Naturmorgon

Vi träffar författaren till Insekternas planet i Ås utanför Oslo, och naturbevakaren Alf Kjellström vid Storulvån i Jämtlandsfjällen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur får man en bok om insekter att bli en internationell bestseller? Det frågar vi Anne Sverdrup- Thygeson, författare och professor i bevarandebiologi vid universitetet i Ås i Norge. Hennes ”Insekternas planet” gavs ut på norska 2018 och har sedan dess översatts till över 25 olika språk, och hon har följt upp succén med böcker om skog och biologisk mångfald. Vår reporter Lisa Henkowträffar Anne-Sverdrup Thygeson på hennes arbetsplats på Norges miljö- och biovetenskapliga universitet för att höra varifrån hennes insektsintresse kommer, varförElsa Beskows böcker är en inspirationkälla och hur hon ser på ansvaret att som forskare bidra med kunskap kring hur vi kan stoppa artutrotningen.

Vi taross till en annan arbetsplats, nämligen Jämtlandsfjällen, där Alf Kjellströmjobbat som naturbevakare i 30 år. Nu går han i pension och samtalar med Joacim Lindwallom vad de många åren i fjällen har betytt för honom.

Så här på senhösten surrar det faktiskt fortfarande av insekter på vissa platser, och runt vissa växter. Murgrönan blommar väldigt sent på säsongen och ger en viktig sista måltid åt exempelvis blomflugor. Det har Gudrun Tiberg i Göteborg lagt märke till, och vi ber entomologen Mikael Sörensson berätta mer om detta fenomen.

Vad händerom en snok träffar på en huggorm? Det undrar tioårigaSandra Ekstam från Stockholm. Vi skickar frågan vidare till ormforskaren Ludvig Palmheden.

Det dignarav rönnbär på sina håll i landet. Favoritmat för den färgstarka fågeln tallbit. Och det börjar pratas om att det i höst kan bli en så kallad tallbits-invasion. Vi har frågat er som lyssnar om ni har sett tallbitar, och vi ringer upp fågelskådaren Annika Rastén för att få veta mer om fågeln som alltså dyker upp då och då, och har väldigt vackra läten.

I veckans kråkvinkel förundras Jenny Berntson Djurvall över hur det egentligen går till när ett träd fäller sina löv.

Programledareär Mats Ottosson.

En revolution. Så beskriver Fredrik Ronquist DNA-metoden som snabbt kan beskriva artrikedom. Och så lär vi känna fiskgjusen, storlommen och malen i sjön Båven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vår fältreporterLena Näslund finns vid sjön Båven i Sörmland tillsammans med konstnären och författaren Mats Gärling. I boken ”Båven – insjö i förändring” beskriver han livet i och runt klarvattensjön han följt sedan han var liten pojke. Det blir fokus på fiskgjuse, storlom och den sägenomspunna fisken mal – för att nämna några arter.

Hur mångainsektsarter finns det i Sverige? Nu finns det ett snabbare sätt än tidigare för att få svar på den kniviga frågan – och inte minst för att upptäcka de många arter som vi tidigare inte känt till. Naturmorgons reporter Lisa Henkow har träffat entomologiprofessor Fredrik Ronquistsom utvecklat en DNA-metod för att få reda på vilka insektsarter som finns på en viss plats. Han säger själv att det är det mest revolutionerande han varit med om under sin karriär – en möjlighet att äntligen få koll på den mångfald som finns och därmed ge oss möjlighet att bevara den.

Och just nu pågår ett globalt möte om den biologiska mångfalden, COP16, i Cali i Colombia. Det är en fortsättning på det möte som hölls 2022 i Montreal, och där beslut togs om att skydda 30 procent av världens natur innan 2030. Nu ska det bestämmas hur det ska gå till. Vi pratar medSara Sällström från Vetenskapsradion som precis har anlänt till Cali för att bevaka mötet.

Det drarihop sig till Halloween och fladdermössen dyker upp i alla former och färger just nu. Men varför har just fladdermöss blivit en symbol för skräck? Vi pratar med fladdermusexpertenJohan Eklöf som just nu befinner sig i Nya Zeeland för att delta i en konferens om ljusföroreningar.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Skogsägaren Martina Röed berättar om hur krångligt det kan vara att vilja bruka skogen hyggesfritt. Och så letar vi hösttecken med Didrik Vanhoenacker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan. Men det finns också mycket roligt att titta på just på hösten. Morgonens fältreporter Lisa Henkow tillbringar morgonen med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker i omgivningarna runt hans arbetsplats Naturhistoriska riksmuseet. De har öron och ögon öppna för allt från svamp till höstliga fågelläten, och förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin. 

Och så har Naturmorgons reporter Mats Ottosson gått på djupet med hur krångligt det kan vara att som enskild skogsägare vilja bruka sin skog på något annat vis än den etablerade hyggesmodellen. Att få hjälp från de stora skogsägarföreningarna har varit svårt. Som skogsägaren Martina Röed säger: ”Jag har varit så ledsen emellanåt”. Men nu är något på väg att hända. Skogsägarföreningarna har börjat inse hur stort intresset för mer naturanpassade skötselmetoder faktiskt är.

Vad har utdöda ormstjärnor gemensamt med stenhård dödsmetallmusik? Jo, en gemensam länk är paleontologiprofessorn och dödsmetallfantasten Mats E Eriksson vid Lunds universitet. När han och hans kollegor upptäckte tidigare okända arter av ormstjärnor i över 400 miljoner år gamla fossil fick de också möjligheten att namnge arterna. Det blev en kronologisk historia, från Led Zeppelinoch framåt. Mats favoritart är Ophiopetagno immolation, döpt efter det amerikanska dödsmetallbandet Immolation.

Vi har passerat mitten av oktober och frågar Naturmorgons lyssnare efter de bästa hösttecknen. När tranorna vänder söderut, ormbunkarna skiftar färg och det är tid att få leta nya sköldmossor, är några av svaren.

I veckans kråkvinkel gruvar sig författaren Mikael Niemiför att gå vilse.

Programledareär Joacim Lindwall.

Ett temaprogram om ålen. Om dess märkliga levnadssätt, varför det finns så mycket färre ålar nu för tiden och vad som görs för att hjälpa den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En gång var den europeiska ålen troligtvis vår allra vanligaste insjöfisk, i alla fall om man räknar i biomassa. Visst finns det fortfarande ål, men den har minskat så kraftigt att den numera är akut hotad, både i Sverige och internationellt.

Vi ägnar hela programmet åt ålen, denna mytiska fisk som föds i Sargassohavet, förs till Europa med havsströmmarna, vandrar upp i vattendrag i exempelvis Sverige, förvandlas tre gånger under sin livstid och, om den klarar alla utmaningar den möter, till slut simmar tillbaka till Sargassohavet för att leka och sedan dö.

Morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvallfinns på Torsö i Vänern tillsammans med fiskaren Boris Åström. Den ål han får upp får åka lastbil nedströms för att sedan kunna släppas ut närmare havet. Det kallas trap and transport och är ett sätt att hjälpa ålen förbi de hinder som finns i vattendragen, och görs inom ramen för projektet Krafttag ål. På plats på Torsö är också ålforskarenOlle Calles från Karlstad universitet. Han ger insikt i hur ålen lever i sina olika livsstadier och varför den en gång i tiden var så framgångsrik.

Josefin Sundin på SLU Aqua ger oss de senaste ålsiffrorna – hur många ton blankål finns det i Sverige? Och berättar om de största hoten mot ålen – fiske, vattenkraft, miljögifter och parasiter, bland annat.

Johan Höjesjö, professor i fiskekologi vid Göteborgs universitet, forskar om hur ålens vandring kan underlättas. Vi följde med honom ut i Säveån där olika utformning av ålyngelledare testas.

Sverige harsedan 2009 en ålförvaltningsplan som vilar på fyra ben: minskat fiske, utsättning av ålyngel, minska dödligheten i turbiner och öka kontrollen av fisket. Nästa år ska en ny plan antas. Och inför det har forskare från helt andra delar av världen kopplats in i en internationell utvärdering.Anders Clarhäll, projektledare för utvärderingen, berättar att forskarna blev förvånade när de såg hur Sverige jobbar med ålen. Utifrån deras råd tror Anders på flera förändringar inför nästa plan.

Vi hörockså om hur det kan komma sig att alla ålar är så genetiskt lika, oavsett om de lever sitt liv i Nordafrika eller i en älv i Nordnorge. Och så har vi frågat Naturmorgons lyssnare om särskilt minnesvärda ålmöten.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi följer med svampentusiasterna på årets Mykologivecka i en småländsk ekskog. Och sänder direkt från Åkullaboket en bokskog som bär på minnen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi ger oss ut på en tidsresa i en halländsk bokskog. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinssonsänder från Åkullabokets naturreservat utanför Varberg där lämningar från ett medeltida odlingslandskap fortfarande gå att se. I sällskap med kulturgeografen Pär Connelid och reservatsförvaltaren Mikael Stenström, från Länsstyrelsen i Halland, letar han spår i landskapet efter människor som levt här förr. Dessutom funderar de på vilken betydelse mänsklig aktivitet och historiska händelser har för hur naturen i området ser ut idag. Vad har till exempel digerdöden med södra Sveriges bokskogar att göra? Under morgonen får vi också möta några av de arter som finns i en bokskog med lång kontinuitet, som mussellav, bokvårtslav, blodsopp och platt fjädermossa.

Och såfår vi en rapport från årets Mykologivecka som hölls i de gamla ekskogarna runt sjön Allgunnen i östra Småland förra veckan. En gång varje höst samlas nämligen landets mest kunskapshungriga, nördiga och peppade svampentusiaster på en kombination av lägervecka, skattjakt och branschmingel. Gyllenskivlig spindling, korallfingersvamp och grönticka var några av fynden som fick deltagarna att jubla.

Vi ringer också upp svampkännaren Emma Johansson i Umeå, för att höra hur svamphösten varit hittills i Västerbotten.

Nästa veckaavslöjas vilka som får årets Nobelpris. Men vem får biologipriset? Ingen, eftersom det inte finns något sådant pris. Varför gör det inte det? Vi frågar en idéhistoriker. Och så ber vi vår Naturpanel utse sina nobelpristagare i biologi – om ett sådant pris hade funnits.

Hur orkar livet med allt hela tiden? Det som utan stöd och stipendier kvittrar i varje glänta, fyller alla kala fläckar med något som växer och knackar hål på äggen. Det frågar sig Maria Westerbergi veckans kråkvinkel.

Programledare ärMats Ottosson.

Vid Dalkarlskärret utanför Uppsala målar Frida Sjösten morgonens fåglar. Och i år har den amerikanska blåkrabban ökat kraftigt i Italien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi målarfram morgonen tillsammans med biologen, fågelskådaren och akvarellmålaren Frida Sjösten. I sin akvarellåda plockar hon fram de färger som behövs för att beskriva höstens nyanser vid Dalkarlskärret strax utanför Uppsala. Och de som behövs för att skildra fågellivet vid den lilla sjön! Har vi tur möter vi ljudliga smådoppingar med ungar och majestätiska sångsvanar som seglar fram i dimman. Här finns också gäss, rörhonor och olika änder, och kanske någon vadare. De sistnämnda är Fridas favoritfåglar. Fältreporter på plats är Helena Söderlundh.

Och såska vi till vattnen utanför Venedig där hjärtmusslorna – kända inte minst från maträtten spaghetti alle vongole – minskat kraftigt de senaste åren. Reporter Izabella Rosengren har träffat fiskarna Dominico Rossi och Paolo Mancinisom berättar om den viktigaste orsaken: den amerikanska blåkrabbans ankomst. En invasiv krabba med stor aptit och snabb reproduktion. Den har kommit hit förr, med fartygens barlastvatten, men då har vattnet varit för kallt på vintern och den har inte överlevt. Med klimatförändringen verkar den nu klara vintrarna bra. Nu försöker man samla in krabborna, och i viss mån äta upp dem.

Vi ber också Anna Dimming, samordnare för akvatiska invasiva arter på Länsstyrelsen i Västra Götaland, berätta om de krabbarter som är invasiva i Sverige och om det finns någon risk att blåkrabban etablerar sig här.

