Filtra per genere
- 265 - #187 Statistik
Till vardags möter vi statistik överallt â i tidningen, reklam och politiska debatter, pĂ„ sociala medier och i sportsĂ€ndningar. Det Ă€r lĂ€tt att tro att statistik bara Ă€r sjĂ€lvklara siffror och data, men statistik Ă€r ocksĂ„ en egen vetenskaplig disciplin. Varför behövs den? Med vilka metoder gĂ„r statistiker tillvĂ€ga för att ta fram och analysera statistiska resultat? Hur förhĂ„ller sig statistik till frĂ„gan om sannolikhet? Och vilka Ă€r de vanligaste misstagen nĂ€r exempelvis media anvĂ€nder statistik? Jessica FranzĂ©n och Olle HĂ€ggström gĂ€star Bildningspodden och ger en grundkurs i statistisk vetenskap. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou.
Mon, 11 Nov 2024 - 54min - 264 - LjudessĂ€: Har samvetet blivit omodernt? â av Cecilia Sjöholm
Alla drabbas ibland av dÄligt samvete. En röst gnager inom oss och fÄr oss att tvivla. Men idag tyder mycket pÄ att samvetet stÄr lÄgt i kurs. Starka Äsikter och tvÀrsÀkerhet fyller i det offentliga samtalet. Samtidigt har samvetet som begrepp gjort en historisk resa, frÄn att gÀlla omsorgen om nÀrstÄende till att ocksÄ handla om omvÀrlden och vÄr planet. Filosofen Cecilia Sjöholm reflekterar över samvetet i vÄr polariserade samtid. Manus och inlÀsning: Cecilia Sjöholm. Regi och ljudlÀggning: Lars in de Betou Redaktör: Hedvig HÀrnsten Producent: Magnus Bremmer
Thu, 31 Oct 2024 - 16min - 263 - #186 Folkhemmet
FĂ„ saker Ă€r sĂ„ förknippade med Sveriges moderna historia som âfolkhemmetâ. Ordet brukar fĂ„ sammanfatta 1900-talets socialdemokratiska vĂ€lfĂ€rdspolitik och svenska rekordĂ„r. Men som begrepp Ă€r det bĂ„de vagt och fluffigt. Och perioden beskrivs inte sĂ€llan antingen med ett nostalgiskt skimmer eller för onyanserad kritik. Vad Ă€r egentligen sant om folkhemmets Sverige? Vilka var folkhemmets viktigaste reformer och vilka inkluderades ? Hur svensk var egentligen den âsvenska modellenâ? Och varför har begreppet fĂ„tt förnyad aktualitet i dagens politiska landskap? Jenny Björkman, Nils Edling och Anders Neergaard gĂ€star Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Redaktör: Elin Sahlin.
Thu, 24 Oct 2024 - 56min - 262 - #185 Fiskar
Fiskforskning har lĂ€nge handlat om bestĂ„nd, storfiske och andra miljöfrĂ„gor. Men pĂ„ senare Ă„r har nya rön och perspektiv börjat förĂ€ndra forskningen om fisk. Vad gör det med vĂ„r syn pĂ„ fiske nĂ€r vi vet att fiskar kĂ€nner mer smĂ€rta Ă€n vad vi tidigare har förstĂ„tt? Hur förĂ€ndras vĂ„r bild av fiskar nĂ€r vi lĂ€r oss att vissa arter tillhör den exklusiva skara djur som kĂ€nner igen sig sjĂ€lva i en spegel? Och vad hĂ€nder egentligen med flugfisket om man tar bort kroken? Bildningspodden hĂ„var in fiskforskningens nya kunskaper. GĂ€ster i avsnittet Ă€r filosofen Jonna Bornemark, zoofysiologen Albin GrĂ€ns och idĂ©historikern Karin Dirke. Ăven designforskaren Erik Sandelin medverkar i ett inslag. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou
Wed, 09 Oct 2024 - 55min - 261 - LjudessĂ€: Vem Ă€r rĂ€dd för sjĂ€lvhjĂ€lpslitteraturen? â av David Larsson Heidenblad
SjĂ€lvhjĂ€lpsböcker hör till vĂ„r tids mest lĂ€sta, men Ă€r ocksĂ„ djupt omtvistade. MĂ„nga avfĂ€rdar dem som nyliberal smörja med ett naivt fokus pĂ„ individen. Men mĂ„ste det verkligen finnas en motsĂ€ttning mellan strĂ€van efter social rĂ€ttvisa â och viljan att förbĂ€ttra sig sjĂ€lv? Historikern David Larsson Heidenblad lĂ€ser en bespottad genre och konstaterar att stora delar av litteraturhistorien har haft âsjĂ€lvhjĂ€lpandeâ inslag. -------- Manus och inlĂ€sning: David Larsson Heidenblad. Regi och ljudlĂ€ggning: Lars in de Betou Ljudproduktion: Peter Roslund, Lunds universitet Textredaktör: Hedvig HĂ€rnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer
Tue, 01 Oct 2024 - 10min - 260 - LjudessĂ€n: FĂ„r man skĂ€mta om allt? â av Stina BĂ€ckström
Humor kan vĂ€cka samförstĂ„nd och sympati â men ocksĂ„ raka motsatsen. Uttrycket âdet var ju bara pĂ„ skojâ Ă€r ett effektivt skydd mot det faktum att humor ocksĂ„ kan sĂ„ra. FĂ„r man verkligen skĂ€mta om allt? I mĂ„nadens ljudessĂ€ reflekterar filosofen Stina BĂ€ckström kring humorns ambivalens med hjĂ€lp av antikens tĂ€nkare. InlĂ€sning och manus: Stina BĂ€ckström Regi och ljuddesign: Lars in de Betou Inspelningsteknik: Marcel Littek, UniversitĂ€t Leipzig. Textredaktör: Hedvig HĂ€rnsten Producent: Magnus Bremmer LjudessĂ€n Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond.
Thu, 26 Sep 2024 - 16min - 259 - #184 KaÌrnkraft (live)
KĂ€rnkraften vĂ€ckte redan frĂ„n början en hĂ€tsk debatt. Idag Ă€r den Ă„terigen hett omdebatterad. NĂ€stan alla har en uppfattning om kĂ€rnkraften. Ăr den en lyckad eller misslyckad teknik? Hur bör vi förhĂ„lla oss till de mĂ„nga oförutsedda konsekvenser och katastrofer som kĂ€rnkraften ger upphov till? Varför var 1700-talets Ă„ngmaskinsteknik avgörande för kĂ€rnkraften? Och vilken plats har energikĂ€llan i vĂ„r framtid? Vetenskapshistorikerna Anna Storm och Per Högselius gĂ€star Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou.
Wed, 18 Sep 2024 - 51min - 258 - #183 Julia Kristeva
PÄ julafton 1965 anlÀnde en ung bulgarisk lingvist till Paris med 50 francs pÄ fickan. Hon hette Julia Kristeva och landade mitt i 68-vÀnsterns blomstrande intellektuella, politiska klimat. Snart var hon en av sin generations mest inflytelserika intellektuella röster. Med en unik blandning av lingvistik, psykoanalys och feminism formulerade Kristeva banbrytande tankar om jaget, sprÄket och kroppen. Som tÀnkare ville hon göra upp med sin tids kollektivism, till försvar för mÀnniskans singularitet och komplexitet. Filosofen Fanny SöderbÀck gÀstar Bildningspodden och introducerar en tÀnkare som Àr högst levande Àn idag. ///// Fanny SöderbÀck Àr docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon disputerade vid The New School for Social Research pÄ avhandlingen Revolutionary Time: On Time and Difference in Kristeva and Irigaray och Àr förestÄndare för The Kristeva Circle, ett akademiskt sÀllskap tillÀgnat Kristeva tÀnkande. ///// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou ///// Bildningspodden Àr en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jublieumsfond. Fler poddar, essÀer och filmer hittar du pÄ anekdot.se
Wed, 04 Sep 2024 - 1h 01min - 257 - Epoker | #08 Postmodernismen
Det brukar heta att vi lever i postsanningens tid. Att falska nyheter, filterbubblor och allmĂ€n vĂ€rderelativism alltmer definierar vĂ„rt samhĂ€lle. Med jĂ€mna mellanrum dras âpostmodernismenâ fram som en bov i dramat. Men vad var egentligen postmodernismen? Det korta svaret Ă€r: en konstriktning och en filosofisk tanketradition som vĂ€xte fram under 60-, 70- och 80-talen och som pĂ„ olika sĂ€tt utmanade förestĂ€llningen om givna sanningar. Men vad gick allt egentligen ut pĂ„? Hur förhöll sig den postmoderna konsten till den postmoderna teorin? Vilka Ă€r de viktigaste postmoderna idĂ©erna? Och vad innebĂ€r det egentligen att leva i en postmodern tid? I veckans avsnitt gĂ„r Bildningspodden gĂ„r till botten med postmodernismen. GĂ€ster i studion Ă€r idĂ©historikern Anders Burman och litteraturvetaren Frida Beckman. Avsnittet Ă€r en repris och publicerades första gĂ„ngen i april 2018.
Wed, 28 Aug 2024 - 1h 10min - 256 - Epoker | #7 Weimarrepubliken
Kabaréer, ett blomstrande kulturliv och en radikal syn pÄ könsroller och sexualitet. Men ocksÄ nervositet, politiska spÀnningar och brutala mord. Tiden mellan första vÀrldskriget och Hitlers maktövertagande, den sÄ kallade Weimarrepubliken, Àr en av de mest omvÀlvande perioderna i Tysklands historia. Tiden odlade ett makalöst kreativt kulturliv, men var ocksÄ perioden som banade vÀg för en av vÀrldshistoriens vÀrsta regimer. Hur ska man förstÄ den hÀr epoken i Tysklands och Europas historia? Vad kan arkitekturskolan Bauhaus, den expressionistiska bildkonsten, Brechts och Weills Tolvskillingsopera, Fritz Langs filmer och annan epokgörande konst frÄn WeimarÄren sÀga om det samtida politiska skeendet? Fanns det nÄgonsin ett alternativ till Hitler och nazismen? Och hur romantiserat Àr egentligen det bohemiska kabarélivet? GÀster i studion Àr litteraturhistorikerna Stefan Jonsson och Aris Fioretos. Avsnittet Àr en repris och publicerades första gÄngen i mars 2017.
Wed, 21 Aug 2024 - 1h 07min - 255 - Epoker | #6 Det ockulta sekelskiftet
Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska lĂ€ror â med Helena blavatsky och teosofin i spetsen â stort inflytande pĂ„ kulturlivet. Vad berodde det pĂ„? Vad var det som gjorde tidens konstnĂ€rer och författare sĂ„ fascinerade av det övernaturliga? Vad hĂ€nde med deras idĂ©er under 1900-talet? Och hur ockult Ă€r egentligen vĂ„r egen tid? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900. GĂ€ster i studion Ă€r religionshistorikern Per Faxneld, idĂ©historikern Inga Sanner och konsthistorikern Margareta Tillberg. Avsnittet Ă€r en repris och publicerades första gĂ„ngen i november 2015.
Wed, 14 Aug 2024 - 40min - 254 - Epoker | #5 Industriella revolutionen
Den industriella revolutionen Ă€r historiens mest genomgripande samhĂ€llsförĂ€ndring. Efter 10 000 Ă„r av jordbruk blev industrins maskiner pĂ„ bara nĂ„gra hundra Ă„r samhĂ€llets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrĂ„n förĂ€ndrade könsroller och radikal urbanisering till konsumtionskulturens framvĂ€xt. Genombrottet kom under 1700-talet. Varför hĂ€nde det just dĂ„? Hur snabbt förĂ€ndrades mĂ€nniskors liv? Vad var âbomullssvĂ€ltenâ? Och kan vi sĂ€ga att revolutionen fortfarande pĂ„gĂ„r? GĂ€ster i studion ekonomihistorikerna Malin Nilsson och Klas Nyberg. Avsnittet Ă€r en repris och publicerades första gĂ„ngen i december 2017.
Wed, 07 Aug 2024 - 57min - 253 - Epoker | #4 Frihetstiden
En tid av frihet och fred, demokratisering och blomstrande kulturliv. SĂ„ brukar frihetstiden beskrivas, epoken i svensk historia som dateras frĂ„n Karl XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Men vad Ă€r egentligen sant om denna mytomspunna tid i svensk historia? Hur fredliga var den svenska statsmaktens intentioner? Hur bakbunden var kungamakten i den nya riksdagen med fyra starka stĂ€nder och âhattarâ och âmössorâ? Och var Sverige verkligen ett kulturellt och demokratiskt föredöme internationellt? SĂ€songsavslutningen av Bildningspodden ger bĂ„de grundkursen och forskarfördjupningen om frihetstidens politik, samhĂ€lle, kulturliv och vetenskapsvurm. GĂ€ster i studion Ă€r historikern Jonas Nordin och idĂ©historikern Elisabeth MansĂ©n. Avsnittet Ă€r en repris och publicerades första gĂ„ngen i juni 2020.
Wed, 31 Jul 2024 - 49min - 252 - Epoker | #3 Stormaktstiden
Storslagna maktambitioner, kostsamma krig och stupade kungar. UngefÀr sÄ brukar stormaktstiden sammanfattas. Men det lÄnga 1600-talet i Sverige var ocksÄ en tid av snabb modernisering, dÄ den moderna statsmakten, byrÄkratin, pressen och postvÀsendet började vÀxa fram. Vissa historiker menar till och med att man kan se de första spÄren av folkhemsidén under stormaktstiden. Hur ska vi förstÄ den hÀr komplexa perioden i svensk historia? Hur mÀktigt var egentligen Sverige? Vilka var tidens mest fascinerande personligheter? Och hur mycket storhetsvansinne har svenskarna kvar idag? GÀster i studion Àr historikerna Anna Maria Forssberg, Joakim Scherp och à sa Karlsson. Avsnittet Àr en repris och publicerades första gÄngen i november 2017.
Wed, 24 Jul 2024 - 1h 05min - 251 - Epoker | #2 RenÀssansen
Det var slutet pÄ den mörka medeltiden, en upplyst tid av vetenskapliga framsteg, konstnÀrliga bragder och en nyvÀckt förstÄelse för antikens kultur. SÄ brukar den Ätminstone beskrivas, renÀssansen. RenÀssanskulturens epicentrum var 1400-talets Florens, en kulturell och politisk smÀltdegel utan like i sin samtid. Hur ska vi förstÄ renÀssansen idag, bortom romantisering och idealism? Vilka var de viktigaste tankarna, genombrotten och hÀndelserna som definierade tiden? Hur kom det sig att den skapade utrymme för sÄ mÄnga framstÄende kvinnor? Och vad var egentligen det unika med Florens som kulturstad? GÀster i studion Àr litteraturhistorikern Anders Cullhed och konstvetaren Sabrina Norlander Eliasson. Avsnittet Àr en repris och publicerades första gÄngen i juli 2021.
Wed, 17 Jul 2024 - 1h 01min - 250 - Epoker | #1 Antiken
Varför Ă„tervĂ€nder vi stĂ€ndigt till de gamla grekerna och romarna? Antiken Ă€r en evig referenspunkt i den vĂ€sterlĂ€ndska kulturen. Vi romantiserar och omtolkar, missbrukar och missförstĂ„r den. Men vilket Ă€r egentligen det viktigaste arvet efter antiken? Vad ska vi göra med det idag? Och vilka verk frĂ„n antiken bör varje mĂ€nniska kĂ€nna till? Bildningspodden försöker sammanfatta antiken och dess arv pĂ„ en timme. GĂ€ster i studion Ă€r antikhistorikerna Lovisa BrĂ€nnstedt och Ida Ăstenberg. Avsnittet Ă€r en repris och publicerades första gĂ„ngen i mars 2022.
