överläkare i urologi vid Skånes universitetssjukhus.

Vad händer i kroppen när en vanlig infektion utvecklas till ett livshotande tillstånd? Vilka symtom ska man vara uppmärksam på? Vilken forskning pågår för att förbättra vården vid sepsis? I det här avsnittet möter Vetenskap & hälsa forskaren och läkaren Adam Linder.

En miljon svenskar lider av migrän och i hela världen är 850 miljoner människor drabbade. Men varför får man migrän, vad är det som händer i hjärnan och hur fungerar de nya medicinerna som precis blivit godkända? I podden får vi träffa Lars Edvinsson, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, där han i snart 40 år forskat på migrän. Tidigare i år blev tre nya läkemedel, som bygger på Lars Edvinssons forskning på signalmolekylen CGRP, godkända för behandling av svår migrän.

Vem avgör vad som är etiskt rätt att göra inom medicin och forskning? Och hur angriper en medicinetiker ett etiskt dilemma? I det här avsnittet möter vi Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet.

Hur mår barn i Sverige idag? Och hur påverkar de sociala skillnaderna, alltså de skillnader som inte beror på våra gener, vår hälsa, och hur ska vi skapa en så bra förutsättning för barn som möjligt? I veckans podd träffar vi Marie Köhler, barnhälsoöverläkare och enhetschef för Kunskapscentrum Barnhälsovård i Region Skåne som förra året skrev klart sin avhandling vid Lunds universitet om utsatta och sårbara barn.

Ungefär 25 000 patienter insjuknar i stroke varje år, och ungefär 140 000 personer i Sverige har haft en stroke. Socialstyrelsen har nu kommit med nya nationella riktlinjer för strokevården, som förhoppningsvis ska göra vården mer jämlik oavsett var man bor.

Vad innebär det att ett barn har ett antisocialt eller normbrytande beteende? Vilka signaler och riskfaktorer ska man vara uppmärksam på? Och hur kan man hjälpa barn med ett aggressivt beteende? Vi träffar Björn Hofvander, forskare vid Lunds universitet och psykolog vid Rättspsykiatri, Skånevård Sund inom Region Skåne, som bland annat forskar på aggressivt och normbrytande beteende hos barn.

Undersökningar visar att var tredje äldre person som läggs in akut på sjukhus, har hamnat där på grund av läkemedelsbiverkningar. Och 4 av 5 äldre patienter har någon form av läkemedelsrelaterade problem. De blir alltså sjuka av de mediciner som skulle göra dem friska. I podden träffar vi Patrik Midlöv, professor och distriktsläkare, och Cecilia Lenander, apotekare, som har forskat på säkrare läkemedelsvändning inom primärvården.

Grön starr, eller glaukom, är en ögonsjukdom som i första hand drabbar äldre personer, och är den vanligaste orsaken till blindhet i västvärlden. Som väl är händer det mer sällan nuförtiden, eftersom behandlingen blivit mer effektiv och sjukdomen upptäcks tidigare. Men det finns fortfarande de som inte märker att de drabbats förrän de fått omfattande skador på ögat. Eva Bartonek samtalar med Anders Heijl, som är ögonläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, om vikten av att fånga upp dessa personer tidigt och erbjuda en mer individanpassad behandling.

Vårt blodsocker påverkas av vad vi äter, om vi är stressade och hur vi rör oss. Vi mår inte bra när det är för lågt och vi kan bli sjuka om det är för högt under en längre tid. Vad är det som händer i kroppen, och vad ska vi tänka på nu när vi närmar oss julen med alla dess lockelser och läckerheter?

Dagligen översköljs vi av reklam för en mängd olika on line-spel. Vi lockas med spänning, stora vinstsummor och snabba utbetalningar. Spelen finns ofta bara ett klick bort och de kan nås varsomhelst ifrån och närsomhelst på dygnet. Innebär det att risken är större idag än tidigare att fastna i spelberoende? I podden träffar vi Anders Håkansson, Sveriges förste medicinprofessor i spelberoende.