Vem äter vem i naturen? När två arter stöter på varandra är det inte självklart vem som ska gå till attack och vem som är offret. Naturmorgons lyssnare Olle Swahn blev vittne till när en mus attackerade en kopparorm och såg ut att äta upp den. Är detta vanligt? Vi frågar reptilexperten Claes Andrén.

I år fyller facebookgruppen Spindelnätet tio år. Intresset för att få svar på sina spindelfrågor har varit stort – idag har gruppen 25 000 medlemmar. Vi ringer upp gruppens initiativtagareKajsa Mellbrand, och passar på att reda ut några frågetecken om en gul och svart spindel som blivit allt vanligare i Sverige.

I veckans kråkvinkelkonstaterarIngrid Engstedt Edfastatt en liten fluga verkligen kan vinna över en mycket större människa.

Programledare är Mats Ottosson.

Vi möter höstens flyttfåglar,och kanske någon enstaka padda, på Sveriges sydostligaste ögrupp Utklippan. Och får reda på vem äggherren John Wolley var.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Längst uti Karlskrona skärgård ligger Utklippan som en Enslighetens ö, eller snarare öar – Utklippan består av flera låga klippskär. Hit har fågelskådaren Göran Andersson åkt regelbundet för att märka fåglar höst och vår. Nu har besöken resulterat i en bok.

FältreporterLena Näslundbesöker Utklippan tillsammans medGöran Andersson, Rolf Larsson och Ulf Lundgrenför att möta flyttfågelsträcket och sälarna. Och få reda på hur läget är för groddjuren på öarna. Fågelentusiasterna som tog över efter att fyren avbemannades upptäckte nämligen att Utklippan var ett eldorado för groddjur. Utan biltrafik och landlevande rovdjur, med gott om insekter och märlkräftor i tångbankarna, frodades sällsyntheter som långbensgroda, strandpadda och grönfläckig padda – de blev både stora och gamla. Så var det tills snoken dök upp.

Och såmöter vi en annan fågelskådare, Åke Flygare,på en myr vid Vittangi i Tornedalen. Han har skrivit en bok om den förmögne engelsmannen John Wolley som kom hit på 1800-talet för att samla ägg och skjuta fåglar. Så gick fågelstudierna till på den tiden. Att samla fågelägg är idag helt förbjudet.

Hur gårdet till när en silkeslarv gör sidentyg? Det undrar ettMelodyoch Simsonoch deras klasskompisar på Hertsöskolan i Luleå. EntomologMoa Pettersson svarar.

Är dupå väg ut på svamptur? Då kan du passa på att hålla utkik efter mer än kantarell och Karljohan. Nu vill SLU Artdatabanken få in jordstjärnor och stjälkröksvampar i ett forskningsprojekt. Elisabet Ottoson är den som ska ta emot alla paketen och vi ringer upp henne.

Vi harockså tittat närmare på vad regeringens budgetproposition kan betyda för naturen det närmaste året.

I veckans kråkvinkel funderar Helena Söderlundh på natur som höjer pulsen - och den som får den att gå ner.

Programledare ärJenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Nämdöskärgården utanför Stockholm som föreslås bli Sveriges nästa nationalpark. Och tar reda på varför sjögrodor skjuts i Tyresö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nämdöskärgårdenmed tusentals kobbar och skär och vatten föreslås bli Sveriges första marina nationalpark i Östersjön. Hela 97 procent av ytan är vatten, med grunda vikar, fjärdar och öppet hav. Det är ett sammanhängande oexploaterat område som är tänkt att representera Stockholms skärgård som landets nästa nationalpark, nummer 31. Vi tar reda på vad som gör området unikt med hjälp av marinbiologerna Carolina Enhus och Cin Tiberi Ljungqvistsom kan livet under ytan. Projektledare Elin Deremar från Länsstyrelsen i Stockholm berättar om planerna på en nationalpark och vad det kan innebära för naturen. Fältreporter Lisa Henkowsänder direkt från Bullerö och vattnen däromkring.

Under sommaren har 60 sjögrodor skjutits i Tyresö utanför Stockholm. Sjögrodan är en främmande art och ses som ett hot mot den biologiska mångfalden. NaturmorgonsKarin Gyllenklev följer med på grodjakt, och tar hjälp av biologen Claes Andrén för att lära känna arten.

Hur mycketbullrar det i naturen? Vi pratar med akustikern Mikael Ögren som kartlagt ljudnivåerna i Sveriges naturområden.

Förr växte det fullt med blåmusslor på klipporna i Bohuslän. Nu verkar de föredra pontoner och bryggor. Varför är det så, och hur ser läget ut just nu? BlåmussleforskarenMats Lindegart på Tjärnö marina laboratorium berättar.

I veckans kråkvinkel funderar Mats Ottosson över varför suget ut till bärmarkerna blir starkare för varje höst. Kanske kan det ha något med hans pappa att göra.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I direktsändningen nämndes felaktigt två öar som inte är tänkta att ingå i Nämdöskärgårdens nationalpark, vi har rättat till felet i det ljud som finns för lyssning i efterhand.

I dagarna fyller Kosterhavets nationalpark 15 år. Vi sänder hela programmet från Kosteröarna med blicken både upp på land och ner i havet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En timmesbåtfärd från Strömstad i Bohuslän ligger de båda Kosteröarna, Nord- och Sydkoster. Naturmorgon sänder hela programmet från naturum på Sydkoster, och besöker också både Nordkoster och havet utanför öarna. Kosteröarna är nämligen omgivna av Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavets nationalpark. Den invigdes i september 2009 och fyller alltså i dagarna 15 år. Vad har hänt med det marina livet under de åren? Vilka arter går det bättre, eller sämre, för, och hur påverkar klimatförändringarna? Naturumföreståndare Mathilda Freijoch nationalparkschef Anders Tysklind ger oss en inblick.

Under morgonen får vi också följa marinbiolog Örjan Karlsson och reporter Karin Gyllenklev när de tittar ner under ytan där sjöstjärnor, krabbor, musslor, sjöpungar och alger bor. Och många många fler. I Kosterhavets nationalpark finns 6 000 arter i havet, och 6 000 på land. Det gör området till det artrikaste i Sverige. En viktig faktor är den djupa Kosterrännan som för med sig oceaniskt vatten från Atlanten och gör det möjligt för djuphavsdjur att leva här, helt nära kusten.

Även på land präglas naturen av havet, men också av människorna som bor här och det kulturlandskap som skapats under århundranden. Tillsammans med Lisa Karnfält från Länsstyrelsen Västra Götaland besöker vi bland annat mosaikartade ljunghedar på Nordkoster.

Vi får också höra hur det är att leva och bo på Kosteröarna. Miriam Öhrn, ordförande i Kosteröarna, berättar hur livet är här när turisterna lämnat och hur hon umgås med naturen.

Trots attKosterhavet är ett skyddat område, en nationalpark, är det tillåtet att fiska räkor med bottentrål här. Hur går det ihop? Vi frågarLena Tingströmpå Havs- och vattenmyndigheten, och följer medLeon Lek, 21 år, som köpt sin egen fiskebåt och visar hur trålen fungerar.

Programledare ärJoacim Lindwall.

I Ljunghems backar letar vi efter färgglada ängssvampar nu börjar ängsmarkernas andra blomning. Och läget är akut för urtidsdjuret havsnejonöga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Så här års börjar ängssvamparna dyka upp på slåtter- och betesmarker runt om i landet. Med sina ofta färggranna och iögonfallande fruktkroppar ger de liv åt ängsmarkerna när hösten knackar på. Totalt finns det 153 arter i Sverige som har gemensamt att de trivs på ogödslade och näringsfattiga ängsmarker. Den härlördagsmorgonen upplever vi det som ibland kallas för ängsmarkernas andra blomning vid Ljunghems backar mellan Mullsjö och Falköping. På de böljande backarna hålls gräset kort av betande mular, vilket skapar goda förutsättningar för ängssvampar. Tillsammans medAnders Hildingsson, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Jönköping, och Jan Olsson, svampexpert, letar fältreporter Jonatan Martinsson vaxskivlingar, fingersvampar och jordtungor. 

Läget för det urtida fiskliknande djuret havsnejonöga har gått från akut till ännu sämre. Ett fåtal vuxna havsnejonögon har setts denna sommar och när Artdatabanken SLU nu letar efter larver hittar de inga. Att en art är på väg att försvinna är sorgligt i sig. Havsnejonögats komplicerade livscykel med ett liv både i sötvatten och ute i havet är också en alarmklocka för att dessa miljöer är rubbade. Vår reporter Jenny Berntson Djurvall följde i veckan med ut för att leta havsnejonögonlarver i några vattendrag i Halland.

Matildahörde en humla först brumma, och sedan knapra. När hon tittade närmare såg hon att den inte stoppade ner huvudet i blomman utan kröp ner till fästet av blomman, och där alltså satt och knaprade. Vad höll den på med? Vi ber biologen Bo Söderström förklara.

Alla har vi gjort det – råkat kliva på en snäcka så att skalet skadas. Är loppet kört för snäckan då? undrar Pia. Blötdjurskännaren Jonas Roth svarar.

Och så härpå sensommaren fylls luften av flygmyror. Naturmorgons lyssnare Gunilla Broström la märke till att nästan alla hade en liten fripassagerare som hoppade av när de landade. Entomologen Moa Petterssonförklarar vad beteendet handlar om.

Veckans kråkvinkelav Lisa Henkow handlar om den omöjliga superpotatisen.

Programledare är Mats Ottosson.

Just nu återkommer atlantlaxarna till sina födselälvar längs västkusten. Naturmorgons fältreporter spanar vid ett halländskt vattendrag. Vi ska också få följa med på två kungsörnsinventeringar!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur går det för atlantlaxarna? Så här års vandrar laxen upp för lek i de sötvatten där de en gång föddes. Vid Nydala kvarn i Högvadsån i Halland har man fångat och räknat uppvandrande laxar i 70 år! Vår fältreporter Lisa Henkowsänder därifrån tillsammans med med länsfiskekonsulent Erika Axelsson, och lär sig mer om de stora fiskarnas liv i ån och till havs.

Kungsörnarna räknas varje år. Ingrid Engstedt Edfast följde med länsstyrelsens Niklas Rumm till ett par revir i Jämtland. Och Mats Ottosson har träffat Bengt Warensjö i Funäsdalen som har inventerat kungsörnar outröttligen i fyrtio år!

Vi ringer också upp Jessica Åsbrink, på Naturhistoriska riksmuseet, koordinator för hela kungsörnsinventeringen för att få reda på statusen för kungsörnarna just nu.

Hösten närmar sig med stormsteg. Jobbigt tycker en del men Joacim Lindwall ser fram emot den i veckans kråkvinkel.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi direktsänder från en taggsvampskog i Värmland och besöker Trönninge ängar i Halland där man fått tofsvipor och rödbenor att öka genom att skjuta räv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi följer lavendeldoften i skogen i hopp om att hitta dofttaggsvamp. Här i Orskullen i Värmland gör den basiska berggrunden att många sällsynta arter trivs. Fältreporter Josefin Nilsson möter biologen Emma Enfjäll i en av hennes favoritskogar för att utforska den gömda mångfalden, taggsvampar och korallfingersvamp. 

På Trönninge ängar i Halland har man tagit till en, för vissa, okonventionell metod för fågelskydd - rävjakt. På så vis har man lyckats vända trenden med minskande vadare i fågelparadiset. Alexander Bloemer, fågelskådare och jägare, berättar om hur både tofsvipa och rödbena nu ökar i antal.

Hur låter det när en humla skakar av pollen från en blomma, eller kajmanbebisar kommunicerar inifrån äggen? I den nya Netflix-dokumentärserien “Secret world of Sound with David Attenborough” utforskas naturen ur ett ljudperspektiv. Vi ringer upp producenten Sharmila Choudhury för att prata om utmaningar, favoritnaturljud och ljudets betydelse i naturfilm.

13-åringarnaAnton Liljesson och August Adamsson som har ägnat sommarlovet åt att odla myrsamhällen som de förvarar hemma i pojkrummen för att kunna studera dem. Vad har de lärt sig och vad är det som är så fascinerande med myror?