Wed, 10 Jul 2024 - 1h 00min - 249 - #182 Romantiken
Kring sekelskiftet 1800 började nya idĂ©er att spridas över Europa. PĂ„ tvĂ€rs mot upplysningstidens förnuftstro betonades nu istĂ€llet det egna jagets kĂ€nslor och förnimmelser, med en nyvĂ€ckt fascination för naturen, fantasi, andlighet och till och med skrĂ€ck. Ă tminstone Ă€r det ungefĂ€r sĂ„ som romantiken brukar beskrivas. IdĂ©strömningen och estetiken som sprang ur tvĂ„ kĂ€llor, en tysk och en engelsk, och som snart var globalt spridd, frĂ„n Ryssland i öst till Brasilien i vĂ€st. Men vad Ă€r egentligen sant om romantiken? Innebar den verkligen ett brott mot 1700-talet eller var den allra mest en naturlig följd av seklets idĂ©er? Hur kommer det sig att den Ă€r sĂ„ manligt kodat, trots att mĂ„nga kvinnliga författare satte avtryck i tiden? Och hur mycket av romantikens tankegods finns kvar i vĂ„r egen tid? SĂ€songsavslutningen av Bildningspodden fördjupar sig i en mytomspunnen epok. GĂ€ster i studion Ă€r idĂ©historikern Elisabeth MansĂ©n och litteraturhistorikern Mattias Pirholt. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Magasinet produceras pĂ„ Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och medfinansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om gĂ€ster samt fler avsnitt, essĂ€er och andra poddar hittar du pĂ„ anekdot.se
Wed, 03 Jul 2024 - 1h 03min - 248 - #181 Miljonprogrammet
Miljonprogrammet hör till den svenska vĂ€lfĂ€rdsstatens mest bespottade arv. Bostadssatsningen, som under 60- och 70-talen skulle ge bĂ€ttre bostĂ€der till fler, har kritiserats för allt frĂ„n segregation till dĂ„lig bostadskvalitet. ĂndĂ„ var satsningen del av en socialpolitisk strĂ€van mot ett mer demokratiskt och solidariskt samhĂ€lle. I dagens bostadsbyggande lyser alla sĂ„dana ambitioner med sin frĂ„nvaro. Hur misslyckat var egentligen miljonprogrammet? Vilka likheter finns med brittiska "projects" och franska "banlieus"? Vad kan miljonprogrammet lĂ€ra oss om det svenska 1900-talet â och vĂ€garna mot framtidens bostadspolitik? Arkitekturhistorikern Helena Mattsson och statsvetaren Nazem Tahvilzadeh gĂ€star Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om podden, gĂ€ster och andra avsnitt hittar du pĂ„ anekdot.se
Tue, 18 Jun 2024 - 55min - 247 - #180 Goya
Francisco de Goya (1746-1828) var tapetmakaren som blev Spaniens frÀmste konstnÀr. Han var hovets förste mÄlare, som samtidigt spred satiriska skisser pÄ konstmarknaden i Madrid. Döv stora delar av sitt liv, och med en konstnÀrlig kvarlÄtenskap som trotsar all kategorisering. I sina mest kÀnda verk skildrar han ett krigshÀrjat Spaniens sjÀlvstÀndighetskamp. Konsthistorikern Juan José Hervias gÀstar Bildningspodden och fördjupar sig i Goyas krigsskildringar. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou
Thu, 06 Jun 2024 - 57min - 246 - #179 Skeppsvrak
Alla skeppsvrak har en gĂ„ng gjort en storstilad första seglats. Sedan gick nĂ„gonting fruktansvĂ€rt fel. VĂ€l pĂ„ havets botten börjar en ny historia â det sjunkna skeppets efterliv. Varför Ă€r vi sĂ„ fascinerade av skeppsvrak? Har alla förlista skepp en gemensam nĂ€mnare?Vad har vraken fĂ„tt symbolisera i kulturhistorien? Och bör vi alls bĂ€rga sjunkna skepp, om vi vill att de ska bevaras till framtiden? IdĂ©historikern Thomas Kaiserfeld, litteraturhistorikern Anna JörngĂ„rden Galili och etnologen Simon Ekström gĂ€star Bildningspodden och diskuterar havets ruiner. LĂ€s mer om gĂ€sterna pĂ„ anekdot.se ///////////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning & redigering: Lars in de Betou Ljudteknik: SN7 ///////////////// Avsnittet spelades in live pĂ„ SN7 i Gamla stan i Stockholm, i samarbete med Riksbankens jubileumsfond. Vi beklagar den delvis bristande ljudkvaliteten i avsnittets första hĂ€lft. ///////////////// Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stokholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info â liksom fler poddar, essĂ€er och filmer â hittar du pĂ„ anekdot.se
Thu, 23 May 2024 - 45min - 245 - #178 Vladimir Nabokov
Vladimir Nabokov (1899-1977) Ă€r den rysk-amerikanske författaren som Ă€r mest kĂ€nd för sina komplexa romanbyggen med provokativt innehĂ„ll, sitt ekvilibristiska sprĂ„ksinne och maniska fjĂ€rilsintresse. Om sitt eget liv var han dĂ€remot mycket förtegen. Hur pĂ„verkade flykten frĂ„n revolutionens Ryssland och mordet pĂ„ flera av hans familjemedlemmar Nabokovs litterĂ€ra bana? Varför skrev författaren halva livet pĂ„ ryska och halva pĂ„ engelska? Hur ska man som lĂ€sare förhĂ„lla sig till pedofilin i romanen Lolita frĂ„n 1955? Och vad vill Nabokov bevisa nĂ€r han Ă€gnar ett helt kapitel Ă„t den 400 Ă„r lĂ„nga historien om en â för intrigen helt betydelselös â blyertspenna? Aris Fioretos gĂ€star Bildningspodden och introducerar ett av 1900-talets mest lĂ€sta och omdiskuterade författarskap. ///////// Aris Fioretos Ă€r författare, essĂ€ist och översĂ€ttare, litteraturvetare disputerad vid Stockholms universitet och ledamot av Tyska akademien. Fioretos har översatt ett flertal av Nabokovs böcker och Ă€r nu aktuell med essĂ€boken Nabokovs ryggrad (Norstedts). ///// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. //// Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om avsnitt och forskare â liksom fler poddar, essĂ€er och filmer â hittar du pĂ„ anekdot.se
Sun, 12 May 2024 - 1h 11min - 244 - Special: Bildningsboxen #3 ute nu
Vad kan havsbottnen berĂ€tta om planetens framtid? Hur pĂ„verkades Simone de Beauvoir av sin resa genom det segregerade USA Ă„ren innan hon skrev Det andra könet? Och vad kunde kvantfysiken lĂ€ra den spanske teologen Xavier Zubiri om Gud? Det Ă€r nĂ„gra av frĂ„gorna som fĂ„r svar i Ă„rets upplaga av Bildningsboxen. Den tredje â och sista â Bildningsboxen firades hĂ€romkvĂ€llen i Norstedts förlagshus pĂ„ Riddarholmen. Lyssna pĂ„ det hĂ€r specialavsnittet av Bildningspodden och hör samtliga författare berĂ€tta om sina essĂ€er, i samtal med Magnus Bremmer. Medverkande i Ă„rets box: #1 Ulrika Björk â Beauvoir i Amerika #2 Erik Isberg â Havsarkivet #3 Sofia Roberg â UndergĂ„ngspoeterna #4 Karolina Engquist KĂ€llgren â Zubiri och kvantfysikens gĂ„ta #5 Michael Azar â Ădets tĂ€rningar.
Wed, 08 May 2024 - 48min - 243 - #177 Smuggling
Smuggling har en lÄng historia. SÄ lÀnge det funnits grÀnser och förordningar om vilka varor som fÄr finnas inom dem, har smugglare, hÀlare och andra skuggfigurer försnillat varor till de efterfrÄgande. Redan pÄ 1700-talet var smuggling big business. Varor av alla slag fraktades över hela vÀrlden och smugglades mellan mÄnga olika lÀnder. Varför var just ulltyger, kaffe, socker och sprit de stora smuggelvarorna under 1700-talet? Vilka var kvinnorna som blev rika pÄ att sÀlja förbjudet kaffet pÄ Södermalm i Stockholm? Och hur kommer det sig att samma vÀgar anvÀnds Àn idag för att smuggla förbjudna varor in i landet? Bildningspodden utforskar smugglingens historia tillsammans med historikern Anna Knutsson.
Sat, 27 Apr 2024 - 1h 00min - 242 - #176 Astrid Lindgren
Astrid Lindgren Ă€r Sveriges mest lĂ€sta och översatta författare genom tiderna. Pippi LĂ„ngstrump, Karlsson pĂ„ Taket och Madicken har gjort avtryck lĂ„ngt utanför Sveriges grĂ€nser. Men Lindgren var ocksĂ„ en vass opinionsbildare och en tongivande förlĂ€ggare under den svenska barnlitteraturens guldĂ„lder. OcksĂ„ för sin egen litterĂ€ra framgĂ„ng spelade hon mĂ„nga roller: litterĂ€r agent, skicklig marknadsförare och manusförfattare till alla filmatiseringar. Vad var det som gjorde hennes författarskap sĂ„ framgĂ„ngsrikt? Vilken betydelse hade de tidiga erfarenheterna som journalist och sekreterare under krigsĂ„ren? Och Ă€r Bröderna LejonhjĂ€rta och Ronja mer politiska verk Ă€n vad det samtida debattklimatet hĂ€vdade? Litteraturvetaren Malin Nauwerck gĂ€star Bildningspodden ////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou ////// Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gĂ€ster â liksom fler poddar, filmer och essĂ€er â hittar du pĂ„ anekdot.se
Fri, 12 Apr 2024 - 1h 00min - 241 - #175 Extas
Av alla kĂ€nslor Ă€r extasen den allra starkaste â oavsett om det handlar om euforisk lycka, grĂ€nslös njutning, andlig hĂ€nryckning eller droginducerat rus. Extas Ă€r en kroppslig kĂ€nsla som tar dig utanför kroppen och bortom sprĂ„ket. Det sista avsnittet i Bildningspoddens serie om kĂ€nslor försöker fĂ„nga in detta grĂ€nslösa begrepp, genom att följa extasens kulturhistoria frĂ„n antika orakler och barockskulpturer till shamanism, lajv och bdsm. GĂ€ster i avsnittet Ă€r litteraturvetaren Kristina Fjelkestam och religionshistorikern Peter Jackson Rova. /////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou /////// Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gĂ€ster â liksom fler poddar, filmer och essĂ€er â hittar du pĂ„ anekdot.se
Tue, 26 Mar 2024 - 52min - 240 - #174 Ilska
De flesta av oss har nĂ„gon gĂ„ng blivit riktigt rasande. Men vad Ă€r egentligen ilska? Ăr den bara en extrem form av irritation eller nĂ„got helt vĂ€sensskilt? Och hur hanterar vi den bĂ€st? Ăr det rentav bra att lĂ„ta topplocket gĂ„ med jĂ€mna mellanrum â eller göder det i lĂ€ngden bara mer ilska? Ilskans natur fascinerade redan Aristoteles och diskuterades flitigt i psykologins barndom i slutet av 1800-talet. I det fjĂ€rde avsnittet av Bildningspoddens serie om kĂ€nslor lĂ„ter vi blodet koka tillsammans med psykologiprofessorn Hugo Hesser. ////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou ////// Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gĂ€ster â liksom fler poddar, filmer och essĂ€er â hittar du pĂ„ anekdot.se
Tue, 12 Mar 2024 - 50min - 239 - #173 Empati
En grĂ„tande bebis fĂ„r ofta andra bebisar att grĂ„ta. Men betyder det att de tycker synd om varandra? Empati Ă€r en lika omdebatterad som komplex kĂ€nsla. Vissa menar att vi lever i ett empatilöst samhĂ€lle. Men vad Ă€r egentligen empati? Hur förhĂ„ller det sig till sympati? Hur empatiskt var 1600-talet gentemot funktionshindrade? Och kan historiska vittnesmĂ„l lĂ„ngt tillbaka i tiden vĂ€cka genuin empati hos en historiker? Historikern Mari Eyice gĂ€star det tredje avsnittet i Bildningspoddens serie om kĂ€nslor. ////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. ////////// Bildningspodden Ă€r en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gĂ€ster â liksom fler poddar, filmer och essĂ€er â hittar du pĂ„ anekdot.se.
Fri, 01 Mar 2024 - 41min - 238 - #172 GlaÌdje
SjĂ€lvhjĂ€lpslitteraturen vill ofta lĂ€ra oss att den som Ă€r glad och tĂ€nker positivt mĂ„r bĂ€ttre och lever lĂ€ngre. Andra har menat att det i sjĂ€lva verket Ă€r glĂ€djedödaren som maximerar lycka för sĂ„ mĂ„nga som möjligt. I det andra avsnittet i Bildningspoddens serie om kĂ€nslor lever vi oss in i glĂ€djens historia och psykologi. GĂ„r glĂ€dje att mĂ€ta? Hur förhĂ„ller den sig till lycka, förnöjsamhet och salighet? Ăr glĂ€dje samma sak idag som den var pĂ„ 1400-talet? Och hur har glĂ€djen sett ut och lĂ„tit genom kulturhistorien? IdĂ©historikern Annelie Drakman gĂ€star Bildningspodden. ///////////////////////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. ///////////////////////////// Bildningspodden Ă€r en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gĂ€ster â liksom fler poddar, filmer och essĂ€er â hittar du pĂ„ anekdot.se.
Wed, 21 Feb 2024 - 55min - 237 - #171 KĂ€nslor
Vissa skulle sĂ€ga att vi lever i en kĂ€nslokall tid, andra att vi blivit alldeles för kĂ€nslostyrda. Men vad Ă€r egentligen kĂ€nslor? Hur pĂ„verkar de oss, hur förhĂ„ller de sig till vĂ„ra tankar - och hur har vi lĂ€rt oss att tala om dem? I det första avsnittet av Bildningspoddens serie om kĂ€nslor diskuterar vi kĂ€nslornas plats i mĂ€nniskans liv ur ett filosofiskt och idĂ©historiskt perspektiv. ///////////////////////////// GĂ€ster i avsnittet Ă€r Fredrik Svenaeus och Linnea Tillema. Fredrik Svenaeus Ă€r filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola, aktuell med boken VĂ€rlden vaknar. KĂ€nslornas plats i mĂ€nniskans liv (Gidlunds). Linnea Tillema Ă€r idĂ©historiker vid Uppsala universitet, specialiserad pĂ„ 1900-talets kĂ€nslohistoria och disputerad pĂ„ avhandlingen Ăvningar i frihet: Pedagogiseringen av kĂ€nslolivet och mellanmĂ€nskliga relationer i 1970-talets Sverige (Makadam, 2021). ///////////////////////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. ///////////////////////////// Bildningspodden Ă€r en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gĂ€ster â liksom fler poddar, filmer och essĂ€er â hittar du pĂ„ anekdot.se.
Wed, 14 Feb 2024 - 1h 23min - 236 - #170 Tekokrisen
PĂ„ 1950-talet var 90 procent av alla klĂ€der som konsumerades i Sverige ocksĂ„ sydda inom landets grĂ€nser. Men pĂ„ bara nĂ„got decennium förĂ€ndrades allt. Idag Ă€r svensktillverkade klĂ€der nĂ€rmast obefintliga. Vad var det som hĂ€nde? Det brukar kallas tekokrisen. En globaliserad marknad och en förĂ€ndrad syn pĂ„ mode omstöpte textil- och konfektionsindustrin i grunden pĂ„ bara nĂ„gra Ă„r. I Sverige fick hundratals fabriker lĂ€gga ner. Tusentals sömmerskor â mĂ„nga med invandrarbakgrund â förlorade sina jobb. Mindre samhĂ€llen gick under. En ny epok vĂ€ntade: de stora modekedjornas och de billiga plaggens tid. Men ocksĂ„ födelsen av en av vĂ€rldens minst jĂ€mlika och mest miljöförstörande branscher. GĂ€ster i studion Ă€r ekonomihistorikern Marie UlvĂ€ng och historikern Johannes Daun. Marie UlvĂ€ng Ă€r ekonomihistoriker specialiserad pĂ„ klĂ€der och mode, verksam som bitrĂ€dande lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Johannes Daun Ă€r historiker, specialiserad pĂ„ industrihistoria, disputerad vid Göteborgs universitet och just nu verksam vid Textilmuseet i BorĂ„s. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Ljudteknik, lĂ€nk: Patrik VörĂ©n, Göteborgs universitet. Bildningspodden Ă€r en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gĂ€ster â liksom fler poddar, filmer och essĂ€er â hittar du pĂ„ anekdot.se.