Organtransplantation kan göra det möjligt att leva vidare för någon som är livshotande sjuk. Men hur mår de som får ett nytt organ? Vad innebär det att vara hjärndöd, och vad är det för skillnad på varm och kall död? I den här podden träffar vi Anna Forsberg, sjuksköterska och professor, som har många års erfarenhet av att möta personer som väntar på nya organ.

Vi nordbor är ett soltörstande folk och visst kan det vara skönt att sola. Många känner att de laddar batterierna och även forskningen har visat att solen har en hel del positiva effekter på vår hälsa. Samtidigt ökar antalet fall av malignt melanom, och den största bidragande faktorn är våra sol(o)vanor. Så hur ska vi förhålla oss till solen?

Varför får man celiaki? De flesta svenskar äter mycket mjölbaserad mat, som pizza, kex, müsli och gröt. Hälften av oss har också de gener som ger en risk för celiaki (glutenintolerans). Ändå tillhör inte celiaki de stora folksjukdomarna – så någon ytterligare faktor krävs tydligen för att sjukdomen ska utlösas. Vi möter Daniel Agardh, forskare vid Lunds universitet och barnläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Den som får en yrselattack känner det som om världen plötsligt börjat snurra och blivit omöjlig att kontrollera. Upplevelsen är mycket obehaglig och ångestskapande. Men yrsel tyder sällan på någon farlig sjukdom, och det går att bekämpa besvären genom att träna sin balans. Det menar Eva Ekvall Hansson, forskare vid Lunds universitet och Mikael Karlberg, öronläkare vid Skånes universitetssjukhus och Trelleborgs lasarett.

Hur kommer det sig att vårt förhållande till mat ibland blir så komplicerat? Hur kan man hjälpa närstående som lider av en ätstörning? Och ska man bli orolig om ens barn bara vill äta potatis? Vetenskap & hälsa träffar forskaren Per Johnsson vid Lunds universitet för att ta reda på mer om tjockkänslor och ätstörningar.

Vad händer i kroppen när vi blir stressade? När blir stressen skadlig? Vad kan vi göra för att motverka det? I det här programmet möter vi stressforskarna Frida Eek och Roger Persson, båda vid Lunds universitet.

Hos patienter med hjärtsvikt har hjärtat inte längre kraft att pumpa ut allt det blod som kroppen behöver för att få syre och näring. Minst 200 000 personer i Sverige, omkring två procent av befolkningen, lider av hjärtsvikt. Sjukdomen drabbar mest äldre personer, men orsakas inte så mycket av åldern i sig som av sådant som styva blodkärl, högt blodtryck eller ärrbildning efter en hjärtinfarkt.

Det är ingen överdrift att säga att antibiotika revolutionerade sjukvården då den började användas på 40-talet. Den gjorde det möjligt att behandla infektioner som man tidigare dog av och idag är antibiotikan en total förutsättning för den moderna sjukvården. Samtidigt kommer allt fler rapporter om bakterier som blivit resistenta mot antibiotika och numera hör vi också om superbakterier som ingenting biter på. Håller vi på att förlora antibiotikan och har vi i så fall några alternativ?

Havandeskapsförgiftning, eller preeklamsi, är ett stort problem i världen. Ungefär var 10:e minut dör en kvinna på grund av havandeskapsförgiftning och även i länder med bra mödravård kan tillståndet bli allvarligt med negativa effekter både för mamma och barn. Och än så länge finns ingen effektiv behandling. Orsaken till sjukdomen har länge varit okänd men för tio år sedan lanserade lundaforskarna Stefan Hansson och Bo Åkerström en förklaring och tillsammans har de nu kommit en bra bit på väg att utveckla ett läkemedel mot havandeskapsförgiftning.