Har du hört talasom spetslångebarn? Förra veckan hade vi ett reportage om torskens utsatta situation i Östersjön. Detta fick lyssnaren Kjell Svensson från Uddevalla att börja fundera på om den okända fisken spetslångebarn har blivit vanligare i Östersjön, eftersom torsken äter spetslångebarn. Vi försöker svara på detta med hjälp av Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent Gävleborg, och tar reda på vad spetslångebarn egentligen är för konstig fisk. 

I veckans kråkvinkel ber Maria Westerberg sin kompis biologen hålla tyst när en flock fåglar lyfter och fyller himlen. Hon vill inte veta om det är starar eller kajor, hon vill sätta sina egna ord på upplevelsen. En repris från januari 2021.

Programledareär Joacim Lindwall.

Utsläppta torsklarver kan ge torsken en ny chans i Östersjön hoppas forskarna, och vi besöker Trollskogen på Ölands nordspets.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Där land möter hav, på Ölands norra udde, finns trollskogen. Här har tallarna nästan slagit knut på sig själv i sina försök att överleva i den pinande vinden. Här vaktar myrlejonen på sitt byte, här kan man hitta den sällsynta skärrande gräshoppan med ett läte som en vattenspridare. Och nu, i augusti är det trollsländornas tid, då man kan se de fyrvingade rovdjuren jaga över strandängarna. Fältreportern Lena Petterson försöker fånga allt och lite till med Helena Lager, länsstyrelsen i Kalmar och Marie Larsson, föreståndare för naturum Trollskogen.

Nykläckta torsklarver släpps ut i Gävlebukten i ett försök att rädda kvar torsken i Östersjön. Förr var här ett rikligt torskfiske, men inte längre. Kan utsättning av de ömtåliga larverna få torsken tillbaka och reparera ekosystemet? Reporter Joacim Lindwall var med när projektledare Johanna Fröjd och vd Konrad Stralka på Baltic Waters, yrkesfiskaren Thomas Karlsson och Niklas Niemi på länsstyrelsen Gävleborg, släppte ut torsklarver.

Ewa Nilsson hittade 120 snokäggskal i sin kompost utanför Karlstad. När kom de dit? Och varför snuddade en snok Eva Mahréns ben när hon satt på en klippa i Stockholmsnaturen. Snokexperten Ludvig Palmheden berättar om Jacobssons organ och snokägg.

I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på om det finns en särskild grupp människor som inte kan låta bli att alltid söka efter fina stenar, lustiga snäckskal eller små fossil.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi spanar fjärilar utanför Ystad och hör om frivilliga dagfjärilsräknare som håller koll landet runt, och möter barnfamiljen som har nattfjärilar som sin sommarglädje.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Nybrofältet utanför Ystad i Skåne skådar vi dagfjärilarnas fladdrande färgprakt tillsammans med biologen Harriet Arnbergsom är biolog på Lunds universitet och arbetar med Svensk dagfjärilsövervakning. Länge var det osäkert hur det går för Sveriges omkring 110 arter dagfjärilar. Svensk dagfjärilsövervakning drog igång 2010 med ambitionen att försöka ge ett svar på den frågan. Frivilliga fjärilsvänner i hela landet hjälper till att hålla koll på hur det står till med våra fjärilar och olika arters upp- och nedgång. Vi hör hur inventeringen går till och hur trenderna för olika fjärilar sett ut de senaste åren. Dessutom får vi träffa några av dagfjärilarna som flyger just nu, när fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Nybrofältet. På de öppna och soliga markerna med rik flora trivs många olika arter som påfågelöga, amiral och tistelfjäril. Med lite tur kan vi också få uppleva rariteter som hedpärlemorfjäril och svartfläckig blåvinge. Harriet Arnberg svarar också på några av lyssnarnas fjärilsfrågor.

Nattfjärilarser vi kanske mer sällan, men när man vet hur man ska locka fram dom öppnar sig en ny värld av skönhet. Sheelan Barazanji har alltid fascinerats av insekter och fångar nattfjärilar tillsammans med barnen. Det är skönt med en fjäril i ansiktet tycker femåriga Maia Bengtsson. Reporter Jenny Berntson Djurvall var med och vittjade fällan en tidig morgon.

Vi ber också entomologJulia Stigenberg om en topplista över coola fjärilar som inte är dagfjärilar.

Någotkom simmande in mot land i Stendörrens naturreservat utanför Nyköping. En vattenfladddermus! Tobias Kjellqvist berättar om upplevelsen som han fångade på film – och fladdermusexpert Marie Nedinge berättar om att fladdermöss gärna jagar och dricker i vattenytan men helst inte vill falla i. Och hur man ska göra för att undvika att en vattentunna blir en dödsfälla för fladdermöss.

I veckans kråkvinkel tar Lena Petterssonoss med till sitt semestersmultronställe: en alldeles vanlig kommunal badplats.

Programledare är Karin Gyllenklev.

31 juli 2014 bröt den stora branden i Västmanland ut. Vad har hänt i naturen där sedan dess? Vi sänder direkt från naturreservatet Hälleskogsbrännan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I dagarnaär det tio år sedan den stora skogsbranden i Västmanland startade. Vår fältreporter Lena Näslund besöker Hälleskogsbrännan – det stora naturreservatet där naturen får sköta sig själv och både forskare och naturintresserade kan följa hur naturen återhämtar sig.

Vi möterSören Larssonsom följt utvecklingen från brandens första dag. Han var med och inventerade de tretåiga hackspettarna som dök upp direkt för att festa på alla insekter i de döda och döende träden. Han såg dem försvinna nästan lika snabbt och ersättas av andra, som gärdsmygen. Nu är det sångare – som härmsångare – som finns i mängder i brandområdet.

Vi träffarockså Ylva Norénfrån länsstyrelsen som är ansvarig för reservatet och för naturvårdsbränningar i Västmanland. Hon har sett skillnaden mellan de kontrollerade bränderna och den rasande branden som slukade inte bara träden, utan också mineraljorden och lämnade efter sig ett svartbränt stenlandskap. Hon har sett svedjenävorna ta tillfället att blomma efter en lång väntan på tillräcklig värme för fröna att gro, avlösas av rallarrosen som färgade landskapet rosa och nu är det björk, asp och sälg som målar grönt. Men hur kommer framtidens skog att se ut? Den frågan ställer vi också till Lena Gustafsson,professor emeritus i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, som följt hur djur- och växtlivet i området utvecklats sedan branden. Vi gräver också i vårt arkiv och tar oss tillbaka till några av de tillfällen då Naturmorgon besökt Hälleskogsbrännan de senaste tio åren.

Och så blir deten avstickare till Rävbacken i Uppland där biologenEmil Nilssonåterskapar ett öppnare kulturlandskap med plats för många arter, som den lilla ormbunken månlåsbräken till exempel. Här får vi en inblick i gräsmarkernas och gräsmarksarternas historia.

Förra veckan frågade vi Naturmorgons lyssnare om någon sett morkullor lyfta med sig en unge under sig när de flyger iväg. Jodå, det verkar verkligen inte bara var en skröna - vi har fått in mängder av vittnesmål på detta!

I veckanskråkvinkel plockar Helena Söderlundhblåbär och känner vemodet rulla in.

Programledareär Mats Ottosson.

Vi möter myskoxar i Härjedalen och undersöker vilken status detta arktiska urtidsdjur har i Sverige idag. Och besöker ön Vithall i Lurö skärgård i Vänern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En liten flock vilda myskoxar vandrar idag fritt i de svenska Härjedalsfjällen. Och här levde de också under slutet av den senaste istiden, för 30 000 år sedan. Ett upp emot 400 kilo tungt arktiskt getdjur som fixar temperaturer ner till 50 minusgrader, och som utan problem rusar med huvudet först rakt mot en myskoxe-rival – det sju centimeter tjocka pannbenet klarar det mesta.

Vår fältreporterIngrid Engsted Edfastfinns i Myskoxcentrum i Tännäs, Sveriges enda myskoxehägn, där hon med guiden Elin Ringkvists hjälp får närkontakt med det som kallats vårt sista stora urtidsdjur. Hielke Chaudron berättar också under morgonen om sina många möten med de vilda myskoxarna på fjället och den inventering av dem som startar nu, i regi av projektet Myskoxe 2030.

Men vilken är myskoxens status i Sverige idag? Den räknas inte till den svenska faunan, men inte heller som invasiv, och det finns egentligen ingen instans som har det officiella ansvaret för arten. Om detta pratar vi med både Claes Svedlindhpå Naturvårdsverket och Lina Jelkfrån Vildriket och projektet Myskoxe 2030.

Och såger vi oss ut på en blåsig båttur på Vänern, till ön Vithall i Lurö skärgård. En ö som kallats för Lycksalighetens ö av de sista bofasta på 1950-talet. Sedan dess har ön växt igen med skog, men nu har restaureringar återskapat det öppna landskapet och kattfot, granspira och Hartmanstarr har fått en ljusare framtid, berättar landskapsvårdarenMartin Sandmark.

Vem ärdet som låter i natten? Naturmorgons lyssnare har hört av sig med inspelade surr och plopp och knarr, och vi ber ornitologen Monica Pedersenreda ut vad det är vi hör.

Och såhör vi Lotta i Halland berätta om något väldigt märkligt. Hon såg en morkulla flyga med en unga inunder sig. Är det möjligt? Jo, berättelser om detta finns – men inga bevis. Vi pratar med fågelexpertAnders Wirdheim om saken.

I veckans kråkvinkel får Lisa Henkow frågan från doktorn: Har du varit i skogen???

Programledareär Jenny Berntson Djurvall.

Precis nära stadens brus finns ekar, blommor och små sjöar. Hela programmet sänds från Tinnerö eklandskap i Linköping där artrikedomen är alldeles ovanligt hög.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I utkanten av Linköping brer det ut sig – Tinnerö eklandskap. Det som var betat kulturlandskap på 1800-talet blev militärt övningsområde på 1900-talet för att nu, på 2000-talet, vara ett drygt 600 hektar stort kommunalt naturreservat. Härifrån sänder vi Naturmorgon lördag 13 juli.

Det varierade landskapet som både beteslandskap och militärövningar skapat har gjort Tinnerö till ett ovanligt artrikt område. Och sedan det blev naturreservat 2006 har en rad åtgärder gjorts, allt från att återskapa sjöar till att lägga ut sandhögar eller släppa fram ängsblommorna. Entomolog Tobias Ivarsson kan efter återkommande insektsinventeringar konstatera att det har lett till en artexplosion, framför allt av det som kallas gaddsteklar: bin, getingar, rovsteklar, guldsteklar, vägsteklar, myror med flera. Under morgonen letar Tobias Ivarsson efter några av dem kring Tinnerö gård, mitt i reservatet. Inuti blåklockorna kan vi med lite tur hitta blåklocksbin, och inte långt därifrån prickgökbiet. Det parasiterar nämligen på just blåklocksbin! Båda arter har ökat de senaste åren tack vare fler blommor och fler boplatser. Och här finns numera 27 arter av guldsteklar. Fler än någon annanstans i Sverige, om man jämför områden av samma storlek. Vi får också veta varför just guldsteklar är en bra indikator på att det finns många andra gaddsteklar.

Anders Jörneskog, kommunekolog i Linköping, har i decennier arbetat med Tinnerö eklandskap och kommer att berätta om hur man tänkt för att både bevara de naturvärden som redan fanns på plats, och för att skapa nya genom offensiva insatser med grävskopor, schaktmaskiner och motorsågar. Anders var med redan när Naturmorgon sände från Tinnerö eklandskap senast, för precis tjugo år sedan.

Föreningen Linköpings ekopark har guidat i Tinnerö redan innan det blev naturreservat, och nu driver de upp ängsblommor från frö som sedan planteras ut i området, berättar ordförande Björn Ström. Vi pratar också med Karolina Janiec som arbetar med naturvård runt Tinnerö gård.

Programledare är Mats Ottosson och fältreporter är Helena Söderlundh.