Thu, 14 Dec 2023 - 56min - 235 - #169 Napoleon
Napoleon Bonaparte Ă€r kĂ€nd som den lille mannen med det stora sjĂ€lvförtroendet som kring sekelskiftet 1800 gjorde sig sjĂ€lv till Europas mĂ€ktigaste man. Men vad Ă€r egentligen sant om Napoleon? Han var sjĂ€lv en levande propagandamaskin. Som en pĂ„stĂ„dd försvarare av franska revolutionens vĂ€rden â i en kunglig, krigisk förpackning â hittade Napoleonen gyllene medelvĂ€g fram till makten över en splittrad nation. Men hans viktigaste arv som makthavare Ă€r snarare som byrĂ„krat. Hur pĂ„verkade mytbildningen kring Napoleon det samtida Europa? Vad vet vi med sĂ€kerhet om hans uppvĂ€xt pĂ„ Korsika? Hur starkt prĂ€glade han den franska kolonialismen och slaveriet? Och vilka spĂ„r lĂ€mnade han efter sig i 1800-talets Frankrike? Bildningspodden tar sig bakom myten om en av vĂ€rldshistoriens mest kĂ€nda personer. GĂ€ster i studion Ă€r historikerna My Hellsing och Magnus Jernkrok. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Extern ljudteknik: Hans Karlsson, UmeĂ„ universitet.
Fri, 24 Nov 2023 - 1h 13min - 234 - #168 Sara Lidman
Sara Lidman hör till det svenska 1900-talets starkaste röster. Med sin dialektala och poetiska prosa förĂ€ndrade hon den svenska litteraturen. Lika starkt gjorde hon sig hörd som debattör och stridbar intellektuell, om allt frĂ„n apartheid till svenska gruvarbetares villkor. Hennes politiska patos var globalt, men författarskapet bottnade alltid i VĂ€sterbotten. Vad var egentligen det mest banbrytande med Sara Lidman? Hur kom det sig att hon reste till Sydafrika och Vietnam? Hur förhĂ„ller sig "Jernbanesviten" till Lidmans slĂ€kthistoria? Vad skulle hon ha sagt om dagens sjĂ€lvbiografiska litteratur? Och varför var hon sĂ„ upprörd över Rambo? Litteraturvetarna Ingeborg Löfgren och Lisa Grahn gĂ€star Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning och redigering: Lars in de Betou. Bildningspodden Ă€r en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitt och gĂ€ster â liksom fler poddar, filmer och essĂ€er â hittar du pĂ„ www.anekdot.se.
Fri, 03 Nov 2023 - 1h 04min - 233 - #167 Riddarromanen
Riddarromanen var medeltidens bĂ€stsĂ€ljare. Historierna om Ă€dla riddare, Ă€ventyr och hövisk kĂ€rlek uppstod i 1100-talets Frankrike och spred sig som en löpeld genom medeltidens Europa. Idag har vi genren att tacka för ordet âromanâ - och finner influenser frĂ„n riddarromaner i allt frĂ„n Narnia och Astrid Lindgren till Games of Thrones. Men hur vĂ€l speglar de gamla sagorna medeltidens verkliga riddarkultur? Hur kommer det sig att kvinnliga regenter blev genrens stora bestĂ€llare? Och varför handlar nĂ€stan alla sagor, oavsett sprĂ„k, om Kung Arthur och riddarna kring det runda bordet? GĂ€ster i studion Ă€r Kim Bergqvist och Sofia LodĂ©n. Kim Bergqvist Ă€r doktorand i historia vid Stockholms universitet, specialiserad pĂ„ spansk och svensk medeltidshistoria. Sofia LodĂ©n Ă€r docent i franska vid Stockholms universitet och har bland annat forskat pĂ„ översĂ€ttningarna av ChrĂ©tien de Troyes riddarromaner. Redigering: Lars in de Betou. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler avsnitt, filmer, essĂ€er och andra poddar, hittar du pĂ„ anekdot.se
Fri, 13 Oct 2023 - 1h 05min - 232 - #166 Auteuren
Vid mitten av 1950-talet lanserade den franske filmkritiker Francois Truffaut ett helt nytt begrepp â auteuren. Det var ett ideal som ocksĂ„ var en kritik av lĂ€get i fransk film. Filmregissören skulle vara nĂ„got mer Ă€n en hantverkare, demokratiskt inkilad i filmteamets kollektiv. Som auteur skulle regissören vara filmens konstnĂ€rliga visionĂ€r. Filmerna skulle vara omedelbart igenkĂ€nnbara genom regissörens personliga stil; kameran liknades vid en författarpenna. Truffaut blev senare sjĂ€lv en de nya regissör som bar fram denna sjĂ€lvbild. Begreppet blev djupt förknippat med den franska nya vĂ„gen och 60-talets stora filmregissörer som Ingmar Bergman, Federico Fellini, Michelangelo Antonioni och AgnĂšs Varda. Hur stor roll spelade auteur-begreppet för filmens mytomspunna 60-tal? Och hur har begreppet Ă„ldrats? Kan vi alls tala om auteurer idag, i strömningstjĂ€nsternas massproducerande tidevarv? GĂ€st i studion Ă€r Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad bland annat pĂ„ Ingmar Bergmans filmvĂ€rld och rörlig bild i olika genrer. Koskinen har ocksĂ„ varit mĂ„ngĂ„rigt verksam som filmkritiker i Dagens Nyheter.
Fri, 29 Sep 2023 - 48min - 231 - #165 MilitaÌrkuppen i Chile
Den 11 september 1973 störtades Chiles demokratiskt valde president Salvador Allende av sin egen militĂ€r. Under ledning av armĂ©chefen Augusto Pinochet tog styrkorna makten pĂ„ blodigast tĂ€nkbara sĂ€tt. Kuppen chockade vĂ€rlden, men Pinochets regim mötte inga stora sanktioner. Efter kuppen följde 17 Ă„r av militĂ€rdiktatur. Hur kunde ett demokratisk samhĂ€lle omvĂ€ndas till diktatur pĂ„ en dag? Vad vet vi egentligen om USA:S inblandning i maktövertagandet? Och prĂ€glar arvet efter kuppen Chile som nation idag? Historikerna AndrĂ©s Rivarola Puntigliano och Paulina de los Reyes gĂ€star Bildningspodden, pĂ„ dagen 50 Ă„r efter att militĂ€rkuppen Ă€gde rum. Producent och samtalsledare: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler avsnitt, poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ anekdot.se.
Sun, 10 Sep 2023 - 56min - 230 - #164 William Shakespeare
Kring sekelskiftet 1600 skrev William Shakespeare pjĂ€ser och lyrik som hör till vĂ€rldslitteraturens mest odödliga klassiker. Hans betydelse för den engelsksprĂ„kiga litteraturen och kulturen Ă€r svĂ„r att överskatta. Ăn idag anvĂ€nder vi ord och fraser frĂ„n hans penna, utan att ens tĂ€nka pĂ„ det. Men vem var han? Vad vet vi egentligen om hans skrivande tillvaro i det myllrande kulturlivet i det elisabetanska London? Hur kan vi förestĂ€lla oss att teaterupplevelsen pĂ„ hans egen The Globe Theatre sĂ„g ut? Och hur har forskningen hanterat det sparsmakade kĂ€llĂ€get kring hans författarskap? Litteraturhistorikerna Elisabeth Lutteman och Alexander Paulsson Lash gĂ€star Bildningspodden. Missa inte historikern Peter K Anderssons essĂ€ om clownrollen i Shakespeares dramer â samt mer info om podden och gĂ€sterna â pĂ„ www.anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler avsnitt, poddar och essĂ€er hittar du pĂ„ anekdot.se.
Thu, 07 Sep 2023 - 1h 15min - 229 - #163 Public service
Saklig nyhetsjournalistik - eller publikfriande underhĂ„llning? Vad public service-medierna egentligen ska syssla med har debatterats i generationer. FrĂ„gan har knappast blivit mindre aktuell i vĂ„r tids spretiga medielandskap, snarare mer intensivt diskuterad. SĂ„ hur sammanfattar vi public service kĂ€rnuppdrag idag? NĂ€r i historien uppstod idĂ©n om att bilda oberoende, kollektivt finansierade mediebolag? Hur har public service-medier förhĂ„llit sig till sina kommersiella konkurrenter genom tiderna - frĂ„n 50-talets piratradio till betal-tv och de nya digitala aktörerna? Vad gĂ„r det sĂ„ kallade âspeglingsuppdragetâ och opartiskheten egentligen ut pĂ„? Och Ă€r fenomenets framtid verkligen sĂ„ hotad som mĂ„nga sĂ€ger? Medievetarna Andreas Widholm och Ester Pollack reder ut begreppen i sĂ€songsavslutningen av Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Anekdot finanserias av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ anekdot.se.
Wed, 28 Jun 2023 - 1h 11min - 228 - #162 Simone de Beauvoir
Simone de Beauvoir (1908-1986) Ă€r författaren och existentialisten som blev 1900-talets stora feministiska ikon. Hennes verk âDet andra könetâ (1949) förĂ€ndrade för alltid hur vi talar om kön och jĂ€mlikhet. Som skönlitterĂ€r författare hör hon till den franska efterkrigstidens viktigaste och med sina filosofiska skrifter blev hon en av existentialismens mest originella röster. ĂndĂ„ framstĂ€lls filosofen Beauvoir ofta felaktigt som en uttolkande efterföljare till sin livskamrat Jean-Paul Sartre. Hur kommer det sig? Vilka Ă€r Beauvoirs viktigaste idĂ©er? Och hur ska vi förhĂ„lla oss till dem idag? Bildningspodden introducerar en av 1900-talets intellektuella giganter. GĂ€st i studion Ă€r Ulrika Björk, lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon Ă€r specialiserad pĂ„ 1900-talets politiska filosofi och disputerade 2008 pĂ„ en avhandling om Simone de Beauvoirs filosofiska tĂ€nkande. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Anekdot finanserias av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ anekdot.se.
Wed, 24 May 2023 - 56min - 227 - #161 Homeros
Var börjar litteraturhistorien? Hos Homeros, skulle mĂ„nga sĂ€ga. Tillsammans med Sapfo utgör han vad som ofta kallas den vĂ€sterlĂ€ndska litteraturens vagga. Hans verk Illiaden och OdyssĂ©en â som berĂ€ttar historien om det trojanska kriget och den Ă€rrade hjĂ€lten Odysseus hemresa till ön Ithaka â ligger till grund för sĂ€ttet vi berĂ€ttarhistorier Ă€n idag. I historiska kĂ€llor omnĂ€mns han som en blind man frĂ„n ön Chios, men i senare tid Ă€r en lika gĂ„ngbar teori att Homeros egentligen var ett samlingsnamn för ett kollektiv av sĂ„ngare. Hur uppstod egentligen Homeros berĂ€ttelser? Hur har de traderats genom historien? Och hur kommer det sig att vi fortfarande, 2700 Ă„r senare, fascineras av Odysseus öden och Ă€ventyr? GĂ€st i avsnittet Ă€r Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad pĂ„ den Ă€ldre litteraturhistorien. Han Ă€r Ă€ven ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien och bland annat författare till den Augustnominerade biografin Dante â den första författaren (Natur & Kultur, 2021). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou
Mon, 08 May 2023 - 1h 14min - 226 - Nyhet: Bildningsboxen #2 Àr hÀr
Vem var akrobaten och pr-snillet som förĂ€ndrade 1800-talets underhĂ„llningsbransch? Hur förvandlades Onkel Tom frĂ„n antirasistisk symbol till rasistisk stereotyp? Och vad kan en levande mĂ€nniska egentligen sĂ€ga om döden? Det Ă€r nĂ„gra av frĂ„gorna som besvaras i Ă„rets upplaga av Bildningsboxen, som just nu ligger rykande fĂ€rsk pĂ„ bokhandelsdiskarna. Hör teknikhistorikern Julia Ravanis och idĂ©historikern Leif Runefelt â som bĂ„da medverkar i Ă„rets box â i ett samtal med Magnus Bremmer om deras essĂ€er och syn pĂ„ skrivande.
Fri, 05 May 2023 - 25min - 225 - #160 Stumfilmen
I början av 1920-talet stod svenskar som Mauritz Stiller och Greta Garbo i den internationella filmens rampljus. Det brukar kallas stumfilmens guldĂ„lder, den tid dĂ„ Hollywood etablerade sig som filmbranschens absoluta mittpunkt â trots att filmmediet Ă€nnu saknade tal. Men stumfilmseran Ă€r bĂ„de lĂ€ngre och mer global Ă€n vad som ofta lyfts fram. Den strĂ€cker sig frĂ„n sekelskiftet till andra vĂ€rldskriget. Inte bara USA och Europa utan ocksĂ„ lĂ€nder som Japan var tidigt starka filmproducenter. Under nĂ„gra dramatiska decennier skapades lejonparten av de tekniker, konventioner och traditioner som definierar filmmediet Ă€n idag. Veckans gĂ€st Ă€r Trond Lundemo, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet. Han Ă€r specialiserad pĂ„ filmens teorihistoria och i synnerhet den franska, tyska och japanska filmen. PĂ„ anekdot.se kan du titta pĂ„ filmklipp som diskuteras i avsnittet. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou Bildningspodden Ă€r en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och vĂ„ra gĂ€ster â liksom fler poddar, filmer och essĂ€er â hittar du pĂ„ anekdot.se.
Thu, 27 Apr 2023 - 54min - 224 - #159 Moderskap
Moderskap lĂ€mnar ingen oberörd. Oavsett om du har eller har haft en mamma, sjĂ€lv Ă€r eller har varit mamma har vi alla en relation till modern. PĂ„ vissa sĂ€tt har moderskapet varit sig likt genom alla sekler, men moderskap som fenomen Ă€r ocksĂ„ starkt foÌrbundet med samhaÌllsutveckling, maÌnniskosyn och politiska foÌraÌndringar. I litteraturhistorien har modern figurerat i tusentals Ă„r, men har Ă€ndĂ„ varit en förvĂ„nansvĂ€rt undanskymd gestalt, inte minst som berĂ€ttare i egen rĂ€tt. PĂ„ senare Ă„r finns hon plötsligt överallt i samtidslitteraturen och debatten. Hur kommer det sig? Vad sĂ€ger det om vĂ„ra förestĂ€llningar om moderskap och kvinnlighet idag? Och vad kan vi lĂ€ra oss av historien? GĂ€st i studion Ă€r Anna Williams, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, specialiserad pĂ„ 1800- och 1900-talens litteratur och sĂ€rskilt kvinnliga författarskap. Williams Ă€r ordförande i Samfundet De Nio, aktuell med biografin DiktarhjĂ€rtat. Lotten von Kraemers litteraturliv (Albert Bonniers förlag) och har nyligen avslutat ett mĂ„ngĂ„rigt forskningsprojekt om moderskap i litteraturhistorien. Missa inte Anna Williams Anekdot-essĂ€ "Moderslinjen" â lĂ€s den pĂ„ anekdot.se. Avsnittsbilden visar en beskuren version av Elisabeth Louise VigĂ©e Le Bruns mĂ„lning "SjĂ€lvportrĂ€tt med dotter, Julie". Foto: Wikimedia Commons.