Det finns runt 100 miljarder nervceller i hjärnan som kommunicerar med varandra med hjälp av elektriska impulser. Ibland blir dessa överaktiva, vilket kan ge ett epileptiskt anfall. I veckans poddavsnitt möter vi två forskare som båda studerar epilepsi. Mérab Kokaia har med hjälp av optogenetik lyckats styra vissa nervceller från levande hjärnvävnad från människa. Christine Clementson söker efter sätt att säkert veta om ett epileptiskt anfall ägt rum, och om det kommer att inträffa igen.

Vissa virussjukdomar kan framgångsrikt bekämpas med vaccin, som smittkoppor som nu är helt utdöd som sjukdom. Men influensa kommer vi att få leva med, eftersom sjukdomen ständigt formar om sig till nya varianter.

De allra flesta barn utvecklar sitt språk utan problem, så att de både förstår vad andra säger och själva kan göra sig förstådda. Men ibland hakar utvecklingen upp sig, och då talar man om språkstörning. Ketty Holmström och Olof Sandgren berättar i podden om de milstolpar för språkutveckling som barn normalt sett passerar, och vad föräldrar, förskola och skola kan göra när ett barn visar sig ha språkstörning.

Att D-vitamin är bra för skelettet är kanske ingen nyhet men visste ni att D-vitamin kan spela roll för dödligheten i olika cancersjukdomar, att det kan påverka risken att drabbas av diabetes, hjärtinfarkt, stroke eller till och med påverka immunförsvaret? Ny forskning visar att D-vitamin kan ha en mycket större betydelse för vår hälsa än vi tidigare trott.

Virvlar blodet snabbare hos en vältränad person? Kan vi motverka musklernas åldrande genom träning? Och påverkar träningen vårt immunsystem? Ja, att det är bra för hälsan att röra på sig har vi alla hört. I den här podden träffar vi forskare vid Lunds universitet som vet mer om vad som egentligen händer i kroppen när vi börjar träna. Katarina Ehrenborg studerar hur träningen påverkar hjärtats pumpförmåga och Ola Hansson är expert på gener. Vi får också lära oss mer om högintensiv träning och vilka effekter vi får om vi går från att vara soffpotatis till att börja träna.

Att pendla ger tillgång till en större arbetsmarknad och andra bostadsmöjligheter. Men pendlingen har också nackdelar, som inte uppmärksammats lika mycket. Ingela Björck har träffat forskarna Kristina Jakobsson och Kristoffer Mattisson som studerar hur resorna påverkar vår hälsa.

Tillgången på blod kan betyda skillnaden mellan liv och död – och i vissa fall är det ont om blod av rätt sort. Forskare vid Lunds universitet försöker därför tillverka konstgjort blod. Ett projekt handlar om att omvandla hudceller till röda blodkroppar, ett annat om att utvinna det syretransporterande ämnet hemoglobin ur växter. Ingela Björck har träffat Johan Flygare och Leif Bülow.

Trots att munnen ofta har behandlats styvmoderligt, står det klart att munhälsan påverkar resten av kroppen – och tvärtom. Ny forskning visar till exempel på samband mellan tandlossning och risken för hjärtinfarkt. I den här podden möter Aktuellt om vetenskap och hälsa Björn Klinge, övertandläkare och professor i parodontologi vid Malmö högskola

Artros är en vanlig sjukdom, som ger värk i lederna. Det finns ännu inget läkemedel mot artros, men mycket som kan göras för att lindra besvären. Vid Lunds universitet arbetar forskare bland annat med att hitta nya biomarkörer med vars hjälp man kan ställa diagnos på sjukdomen och följa dess utveckling. Aktuellt om vetenskap och hälsa har träffat fysioterapeuten Carina Thorstensson och forskaren André Struglics.

Anette Agardh är docent i global hälsa vid Lunds universitet och har bedrivit forskning på sexuell hälsa och rättigheter i många olika länder, även Sverige. Sedan 2002 har hon varit engagerad i frågor kring sexuell hälsa bland unga i Uganda. Aktuellt om vetenskap och hälsa har träffat henne i Uganda och fått en inblick i hennes arbete där. Vi samtalade också om hennes studier bland unga i Sverige, där hon sett att 35 procent av unga kvinnor och 17 procent av unga män någon gång utsatts för en sexuell handling mot sin vilja.