Varför går det bättre för svärtan än för ejdern? Forskarna söker svar. Och vi letar efter Sveriges hemligaste fågel tornugglan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna julilördagfinns fältreporter Lena Näslund i Sörmlands skärgård, med fokus på dykänderna ejder, svärta och småskrake.Ejdern, en av skärgårdens verkliga karaktärsarter, har minskat kraftigt. Svärtan är mer av en doldis, men vacker i sin svarta dräkt. Hannens näbb är klargul och båda könen känns igen på de kritvita armpennorna. Och så småskraken som har en lite busig, okammad uppsyn.

De här tre dykänderna följs för fjärde året i rad i ett forskningsprojekt som svenska och danska Jägareförbunden, Sveriges Lantbruksuniversitet samt universiteten i Lund och Aarhus ligger bakom. Vi får följa med till ön Hävringe i ytterskärgården när de för första gången sätter satellitsändare på ett antal honor. Dykänder är svårstuderade och nu hoppas forskarna få veta mer om var och hur de söker föda, övervintrar och hur de lyckas med häckningen. Varför verkar svärtan klara sig bättre än ejdern? Under morgonen sänder vi direkt från ön Stora Bredskär, som ligger lite närmare kusten än Hävringe. Medverkar gör bland andraNiklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet, ansvarig för dykandsprojektet.

Och så får vi följa med Mats Ottosson till både England och Gotland för att få en skymt av en vit vålnad i natten: tornugglan. En verkligt hemlig fågel! Inte minst här i Sverige där den bara jagar mitt i natten och är nästan omöjlig att få syn på. Och det är ytterst osäkert om den häckar här över huvud taget, och skulle den göra det är det ändå väldigt hemligt ATT den gör det.

Från entornfågel till en annan: Vi följer med när entusiastenStefan Delin ringmärker tornfalksungar i Nordmaling i Västerbotten. Han har följt arten i över 40 år.

Nu i sommar har Daga Johansson hittat vad hon tror är bläckfiskskelett på stranden på Västkusten. Hon vill veta mer bläckfiskarna och vi ber marinbiolog Christin Appelqvist svara.

På kvanneplantorna vid källdammen i sin trädgård i Hälsingland har Sassa Norling hittat nio larver av makaonfjäril. Hur ska hon göra så att de överlever och utvecklas till vuxna fjärilar? Fjärilsexperten Jimmy Adolfsson svarar.

I veckans kråkvinkelförundras Helena Söderlundh över de korta stavelserna som beskriver det allra viktigaste i livet. Som sol, hav, skog och vind.

Programledare är Joacim Lindwall.

Jostedalsbreen i norska Vestlandet är den största fastlandsglaciären i Europa. Hur är det att gå på en glaciär och vad händer när isen smälter?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det allra vitaste på en karta över Norge är Jostedalsbreen, fastlands-Europas största glaciär. Hela programmet sänds från en av glaciärens många utskjutande ”armar” – Nigardsbreen. Här tar Naturmorgons medarbetare på sig stegjärn och går en tur uppe på glaciären.

Glaciären har både krympt och växt under åren, men de senaste 20 åren har glaciärkanten krupit uppåt med nästan en kilometer. Meteorologen Kristine Flacké Haualand forskar om hur klimatförändringarna påverkar Jostedalsbreen – och hur glaciärsmältningen i sig påverkar det lokala klimatet. Vi möter henne vid en väderstation uppe på isen.

En glaciär i förändring innebär också att nytt land ständigt föds fram. Här kan forskare och turister se en ”succession på speed”, när moränen blottas och växtligheten tar över. Dessutom kan sådant som gömts i is i många hundra år komma upp i dagen. Geologen Marthe Gjerde, med morän som specialitet, berättar om ett landskap i förändring. Vi följer med på en tur vid Nigardsbrevatnet med naturvägledare Christine Wilms. Marte Meland, naturförvaltare för Nigardsbreens naturreservat, ger oss en inblick i Jostedalsbreens historia och växt- och djurliv.

Programledare är Jenny Berntson Djurvalloch reporter Lisa Henkow.

Blåhakar och simsnäppor på kalfjället sätter ljud på midsommaraftonen. Och så pyntar vi den med älggräs, rallarros och gulmåra .

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fältreporter Mats Ottosson finns på Flatruet i Härjedalen, där fjällens fåglar och växter är ovanligt lättillgängliga. Sveriges högst belägna allmänna väg går nämligen rakt över det flacka lågfjället. Mats ger ögonblicksbilder av midsommarmorgonen på nästan tusen meters höjd och tar dessutom lyssnarna med tillbaka i tiden några veckor, till en tidig morgon som han spenderade på samma plats tillsammans med biologen Bjarne Tutturen. Det var en morgon när fjällfåglarna avlöste varann, från smalnäbbad simsnäppa via blåhake till fjällvråk.

Blir det mer midsomrigt än att gå runt på en fäbodvall och dofta på blommorna? Reporter Joacim Lindwallslår följe med botanisten Berit Berglundtill Häckelsängs fäbodar på gästrikekusten och tittar på gräddlikt älggräs, granna rallarrosor och väldoftande gulmåra.

Tickan på trädstammen ser ut att snart fatta eld. Det bolmar rök ur den. Det är lyssnaren Bodil Hemmingssonsom filmat en sporande fnöskticka och mykologiprofessor Anders Dahlberg berättar hur finurligt det är när tickor sprider sina sporer och hur de blir till nya tickor ”Ensam är inte stark”.

På väg hem en kväll, vid 23-tiden, fann Nellie Johansson sig omringad av läten från träden runt omkring. Det väste och det skrek. Kan det vara ugglor och varför hänger de i grupp nu i juni? Svar utlovas.

En ”svampstreak” drog biologen Didrik Vanhoenacker igång mitt i vintern. Utmaningen är att hitta en ny svampart om dagen, så länge det går. Nu i midsommar kollar vi hur det har gått och vilket fynd han är mest glad över.

Dessutom svaret på förra veckans naturfråga och en kråkvinkel signerad Lisa Henkow.

Programledare Karin Gyllenklev.

Vi blir varse att snokar kan både låta och lukta. Och så besöker vi en blomrik löväng, eller som det heter på Gotland: ett änge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ludvig Palmhedenpå Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm vet hur man luktar när man hanterat en snok. I andras näsor är det en frän och ganska obehaglig lukt – för honom doftar det succé. Han fångar och mäter snokar på en plats där man gjort samma sak sedan 1940-talet. Tack vare den långa mätserien kan man se hur ett förändrat klimat har påverkat snokarnas överlevnad. Vi gör sällskap med honom till en stenig tallbacke när snokarna just krupit fram efter sin vinterdvala.

Morgonens fältreporter finns denna lördag på Gotland, där man med stor stolthet vårdar sina ängen. På Gotland finns fler än 200 hävdade ängar (det vill säga de sköts på gammalt vis med fagning och slåtter) och det är också Sveriges enda landskap som har en egen Ängskommitté. Lena Näslund finns i Prästänget i Östergarn tillsammans med kommitténs ordförande Hjalmar Croneborg bland växter som brudsporre, blodtopp och tidigblommande ögontröst.

Matilda och Agnes Hogling och deras pappa Daniel såg en morgon en ekorre i trädgårdens krikonträd. Där satt den och kalasade på bladlöss som lördagsgodis. Hur vanligt är det? undrar de. Ekorrkännaren Olavi Grönwall svarar.

Och så ringer viupp Mikael Kristersson i Skanör som länge har månat om skärfläckekolonin på Landgrens holme utanför Skanör. Den har med åren vuxit till landets största. Men nu fruktar han ett nytt hot: ett utbrott av fågelinfluensa. Lotta Berg, fågelskådare och professor i djurhälsa, kommenterar konsekvenserna av det misstänkta utbrottet.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall

Från båt inventeras fågelskären i Europas största sötvattensskärgård, för trettionde gången. Naturmorgon sänder från en restaurerad strand på Arnön i norra Vänern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vänern har med sina 22 000 öar och skär en av världens största sötvattensskärgårdar. Under ytan lever nors, siklöja och över 30 andra fiskarter. Uppe på skären är det trångt såhär års. Tiotusentals måsar, trutar och tärnor har sina häckplatser där, och i deras tätbefolkade skaror får även andra fågelarter skydd för sina boplatser, som drillsnäppa, roskarl, strandskata, småskrake och storlom. Många av fåglarna på Vänerns fågelskär hittar man annars främst längst våra kuster.

Fältreporter Jonatan Martinsson följer med Dan Mangsbo och Per Gustavsson, båda från länsstyrelsen i Värmland, på den årliga räkningen av fågelskärens fåglar. Den genomförs i år för trettionde året i rad. 

I ett naturligt vatten varierar vattenståndet med årstiderna och vädret. Vänern är reglerad och det påverkar både vegetationen på land och livet i de grunda vikarna.
Vid Långerudden på Arnön, är sandmarkerna restaurerade. Där möter programledare Mats Ottosson upp Jan Rees från länsstyrelsen i Värmland och landskapsvårdare Martin Sandmark.

Sofia Wennberg från naturrum Vänern berättar både om sjöns fiskarter och geologi. 
Och så möter vi fotografen och konstnären Mikael Solebris, aktuell med abstrakta och roande foton av fågelspillning, självklart fotade på Vänerns kala klippor. 

Programledare är Mats Ottosson. 

Fyrametersfisken atlantstör planteras nu tillbaka till Göta älv. Medan den främmande arten stenmård orsakar oro i Skåne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Atlantstörendog ut från svenska vatten under 1900-talet, men nu ska denna uråldriga fyrameterfisk återintroduceras i Göta älv. Stören har stora benplåtar på kroppen och en mun som kan fällas ut som ett rör och dammsuga bottnarna på jakt efter föda. Morgonens fältreporter Lisa Henkowtittar på störarna som kommer från ett tyskt utplanteringsprojekt och nu förbereds för ett liv i det vilda. Tillsammans medLinnéa Jägrudfrån Sportfiskarna och projektets iniativtagare Dan Calderon besöker vi Göta älvs norra utlopp Nordre älv, där det finns goda förutsättningar för stören att trivas, och också leka igen när den blivit lekmogen i 18-årsåldern.

En art som människan fört till Sverige oavsiktligt är stenmården. Det är en ny och främmande art som orsakat en del oro sedan den första stenmården upptäcktes 2018. Naturvårdsverket och Svenska jägareförbundet har försökt bli av med den, men nu är projektets pengar slut. Mest känd är kanske stenmården för sin förkärlek för att äta bilkablar – men vad är egentligen stenmården för djur och hur skiljer man den från skogsmården? Jenny Berntson Djurvall möterP-A Åhlén från Svenska Jägareförbundet i trakterna av Bromölla för att få veta mer.

Gökens läteär enkelt: ko-ko! Eller? Nja, det finns faktiskt fler varianter. Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkessonsvara på några lyssnarfrågor om gökars läten.

Varför springer en igelkott runt runt en annan igelkott, i timmar? BiologiprofessorMarie Dacke förklarar.

Och varför flög ett bi fram och tillbaka med strån i munnen? Ännu en lyssnarfråga som får svar.

I veckans kråvkinkel slår Mikael Niemifast att det lite krångliga Äventyret mitt i vardagen inte får glömmas bort.

Programledareär Mats Ottosson

Ovanliga lavar och mossor trivs i dimman som uppstår kring den brusande Handölsforsen i Jämtland. Och i Hälsingland leker harren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Maj innebär vårflod och just nu fyller smältvattnet från Jämtlandsfjällen vattendragen till brädden. Vår utsände fältreporter finns på plats vid Handölsforsen i västra Jämtland, där vattenmassorna dånar på sin väg ner mot Ånnsjön. I forsdimman som bildas kring fallet trivs många ovanliga och hotade lav- och mossarter, och dessutom finns här arter som annars bara går att hitta i helt andra delar av landet. 

Tillsammansmed naturvårdsbiologen Fredrik Larsson ger sig fältreporter Jonatan Martinsson in i forsdimmeskogen som finns runt fallet - en naturtyp som tillhör de mest sällsynta i Sverige. På granarna runt om forsen letar de rariteter som blylav, västlig gytterlav och den akut hotade arten hårig skrovellav som bara finns på åtta lokaler i hela Sverige. Dessutom spanar de efter vår- och försommartecken i skogen och på myrmarken vid foten av fjällen. 