Wed, 12 Apr 2023 - 51min - 223 - #158 Kvantfysik
I början av 1900-talet förĂ€ndrades den moderna fysiken i grunden. Nya, abstrakta teorier om hur vĂ€rlden hĂ€nger samman fick fĂ€ste och stĂ€llde gamla sanningar pĂ„ Ă€nda. Men inte ens fysikerna sjĂ€lva förstod sĂ€kert vad den sĂ„ kallade kvantfysiken egentligen kunde sĂ€ga om vĂ€rlden. ObestĂ€mbarheten sporrade till tolkningar och vidare experiment, ett utforskande av kvantfysikens grĂ€nser som pĂ„gĂ„r Ă€n idag. Ăr mystiken kring kvantfysiken överdriven eller befogad? Hur kommer det sig att sĂ„ mĂ„nga filosofer och teologer intresserat sig för kvantfysikens frĂ„gestĂ€llningar, inte sĂ€llan uppmuntrade av fysikerna sjĂ€lva? Och vad ville egentligen Schrödinger sĂ€ga med sin berömda katt? Bildningspodden ger en grundkurs till ett av 1900-talets mest mytomspunna intellektuella fenomen. GĂ€ster i studion Ă€r Sören Holst och Karolina Enquist KĂ€llgren. Sören Holst Ă€r teoretisk fysiker verksam vid Stockholms universitet, specialiserad pĂ„ Einsteins relativitetsteori och undervisar om kvantfysik. Karolina Enquist KĂ€llgren Ă€r idĂ©historiker vid Stockholms universitet, specialiserad pĂ„ kunskapsteori och forskar för nĂ€rvarande om kopplingar mellan kvantfysiken och teologin. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden Ă€r en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och vĂ„ra gĂ€ster â liksom fler poddar, filmer och essĂ€er â hittar du pĂ„ anekdot.se.
Thu, 23 Mar 2023 - 53min - 222 - #157 RevolutionsaÌret 1848
I slutet av februari 1848 lyckades uppretade folkmassor i Paris omkullkasta den franska monarkin. De kungliga flydde landet och den andra republiken utropades. Men den sĂ„ kallade "Februarirevolutionen" blev mer Ă€n en fransk angelĂ€genhet. NĂ€r nyheten om upproret spreds över kontinenten skapade den oroligheter pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll, i mer Ă€n 50 lĂ€nder, sĂ„vĂ€l i Sverige som i Nordafrika. Vad var det egentligen som hĂ€nde? Varför var det sena 1840-talet en sĂ„ radikal tid? Vilket inflytande hade svenska tidningar pĂ„ utvecklingen i Sverige? Och hur pĂ„verkade hĂ€ndelserna demokratins utveckling under 1800-talet? GĂ€st i studion Ă€r John Björkman, idĂ©historiker verksam vid Södertörns högskola, disputerad vid Stockholms universitet 2020 pĂ„ avhandlingen "MĂ„ de herrskande klasserna darra": Radikal retorik och reaktion i Stockholms press, 1848-1851. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou Bildningspodden Ă€r en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och vĂ„ra gĂ€ster â liksom fler poddar, filmer och essĂ€er â hittar du pĂ„ anekdot.se.
Sat, 25 Feb 2023 - 1h 03min - 221 - #156 Victoria Benedictsson
Victoria Benedictsson (1850-1888) var en av det sena 1800-talets klarast lysande författarstjĂ€rnor. Trots att det endast gick fyra Ă„r frĂ„n debuten till hennes för tidiga död hann Benedictssons dramatik och prosa muta in ett alldeles eget, nyanserat mellanrum i samtidens annars sĂ„ polariserade debatt om Ă€ktenskap, könsroller och fri kĂ€rlek. För eftervĂ€rlden har Ă€ndĂ„ hennes sjĂ€lvmord och olyckliga kĂ€rlekshistoria med den danske kritikern Georg Brandes förblivit minst lika kĂ€nt. Vem var Victoria Benedictsson och vilket Ă€r hennes bidrag till det moderna genombrottets litteratur? Har Benedictssons dramatiska livsöde stĂ„tt i vĂ€gen för hennes viktiga författarskap â eller handlar det snarare om ett ovanligt intressant förhĂ„llande mellan liv och dikt? Bildningspodden diskuterar myten Benedictsson och lĂ€ser hennes mest betydande verk. GĂ€ster i studion Ă€r Birgitta Lindh Estelle och Claudia LindĂ©n. Birgitta Lindh Estelle Ă€r docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och författare till studien âSom en vildfĂ„gel i en burâ (2019), om Victoria Benedictssons dramatik. Claudia LindĂ©n Ă€r professor i litteraturvetenskap, bland annat specialiserad pĂ„ det moderna genombrottets kvinnliga författarskap. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou
Wed, 08 Feb 2023 - 59min - 220 - #155 Kontrapunkt
Kontrapunkt Ă€r ett av de mest centrala begreppen i den vĂ€sterlĂ€ndska musikhistorien. ĂndĂ„ associerar nog de flesta snarare till ett frĂ„gesportprogram i tv â om man alls hört ordet. SĂ„ vad Ă€r egentligen kontrapunkt? I den bredaste bemĂ€rkelsen Ă€r det regelverket för hur flerstĂ€mmig musik klingar harmonisk. Men i sin lite strĂ€ngare definition syftar kontrapunkt pĂ„ hantverket att flĂ€ta individuella melodier till en harmonisk helhet. Kontrapunkten som hantverk hade sin guldĂ„lder under renĂ€ssansen och barocken, men dess historia börjar redan i medeltiden och leder hela vĂ€gen fram till Beatles, Blur och Lady Gaga. Bildningspodden ger grundkursen till kontrapunktens teori och historia. GĂ€st i studion Ă€r MATTIAS LUNDBERG, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, dĂ€r han forskar och undervisar pĂ„ medeltidens, renĂ€ssansens och barockens musikhistoria. Han Ă€r ocksĂ„ ledamot av Musikaliska Akademien samt verksam som radioproducent och folkbildare. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Ljudredigering: Lars in de Betou Bildningspodden Ă€r en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och vĂ„ra gĂ€ster â liksom fler poddar, filmer och essĂ€er â hittar du pĂ„ Anekdot.se.
Thu, 22 Dec 2022 - 51min - 219 - #154 Mjukismannen
Hur ska mĂ€n vara? HĂ„rda och tuffa eller mjuka och kĂ€nslosamma? PĂ„ 70-talet vĂ€xte en ny mansroll fram som en reaktion pĂ„ husmorsgenerationens likriktade familjeförsörjare. Modet förĂ€ndrades, Sverige fick en vĂ€rldsunik pappaledighet, det ordnades manslĂ€ger och pratades kĂ€nslor. Det nya idealet drevs pĂ„ av kvinnorörelsen och en allt starkare alternativkultur, men flera manliga kĂ€ndisar och forskare blev ocksĂ„ tongivande föresprĂ„kare. Snart kom Ă€ndĂ„ bakslagen och âmjukismanâ och âvelourpappaâ blev skĂ€llsord. Manlighetsdebattens vĂ„gor gĂ„r höga Ă€n idag och uppenbarligen kan mjuka mĂ€n fortfarande provocera allmĂ€nheten. Vad beror det pĂ„? Bildningspodden diskuterar den mjuka mannens historia och möjliga framtid. GĂ€ster i studion Ă€r Jenny RosĂ©n och Niklas JĂ€rvklo. Jenny Rosen Ă€r idĂ©historiker, disputerad pĂ„ en avhandling om könsrollsforskningen under 60- och 70-talen, verksam som kommunikatör vid Ăstersjöcentrum pĂ„ Stockholms universitet. Niklas JĂ€rvklo Ă€r idĂ©historiker, disputerad pĂ„ en avhandling om svensk, statlig maskulinitetspolitik frĂ„n 80-talet fram till idag, och arbetar som departementssekreterare vid Kulturdepartementet. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou Bildningspodden Ă€r en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och vĂ„ra gĂ€ster â liksom fler poddar, filmer och essĂ€er â hittar du pĂ„ Anekdot.se.
Fri, 16 Dec 2022 - 1h 01min - 218 - EssĂ€: BomullssvĂ€lten â av Malin Nilsson
Under de senaste Ă„ren har ord som krig, kris och rĂ„varubrist varit hett nyhetsstoff. Pandemin och Rysslands krig i Ukraina har visat hur sammanlĂ€nkade vi Ă€r i en global ekonomi. Men redan pĂ„ 1800-talet, mitt under brinnande inbördeskrig i USA, drabbades vĂ€rlden av sin första globala rĂ„varukris. âBomullskrisenâ orsakades av en exportblockad av bomull frĂ„n de amerikanska sydstaterna och pĂ„verkade Europas textilindustri i massiv skala. Ekonomi-historikern Malin Nilsson följer blockadens svallvĂ„gor Ă€nda till SjuhĂ€radsomrĂ„det och svĂ€lten som drabbade svenska arbetare. MALIN NILSSON Ă€r ekonomihistoriker verksam vid Lunds universitet. Hennes forskning handlar om försörjning, fattigdom och betalt hemindustriarbete samt om hur kön formar förutsĂ€ttningarna för liv och arbete i historien. Redaktion: Hedvig HĂ€rnsten & Magnus Bremmer. Regi & ljudproduktion: Lars in de Betou. InlĂ€sning: Magdalena in de Betou. Anekdot essĂ€ Ă€r en del av det digitala bildningsmagasinet Anekdot vid Stockholms universitet. Fler essĂ€er, poddar och filmer hittar du pĂ„ anekdot.se.
Fri, 18 Nov 2022 - 31min - 217 - #153 Inflation
I smĂ„ doser Ă€r det ett positivt smörjmedel för ekonomin â i stora doser Ă€r det livsfarligt. Inflation Ă€r ett lik komplext som högaktuellt fenomen. Men hur fungerar inflation? Hur vet vi vilken inflationsnivĂ„ som Ă€r lagom? Ăr mĂ€tverktygen vi anvĂ€nder verkligen tillförlitliga? Fanns inflation pĂ„ 1500-talet? Vilka Ă€r historiens vĂ€rsta inflationskriser och vad kan vi lĂ€ra av dem? Ekonomihistorikern Kerstin Enflo och nationalekonomen Andreas Bergh gĂ€star Bildningspodden. Ljudteknik: Peter Roslund. Klippning: Lars in de Betou. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden Ă€r en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och vĂ„ra gĂ€ster â liksom fler poddar, filmer och essĂ€er â hittar du pĂ„ Anekdot.se.
Mon, 14 Nov 2022 - 1h 01min - 216 - #152 Martin Heidegger
Den tyske filosofen Martin Heidegger (1889-1976) Ă€r en komplicerad historia. Dels för svĂ„righetsgraden i hans filosofiska verk â dels för hans ökĂ€nda samröre med nazismen. Med storverket "Vara och tid" (1927) förĂ€ndrade han 1900-talsfilosofin och la grunden till existentialismen. Genom att flytta fokus frĂ„n metafysiken till vardagens kĂ€nslor och bestyr ville ha nĂ„ fram till varats vĂ€sen. Men vad gör vi med Heideggers tĂ€nkande idag, nĂ€r vi vet att han sjĂ€lv sĂ„g sin filosofi i nationalsocialistiskt ljus? Hur kunde i sĂ„ fall Sarte och mĂ„nga andra franska vĂ€nsterintellektuella bli sĂ„ inspirerade av hans tĂ€nkande? Bildningspodden introducerar en av det senaste seklets mest inflytelserika filosofer och diskuterar hans komplicerade eftermĂ€le. GĂ€st i avsnittet Ă€r Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi vid Södertörns högskola och översĂ€ttare av en stor mĂ€ngd filosofiska verk, dĂ€ribland flera av Heideggers skrifter. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden Ă€r en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se.
Tue, 08 Nov 2022 - 55min - 215 - EssĂ€: Midnattsdansen â av Annika SandĂ©n
Stormaktstiden beskrivs ofta som en expansiv men mörk period i svensk historia. MissvĂ€xt, hungersnöd och kyla prĂ€glade det lĂ„nga 1600-talet. I skuggan av tidens alla krig slet folket i byarna för överlevnad under stĂ€ndiga hot om straff. Men rymmer denna dystra bild av stormaktstiden hela sanningen? Historikern Annika SandĂ©n gĂ„r till arkiven och hittar misstĂ€nkt mĂ„nga ljusglimtar i ett sekel med oförtjĂ€nt mörkt rykte. ANNIKA SANDĂN Ă€r docent i historia vid Stockholms universitet och forskar om vardagens villkor under det svenska 1500- och 1600-talet. Hennes senaste bok heter Fröjdelekar. GlĂ€dje, lust och nöjen under svensk stormaktstid (Atlantis bokförlag, 2020). Redaktion: Hedvig HĂ€rnsten, Anna-Maria HĂ€llgren & Magnus Bremmer. Ljudregi: Lars in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSà Àr en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet, dĂ€r Sveriges bĂ€sta forskare berĂ€ttar, förklarar och fördjupar. Fler essĂ€er, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du pĂ„ anekdot.se
Mon, 17 Oct 2022 - 21min - 214 - #151 Karolina Widerström
Karolina Widerström (1856-1949) var första kvinna att examineras som lĂ€kare i Sverige. Hennes bana vĂ€ckte stor uppstĂ„ndelse redan under studietiden och hon förblev en person i rampljuset resten av sitt liv. Som en av sin tids mest framtrĂ€dande medicinska röster gjorde Widerström viktiga insatser för kunskapen om kvinnors liv och kroppar. Hon blev en folkbildare om kvinnlig hygien och barns hĂ€lsa, en debattör för mer praktisk kvinnlig klĂ€dsel. Widerström verkade Ă€ven för en mer jĂ€mstĂ€lld syn pĂ„ prostitutionsfrĂ„gan, en insats som beredde vĂ€gen fram mot Sveriges revolutionerande lagstiftning pĂ„ 1900-talet. Bildningspodden introducerar en av svensk historias modernaste röster. GĂ€ster i studion Ă€r Lisa Ăberg och Lena Hammarberg. Lisa Ăberg Ă€r docent i historia, specialiserad pĂ„ medicinhistoria. Lena Hammarberg Ă€r filosofie doktor i pedagogik. De Ă€r bĂ„da aktuella som skribenter i antologin "En Qvinna lĂ€kare! Doktor Karolina Widerström" (Appell förlag). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden Ă€r en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se.
Tue, 11 Oct 2022 - 52min - 213 - #150 Martyrer
Idag förknippar vi kanske martyrer frÀmst med terrorism. Fanatikern som tar sitt och andras liv i den egna lÀrans namn. Men martyrskapet har en lÄng och komplex historia. MÀnniskor som har kallats martyrer har dött för sÄvÀl religiösa som politiska och fascistiska övertygelser, men ocksÄ i förnuftets namn. Vem bestÀmmer vem som blir en martyr? Varför var sÄ mÄnga av kristendomens tidiga martyrer kvinnor? Och Àr tanken pÄ att dö för sina övertygelser helt förlegad i vÄr sekulariserade, avförtrollade samtid? Bildningspodden reflekterar över martyrskapets idéhistoria och samtida relevans. GÀst i studion Àr Michael Azar, professor i idé- och lÀrdomshistoria vid Göteborgs universitet. Han Àr författare till boken Den Àdla döden (Leopard förlag, 2013), som tecknar det vÀsterlÀndska martyrskapets idéhistoria. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden Àr en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essÀer hittar du pÄ Anekdot.se.