Var tionde kvinna lider av endometrios, men varför tar det sådan tid att få diagnos? Finns det riskfaktorer för att utveckla endometrios, och hur kan vården hjälpa de som drabbas? Och när ska man söka hjälp för samlags- eller menssmärtan? I veckans podd pratar vi om endometrios med Johanna Nordengren, överläkare och specialist inom obstetrik och gynekologi vid Skånes universitetssjukhus.

Hur klarar fästingen av att bära runt på TBE-virus och borrelia-bakterier, när vi människor kan bli så sjuka av dem? Och hur kommer det sig att en del människor är rena fästingmagneter? Katharina Ornstein, forskare vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Region Skåne berättar bland annat vad som händer om borrelia inte behandlas och vad vi ska vara uppmärksamma på efter att ha vistats i fästingtäta områden. Lars Råberg som forskar på borrelia hos sorkar tar oss med på fästingjakt strax utanför Lund där vi får lära oss mer om fästingen.

Vi lever i ett symbiosförhållande med våra tarmbakterier. Men vad är det för tjänster de gör och vad händer om den finstämda balansen i tarmen rubbas? Kan vi hålla oss friska genom att tillföra nyttiga bakterier eller styra dem med vad vi äter? Och kan sjukvården ta hjälpa av de ”snälla” bakterierna för att hålla de ”onda” på avstånd? Vi har träffat Bengt Jeppsson, professor emeritus och tidigare överläkare, som reder ut begreppen kring våra vänner tarmbakterierna.

Skulle vi kunna få hjälp av vacciner i kampen mot antibiotikaresistensen? Eller vaccinera bort cancer och inflammation i blodådrorna? Och vad var det egentligen som hände när en del drabbades av narkolepsi efter vaccinationerna mot svininfluensan 2009? Kristian Riesbeck, vaccinationsforskare vid Lund universitet och överläkare vid Labmedicin inom Region Skåne, tar oss med på en resa genom vaccinationshistorien.

Allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom men all glömska är inte demens. Så när ska man börja bli orolig? Vad vet man om orsakerna till demens idag och hur långt har forskningen kommit i sina ansträngningar att ta fram ett botemedel? Och hur är det att vårda någon med demens? Anhöriga till demenspatienter vittnar om en tung börda. Kan utbildning av anhöriga bidra till minskad börda? I den här podden får vi träffa Oskar Hansson som är läkare och forskar om demens, och Beth Dahlrup, demenssjuksköterska som forskar kring de anhörigas situation.

Bär innehåller både vitaminer, fibrer och polyfenoler, ämnen som ger bären deras färg och fungerar som skyddande antioxidanter i kroppen. Forskarna Cecilia Holm och Karin Berger har visat att en del bär fungerar bättre mot fetma än andra bär. Vi får också höra om bäret vars effekter inte är riktigt de som reklamen säger.

Hur vanligt är det med långvarig smärta, och vad kan man göra åt problemet? Och hur forskar man egentligen om en sådan sak som smärta? Långvarig smärta innebär en stor påverkan på livskvaliteten för dem som är värst drabbade. Kortvarig smärta är lättare att hantera, men skulle kunna förebyggas bättre bland annat inom vården. I den här podden möter vi två forskare, Marcel Rivano Fischer och Anna Sellgren Engskov, som arbetar med långvarig respektive kortvarig smärta.

Lever vi på ett sätt som skapar mer allergier? Och går det att träna bort en allergi eller äta sig friskare? Leif Bjermer, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, berättar hur vi kan påverka allergierna genom vårt sätt att leva. Cecilia Svedman, lektor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus reder ut varför en del naturliga produkter kan orsaka kontaktallergier.

Välkomna till Vetenskap & hälsa, vår nystartade poddserie om forskning inom medicin och hälsa. Vi vill på ett intressant och enkelt sätt ge er möjlighet att ta del av spännande forskning som utförs vid Lunds universitet, Malmö högskola och Region Skåne.