I södra Hälsinglandfår vi ta del av fiskarnas sexliv på första parkett. Biologen Petter Hillborg tar oss med till harrarnas lek som är i full gång just nu.

Sture Wallin har jagat i hela sitt liv, men numera upplever han naturen via sin kamera. Och för några veckor sedan lyckades han ta några fantastiska bilder på lodjur. Vi ringer upp honom för att höra mer om det speciella ögonblicket.

I veckanhar det varit biologiska mångfaldens dag. Några aktiviteter hålls även i helgen, och vi ringer upp Natursnokarna i Landskrona för att höra vad de har på gång. Och Sara Sällström, reporter på Vetenskapsradion, ger oss en inblick i vad som är på gång när det gäller biologisk mångfald globalt sett – med nästa stora toppmöte och på EU-nivå.

Och för en vecka sedan höll vi Fågelsångsnatt här i Sveriges Radio. Vi tittar tillbaka på natten och minns några höjdpunkter.

I veckans kråkvinkel rapporterar Maria Westerberg från ödsligheten på en värmländsk myr.

Programledare ärJoacim Lindwall.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Stenåsa på Öland, Revinge i Skåne, Täftefjärden i Västerbotten och Örsundaån i Uppland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För femte året i rad fångar mikrofoner upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar till vad det är vi får höra just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Inte minst i gryningen, då fågelsången oftast är som mest intensiv. Timmen mellan klockan fyra och fem på morgonen viks helt åt fågelsång utan prat.

ProgramledarnaMats Ottossonoch Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio vid Stenåsabadet på sydöstra Öland.

Förutomfrån Öland sänds fågelsång direkt från Täftefjärden i Västerbotten, Örsundaån i Uppland och Revinge i Skåne. På de platserna finns både reporter och expert som guidar till vilka fåglar vi får höra. Mikrofoner finns också på en femte plats, skogsområdet Nåsten utanför Uppsala.

Här finns del två av natten: Från 04.02-07.55.

De fyra arenorna + extramikrofonen

Stenåsabadet på sydöstra Öland

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson tar bron över till Öland – till havsstranden och strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland. Här sjunger sånglärkan högt i skyn, här hörs storspovens magiska drill och tofsvipornas fantasieggande spelläte, och här häckar rödspov. Över havet drar kärrsnäppor och gäss förbi och i träddungar och buskage kan såväl nattskärra som näktergal höras. 

Revinge i Skåne

Vid Revinge i Skåne möter vi lövskogens mångstämmiga kör; sångare flöjtar och kvillrar i trädkronor och blommande buskage. Lägg till gökar, lärkor och trastar, allt bäddar för att ekologiprofessor Susanne Åkesson och reporter Lisa Henkow får skärpa sina öron. Är det i år det kraftiga flöjtandet från sommargyllingen gör premiär i Fågelsångsnatten, eller kanske den finstämda trädlärkan? 

Örsundaån i Uppland

Under vikingatiden var Örsundaån i Upplanden mäktig flod med strömmande vatten. Genom landhöjning och utdikningar är det idag ett betydligt intimare vattendrag, på några ställen en dold värld och ett paradis för fåglar. Med kanot hoppas det paddlande teamet Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker få uppleva mängder av nattsångare:vassångare, kärrsångare och gräshoppsångare till exempel. Färden startar ovanför Alstasjön, går vidare förbi Örsundsbro och slutar i Lårstaviken i Mälaren med chans på kornknarr, vaktel, näktergal och olika ugglor för att nämna några. Med lite tur bjuder färden också på möten med bland annat utter och bäver. 

Täftefjärden i Västerbotten

I en havsvik utanför Umeå, i Täftefjärden, befinner sig det nordligaste teamet. Vid en havsstrand, vid Skäret, finns reporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelfotografen och fågelskådaren Jörgen Wiklund. En ljudlig skratt- och dvärgmåskoloni får sällskap av silvertärnor, skräntärnor, trana, sångsvan, rödbena, drillsnäppa, gluttsnäppa, svartsnäppa, knipa med flera. Och på andra sidan viken, i en tall- och blandskog, hoppas man att mikrofonerna fångar en kör av koltrast, dubbeltrast, rödvingetrast och taltrast. Kanske till och...

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Stenåsa på Öland, Revinge i Skåne, Täftefjärden i Västerbotten och Örsundaån i Uppland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För femte året i rad fångar mikrofoner upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar till vad det är vi får höra just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Inte minst i gryningen, då fågelsången oftast är som mest intensiv. Timmen mellan klockan fyra och fem på morgonen viks helt åt fågelsång utan prat.

ProgramledarnaMats Ottossonoch Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio vid Stenåsabadet på sydöstra Öland.

Förutomfrån Öland sänds fågelsång direkt från Täftefjärden i Västerbotten, Örsundaån i Uppland och Revinge i Skåne. På de platserna finns både reporter och expert som guidar till vilka fåglar vi får höra. Mikrofoner finns också på en femte plats, skogsområdet Nåsten utanför Uppsala.

Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.

De fyra arenorna + extramikrofonen

Stenåsabadet på sydöstra Öland

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson tar bron över till Öland – till havsstranden och strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland. Här sjunger sånglärkan högt i skyn, här hörs storspovens magiska drill och tofsvipornas fantasieggande spelläte, och här häckar rödspov. Över havet drar kärrsnäppor och gäss förbi och i träddungar och buskage kan såväl nattskärra som näktergal höras. 

Revinge i Skåne

Vid Revinge i Skåne möter vi lövskogens mångstämmiga kör; sångare flöjtar och kvillrar i trädkronor och blommande buskage. Lägg till gökar, lärkor och trastar, allt bäddar för att ekologiprofessor Susanne Åkesson och reporter Lisa Henkow får skärpa sina öron. Är det i år det kraftiga flöjtandet från sommargyllingen gör premiär i Fågelsångsnatten, eller kanske den finstämda trädlärkan? 

Örsundaån i Uppland

Under vikingatiden var Örsundaån i Upplanden mäktig flod med strömmande vatten. Genom landhöjning och utdikningar är det idag ett betydligt intimare vattendrag, på några ställen en dold värld och ett paradis för fåglar. Med kanot hoppas det paddlande teamet Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker få uppleva mängder av nattsångare:vassångare, kärrsångare och gräshoppsångare till exempel. Färden startar ovanför Alstasjön, går vidare förbi Örsundsbro och slutar i Lårstaviken i Mälaren med chans på kornknarr, vaktel, näktergal och olika ugglor för att nämna några. Med lite tur bjuder färden också på möten med bland annat utter och bäver. 

Täftefjärden i Västerbotten

I en havsvik utanför Umeå, i Täftefjärden, befinner sig det nordligaste teamet. Vid en havsstrand, vid Skäret, finns reporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelfotografen och fågelskådaren Jörgen Wiklund. En ljudlig skratt- och dvärgmåskoloni får sällskap av silvertärnor, skräntärnor, trana, sångsvan, rödbena, drillsnäppa, gluttsnäppa, svartsnäppa, knipa med flera. Och på andra sidan viken, i en tall- och blandskog, hoppas man att mikrofonerna fångar en kör av koltrast, dubbeltrast, rödvingetrast och taltrast. Kanske till...

En restaurerad våtmark i centrala Bangkok har blivit ett fågelparadis mitt i stan. Och vi sänder direkt från kulturlandskapet på Hallands Väderö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den härmorgonen har vår fältreporter Jonatan Martinssontagit båten från Torekov i nordvästra Skåne till Hallands Väderö för att spana in de flera hundra år gamla träden som finns här. Hedbokskogen, de krokiga ekarna och hamlade lindarna är fascinerande i sig, men de blir också livsmiljöer för många andra arter. Här kan man hitta läckerheter som läderbagge, svart guldbagge, lunglav och bokvårtlav. Under tusentals år har människan brukat markerna på ön. Nu i maj färgas de betade hedarna rosaröda av blommande trift, men här finns många andra växter.

Tillsammansmed Jan Lannér, skogskonsulent på Skogsstyrelsen,Björn Werner, arborist ochJanne Johansson, biolog, dyker vi ner i öns historia, får reda på varför naturen ser ut som den gör och vilket naturvårdsarbete som bedrivs här idag.Totalt har det hittats omkring 4 000 arter på Hallands Väderö och av dem är 220 rödlistade.

För tvåår sedan invigdes en nyanlagd våtmark i Benjakittiparken, mitt i centrala Bangkok i Thailand. Det har blivit till ett riktigt fågelparadis, där både fåglar och fågelskådare trivs. Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent, Axel Kronholm, följde med inbitna fågelskådaren Peter Ericsson på en upptäckartur bland blåstjärtade biätare och rödryggiga blomsterpickare.

Hur kommerdet sig att Kerstin Karlén från Högsäter i Dalarna hittade ett tomt ormskinn uppe på taket? Den kan ju inte ha flugit dit... Nu undrar hon om ormen har tagit sig dit för egen maskin eller om det är en fågel som lämnat rester efter sig. Vi ber Ludvig Palmheden på Naturhistoriska Riksmuseet förklara vad som kan ha hänt - och vilken ormart det handlar om.

En veckakvar till Fågelsångsnatten! Och på flera av lokalerna vi kommer att sända från är det gott om vadarfåglar. De är inte bara svåra att se skillnad på, lätena är inte heller så enkla ... Men i Mats Ottossons nya fågelsånglektion om just vadarnas läten finns minnesregler om såväl trioler som tvåtakt att ta med sig.

Så här i maj tänker Lisa Henkow i veckans kråkvinkel på fenomenet lagring. För den är ju hemligheten bakom den plötsliga, överväldigande grönskan.

Programledare ärKarin Gyllenklev.

Vårens primörer är inte bara sparris utan kan också vara kirskål, nässlor och maskrosor. Och efter hårt arbete kom större vattensalamander tillbaka till Judarskogen i Bromma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kirskål, nässloroch maskrosor hör kanske inte till de mest älskade växterna i trädgården. Men där tycker Ann-Louise Fransson i småländska Deralycke annorlunda. Hon slår ett slag både för att äta dem, och för deras medicinska egenskaper. Denna majlördag går vår fältreporterLisa Henkow på en örtavandring hemma hos Ann-Louise, och lagar till något grönt och gott av vårens ogräsprimörer. Frågan är om en grön nässelsmoothie bränns i munnen?

Och så får vi senaste nytt om hur det går för den större vattensalamandern och hur ekologen Martina Kiibusefter hårt arbete fick den tillbaka till en damm i Judarskogen i Stockholm.

I början av maj förra året satt Naturmorgons lyssnare Gunnel Larsson vid en asp och plötsligt hände det. Som på en given signal slog den ut alla sina blad, samtidigt! Hur är det möjligt? Och är det läge att sätta sig vid samma asp, vid samma tid, och hoppas på att det händer igen? Vi ber botanist Sofie Olofssonsvara på det.

De är inte lätta att skilja åt, gässen! Vem kacklar egentligen hur? Äntligen finns det en fågelsånglektion för hur de olika gässen låter. Även om alla inte kallar deras läten för just sång...

Och i Thomas Öbergskråkvinkel får vi svaret på varför en renskötare visade bilder på när Notre Dame brann i Paris, när det skulle handla om Sápmis fjäll och skogar. Helighet är den gemensamma nämnaren.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Ett temaprogram om trädet björk som spelar en viktig roll för såväl människor som svampar, insekter och fåglar. Men under 1900-talet skulle den bort inom skogsbruket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Så här i slutet av april börjar de äntligen anas i södra Sverige – de limegröna musöronen på björkarna! Naturmorgon ägnar hela programmet åt trädet som var vårt första efter istiden och som är först på plats efter en skogsbrand. Som växer fort och dör ganska fort, men är viktig värdväxt för över 800 arter av exempelvis insekter och svampar. Ett träd som fortfarande är självskrivet vid högtider som student och bröllop, som finns med oss i bastun och som vi sitter på vid köksbordet.

Björkenär ett omtyckt träd – själva sinnebilden av våren som några av Naturmorgons lyssnare uttrycker det – men ger också många snuva och huvudvärk.