Mon, 19 Sep 2022 - 59min - 212 - EssĂ€: Emmy Noethers teorem â av Julia Ravanis
Under första halvan av 1900-talet kallades den tyska matematikern Emmy Noether för "den moderna algebrans moder". Noether samarbetade med Einstein och hennes viktigaste teorem bidrog till att vĂ€nda pĂ„ en vĂ€rldsbild som varit sann sedan Newtons dagar. Idag Ă€r h0n i stort sett bortglömd. Historikern Julia Ravanis följer Emmy Noether i spĂ„ren, reflekterar över tĂ€nkandets skönhet och naturvetenskapens kön. JULIA RAVANIS Ă€r doktorand i teknikhistoria vid Chalmers, skribent och författare till boken âSkönheten i kaosâ (Natur & Kultur 2021), som handlar om parallellerna mellan teoretisk fysik och mĂ€nskliga erfarenheter. Regissör: Lars in de Betou Redaktion: Hedvig HĂ€rnsten, Magnus Bremmer & Anna-Maria HĂ€llgren. InlĂ€sare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSà Àr en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet, dĂ€r Sveriges bĂ€sta forskare berĂ€ttar, förklarar och fördjupar. Fler essĂ€er, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du pĂ„ anekdot.se
Wed, 07 Sep 2022 - 39min - 211 - EssaÌsommar #7 | MaÌnmaÌtning â av Anna Blennow
Före kalendrarnas och klockornas tid var mÄncykeln mÀnniskans enda verkliga mÄttstock pÄ vardagen. Men mÄnen har fortsatt rama in och mÀta vÄr tillvaro, mer Àn vad vi kanske tÀnker oss. Latinisten och poeten Anna Blennow skriver om mÄnens antika kulturhistoria och hur mÄncykeln la grunden till kalendern. I serien EssÀsommar repriserar vi under juli och augusti nÄgra av vÄra bÀsta ljudessÀer. "MÄnmÀtning" publicerades ursprungligen den 9 februari 2020. För mer info liksom fler poddar, essÀer och filmer, besök anekdot.se.
Wed, 17 Aug 2022 - 27min - 210 - EssaÌsommar #6 | DoÌden paÌ stranden â av Per HoÌgselius
Sandstranden kan vara ett paradis, en semesterdröm â men ocksĂ„ helvetet pĂ„ jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets obönhörliga kraft och mĂ€nniskans litenhet. Med flyktingkrisen har strandens lĂ„nga historia som ett dödens och sorgens landskap blivit fasansfullt aktuell. Historikern Per Högselius utforskar strandens mörka historia och hur den gestaltats genom kulturhistorien. I serien EssĂ€sommar repriserar vi under juli och augusti nĂ„gra av vĂ„ra bĂ€sta ljudessĂ€er. "Döden pĂ„ stranden" publicerades ursprungligen den 20 mars 2020. För mer info liksom fler poddar, essĂ€er och filmer, besök anekdot.se.
Wed, 10 Aug 2022 - 25min - 209 - EssaÌsommar #5 | Rom, fraÌmlingarnas stad â av Carina Burman
FĂ„ stĂ€der Ă€r lika omskrivna som Italiens huvudstad. Mycket Ă€r författat av historiska romare, men till förvĂ„nansvĂ€rt stor del har bilden av staden formats av besökares berĂ€ttelser. Mer Ă€n de flesta stĂ€der definieras Rom av sina frĂ€mlingar. Litteraturhistorikern Carina Burman vandrar genom den historiska staden och ser spĂ„ren av berömda turisters blickar. I serien EssĂ€sommar repriserar vi under juli och augusti nĂ„gra av vĂ„ra bĂ€sta ljudessĂ€er. "Rom â frĂ€mlingarnas stad" publicerades ursprungligen den 7 mars 2019. För mer info liksom fler poddar, essĂ€er och filmer, besök anekdot.se.
Wed, 03 Aug 2022 - 31min - 208 - EssaÌsommar #4 | LjudvaÌgor â av Ulf Olsson
I april 1970 möttes jazztrumpetaren Miles Davis och rockgruppen Grateful Dead för fyra spelningar pÄ Fillmore West i San Francisco. NÄgot var pÄ gÄng att hÀnda pÄ den samtida musikscenen. Jazzen och rocken nÀrmade sig varandra musikalisk, och förenades ocksÄ av ett vÀxande politiskt patos. Vad var det egentligen som hÀnde de dÀr kvÀllarna i Kalifornien? Litteraturvetaren Ulf Olsson lyssnar sig tillbaka till ett avgörande ögonblick i 1900-talets musikhistoria. I serien EssÀsommar repriserar vi under juli och augusti nÄgra av vÄra bÀsta ljudessÀer. "LjudvÄgor" publicerades ursprungligen den 2 maj 2019. För mer info liksom fler poddar, essÀer och filmer, besök anekdot.se.
Wed, 27 Jul 2022 - 35min - 207 - EssaÌsommar #3 | JĂ€rnvĂ€gsromanen â av Ă sa Arping
Under sin snart 200-Ă„riga historia har jĂ€rnvĂ€gen gĂ„tt frĂ„n förbluffande nymodighet till nedlĂ€ggningshotat fĂ€rdmedel â till Ă„terupprĂ€ttad klimatrĂ€ddare. TĂ„gresans konjunkturer gĂ„r att följa i skönlitteraturen. Litteraturhistorikern Ă sa Arping blĂ€ddrar bland tĂ„gskildringar frĂ„n förr och nu, och finner en historia som pendlar mellan myt och modernitet, frihet och fĂ„ngenskap, framsteg och förlust. I serien EssĂ€sommar repriserar vi under juli och augusti nĂ„gra av vĂ„ra bĂ€sta ljudessĂ€er. "JĂ€rnvĂ€gsromanen" publicerades ursprungligen den 28 februari 2020. För mer info liksom fler poddar essĂ€er och filmer, besök anekdot.se.
Wed, 20 Jul 2022 - 28min - 206 - EssaÌsommar #2 | Freud och kokainet â av Daniel Berg
Kokainet var 1880-talets stora modedrog. Psykoanalytikern Sigmund Freud var en av de allra första att utforska preparatet i medicinska syften och tyckte sig se ett helt nytt sĂ€tt att framkalla kĂ€nslan av normalitet. En privat tragedi fick till slut Freud att omvĂ€rdera kokainet som lĂ€kemedel â men bollen var i rullning. Drömmen om att skapa normala kĂ€nslor och beteenden pĂ„ kemikalisk vĂ€g Ă€r högaktuell Ă€nnu i vĂ„r egen tid. Ekonomihistorikern Daniel Berg spĂ„rar normalitetens droghistoria. I serien EssĂ€sommar repriserar vi under juli och augusti nĂ„gra av vĂ„ra bĂ€sta ljudessĂ€er. "Freud och kokainet" publicerades ursprungligen den 4 april 2019. För mer info liksom fler poddar essĂ€er och filmer, besök anekdot.se.
Wed, 13 Jul 2022 - 25min - 205 - EssaÌsommar #1 | Mary Wollstonecraft och revolutionen â av Lena Halldenius
Kort efter att hon hade bevittnat den franska revolutionens fasor i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Kontrasterna kunde inte ha varit större. ĂndĂ„ var det just i Sverige som Wollstonecrafts sista, stora politiska frĂ„ga vĂ€cktes: Hur förĂ€ndrar man egentligen ett samhĂ€lle? Filosofen Lena Halldenius följer Wollstonecraft pĂ„ hennes sista filosofiska resa. Under rubriken EssĂ€sommar repriserar vi under juli och augusti nĂ„gra av vĂ„ra bĂ€sta ljudessĂ€er. "Mary Wollstonecraft och revolutionen" publicerades ursprungligen den 19 februari 2019. För mer info liksom fler poddar, essĂ€er och filmer, besök anekdot.se.
Wed, 06 Jul 2022 - 33min - 204 - Special: EssÀsommar med Bildningspodden
Nu tar Bildningspodden och Anekdot-redaktionen sommarlov och Ă€r tillbaka med nya poddar, essĂ€er och filmer i september. Under sommaren kommer ni under tiden att fĂ„ lyssna pĂ„ sommarserien EssĂ€sommar. Ănda sedan Bildningspodden vĂ€xte till Bildningsmagasinet Anekdot 2019 har vi publicerat underhĂ„llande och lĂ€rorika essĂ€er, skrivna av Sveriges frĂ€msta humanioraforskare. Under sommaren kommer ni att fĂ„ höra nĂ„gra av vĂ„ra bĂ€sta texter som ljudessĂ€er. En ny essĂ€ varje vecka, hela juli och augusti. Men allra först, som inledning pĂ„ essĂ€sommaren, fĂ„r ni hĂ€r höra ett samtal med tre av vĂ„ra essĂ€skribenter â om vad som utgör en riktigt bra essĂ€, varför de skriver och vad de sjĂ€lva kommer lĂ€sa i sommar. GĂ€ster i studion filosofen Lena Halldenius, latinisten Anna Blennow och historikern David Larsson Heidenblad, alla Ă„terkommande gĂ€ster i Bildningspodden och nu aktuella som essĂ€skribenter i Bildningsboxen, Anekdots nya samarbete med Norstedts förlag. Samtalsledare: Magnus Bremmer. Ljudproducent: Urban Göransson.
Wed, 06 Jul 2022 - 40min - 203 - #149 Pastoralen
FörestÀll dig ett lantligt, sommaridylliskt landskap. En herde vallar sina fÄr i en vacker dalgÄng, mot fonden av storslagna berg som reser sig mot himlen. Allt Àr fridfullt och poetiskt. UngefÀr dÀr har du sinnebilden av pastoralen, en tradition av lantliga scener som Àr lika nÀrvarande i konsten som litteraturen och musiken. Det framstÄr lÀtt som en mossig genre, men Àr det en nidbild? Vad var det mest radikala med 1700-talets pastoraler? Och hur mycket har antikens pastoraler gemensamt med vÄr tids vurm för det lantliga? Bildningspodden tar sommarlov med en vandring genom de pastorala landskapens litteraturhistoria. GÀster i studion Àr Vera Sundin och Anna Blennow. Vera Sundin Àr litteraturvetare vid Stockholms universitet som skriver pÄ en avhandling om svenska, litterÀra pastoraler. Anna Blennow Àr lektor och docent i latin vid Göteborgs universitet, bland annat specialiserad pÄ den antika pastoralen. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden Àr en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essÀer hittar du pÄ Anekdot.se.
Wed, 15 Jun 2022 - 53min - 202 - EssĂ€: LinneÌ i Lappland â av Simon Sorgenfrei
Carl von LinnĂ© (1707-1778) Ă€r mest kĂ€nd för sitt systematiska sĂ€tt att klassificera och namnge naturen. Men intresset för flora och fauna drev LinnĂ© ut pĂ„ mĂ„nga Ă€ventyrliga resor, vilka han dokumenterade i sina resedagböcker. I maj 1732 reste LinnĂ© till SĂĄpmi, eller det omrĂ„de som han kallar Lappland. Uppdraget var att studera naturen och att bistĂ„ staten med kunskap om de samiska markerna. Men mötet med samerna skulle komma att förĂ€ndra LinnĂ©s hela vĂ€rldsbild. SIMON SORGENFREI lĂ€ser en ovanligt inspirerad resedagbok och finner civilisationskritiska strĂ„k. SIMON SORGENFREI Ă€r professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om islam i historia och nutid, och Ă€r aktuell med boken âDe kommer att vara annorlunda svenskar.â BerĂ€ttelsen om Sveriges första muslimer (Norstedts). Regissör: Lars in de Betou Redaktion: Hedvig HĂ€rnsten, Magnus Bremmer & Anna-Maria HĂ€llgren. InlĂ€sare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSà Àr en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet, dĂ€r Sveriges bĂ€sta forskare berĂ€ttar, förklarar och fördjupar. Fler essĂ€er, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du pĂ„ anekdot.se
Tue, 14 Jun 2022 - 35min - 201 - #148 Historisk fiktion
Historieböcker Àr inte lÀngre vÄr vanligaste kÀlla till att lÀra oss om historien. Biosalongerna och streamingtjÀnsterna Àr idag till brÀdden fyllda med drama i historiska miljöer. Varför Àr vÄr tid sÄ besatt av historiska fiktioner? Hur mycket genredrag har nutida tv-serier gemensamt med den historiska romanens pionjÀrverk kring sekelskiftet 1800? Var 1800-talets bild av 1700-talet densamma som vÄr tids? Och vad betyder det för vÄr historiesyn idag att vi konsumerar sÄ mycket pÄhittad historia? Bildningspodden tar tempen pÄ samtida historiska fiktioner och drar linjer till deras historiska föregÄngare. GÀster i studion Àr genusvetaren Kristina Fjelkestam, filmvetaren Tommy Gustafsson och litteraturvetaren Claudia Lindén. Samtalet leds av Magnus Bremmer. Bildningspodden Àr en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essÀer hittar du pÄ Anekdot.se.
Fri, 03 Jun 2022 - 1h 01min - 200 - Studio Anekdot: Kan sanktioner stoppa kriget i Ukraina?
Sanktioner och bojkotter Ă€r hittills omvĂ€rldens frĂ€msta vapen för att markera mot Rysslands pĂ„gĂ„ende invasion i Ukraina. Nationer och internationella organisationer stĂ€nger luftrummen för ryska flygbolag, förbjuder import av ryska varor, fryser ryska tillgĂ„ngar och sparkar ryska kulturutövare. Men hur effektiva Ă€r dessa sanktionerna egentligen? PĂ„verkar de regimen, eller drabbar de frĂ€mst rysk medborgare? Kan de verkligen sĂ€tta stopp för kriget? Studio Anekdot reder ut vad forskningen sĂ€ger om sanktioner och bojkotter i krigstid. GĂ€ster i studion Ă€r Faradj Koliev och Ludmila Pöppel. Faradj Koliev Ă€r forskare i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier, som disputerade 2018 pĂ„ en avhandling om "shaming", skambelĂ€ggande, i internationell politik. Ludmila Pöppel Ă€r professor i ryska vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad pĂ„ rysk politisk diskurs. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren Ljudteknik: Henrik Nordgren. Studio Anekdot Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se
Wed, 25 May 2022 - 27min - 199 - EssaÌ: Bilder av Tom â av Ă sa Bharathi Larsson
Harriet Beecher Stowes slaverikritiska roman Onkel Toms stuga (1852) blev en av 1800-talets stora globala boksuccĂ©er. Romanen var banbrytande i sitt sĂ€tt att gestalta slaveriets grymhet, inte minst genom bokens mĂ„nga illustrationer. Men med nya utgĂ„vor följde nya illustrationer, som blev alltmer stereotypa. Det vita samhĂ€llets illustratörer dĂ€mpade romanens progressiva bild av svarta. Konst- och mediehistorikern Ă sa Bharathi Larsson följer bildkulturen i romanens kölvatten â och ser ett 1800-tal med bĂ„de radikala och rasistiska bilder av afrikanamerikaner. Ă SA BHARATHI LARSSON Ă€r konst- och mediehistoriker vid Södertörns hoÌgskola och disputerade 2016 paÌ avhandlingen "Colonizing Fever: Race and Media Cultures in Late Nineteenth-Century Sweden". Regissör: Lars In de Betou Redaktör: Hedvig HĂ€rnsten InlĂ€sare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSà Àr en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet, dĂ€r Sveriges bĂ€sta forskare berĂ€ttar, förklarar och fördjupar. Fler essĂ€er, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du pĂ„ anekdot.se
Tue, 17 May 2022 - 32min - 198 - #147 Neutralitetspolitik
Sverige Ă€r kĂ€nt â och i vissa avseenden ökĂ€nt â för sin neutralitetspolitik. Det nĂ€mns ofta att Sverige varit i fred i 200 Ă„r, men till vilket pris? De tyska truppernas permittentresor genom Sverige under andra vĂ€rldskriget, pĂ„ vĂ€g hem frĂ„n det ockuperade Norge, har förföljt den svenska sjĂ€lvbilden. Vad innebĂ€r det egentligen att vara neutral i politisk mening? Hur hĂ€nger det ihop med "alliansfrihet"? Vad kan Hugo Grotius krigsregler frĂ„n 1600-talet lĂ€ra oss om neutralitetsprincipen? Och vad betyder Sveriges lĂ„nga tradition av neutralitet i skuggan av Ukrainakriget och de högaktuella diskussionerna kring ett svenskt medlemskap i Nato? GĂ€st i studion Ă€r Susanna Erlandsson, postdoktor i historia vid Uppsala universitet och redaktör för Historisk tidskrift. Hon disputerade 2015 pĂ„ avhandlingen "Window of opportunity: Dutch and Swedish security ideas and strategies 1942â1948". Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se.
Thu, 05 May 2022 - 58min - 197 - Studio Anekdot: Kommer NFT att revolutionera konstmarknaden?
NFT, eller Non-Funglible Tokens, har vuxit fram som ett helt nytt sĂ€tt att intyga Ă€kthet i den digitala vĂ€rlden. PĂ„ senare tid har intresset för NFT exploderat. Plötsligt sĂ€ljs digitala bilder pĂ„ apor för miljontals dollar och prestigefyllda auktionshus trĂ€ngs för att vara först pĂ„ den nya konstmarknaden. Men vad Ă€r egentligen det nya med NFT pĂ„ konstmarknaden? Reproduktioner, kopior och frĂ„gan om Ă€kthet har en lĂ„ng historia inom konsten. Redan renĂ€ssanskonstnĂ€ren Michaelangelo oroade sig för att trĂ€snittet skulle göra hans verk mindre unika. Vad Ă€r det som speciellt med ett original och sĂ„ lĂ€skigt med en kopia? Vad kan vi lĂ€ra oss av konsthistorien? Och Ă€r NFT-konst enbart en fluga â eller tröskeln mot en ny epok för konstmarknaden? Studio Anekdot diskuterar konstvĂ€rldens hetaste samtalsĂ€mne med konsthistorikern HĂ„kan Nilsson. HĂ„kan Nilsson, konsthistoriker och professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola. Hans forskning rör framförallt samtida konst, och han Ă€r Ă€ven verksam som konstkritiker vid Svenska Dagbladet. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren Ljudteknik: Henrik Nordgren. Ansvarig utgivare: Magnus Bremmer Studio Anekdot Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se
Mon, 25 Apr 2022 - 26min - 196 - #146 Charles Darwin
Den brittiske geologen och naturalisten Charles Darwin (1809-1882) Ă€r en av vetenskapshistoriens största ikoner. Hans banbrytande teorier om evolutionen och det naturliga urvalet visade hur allt liv hĂ€ngde samman. IdĂ©erna vĂ€ckte ramaskri i 1800-talets Europa och utlöste vildsinta debatter om tro och sekulĂ€rt vetande. SjĂ€lv höll sig den konfliktrĂ€dde Darwin helst pĂ„ behörigt avstĂ„nd frĂ„n all polemik. Men vad var det egentligen som Darwin hĂ€vdade? Var fick han sina teorier ifrĂ„n? Varför blev vĂ€rldsomseglingen med skeppet Beagle en sĂ„ betydelsefull upplevelse för den unge naturalisten? Och hur kommer det sig att Darwins tĂ€nkande har anvĂ€nts i sĂ„ radikalt olika syften efter hans egen död? Bildningspodden ger en introduktion till Charles Darwins liv och verk. GĂ€ster i studion Ă€r Emelie Jonsson och Petter Hellström. Emelie Ă€r litteraturhistoriker verksam vid Universitetet i Tromsö, Norge, och aktuell med boken "The Early Evolutionary Imagination: Literature and Human Nature" (Palgrave Macmillan, 2021). Petter Hellström Ă€r idĂ©historiker vid Uppsala universitet, specialiserad pĂ„ vetenskapshistoria, och och disputerade 2019 pĂ„ avhandlingen "Trees of Knowledge: Science and the Shape of Genealogy". Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se.
Fri, 22 Apr 2022 - 1h 10min - 195 - EssĂ€: Konsten att beklaga â av Johan Fredrikzon
Vad sĂ€ger man till nĂ„gon som mist en nĂ€rstĂ„ende? Vi famlar ofta efter orden nĂ€r de betyder som mest. Samtidigt finns det formuleringar som traderats i sekler för att ge tröst och visa medkĂ€nsla i dödens skugga. De har förmedlats pĂ„ ark med sorgkant eller som telegram, och skrivs pĂ„ nytt som kommentarer pĂ„ sociala medier. Men vad betyder de egentligen? Ăr det bĂ€st att vara uppriktig eller att luta sig mot konventionen? IdĂ©historikern Johan Fredrikzon tecknar kondoleansernas mediehistoria och reflekterar över konsten att beklaga. JOHAN FREDRIKZON Ă€r doktor i idĂ©historia, verksam vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Han Ă€r ocksĂ„ verksam som skribent och medverkar vĂ„ren 2022 i en antologi om dödens idĂ©historia som kommer ut pĂ„ Appell förlag.
Wed, 13 Apr 2022 - 37min - 194 - #145 Verdandis smÄskrifter (live)
Studentföreningen Verdandi blev ett intellektuellt centrum för sekelskiftets blomstrande folkbildningskultur. HĂ€r samlades politiker och filosofer, kvinnosakskvinnor och debattörer, liberaler och socialister. Det gemensamma mĂ„let var att verka för bildning. Ett av Verdandis mest bestĂ„ende arv Ă€r den smĂ„tt legendariska serie av folkbildande âsmĂ„skrifterâ som började ges ut 1888 och utkom i över 500 hĂ€ften. Ămnena spĂ€nde frĂ„n Voltaire till svampplockning, filosofi och konst till politisk opinionsbildning och gödslingsteknik. Vilket var Verdandis viktigaste bidrag till den svenska folkbildningskulturen? Hur kommer det sig att sĂ„ vitt skilda Ă€mnen ansĂ„gs ingĂ„ i genomsnittssvenskens allmĂ€nbildning? Och Ă€r arvet efter Verdandi levande idag? Veckans gĂ€ster Ă€r utbildningshistorikern Johanna Ringarp, idĂ©historikern Anders Burman och litteraturvetaren Claudia LindĂ©n. Avsnittet spelades in live inför publik i förlaget Norstedts lokaler pĂ„ Riddarholmen i Stockholm. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se.
Wed, 30 Mar 2022 - 39min - 193 - Studio Anekdot: Vem talar för "hjÀrtlandet"?
Den politiska dragkampen om landsbygden Ă€r i full gĂ„ng inför valet. Partier tĂ€vlar om att dra ner pĂ„ brĂ€nslepriser och förorda jakt i sin iver om att nĂ„ vĂ€ljare utanför storstĂ€derna. Kristdemokraternas Ebba Busch pratar om att vĂ€rna det sĂ„ kallade âhjĂ€rtlandetâ â en bortglömd landsbygd som sliter i skuggan av storstaden. Varför Ă€r politiker sĂ„ angelĂ€gna om att hitta sĂ€rskilda sĂ€tt att tala om âverklighetens folkâ? Har vi verkligen en polarisering mellan stad och land i Sverige? Och var ligger egentligen det svenska hjĂ€rtlandet? Urbanhistorikern HĂ„kan Forsell, statsvetaren Susanne Wallman LundĂ„sen och sprĂ„kforskaren Charlotta Seiler Brylla gĂ€ster Studio Anekdot. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren Ljudteknik: Henrik Nordgren. Studio Anekdot Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se
Wed, 23 Mar 2022 - 36min - 192 - #144 Antiken
Varför Ă„tervĂ€nder vi stĂ€ndigt till de gamla grekerna och romarna? Antiken Ă€r en evig referenspunkt i den vĂ€sterlĂ€ndska kulturen. Vi romantiserar och omtolkar, missbrukar och missförstĂ„r den. Men vilket Ă€r egentligen det viktigaste arvet efter antiken? Vad ska vi göra med det idag? Och vilka verk frĂ„n antiken bör varje mĂ€nniska kĂ€nna till? Bildningspodden försöker sammanfatta antiken och dess arv pĂ„ en timme - med antikhistorikerna Lovisa BrĂ€nnstedt och Ida Ăstenberg. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se.
Thu, 17 Mar 2022 - 1h 00min - 191 - EssĂ€: UndergĂ„ngspoeterna â av Sofia Roberg
Hur gĂ„r vĂ€rlden under? Tanken har fascinerat poeter i alla tider. Men visionerna om alltings slut har sett olika ut. Under 1900-talet skrevs mĂ„nga undergĂ„ngsskildringar i krigens och atomĂ„lderns skugga. Idag riktas blicken mot klimatkrisens katastrofer. Vilken funktion har egentligen poesin nĂ€r slutet rycker nĂ€rmre? Ska den fĂ„ oss att kontemplera â eller agera? Litteraturvetaren Sofia Roberg lĂ€ser litteraturhistoriens undergĂ„ngspoeter och ser ett nyvunnet intresse för jordens sĂ„rbarhet och mĂ€nniskans Ă€ndlighet i vĂ„r egen tid. SOFIA ROBERG Ă€r litteraturvetare vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet. Hon disputerade i januari 2022 pĂ„ avhandlingen "BesvĂ€rja vĂ€rlden. En ekopoetisk studie i Inger Christensens Alfabet" (Ellerströms). Roberg Ă€r ocksĂ„ verksam som poet och kulturskribent. Regissör: Lars In de Betou Redaktör: Hedvig HĂ€rnsten InlĂ€sare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSà Àr en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet, dĂ€r Sveriges bĂ€sta forskare berĂ€ttar, förklarar och fördjupar. Fler essĂ€er, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du pĂ„ anekdot.se
Tue, 15 Mar 2022 - 33min - 190 - #143 Deckare
Att sĂ€ga att deckare Ă€r populĂ€ra idag Ă€r en ordentlig underdrift. Brott och ond brĂ„d död dominerar bokmarknaden och fyller streamingtjĂ€nsterna. Men deckaren Ă€r inget samtidsfenomen. PionjĂ€rverken skrevs redan vid mitten 1800-talet och en första guldĂ„lder kom pĂ„ 1920- och 30-talen. Decennierna dĂ€refter vidgades genren till att bli den breda kriminallitteratur som idag definierar fĂ€ltet. Varför Ă€r vi sĂ„ fascinerande av mordgĂ„tor? Finns det vissa ingredienser som en deckare inte kan vara utan? Hur kommer det sig att kvinnliga författare varit sĂ„ framgĂ„ngsrika i genren och redan pĂ„ 40-talet kunde lyfta abortfrĂ„gan i mordintrigen? Hur mĂ„r egentligen den svenska deckarforskningen? Och varför finns det renar pĂ„ omslagen till Jens Lapidus italienska översĂ€ttningar? Bildningspodden försöker lösa gĂ„tan bakom deckarens vindlande historia och mĂ„ttlösa popularitet. GĂ€ster i studion Ă€r Carina Burman och Karl Berglund. Carina Burman Ă€r författare och docent i litteraturvetenskap, som just nu skriver pĂ„ en essĂ€samling om kvinnliga författare under deckarens guldĂ„lder. Karl Berglund Ă€r litteraturforskare vid Uppsala universitet och disputerade 2017 pĂ„ avhandlingen "Mordens marknad: Litteratursociologiska studier i det tidiga 2000-talets svenska kriminallitteratur". Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se.
Wed, 02 Mar 2022 - 1h 07min - 189 - Studio Anekdot: Hur maÌr riksdagsspaÌrren?
Sedan 1970-talet avgör riksdagsspĂ€rren hur mĂ„nga röster som krĂ€vs för att ett parti ska komma in i riksdagen. Men det som frĂ„n början var en grĂ€ns mot ytterkantspartier i den traditionella blockpolitiken har i dagens politiska landskap blivit en fĂ€lla för mittenpartierna. NĂ„gra fĂ„ procentenheter riskerar att fĂ„ stora och komplicerade konsekvenser för regeringsbildningen. Ăr det dags att se över riksdagens fyraprocentspĂ€rr? Hur kommer grĂ€nsen pĂ„verka vĂ€ljarbeteenden och strategiskt röstande i höstens val? Och vad kan vi lĂ€ra oss av historien? Statsvetarna Annika FredĂ©n och Jan Teorell gĂ€star Studio Anekdot. Samtalet leds av Frida Beckman. Studio Anekdot Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren Ljudteknik: Henrik Nordgren. Ansvarig utgivare: Magnus Bremmer
Fri, 25 Feb 2022 - 32min - 188 - #142 Pompeji
Pompeji Ă€r den romerska staden vid Vesuvius fot som Ă„r 79 e.Kr. ödelades under ett vulkanutbrott. PĂ„ 1700-talet upptĂ€cktes den försvunna staden, under flera meter aska, och grĂ€vdes fram. Sedan dess har Pompeji varit en tidskapsel, en ofattbart vĂ€lbevarad ruin som pĂ„ ett unikt sĂ€tt lĂ€r oss hur antikens stĂ€der sĂ„g ut. Besökaren kan varandra runt i hela stadskvarter av tavernor, badhus, idrottsarenor och privatbostĂ€der, dekorerade med mĂ„lningar sĂ„vĂ€l som graffiti. Men vad vet vi egentligen om Pompeji? Hur sĂ„g mĂ€nniskors liv i staden ut? Har den Ă€ldre arkeologiska forskningen varit för sensationalistisk nĂ€r den gjort avgjutningar av de som dog i katastrofen? Och hur lyckades det stora svenska forskningsprojektet upptĂ€cka stadens take away-matkultur? Veckans gĂ€ster Ă€r Anne-Marie Leander Touati och Henrik Boman. Anne-Marie Leander Touati Ă€r professor emerita i Antikens kultur och samhĂ€llsliv vid Lunds universitet, tidigare förestĂ„ndare för Svenska institutet i Rom och grundare av det svenska Pompejiprojektet. Henrik Boman Ă€r universitetsadjunkt i Antikens kultur och samhĂ€llsliv vid Göteborgs universitet, specialiserad pĂ„ antik arkitektur, och har ocksĂ„ varit mĂ„ngĂ„rigt verksam i det svenska Pompejiprojektet. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se.
Sat, 19 Feb 2022 - 1h 03min - 187 - EssaÌ: Lasse-Majas sexliv â av Sam Holmqvist
Lars âLasse-Majaâ Molin (1785-1845) Ă€r kĂ€nd som stortjuven i kvinnoklĂ€der. Mindre kĂ€nt Ă€r att Lasse-Maja levde stora delar av sitt liv som kvinna, ocksĂ„ under perioder befriade frĂ„n kriminalitet. I sin sjĂ€lvbiografi frĂ„n 1833 Ă„terberĂ€ttar Lasse-Maja mĂ„nga intima scener med bĂ„de kvinnor och mĂ€n. Ămsint samlevnad skildras, men Ă€ven sĂ„dant vi idag skulle tolka som sexuella relationer. Hur kan vi förstĂ„ Lasse-Majas sexliv? Med vilka ögon betraktades Lasse-Majas identitet som ömsom man, ömsom kvinna av samtiden? Och hur sĂ„g Lasse-Maja sjĂ€lv pĂ„ sex? Litteraturhistorikern Sam Holmqvist lĂ€ser Lasse-Majas sjĂ€lvbiografi och lyssnar efter sexet i konstpauserna. SAM HOLMQVIST Ă€r doktor i litteraturvetenskap och lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola. Holmqvist disputerade vid Uppsala universitet pĂ„ avhandlingen Transformationer. 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C J L Almqvist och Aurora Ljungstedt (Makadam, 2017) och skriver för nĂ€rvarande pĂ„ en biografi om Lasse-Maja. Regissör: Lars In de Betou InlĂ€sare: Sam Holmqvist Redaktör: Hedvig HĂ€rnsten Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSà Àr en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet, dĂ€r Sveriges bĂ€sta forskare berĂ€ttar, förklarar och fördjupar. Fler essĂ€er, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du pĂ„ anekdot.se
Thu, 10 Feb 2022 - 36min - 186 - #141 Lasse-Maja
Lars "Lasse-Maja" Molin (1785-1845) Ă€r kĂ€nd som stortjuven i kvinnoklĂ€der. En Robin Hood-figur som iklĂ€dd kvinnoklĂ€der drog pĂ„ Ă€ventyrliga rövarstrĂ„k genom landet â och till slut Ă„kte fast. I 28 Ă„r satt sedan Lasse-Maja pĂ„ Carlstens fĂ€stning. Lasse-Majas berömmelse har inte sĂ„ lite att göra med den egna sjĂ€lvbiografin, skriven under fĂ€ngelsetiden och en av 1800-talets stora bĂ€stsĂ€ljare. Men mytbildningen kring Lasse-Maja Ă€r stor, inte bara för att Lasse-Maja sjĂ€lv var en skrĂ€vlare av stora mĂ„tt. Vad kan vi egentligen veta om Lasse-Maja? Hur mycket av de Ă€ventyrliga historierna Ă€r sanna? Varför Ă€r det sĂ„ lite kĂ€nt att Lasse-Maja under stora delar av sitt liv levde som kvinna, ocksĂ„ under perioder helt utan kriminalitet? Vad kan sjĂ€lvbiografin lĂ€ra oss om fattiga kvinnors situation under 1800-talet? Bildningspodden ger en introduktion till ett av 1800-talets mest fascinerande livsöden. GĂ€st i studion Ă€r Sam Holmqvist, doktor i litteraturvetenskap och lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola. Holmqvist disputerade vid Uppsala universitet pĂ„ avhandlingen "Transformationer. 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C J L Almqvist och Aurora Ljungstedt" (Makadam, 2017) och skriver för nĂ€rvarande pĂ„ en biografi om Lasse-Maja. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se.