Under morgonenhar vi vår fältreporterJenny Berntson Djurvalli Bödaområdet på norra Öland. Där visar ekologJonas Hedinvilka insekter som trivs i björken. Trivs gör de allra bäst när björkveden rötats, antingen som vitröta eller brunröta. Vi får veta varför det är viktigt att spara björk, och varför stående död björk hyser andra insektsarter än liggande. Insekter som blir mumma för fåglar som exempelvis den mindre hackspetten.

Skogsekologen Lars Östlundtar oss med på björkens historia – från älskat och använt träd, till att bli hatobjekt nummer ett inom skogsbruket från 1940-talet och framåt, till att ha fått sin upprättelse igen.

BjörkforskarenFelicia Dahlgren Lidmanberättar hur man skiljer på vårtbjörk och glasbjörk och varför björken är så snabb att etablera sig efter en störning.

Och såringer vi upp slöjdaren Niklas Karlsson som förklarar varför han älskar att tälja just i björk, och bastubadaren Birgitta Tamminensom kan den ädla konsten att binda en bastukvast, eller vihta som det heter på finska.

Programledare är Joacim Lindwall.

Kommunbiologen om trängda naturrikedomar och barnen om att ha natur på schemat. Vi sänder från Mälarskogen och Lida i Botkyrka kommun.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturmorgon flyttar ut och sänder hela morgonen från Botkyrka strax söder om Stockholm. Här finns fin natur och många naturreservat, men också ett tryck från den växande staden. Hur värnar man naturen när bostäder och vägar ska byggas? Och vad spelar naturen för roll? Jo, bland annat kan skogen vara ett perfekt klassrum som minskar stress och gynnar språkutveckling och nyfikenhet.

Den här morgonen följer vi med fältbussen som rullar in i Lida naturreservat med femteklassare, luppar och håvar. Vi möter Felix Stevelind, 10 år, och Sigge Lundström, 5 år, och får veta varför de slår på en gran, och naturskolelärarna Stefan Milivojevic och Annika Norin, som berättar hur barns förhållande till naturen förändrats på knappt 30 år. Vi möter också årskurs två från Tallidskolan i Fittja när de upptäcker däggdjursspår med Naturskolans Jenny Dagert. Parollen för Naturskolan är ”med himlen som tak”.

Vi besöker Mälarskogen, ett nybildat kommunalt naturreservat utmed Mälaren och Norsborg, Hallunda och Slagsta. Här expanderar staden, och kommunbiologenJulia Stigenberg värnar naturen för arterna och invånarna. Vi besöker avgående kommunbiologenBritta Ahlgrenssmultronställe med solvända och kattfot där granplanteringen tränger sig på.

Botkyrka kommun sträcker sig från Mälaren till Östersjön i Södra Storstockholm.

Programledare Karin Gyllenklev och fältreporterLena Näslund sänder direkt från Botkyrka.

Vi möter Sveriges första rådgivare för biologisk mångfald i en trädgård i Trollhättan, Anna Brandeby Harström. Katja Bargum delar med sig av häpnadsväckande fjärilsfakta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många undrar:hur gör jag trädgården, balkongen eller innergården i bostadsrättsföreningen mer naturvänlig? Sedan ett drygt år tillbaka kan Trollhätteborna boka in den kommunala rådgivaren för biologisk mångfald, Anna Brandeby Harström, för att få svar på sådana frågor. Den här morgonen finns vår fältreporter Helena Söderlundh tillsammans med Anna i en av de trädgårdar hon besökt, nämligen Eira Högforsens, strax utanför Trollhättan. Vi får konkreta tips för att gynna den biologiska mångfalden hemma, och Anna berättar om sitt arbete ute på förskolor, företag, reningsverk, bibliotek och bostadsrättsföreningar. Under morgonen får vi också följa med just till en bostadsrättsförening, i centrala Trollhättan, där Kari Granstrand berättar om planerna på att gynna brännässlorna och dra ner på gräsklippningen.

Inspirationen till Trollhättans satsning på biologisk mångfald kommer delvis från den danska tv-serien Ge oss naturen tillbaka, där kommunen Hjörring ska gå från klippta gräsmattor till fjärilsvänliga ängar.

Vi får också Naturmorgonlyssnarnas bästa tips för att öka på den biologiska mångfalden hemma: det vimlar av fågelbad, uggleholkar, bihotell, blommande lavendel, oklippt gräs, gamla träd, faunadepåer och nyanlagda ängar i våra kommentarsfält.

Och ett kvitto på att jobbet gett resultat kan ju vara när det fladdrar av fjärilar i rabatten. Vi fortsätter in i fjärilarnas värld – Karin Gyllenklev har träffat vetenskapsjournalisten Katja Bargum som skrivit en ny bok om bland annat rekordlånga fjärilstungor och larvernas mäktiga pruttkraft.

Magnus Hellström på Ottenby fågelstation berättar om ovanligt tidiga flyttfåglar som noterats där. En varm vinter i Europa kan vara en av orsakerna.

Vi fårockså en rapport från veckans rovdjurskonferens i Järvsö, och blickar framåt mot Tiburtiusdagen 14 april då björnarna enligt folktron vaknar ur sina iden. Men Lena Nordström berättar att hon såg björnspår i Hede i Härjedalen redan för flera veckor sedan.

Och iveckans kråkvinkel hyllar Lisa Henkow vitsippans variation.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

De senaste 20 åren har det vänt uppåt för den starkt hotade fjällräven, men orosmoln finns. På Öland lyssnar vi efter den sällsynta kornsparven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi sänder direkt från trakterna av Helagsmassivet, där Sveriges sydligaste glaciär finns. Vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast har siktet inställt på det många säger är Sveriges sötaste djur – fjällräven. Som en blandning mellan en mjuk teddybjörn och en hundvalp, med en av naturens varmaste pälsar. Tack vare åratal av naturvårdsinsatser, och en hel del hundmat, pekar det uppåt för vårt enda riktigt arktiska rovdjur. Men växlingsrikt vinterväder och konkurrens från rödräv oroar.

Lars Liljemarkoch Tomas Bergström från Länsstyrelsen i Jämtland arbetar båda med fjällräv, och tillsammans med dem besöker vi en utfodringsplats och en lya. Vi hoppas på en vårvintermorgon med fjällräven i fokus, men också med chans på fjällripor, renar och järvspår.

Och så lyssnar vi efter Europas största fältsparv – den sällsynta kornsparven. Den ser ut som en tjock sånglärka, och sjunger som en gulsparv som går på grus. De flesta kornsparvar finns i Skåne, men nu är den också på väg tillbaka till Öland. Fågelskådare Elsy-Britt Schildt lyssnar efter den där tillsammans med reporter Lisa Henkow.

Med en och en halv månad kvar till Fågelsångsnatten, som sänds i P1 natten till 18 maj, presenterar vi en av sändningsplatserna: Täftefjärden utanför Umeå. Presentationen finns ockå i en längre version i podden Livet enligt Naturmorgon, där både den som lyssnar, och reporterJoacim Lindwall, testas på sina fågelkunskaper.

Vad är det för tickor som ser ut som blåmusselskal och fjärilsvingar? Det undrarKristina Svensson,och vi skickar frågan vidare till svampkännaren Majken Ekstrand.

Och så följer vi med på en nattlig vandring uppför berget Monte Titano i den lilla republiken San Marino i nordöstra Italien. Vissa nätter, när luftfuktighet och temperatur är optimala, finns chansen att få se den italienska grottsalamandern.

I veckans kråkvinkel promenerar Jenny Berntson Djurvallut i barrskogen. Där är våren inte är övertydlig, men den som lyssnar noga hör ett skälvande vårjubel!

Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder direkt från tranornas dansbana vid Hornborgasjön, och följer med till Patagonien där svenska forskare finns med när en ny nationalpark bildas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna påskaftonhoppas vi hitta våren vid Hornborgasjön. Vi frossar i tranor! Just nu väller de in för att rasta vid den berömda fågelsjön i Västergötland. Vart tar de vägen sedan, hur är läget i övervintringsområdena de just har lämnat – och hur glupska är de egentligen på fågelungar och ägg? Morgonens fältreporter Lena Näslund finns både vid Trandansen - och en bit därifrån, för att lyssna efter många andra fågelarter än just tranor. Sofie Stålhand från Naturum och Lotta Berg, ordförande i Birdlife Sverige, och Johan Widunder från Länsstyrelsen Västra Götaland, guidar i vårdansen.

Vi frågar lyssnarna om hur de reagerar på tranans ankomst - denna fågel som förknippas så starkt med ljuset och våren.

Och så ska vi ut på en resa. En lång resa. Till södra Patagonien i Chile där den sydamerikanska kontinenten tar slut och där Stilla havet och Atlanten tar vid. Här finns väldiga sydbokskogar som är näst intill opåverkade av oss människor, skogar som nu ska bli en nationalpark och ett svenskt forskarlag från Umeå är där för att hjälpa till! Vi har träffat skogekologen och professorn Lars Östlund som berättar om hur forskarlaget tar sig igenom snårskogar av fuchsia, hur man hittar spår från ursprungsbefolkningar som liknar spår av samer och som ser valar spruta vid stranden.

Vi pratarockså med biologen Pav Johnssonsom när han var på Nya Zeeland hittade den fjäril som många biologer bara kunnat drömma om - en Frosted Phoneix som inte setts sedan 1959 och befarats vara utdöd.

Det ärinte tyst ute längre! De första vårfåglarna sjunger för fullt. Men hur var det nu, vem låter hur? Mats Ottosson har snickrat ihop en alldeles färsk fågelsånglektion, den 40:e i ordningen, med titeln ”nystart, tidig vår” och där talgoxe, blåmes, talltita, entita, grönfink, nötväcka och gulsparv får plats.

Och denna påskafton till ära är det ägget som hyllas i veckans kråkvinkel, signerad Jenny Berntson Djurvall.

Programledare är Joacim Lindwall.

Fågelskådarna spanar efter de tidigaste vårfåglarna vid halländska Morups Tånge, som tofsvipa, storspov och sånglärka. Och så går vi upp på danska Hammerknuden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckan har det varit vårdagjämning och våren är på ingång, i alla fall i södra Sverige. Och nu börjar flyttfåglarna återvända från sina vinterkvarter - till stor glädje för många fågelskådare. Den här lördagen tar vi pulsen på en av västkustens bästa fågellokaler: Morups Tånge utanför Falkenberg. På de betade strandängarna och i de grunda havsvikarna är fågellivet intensivt på våren. Här samlas nämligen både fåglar som häckar i området och de som bara tar en paus på sin färd vidare norrut. Plus de fåglar som tillbringat vintern här!

FältreporterJonatan Martinsson och fågelskådarna Ann-Jeanette Fagerblom, Jörgen Fagerblom och Niklas Torstenssonhoppas på en morgon full av vårtecken som ropande storspov, pigga tofsvipor, spelande sånglärkor och nyanlända sädesärlor. Dessutom får vi kanske stifta bekantskap med berglärkorna och snösparvarna som tillbringat vintern i södra Sverige och nu snart ger sig av till sina nordliga häckningsplatser.

Och sådrar vi till Hammerknuden på Bornholms norra spets, för en promenad i ett dramatiskt kustlandskap där harriset sprätter och ekarna klamrar sig fast. Guide är naturvägledaren Marie Helene Birk.

Nu i mars börjar en del grodor och paddor att vakna. Bra tid att se ut en groddamm att adoptera, berättar Henrik Thurfjellpå SLU Artdatabanken. Forskarna vill nämligen ha allmänhetens hjälp att räkna groddjuren i vår närhet.

Hur låter en upphetsad grävlingshane, en irriterad räv eller en muttrande gråsäl? Nu släpper vi en hel serie avsnitt om hur olika däggdjur låter, i podden Livet enligt Naturmorgon. Vi hör ett smakprov i programmet och alla avsnitten går att höra här (släpps fredag morgon 22 mars).

Den som letar kanske kan hitta en blåsippa i knopp! Det gjorde i alla fall Naturmorgons Joacim Lindwallnär han gav sig ut på vårspaning på Iggön norr om Gävle, tillsammans med biologen Petter Hillborg. Och vi har också frågat Naturmorgons lyssnare efter vårtecken - och jodå, det finns både blåsippor, starar och en vedtrave som börjat torka.

I veckans kråkvinkel hävdar Mats Ottosson att en morgon i naturen är alldeles, alldeles omagisk.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Fiskar kan känna smärta och kan vara vid medvetande länge trots att vi tror att de är döda. Och paleontolog Elisabeth Einarsson tar oss till Skåne under Kritaperioden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna marsmorgon, 2024, finns fältreporter Lisa Henkow på Ivö klack i Skåne tillsammans med paleontologen Elisabeth Einarsson. Hur såg det ut just här, fast för 80 miljoner år sedan? Det har Elisabeth Einarsson undersökt i sin forskning och hon berättar att här levde dinosaurier, mosasaurier, svanhalsödlor, vattenlevande fåglar, krokodiler och sköldpaddor. Hon lär oss också tidsmedvetenhet med hjälp av bläckfiskfossil och om hur skolbarns naturliga intresse för dinosaurier kan ge förståelse för hållbar utveckling och klimatförändringar och öppna upp för naturvetenskapliga studier.

Kan fiskar känna smärta? Ja, de har smärtreceptorer bland annat runt munnen, berättar Albin Gräns, zoofysiolog på Sveriges Lantbruksuniversitet. I ett reportage avJenny Berntson Djurvallfår vi veta hur fisken upplever att bli uppfiskad och att fisken kan vara vid medvetande en lång stund efter att man skurit huvudet av den.

Ja, går det att få en fiskeupplevelse utan att fånga fisken på en krok och dra upp den? Vi pratar med Erik Sandelin, doktorand på Konstfack och KTH i Stockholm, som undersökt det i sin avhandling.

Ebba Hagbom välkomnar varje vår kattugglor i två holkar utanför huset i södra Värmland. Men nu har en av holkarna hamnat på sned. Hur ska hon göra - ska hon ta bort den gamla när en ny sätts upp, och hur ska den nya placeras? Vi ringer upp Johan Nilsson på Lunds universitet för att få svar. Han jobbar på något som heter Kattuggleprojektet och har koll på sisådär hundra olika kattuggleholkar i sin forskning.

I kråkvinkelnsjunger Thomas Öberg de våta markernas lov.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Experterna i Naturpanelen svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För sistagången den här säsongen svarar experterna i Naturpanelen på lyssnarnas naturfrågor. Runt bordet i Medelhavshuset i Botaniska trädgården finns entomologen Mikael Sörensson, botanistenSofie Olofsson och zooekologen Susanne Åkesson.

Vad är det som gör att det doftar vår ute? Hur kommer det sig att just lavskrikor är så orädda och kommer fram och äter falukorv? Och varför är kantareller gula? Det är några av frågorna som panelen tar sig an. Eller så blir det just din fråga som tas upp. Hör av dig på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledareär Jenny Berntson Djurvall.

Var övervintrar fladdermössen i Västerbotten? Vilka lever i en vårbäcks lopp, där vattnets unika egenskaper skapar liv och is att gå på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vårbäckar och månaden mars hör ihop för vår reporter Joacim Lindwall.Med snöskor på fötterna följer vi smältvattnet tillsammans med biologen Petter Hillborgsom berättar om is, vatten och livet i vattnet. Vi utgår från Säljemar norr om Gävle, från sjöisen, via strömmande vatten och alkärr till en havsvik där sötvattnet möter salt och en utterfamilj lämnat spår.

Sju fladdermusvänner letar efter fladdermössens vinterviste i Västerbotten, för vi vet nästan ingenting om var fladdermusen övervintrar i norra Sverige. Följ med på en krävande skidtur till den hemliga grottan där fladdermössen kanske tillbringar sin vinterdvala. Rovdjursexperten Michael Schneider och ljuddesigner Andreas Estensen är två av dom som försöker kartlägga fladdermössen i Västerbotten. Reporter Elin Moberg.

Fladdermusexperten Marie Nedinge svarar på en lyssnarfråga om fladdermöss som övervintrar i en jordkällare. Vi pratar också med glada naturnjutare i Fagerstatrakten som nu kan röra sig fritt i naturen igen efter att svinpest-restriktionerna är borta.

Barnen på en förskola i Örebro undrar vem som bor i hålet i jorden och det vet Frauke Ecke, professor vid Helsingfors Universitet.

Programledare är Mats Ottosson.

Inför våren laddar Naturmorgon upp med ett specialprogram om ugglor. Vilka är de, hur låter de och varför fascineras vi av dem?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Så här i slutet av februari drar det ihop sig till uggletid. Det är nu, och några månader framåt, som det är störst chans att höra ugglorna ropa till varandra i mörkret.

Därför ägnar vi hela programmet åt ugglor! Vilka de är, hur de låter och hur de lever.

Vårfältreporter Lena Näslund finns vid Häckeberga i Skåne tillsammans med fågelforskarenMartin Green, för att lyssna och spana efter bland annat kattugglor. Och i studion finns biolog Bo Söderström, som har med sig en rad inspelningar han gjort av ugglors rop och läten.

Under morgonenfår vi lära oss hur alla svenska ugglor låter och får möta flera av dem. Vi ringer också upp lyssnare som berättar om sina mest minnesvärda ugglemöten.

Förra året var ett dåligt år för ugglor i hela landet. Men i södra och mellersta Sverige finns nu iakttagelser som tyder på en uppgång. Det finns alltså förhoppningar om en fin ugglevår.

Programledare är Mats Ottosson.

Gäss, sarv och vass är några av de arter vi spanar på mitt inne i Kristianstad. Och så om tallskogen Söderåsen som kan komma att avverkas med dispens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi sänderfrån Kristianstads vattenrike med siktet inställt på fågel, fisk och mittemellan. Det vill säga övervintrande gäss och örnar, fiskarna sarv och mal - och vass. Alla sätter de karaktären i Vattenriket, där vår fältreporter Lisa Henkowträffar naturvägledarenJosefin Svensson. Mitt i Vattenriket, där Helge å rinner genom Kristianstad finns en byggnad helt på pålar: Naturum Vattenriket. Från Naturum och träbron över ån har de optimalt span på örnarnas morgonrunda och om turen vill ser de kungsfiskare, eller till och med utter.

Tallskogarnarunt berget Söderåsen i Gästrikland bör skyddas – det anser både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Men ändå kan Länsstyrelsen behöva ge dispens för avverkning, trots att det finns fridlyst knärot i området. Hur kan det komma sig? Vi hör ett reportage av Joacim Lindwall.

Det är snöig februari, men vårtecken finns! Som att en del däggdjur börjar få ungar. Hararna är tidigt ute och nu uppmanar Artdatabanken på SLU allmänheten att rapportera in harungar, eller harpaltar som de också kallas.

FotografenPatrik Lutherblev vittne till när ett rådjur dog i snön. Han hörde av sig till Statens veterinärmedicinska anstalt som gärna ville att Patrik skulle hjälpa till och skicka in prover från rådjuret. Det visade sig att det var huvudet som skulle skickas in! Vi pratar med Patrik och hör med SVA varför det är just huvudet de behöver.

I veckanskråkvinkel sökerKarin Gyllenklev tröst i ljuset.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Hur lever mossorna på vintern och hur gödslar de skogen? Vi gräver fram mossorna i snön utanför Umeå. Och Didrik Vanhoenacker kör en svampstreak.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturmorgon sänder direkt från Stöcksjö söder om Umeå. Där gräver vi oss ner under snön till skogens hjältar: mossorna. De erbjuder livsmiljö för hundratals små arter, som nematoder och hoppstjärtar, och dessutom gödslar de skogen. Genom att locka till sig cyanobakterier kan mossorna nämligen fixera kväve ur luften. ForskarnaMarie Charlotte Nilsson Hegethorn och Jörgen Sjögrenfrån Sveriges Lantbruksuniversitet ger oss en inblick i mossornas liv under snön. Ja, hur klarar de egentligen att vara vintergröna, och hur skiljer sig en mossas vinterliv i norra Sverige från en i södra? Fältreporter i Stöcksjö är Maria Viklands.

En del springer två kilometer om dagen, andra kryssar en fågel varannan dag. Allt fler ägnar sig åt så kallade streaks - ett uppdrag till sig själv som ska göras utan uppehåll under exempelvis ett år. Jourhavande biologDidrik Vanhoenacker har tidigare kört en birdstreak, men nu har han gått vidare till svamparna. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev följer med honom ut för att leta svamp mitt i vintern – och för att höra hur man lägger upp taktiken för en svampstreak.

Gråsiska, domherre och steglits har blivit vanligare på de svenska fågelmatningarna, visar sammanräkningen från Vinterfåglar inpå knuten. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige berättar varför, och också vilka fåglar det gått sämre för.

I veckans kråkvinkel längtar Maria Westerberg sig alldeles sjuk efter något grönt.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssnarnas naturfrågor får svar av experterna i Naturpanelen i ett direktsänt program från Botaniska trädgården i Lund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är återigen dags för experterna i Naturpanelen att stråla samman i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund. Uppdraget för entomologen Mikael Sörensson, botanistenSofie Olofsson och zooekologen Susanne Åkesson är att svara på lyssnarnas frågor om natur.

Vem hadespetsat en mus på en gren? Varför simmade tranorna över sjön varje kväll? Varför hade alla träd runt sjön som strumpor av mossa upp till exakt samma höjd? Det är några av frågorna som tas upp. Eller så är det just din fråga som får svar. Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledareär Mats Ottosson.

Denna fågelräkningshelg berättar forskare Anders Brodin hur fåglarna klarar vinterns utmaningar. Och vem blir aktivist för att rädda naturen - och varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den härhelgen är det många som räknar fåglarna utanför fönstret och rapporterar in till Vinterfåglar inpå knuten som arrangeras av Birdlife Sverige. Och även från Ekologihuset på Lunds universitet räknas det fåglar. Naturmorgons fältreporter Lena Näslund direktsänder därifrån tillsammans med fågelforskaren Anders Brodin. Han ger också en inblick i hur vinterfåglarna klarar utmaningarna med kyla och dålig tillgång på mat. Nötkråka, råka, tallskrika, lavskrika och talltita har alla olika strategier för mathållningen.

Vad fåren människa att ta steget till att bli aktivist för att rädda naturen? I ett reportage avLisa Henkow möter vi människor som kämpar för skogar och klimat, och hör vad forskningen säger om vilka som blir aktivister och varför.

Vi hör också om fjärilar som vaknat upp ur vintervilan och vad man ska göra om hittar en vaken nässelfjäril nu.

På en ljunghed i New Forest möter vi provencesångaren, en sydeuropeisk fågelart som är tillbaka från utrotningens brant.

I veckans kråkvinkel ger sig författaren Mikael Niemi rakt ut i den bistraste januarikylan för att uppleva total tystnad, blått ljus och röda korsnäbbar.

Programledare ärJenny Berntson Djurvall.

Vi reser till Knepp i södra England, godset som slutade med olönsamt konventionellt jordbruk och istället släppte naturens tyglar fria. Artsuccéerna har följt slag i slag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För tjugo år sedan började den stora förändringen på godset Knepp, strax söder om London. Mjölkkorna och den stora maskinparken såldes. Istället fick växtligheten i åkerkanter, häckar och trädridåer av egen kraft invadera fälten. Markerna förvildades.

För att inte igenväxningen skulle bli total satte man samman en kader av betesdjur. Tanken var att de så långt som möjligt skulle efterlikna den ursprungliga uppsättning stora däggdjur som fanns innan människan förändrade allt. I Knepp betar nu kor av lantrasen English longhorn cattle (istället för uroxar), lantrasen Tamworth-gris (istället för vildsvin), Exmoorponnyer (istället för vildhästar) - samt kronhjort och dovhjort.

Resultatethar blivit en rikt blommande savannlik mosaik av träddungar och busk- och gräsmarker. Den biologiska mångfalden reagerade snabbt. Arter som är starkt hotade i resten av det hårt brukade engelska landskapet har ökat kraftigt i Knepp. Området har på kort tid blivit en fristad för näktergalar, turturduvor, sälgskimmerfjärilar – och för människor som längtar efter en hoppfull naturvårdsberättelse.