Thu, 03 Feb 2022 - 58min - 185 - Studio Anekdot: Hur varnar vi framtiden om det radioaktiva avfallet?
Imorgon den 27 januari vĂ€ntas regeringen lĂ€mna besked om hur det radioaktiva avfallet frĂ„n landets kĂ€rnkraftverk ska slutförvaras. Slutförvaringen ska vara sĂ€ker för mĂ€nniskor i minst 100 000 Ă„r â men hur ska vi varna framtida generationer om var det farliga avfallet finns? Kan vi ens förestĂ€lla oss en kommunikation med generationer hundratusentals Ă„r framĂ„t i tiden? FrĂ„gan sysselsĂ€tter just nu internationella organisationer, forskare och till och med konstnĂ€rer. Har ord eller symboler störst chans att kunna föra fram budskapet? Vilka material överlever bĂ€st över tid? Och vad kan vi lĂ€ra oss av historiska försök att varna framtida generationer om farligheter, som exempelvis sarkofagernas förbannelser? Studio Anekdot djupdyker i slutförvaringens hisnande kommunikationsutmaningar. GĂ€ster i studion Ă€r Ola Wikander och Anna Storm. Ola Wikander Ă€r sprĂ„k- och religionshistoriker vid Lunds universitet och författare till bland annat Ett hav i mĂ€ktig rörelse (Nordstedts, 2019). Han anlitades 2015 av Svenskt KĂ€rnbrĂ€nslehantering AB (SKB) för att studera utmaningarna med att överföra information om slutförvar för radioaktivt avfall till framtida generationer. Anna Storm Ă€r professor i teknik och social förĂ€ndring vid Institutionen för Tema vid Linköpings universitet. Hon har en bakgrund inom teknikhistoria och har Ă€ven Ă€gnat sig Ă„t industrihistoria och industriellt kulturarv. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Klippning: Anna Allergren Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se
Wed, 26 Jan 2022 - 33min - 184 - #140 Friedrich Nietzsche
NĂ€r gud Ă€r död och inga absoluta vĂ€rden gĂ„r att luta sig emot, vad ska mĂ€nniskan göra dĂ„? Den tysk-schweiziske filsofen Friedrich Nietzsche (1849-1900) placerade mĂ€nniskan i just detta tillstĂ„nd â och skrev en bĂ„de livsbejakande och uppfordrande filosofi som svar. Nietzsche ville att mĂ€nniskan skulle bejaka bĂ„de livskraft och mörker, och stĂ€llde höga krav pĂ„ hennes kraft och moraliska omdöme. Vad gĂ„r Nietzsches mest inflytelserika teorier ut pĂ„? Och vad kan hans tankar sĂ€ga oss idag? Bildningspodden ger en introduktion till Nietzsches liv och verk, frĂ„n ungdomsĂ„ren och genombrottet med Tragedins födelse (1872) till det ökĂ€nda sammanbrottet i Turin 1889 och de sista febriga fragmenten. GĂ€st i studion Ă€r Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han Ă€r aktuell med essĂ€samlingen "I förnuftets skugga. EssĂ€er om Nietzsches filosofi" och som medredaktör till Nietzsches samlade skrifter, ett utgivningsprojekt som pĂ„gĂ„tt i över 20 Ă„r och just kommit till sitt slut med det sista bandet âEfterlĂ€mnade anteckningarâ. BĂ„da titlarna utkommer pĂ„ Brutus OÌstlings BokfoÌrlag Symposion. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se.
Wed, 22 Dec 2021 - 1h 04min - 183 - Studio Anekdot: Personlighetstester â bluff eller vetenskap?
VĂ„r tid Ă€r besatt av personligheter. Idag finns en uppsjö av tester som ska visa om du Ă€r introvert eller extrovert, lagspelare eller ensamvarg, om din personlighet Ă€r röd, blĂ„ eller grön. Du gör dem om du söker jobb, anvĂ€nder en dejtingapp eller kanske bara av ren nyfikenhet. Personlighetstester blir alltmer frekventa och inflytelserika â men hur mycket kan de hĂ€r testerna sĂ€ga om oss egentligen? Hur vetenskapliga Ă€r de? Och vad sĂ€ger vĂ„r iver att göra dem om vĂ„r samtid? GĂ€ster i studion Ă€r Karin Villaume, Carin FranzĂ©n och Bo Melin. Karin Villaume Ă€r beteendevetare, folkhĂ€lsovetare och forskare vid Karolinska institutet och Mayo Clinic i USA. Carin FranzĂ©n Ă€r professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet. Bo Melin Ă€r professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se
Thu, 16 Dec 2021 - 31min - 182 - #139 Humor
Redan de gamla grekerna visste hur man drog en bra vits. Att se nĂ„gon ramla eller slĂ€ppa sig i en allvarlig situation har sannolikt alltid lockat till skratt. VĂ„rt behov av att skratta tycks djupt mĂ€nskligt. Men gĂ„r det att förklara varför vi tycker vi saker och ting Ă€r roliga? Vad kan humorn i sĂ„ fall sĂ€ga om oss som mĂ€nniskor? Varför var Bibeln en viktig milstolpe i humorns historia? Och har vĂ„r egen samtid blivit alltför humorlös? Bildningspodden pratar allvar om humorns idĂ©- och filosofihistoria. GĂ€st i studion Ă€r Ola Sigurdson, professor i tro- och livsĂ„skĂ„dningsvetenskap vid institutionen för litteratur, idĂ©historia och religion vid Göteborgs universitet. Han Ă€r aktuell med det nĂ€rmare 1400 sidor tjocka trebandsverket Gudomliga komedier (GlĂ€nta, 2021), om humorns idĂ©historia och filosofi, och Ă€r nybliven ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien. Sigurdson Ă€r Ă€ven verksam som skribent i dagspress och kulturtidskrifter. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden Ă€r en del av ANEKDOT â det digitala bildningsmagasinet, dĂ€r Sveriges frĂ€msta humanioraforskare berĂ€ttar, förklara Avsnittsbilden Ă€r en illustration ur George Vaseys bok "The Philosophy of Laughter and Smiling" (1875). Foto: Wikimedia Commons.
Wed, 01 Dec 2021 - 1h 00min - 181 - #138 MiljoÌfraÌgans historia
MĂ€nniskans blick pĂ„ miljön Ă€r urĂ„ldrig. Och medvetna om förĂ€ndringar i naturen har vi varit i Ă„tminstone ett par tusen Ă„r. Men nĂ€r började vi förstĂ„ att naturen Ă€r hotad och att vi sjĂ€lva har en del i miljöförstöringen? NĂ€r blev miljön en politisk frĂ„ga? Och hur tĂ€tt hĂ€nger det ihop med dagens stora mobilisering mot klimathotet? Bildningspodden tecknar miljömedvetenhetens moderna historia, frĂ„n efterkrigstidens pionjĂ€rer till 70-talets stora folkrörelser och vĂ„r tids Greta-effekt. GĂ€st i studion Ă€r David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet och aktuell med boken Den gröna vĂ€ndningen. En ny kunskapshistoria om miljöfrĂ„gornas genombrott under efterkrigstiden (Nordic Academic Press, 2021). Heidenblad Ă€r bitrĂ€dande förestĂ„ndare för Centrum för kunskapshistoria och driver sedan ett antal Ă„r en blogg om akademiskt skrivande, som utkommit i bokform bĂ„de pĂ„ svenska och engelska. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se.
Thu, 18 Nov 2021 - 53min - 180 - Studio Anekdot: Har demokratin blivit ett problem för klimatet?
Allt oftare hörs nu röster som sĂ€ger att det redan Ă€r för sent att rĂ€dda klimatet. NĂ€r den internationella klimatkonferensen COP26 gick av stapeln möttes den av skepsis frĂ„n klimataktivister, som menade att radikala Ă„tgĂ€rder behöver ersĂ€tta utdragna förhandlingar. Demokratin r för lĂ„ngsam, för byrĂ„kratisk, för fyrkantig för att rĂ€dda klimatet. Men stĂ€mmer det verkligen? MĂ„ste vi runda demokratin för att stoppa annalkande klimatkatastrofer? Finns det annars sĂ€tt att pĂ„skynda den demokratiska processen? Studio Anekdot tar tempen pĂ„ klimatets demokratiska status. GĂ€ster i avsnittet Ă€r Folke Tersman och Sverker Jagers. Folke Tersman Ă€r professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och lĂ€rostolsprofessor vid Institutet för framtidsstudier. Han utkom nyligen med boken "Folk & vilja: Ett försvar av demokratin i vĂ„r tid" (Fri Tanke förlag, 2020), författad tillsammans med Torbjörn TĂ€nnsjö. Sverker Jagers Ă€r professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, gĂ€stprofessor vid LuleĂ„ tekniska universitet och specialiserad inom miljöpolitik. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ Anekdot.se
Thu, 18 Nov 2021 - 43min - 179 - #137 Paris (live)
Paris har lĂ€nge varit en kulturmetropol. Ănda sedan medeltiden har det intellektuella livet varit vĂ€rldsledande â den estetiska strĂ„lglansen och det franska modet Ă„tminstone sedan 1600-talets hovkultur. FrĂ„n sekelskiftet 1900 blev Paris den sjĂ€lvklara hemvisten för alla konstnĂ€rer, författare, modeskapare och musiker vĂ€rda namnet. Varför har staden haft en sĂ„dan dragningskraft? Och vilka Ă€r de viktigaste historiska pusselbitarna till att förklara hur Paris blev den stad den blev? GĂ€ster Ă€r Cecilia Rosengren och Paula von Wachenfeldt. Paula von Wachenfeldt Ă€r docent i modevetenskap, med bakgrund som forskare i fransk litteratur, och har under flera Ă„r gett kursen âModets roll i fransk kulturhistoriaâ vid Stockholms universitet. Cecilia Rosengren Ă€r docent i idĂ©historia, specialiserad pĂ„ tidigmodern kulturhistoria och aktuell med den helt nya kursen âParis som idĂ©historisk miljö under 800 Ă„râ vid Göteborgs universitet. Avsnittet spelades in live pĂ„ Nordiska museet den 27 oktober, under en modehistorisk helkvĂ€ll knuten till utstĂ€llningen "Nordens Paris â om NK:s franska damskrĂ€dderi, 1902-1966". Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden Ă€r en del av ANEKDOT â det digitala bildningsmagasinet, dĂ€r Sveriges frĂ€msta humanioraforskare berĂ€ttar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ anekdot.se.
Wed, 03 Nov 2021 - 44min - 178 - Studio Anekdot: Har rykten fÄtt oförtjÀnt dÄligt rykte?
Under den senaste tiden har vi sett flera uppmĂ€rksammade förtalsfall cirkulera i media. Det har handlat om husaffĂ€rer, kontroversiella tweets och vittnesmĂ„l i kölvattnet efter metoo. Har det offentliga samtalsklimatet blivit mer grĂ€nslöst â eller Ă€r vi bara mer lĂ€ttkrĂ€nkta idag? Och vilket ansvar har egentligen de etablerade medierna i rykteskarusellen? Det sĂ€gs ibland att medierna riskerar bli megafoner för rykten. Men att rĂ€tt kunna ta tempen pĂ„ samtidens ryktesspridning har ocksĂ„ varit en viktig uppgift inom journalistiken Ă€nda sedan 1700-talet. Studio Anekdot diskuterar förtalets natur och ryktets mediehistoria med Mia-Marie Hammarlin. Mia-Marie Hammarlin Ă€r docent i etnologi och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon har forskat om mediedrev och ryktesspridningens roll i journalistiken, och bedriver just nu ett forskningsprojekt om vaccinationskritik. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör och projektledare: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet, dĂ€r Sveriges frĂ€msta humanioraforskare berĂ€ttar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ anekdot.se.
Fri, 29 Oct 2021 - 30min - 177 - #136 Jaget
âJagâ Ă€r ordet vi anvĂ€nder för att tala om oss sjĂ€lva. Men frĂ„gan om vad ett "jag" verkligen Ă€r har sysselsatt filosofin i flera hundra Ă„r. Har jaget en historia? Varför Ă€r vĂ„r kultur sĂ„ jag-fixerad â i allt frĂ„n sociala medier till sjĂ€lvbiografisk skönlitteratur? Och vad kan Ă€ldre tĂ€nkare som Descartes och Montaigne lĂ€ra oss om hur vi framstĂ€ller oss sjĂ€lva pĂ„ Instagram? Bildningspodden synar jaget i sömmarna och tecknar jagets litteratur- och idĂ©historia. GĂ€st i studion Ă€r Carin FranzĂ©n, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, tidigare Linköpings universitet. Hon Ă€r bland annat specialiserad pĂ„ psykoanalytisk teori och tidigmodern litteratur, och Ă€r författare till boken NĂ€r vi talar om oss sjĂ€lva. Nedslag i subjektivitetens historia frĂ„n Montaigne till NorĂ©n (Ariel förlag). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden Ă€r en del av ANEKDOT â det digitala bildningsmagasinet, dĂ€r Sveriges frĂ€msta humanioraforskare berĂ€ttar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ anekdot.se. Avsnittsbilden visar Parmigianinos "SjĂ€lvportrĂ€tt i en konvex spegel", ca 1524 (Wikimedia commons).
Thu, 21 Oct 2021 - 49min - 176 - Smakprov: Verket #4 BebaÌdelsen â av Sigrid Blomberg
Ăgonblicket dĂ„ jungfru Maria blir havande med Jesusbarnet Ă€r en av den kristna konsthistoriens viktigaste och mest gestaltade motiv. I Sigrid Blombergs skulptur "BebĂ„delsen" (1899) Ă€r varken Ă€ngeln Gabriel eller nĂ„gon symbol för den heliga anden nĂ€rvarande â endast Maria, knĂ€böjd och ensam med sin upplevelse. Blombergs skulptur var det första verket av en kvinnlig skulptör som köptes in till Nationalmuseum 1900. "BebĂ„delsen" var en av sin tids de mest Ă€lskade skulpturer, men föll i glömska under stora delar av 1900-talet. Nu finns det Ă„ter att se i Nationalmuseums skulpturgĂ„rd. Varför glömdes verket bort? Vem var Sigrid Blomberg? Hur skiljer sig hennes bebĂ„delsescen frĂ„n genrens konvetioner? Finns det rentav en erotisk dimension i Blombergs gestaltning? Allt diskuteras i det senaste avsnittet av klassikerpodden Verket. GĂ€ster i studion Ă€r Jessica Sjöholm Skrubbe och Per Hedström. Jessica Sjöholm Skrubbe Ă€r docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad pĂ„ offentlig konst och skulptur. Per Hedström Ă€r konsthistoriker och utstĂ€llningschef pĂ„ Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Samtalsledare: Anna Jansson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Det hĂ€r Ă€r ett smakprov av klassikerpodden Verket. Podden produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Lyssna pĂ„ Anekdot.se eller i Verkets egen poddkanal, dĂ€r poddar finns.
Tue, 12 Oct 2021 - 34min - 175 - Studio Anekdot: VarfoÌr haÌrdare straff?
FrĂ„gan om strĂ€ngare straff har tagit allt mer plats i det politiska samtalet. Under hösten har debatten blossat upp igen och det ser ut att bli het valfrĂ„ga i nĂ€sta Ă„rs riksdagsval. Men vad sĂ€ger forskningen? Leder hĂ„rdare straff verkligen till mindre kriminalitet? Och vad Ă€r det egentligen vi vill uppnĂ„ med ett straff â vill vi skydda, rehabilitera eller avskrĂ€cka? Studio Anekdot ger fördjupande perspektiv pĂ„ en högaktuell debatt. GĂ€ster i studion Ă€r Alva StrĂ„ge och Felipe Estrada. Alva StrĂ„ge Ă€r doktor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet och disputerade 2019 pĂ„ en moralfilosofisk avhandling om straffberĂ€ttigande. Felipe Estrada Ă€r professor i kriminologi vid Stockholms universitet, specialiserad pĂ„ segregation, kriminalpolitik och ungdomsbrottslighet. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör och projektledare: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet, dĂ€r Sveriges frĂ€msta humanioraforskare berĂ€ttar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ anekdot.se.
Thu, 07 Oct 2021 - 40min - 174 - #135 Brottslingen
Historien Ă€r full av inbrottstjuvar, mördare, snattare, sexförbrytare och andra brottslingar. Har de nĂ„got gemensamt? Eller Ă€r historiens missdĂ„dare allra mest en spegel mot hur vĂ„r syn pĂ„ rĂ€tt och fel förĂ€ndrats? Bildningspodden diskuterar brottslingens historia. NĂ€r skedde historiens första brott? Vad gör en mĂ€nniska till en brottsling? Och vilka Ă€r de vanligaste fördomarna om dagens brottslighet? GĂ€ster i studion Ă€r Annika SandĂ©n och Felipe Estrada Dörner. Annika SandĂ©n Ă€r docent i historia, förlagsredaktör och författare till flera uppmĂ€rksammade böcker om 1600-talets kulturhistoria. Felipe Estrada Dörner Ă€r professor i kriminologi vid Stockholms universitet, specialiserad pĂ„ segregation, kriminalpolitik och ungdomsbrottslighet. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden Ă€r en del av ANEKDOT â det digitala bildningsmagasinet, dĂ€r Sveriges frĂ€msta humanioraforskare berĂ€ttar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ anekdot.se.
Wed, 06 Oct 2021 - 52min - 173 - Smakprov: Verket #3 Doktor Glas
TvĂ„ mĂ€n, en kvinna, ett mord. Hjalmar Söderbergs roman "Doktor Glas" frĂ„n 1905 fortsĂ€tter att fĂ„nga lĂ€sare med sin berĂ€ttelse om kĂ€rlek, moral och det ofattbara i att nĂ„gon lugnt kan bestĂ€mma sig för att döda en annan mĂ€nniska. Ett kvavt och sommarhett Stockholm bildar bakgrund till ett mĂ€nskligt drama som har inspirerat till mĂ„nga vidarediktningar och dramatiseringar. Vad ville Hjalmar Söderberg egentligen sĂ€ga med romanen? Och hur ska vi förstĂ„ den idag? Författaren Ellen Mattson och litteraturforskaren Maria Wahlström samtalar med Paulina Helgeson om den gĂ„tfulle doktor Glas och hans stundvis undflyende dagbok i senaste avsnittet av klassikerpodden Verket. Samtalsledare: Paulina Helgeson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson. Inspelningsteknik: PĂ€r Nordlund. Producent: Magnus Bremmer Verket â en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ anekdot.se.
Wed, 29 Sep 2021 - 38min - 172 - #134 Toni Morrison
Toni Morrison (1931-2019) kallas ibland för USA:s nationalförfattare. FrĂ„n debuten 1970 odlade hon ett författarskap som mĂ„nga anser hör till den moderna litteraturens allra viktigaste. I bok efter bok gestaltade Morrison pĂ„ ett banbrytande sĂ€tt den afrikan-amerikanska erfarenheten och historien. Romanen var Morrisons frĂ€msta uttrycksform, men hon skrev Ă€ven noveller, poesi, litteraturkritik, barnböcker och till och med ett operalibretto. 1993 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur. Bildningspodden ger en introduktion till Toni Morrisons rika författargĂ€rning och fördjupar sig i romanen "Ălskade" (Beloved, 1987), ofta ansedd som hennes stora mĂ€sterverk och av New York Times utsedd till det sena 1900-talets bĂ€sta amerikanska roman. GĂ€ster i studion Ă€r Judith Kiros och Alice Sundman. Judith Kiros Ă€r författare, litteraturkritiker och doktorand i litteraturvetenskap vid Karlstad universitet. Alice Sundman Ă€r fil. dr i engelsk litteratur vid Stockholms universitet, disputerad pĂ„ en avhandling om Toni Morrison som inom kort utkommer som bok, "Toni Morrison and the Writing of Place" (Routledge, 2022). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden Ă€r en del av ANEKDOT â det digitala bildningsmagasinet, dĂ€r Sveriges frĂ€msta humanioraforskare berĂ€ttar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ anekdot.se.
Wed, 22 Sep 2021 - 58min - 171 - Smakprov: Verket #2 Karl XII:s likfaÌrd â av Gustaf Cederström
MĂ„nga kĂ€nner igen den frĂ„n sina skolböcker i historia. Knappast nĂ„gon annan mĂ„lning har gestaltat den svenska stormaktstidens slut lika ikoniskt. Gustaf Cederströms "Karl XII:s likfĂ€rd" frĂ„n 1884 hör till den svenska konsthistoriens stora klassiker. PĂ„ senare Ă„r har den blivit alltmer politiskt laddad. Vad Ă€r det som har gjort Cederströms mĂ„lning sĂ„ omtalad? Hur historiskt korrekt Ă€r skildringen av soldaterna som bĂ€r hem sin kung pĂ„ en bĂ„r? Ăr det ens en bra mĂ„lning? Och hur talar den till oss idag? GĂ€ster i studion Ă€r Martin Olin, konsthistoriker och forskningschef pĂ„ Nationalmuseum, och Anna Maria Forssberg, historiker specialiserad pĂ„ stormaktstiden och verksam vid Vasamuseet. Samtalsledare: Anna Jansson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket â en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ anekdot.se.
Tue, 14 Sep 2021 - 40min - 170 - Smakprov: Verket #1 I roÌrelse - av Karin Boye
"Den mĂ€tta dagen, den Ă€r aldrig störst. / Den bĂ€sta dagen Ă€r en dag av törst". Karin Boyes dikt "I rörelse" frĂ„n 1927 Ă€r en av den svenska poesins mest igenkĂ€nda och Ă€lskade dikter. Och sannolikt den enda dikt som hjĂ€lpt ett svenskt fotbollslag till VM-brons i fotboll. Boye skrev dikten som del av en radikal studentrörelse, fylld av framtidstro. Men dikten har genom Ă„ren tolkats pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt. Vad Ă€r det som gör den hĂ€r dikten sĂ„ stark? Och vilken plats har den i Karin Boyes viktiga författarskap? PremiĂ€ravsnittet av Verket gĂ€stas av Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till ett flertal uppmĂ€rksammade författarbiografier, inte minst "Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv" (Wahlström & Widstrand, 2017). Samtalsledare: Paulina Helgeson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson. Inspelningsteknik: PĂ€r Nordlund. Producent: Magnus Bremmer Verket â en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ anekdot.se.
Tue, 14 Sep 2021 - 34min - 169 - Ny podd! Verket â en podd om klassiker
Har du nĂ„gonsin funderat över vad som gjort en historisk mĂ„lning, roman eller dikt till en klassiker? Ett sĂ„nt dĂ€r verk som gĂ„r genom historien, hittar nya lĂ€sare och betraktare och stĂ€ndigt nya sĂ€tt att tala till oss? I den helt nya podden Verket â en podd om klassiker diskuteras, upplevs och analyseras nĂ„gra av kulturhistoriens viktigaste mĂ€sterverk. Vad handlar alla dessa verk om och vad kan de egentligen sĂ€ga oss idag? I den hĂ€r förintervjun berĂ€ttar programledarna Anna Jansson och Paulina Helgeson om vad podden kommer att innehĂ„lla â och diskuterar vad en klassiker egentligen Ă€r. I samtal med Magnus Bremmer. Verket â en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ anekdot.se.
Tue, 14 Sep 2021 - 12min - 168 - Studio Anekdot: 11 september - tjugo Är efterÄt
Attacken mot USA den 11 september 2001 brukar rĂ€knas som det största terrorattentatet i vĂ€rldshistorien. Bilderna av planen som trĂ€ffade tvillingtornen pĂ„ Manhattan i New York kablades ut i internationella medier och chockade vĂ€rlden. HĂ€ndelsens politiska, sociala och kulturella efterverkningar Ă€r svĂ„ra att överblicka. Hur ska vi förstĂ„ den hĂ€r hĂ€ndelsen nĂ€r vi nu ser tillbaka, 20 Ă„r senare? Var attackerna den 11 september början pĂ„ en ny epok, som ofta pĂ„stĂ„s â eller snarare slutet pĂ„ en hĂ€ndelsekedja som började lĂ„ngt tidigare? Vilken betydelse hade det att attentatet, via mediernas livesĂ€ndningar, flyttade in i folks vardagsrum? Och hur hĂ€nger attentatet egentligen ihop med USA:s aktuella uttĂ„g ur Afghanistan? Allt diskuteras i premiĂ€ravsnittet av Bildningspoddens nya aktualitetsmagasin, Studio Anekdot. GĂ€ster i studion Ă€r Frida Stranne, Mohammad Fazlhashemi och Stefan Jonsson. Frida Stranne Ă€r doktor i freds- och utvecklingsforskning och lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, samt affilierad forskare vid Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet. Mohammad Fazlhashemi Ă€r professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Stefan Jonsson Ă€r litteraturvetare och professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör och projektledare: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot Ă€r en del av Anekdot â det digitala bildningsmagasinet, dĂ€r Sveriges frĂ€msta humanioraforskare berĂ€ttar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ anekdot.se.
Thu, 09 Sep 2021 - 36min - 167 - Nyhet! Bildningspodden presenterar Studio Anekdot â med Frida Beckman
Idag Àr det premiÀr för Studio Anekdot, ett helt nytt aktualitetsmagasin i Bildningspoddens kanal. Studio Anekdot bjuder en gÄng i mÄnaden pÄ ett halvtimmeslÄngt samtal dÀr Sveriges frÀmsta forskare diskuterar aktuella hÀndelser och fenomen. HÀr nyanseras brinnande debatter, ges bakgrunder till aktuella konflikter och analyseras samtida tendenser. Samtalen leds av Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap och ny redaktionsmedlem pÄ Anekdot. I det hÀr specialavsnittet berÀttar programledaren Frida Beckman om tankarna bakom det nya samtalsformatet och vad lyssnarna kan förvÀnta sig. I samtal med Magnus Bremmer.
Thu, 09 Sep 2021 - 06min - 166 - #133 Utvandringen
Under andra halvan av 1800-talet lĂ€mnade 1,3 miljoner mĂ€nniskor Sverige för att söka lyckan i Nordamerika. Vad som till en början mest var fattiga bönder pĂ„ jakt efter bördig jord blev snart en massflykt av en stor del av Sveriges unga befolkning. Det befarades att Sverige skulle utarmas. Men vad Ă€r egentligen sant om den stora utvandringen? Forskning visar att utvandringen ofta blev lyckosam bĂ„de för de som reste och för de som stannade kvar. Bildningspodden blickar tillbaka pĂ„ en fascinerande period i svensk historia och sammanfattar 40 Ă„r av nordisk emigrationsforskning. GĂ€ster i studion Ă€r Mounir Karadja och Dag Blanck. Mounir Karadja Ă€r docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och har studerat de kulturella och ekonomiska effekterna som den stora emigrationen till Nordamerika hade pĂ„ svenska stĂ€der. Dag Blanck Ă€r professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, specialiserad pĂ„ svensk immigration i USA och svensk-amerikanska relationer. Bildningspodden Ă€r en del av ANEKDOT â det digitala bildningsmagasinet, dĂ€r Sveriges frĂ€msta humanioraforskare berĂ€ttar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essĂ€er hittar du pĂ„ anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.
Wed, 01 Sep 2021 - 53min
Podcast simili a <nome>
- ITALIA ITALIANI E ITALIANERIE - Italian language podcast All you can Italy
- Bossa Nova Cintia Mariana Lima Chaves
- El Partidazo de COPE COPE
- Dante Gebel Live Dante Gebel
- Dj candela Metiendo fuego Djcandela
- RETROMIX DJ GIAN
- Vevo ReggaetĂłn Podcast DJ GQ
- Dr. Armando Alducin Podcast Dr. Armando Alducin
- Miguel Angel Cornejo ertruji
- Es la Mañana de Federico esRadio
- Practicando Ingles Intermedio Franky Jose
- MĂĄs Cumbia jose Luis Arcos
- Dante Gebel MedioLunatico
- MĂșsica Cristiana Mx MĂșsica Cristiana Mx
- Los Cuentos de Pancho Madrigal Pancho MadrigalÂź
- Podcast Toby Jr. Pastor Toby Jr.
- El Verdadero Amor Radio Ebenezer RD
- La Mano Peluda Radio FĂłrmula
- Radio YSKL Radio YSKL
- Solo Salsa Ricky Montana
- JOSE JOSE EN NOCHE DE ROMANCE ENERO 2018 sorita67
- VICENTE FERNANDEZ EN NOCHE DE ROMANCE sorita67
- TED Talks Daily TED
- Sugel Michelen on SermonAudio Unknown
Altri podcast di Scienza e Medicina
- Vetenskapsradion Sveriges Radio
- Vetenskap och hÀlsa Lunds universitet, Malmö universitet och Region SkÄne
- SprÄket Sveriges Radio
- Allt du velat veta Acast - Fritte Fritzson
- Medicinvetarna Karolinska Institutet
- Planetary Radio: Space Exploration, Astronomy and Science The Planetary Society
- I hjÀrnan pÄ Louise Epstein Sveriges Radio
- Forschung aktuell Deutschlandfunk
- Dick Harrison svarar Sveriges Radio
- Vetenskapsradion Historia Sveriges Radio
- Unexplained iHeartPodcasts
- Dumma MÀnniskor Acast - Lina ThomsgÄrd och Björn Hedensjö
- ÙŸŰ§ŰŻÚ©ŰłŰȘ ۹۰۱۟ێ Ù Ú©Ű±Û - azarakhsh mokri nimac
- Das Wissen | SWR SWR
- Odla med P1 Sveriges Radio
- The Matt Walker Podcast Dr. Matt Walker
- Naturmorgon Sveriges Radio
- ZEIT WISSEN. Woher weiĂt Du das? ZEIT ONLINE
- Hidden Brain Hidden Brain, Shankar Vedantam
- Aha! Zehn Minuten Alltags-Wissen WELT