Mats Ottosson besökte i somras Knepp tillsammans med den svensk-brittiska biologenVikki Bengtsson och Knepps egen ekologPenny Green, för att möta några av områdets omslagsarter, och för att få en bild av ett naturvårdsprojekt som inte liknar någonting som gjorts på svensk mark.

Vi fårockså följa med Mats och Vikki till New Forest, en stor nationalpark och allmänning där betesdjur strövat fritt i tusen år i öppna skogar, buskmarker och ljunghedar. Närmare det europeiska ur-landskapet är det svårt att komma, menar Vikki Bengtsson.

I veckans kråkvinkel tar vi oss hem till Sverige, där Joacim Lindwall ger sig ut i motionsspåret. Först i minnet, med joggingskorna på, sedan här och nu - på skidor. Det blir två helt olika naturupplevelser.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder direkt från väglöst land i västra Dalsland där vi letar spår efter djur, människor och bränder. Vi får också höra nya rön om fågelsång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vidsträcktatallskogar, ensliga myrar och ett svårframkomligt sprickdalslandskap. Tresticklans nationalpark beskrivs ofta som en av södra Sveriges största vildmarker. Morgonens fältreporter hittar vi i det väglösa gränsområdet i västra Dalsland, med extra fokus på de spår som går att hitta här. Både från djur som finns här nu, men också från människor som levt och verkat här tidigare. För trots nationalparkens vildmarkskaraktär är det historiskt ingen ödemark.

Dessutomletar vi spår från de stora bränder som härjade tallskogen under 1800-talet. Nu planerar länsstyrelsen nya mer kontrollerade bränder, som ett sätt att sköta skogen och skapa förutsättningar för arter som är beroende av att det då och då brinner. FältreporterJonatan Martinsson sänder direkt från en nationalpark där midvintern kopplat sitt grepp. Med sig i den djupa snön har han Stefan Husar på länsstyrelsen i Västra Götaland som förvaltar nationalparken och naturskribenten Roger Olsson som ägnat stora delar av sitt liv åt att vara i och skriva om den dalsländska naturen.

Så här i januari blir dagarna långsamt längre. Det är inte så långt till vårens fågelsång! Vi laddar upp med nya rön om hur fågelsången egentligen funkar. Mats Ottosson träffar zooekologiprofessor Mats Björklund och får veta att fågelhanen som sjunger dag efter dag i samma buske inte behöver vara samma hane, och att honor sjunger oftare än vi tror.

Milena Bergquist hittade något som verkade vara muslortar i blomkrukan. Men sedan hittade hon en larv också. Hur hänger det här ihop? Vi ringer upp entomologJulia Stigenberg för att få veta mer.

Två sorkbon- och en synlig ”motorväg” i gräset mellan dem. Varför gör de på detta viset, undrar Christer Falk, som sett fenomenet på Stora Förö i Göteborgs södra skärgård. Gnagarexperten Frauke Eckesvarar.

I veckanskråkvinkel gläds Helena Söderlundh åt haren i trädgården.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Älgens oväntade finesser synas när Naturmorgon besöker Skansen i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Älgen får ofta symbolisera både skogen och hela Sverige. Den jättelika idisslaren är ett gissel för skogsbrukare, jägarnas högtidsvilt och vargens favoritbyte. Älgen är alltid aktuell och ofta omdebatterad.  Fältreporter Lisa Henkowbesöker Skansen i Stockholm för att få närkontakt med mular och klövar tillsammans med  Jonas Malmsten, veterinär på SLU. Med utgångspunkt från den specialiserade kroppen ger han berättelsen om en älgs liv.    

Det har ryktats om att älgen är aktuell för nästa rödlista över hotade arter, men det finns ju fortfarande många älgar. Henrik Thurfjell på Artdatabanken reder ut hur det hänger ihop. 

I Sundsvall har biologen och forskaren Jennie Sandström på Mittuniversitetet ägnat många dagar åt att hitta en tall som är så gammal att den matchar stadens ålder, alltså 400 år - och nu har hon lyckats. 
Ulrika Stenbäck som är konservator och reporter Ingrid Engstedt Edfast följer med upp på Norra berget. 

Lyssnaren Cecilia Nabo såg en kråka som verkade meta! Fågeln stack ner en växtdel i vattnet och sekunden senare nappade en liten abborre som kråkan genast åt upp. Vi frågar ekolog Susanne Åkesson om detta var en medveten handling och om det finns fler liknande observationer?

Fågelmatning kan ses som ett banalt nöje, men fåglarnas närhet har ibland stor betydelse. Om det handlar Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel.  

Programledare är Joacim Lindwall. 

Storslagna naturupplevelser från urskog, fjäll, älv och hav. Men också det lilla och det nära. Det samsas i Naturmorgons årskavalkad under ledning av Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi tar fram kikaren och spanar in några av de mest minnesvärda stunderna i Naturmorgon under året som gått.

Som det storslagna skådespelet då de 200 kilo tunga blåfenade tonfiskarna samlades i Öresund och villigt hoppade i vågorna inför åskådarnas ögon. Eller den ännu tyngre visenttjuren som till slut visade sig inne i skogen på danska Bornhom.

Men vi minns också det som snarare kräver lupp än kikare: de små rörtripsarna i en baldersbrå, en flodhättesnäcka i en småländsk bäck och en röd tulpanskål i en sumpskog i april. Och förstås miniatyrorkidén dvärgyxne som vi knäböjde inför en smällkall julimorgon på fjället Stormittåkläppen i Härjedalen.

Vi minnsockså det som utmärkte just 2023: den afrikanska svinpesten som gjorde att skogen stängdes av för allmänheten runt Fagersta och Norberg, det myckna regnandet som fick myggen att kläckas och svamparna att ploppa upp ur jorden, och så hur vår minsta mesfågel, svartmesen, plötsligt dök upp i stora antal i början av oktober.

Vi kliverin i en sjumilaskog väster om Jokkmokk - Pärlälvens fjällurskog. Det är mitt i sommaren men naturens egen air condition ger svalka. Som kontrast till det upplever vi också en regnig marsmorgon vid Lunds reningsverksdammar, där något så vanligt som gräsänder är vårt huvudfokus.

Dessutom ringer vi upp några av er som lyssnar på Naturmorgon, för att höra om era starkaste naturupplevelser från året som gått.

Avslutningsvis hör vi när Märit Lindholm, hämtat ur direktsändningen från Pärlälvens fjällurskog, berättar om vilken årstid som är hennes absoluta favorit.

Programledare är Mats Ottosson.

I Häckelsängs fäbodar norr om Gävle finns Berit Berglunds barndoms blomsterparadis. Och i decembersnön går det att spåra varg i Skåne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Naturmorgon har vi hört henne många gånger - den entusiastiska botanikern Berit Berglund som beskriver blommor och växter som konstverk. Nu får vi följa med Berit till platsen där hon tillbringade sin barndoms och ungdoms somrar – Häckelsängs fäbodar vid havet norr om Gävle. Det var precis efter midsommar som Naturmorgons reporter Joacim Lindwall träffade Berit i hennes eget blomsterparadis. Det blir en tur till klipphällarna där nattskärran spelar sin kusliga sång, till hövding Gunnars koja där festerna var, och till fäbodvallen där alla blommorna finns.

Tillbaka i decemberverkligheten ger vi oss ut i snön som för ovanlighetens skull täckte även Skåne för några veckor sedan. Reporter Hjalmar Dahm följer med David Börjesson, vilthandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, på vargspårning i Svalemosse-reviret. Det är ett av de tre etablerade vargrevir som finns i Skåne sedan några år tillbaka.

Så härdan före dan sätter vi lite extra ljus på en av julens huvudpersoner: granen. Hur kommer det sig att granen klarar mörker så bra, och varför avskydde konstnären Ehrensvärd granen, medan Carl von Linnésåg potentialen i granen?

Vi hörockså om en ny studie om hur bred kattens diet är - även hotade arter ingår. Ekologiprofessor Susanne Åkesson kommenterar.

I veckans kråkvinkel läser Lisa Henkow om snäckor och hittar ett verkligt avancerat leverne.

Programledareär Jenny Berntson Djurvall.

Naturexperterna Susanne Åkesson, Sofie Olofsson och Mikael Sörensson svarar på lyssnarnas naturfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Runt ettbord i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund sprider sig julstämningen när Naturpanelen samlas för svara på lyssnarnas naturfrågor. Experterna är som vanligt zooekologen Susanne Åkesson, botanisten Sofie Olofsson och entomologen Mikael Sörensson.

De tar sig an spörsmål som hur ett träd kan äta upp en skylt, varför en ticka verkar gråta och om varför en gås såg ut att spela död. Eller så är det just din fråga som får svar. Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledareär Joacim Lindwall.

Naturmorgons redaktion samlas för att prata om årets naturböcker. Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skogen.Jorden. Älven.Fjället. Myren. Livsviktiga miljöer för den biologiska mångfalden – och temat för några av årets naturböcker. I andra böcker spelar enskilda arter som ekar, almar och skärfläckor huvudrollen. Åter andra öppnar dörren till fågelbonas, fladdermössens och de vilda blommornas värld, tar oss till särskilda platser eller svarar på frågan vad djuren gör när de blir rädda.

Vi ägnar hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Mats Ottosson, Joacim Lindwalloch programledare Karin Gyllenklev.

Författaren Göran Bergengren tar oss med in i nötskrikornas värld. Och späckhuggaren som hittades i Bohuslän i våras - vad dog den av?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges vanligaste kråkfågel är inte kajan eller skatan - utan nötskrikan! Denna nästan pråliga, kloka, skräniga, men samtidigt försiktiga doldis spelar en huvudroll i dagens Naturmorgon. Morgonens fältreporter Lena Näslund finns i en ekskog en bit utanför Mjölby i Östergötland. Där möter hon upp Göran Bergengren, författare till boken ”Nötskrikan - Tusenårsträdet och fågeln”. Och ja, ekarna de är omgivna av är planterade just av nötskrikor. Vi får bland annat veta hur många ollon en skrika kan transportera när den bygger upp sina förråd och varför Göran Bergengren har ett så gott öga till nötskrikan.

I maj hittades en död späckhuggare intill en brygga i Hunnebostrand. Vad gjorde den på västkusten och vad dog den av? Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev har följt forskarnas detektivarbete och analyser - bland annat av späckhuggarens huvud. Och de nya resultaten från Naturhistoriska riksmuseet överraskar.

Vi fortsätter på temat strandfynd. Gunilla Paulsen hittade snygga men märkliga bollar på stranden på Orust. Vad är det för något? Vi frågar marinbiolog Ellen Schagerström.

Och nu när isarna lagt sig finns det upptäckter att göra även där. När Thomas Salzer var ute och åkte skridskor i Värmland såg han något röra sig under isen - en bagge av något slag! Vad var det för någon, och hur kan den klara sig där nere utan luft, i det kalla vattnet? Vi frågar Johannes Bergsten, insektsexpert på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Våndan överatt kissa ute i naturen kan leda till oväntade möten. Ellen Pääjärvi berättar om ett sådant i veckans kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssnarnas frågor om natur får svar från Naturmorgons expertpanel: Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Äntligen!Dags för säsongens första program där i stort sett varenda minut viks åt naturfrågor från er lyssnare! Svaren levereras av experterna i Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.

De sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården i Lund för att reda ut om björnar kan vissla, vem som rullat ihop björklöven i skogen och varför syrenerna började blomma i Skåne efter att stormen Hans dragit fram. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från förbjuden natur - det område i Västmanland som spärrats av efter utbrottet av afrikansk svinpest. Och om vikten av att känna naturdoft, även i stan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För drygttvå månader sedan upptäcktes afrikansk svinpest för första gången i Sverige. Hittills har över 50 vildsvin hittats döda och bekräftats bära på smittan. I ett 1 000 kvadratkilometer stort område i Västmanland - den smittade zonen - är det förbjudet att gå ut i skog och mark, och ett mindre kärnområde kring Fagersta håller just nu på att stängslas in i hopp om att smittan inte ska sprida sig. Morgonens fältreporter Karin Gyllenklev finns i Högfors i Norbergs kommun i Västmanland, inom den smittade zonen..

Det ären unik situation i Sverige, med en så allvarlig och smittsam sjukdom bland vilda djur, som kan få så stora konsekvenser. På sikt kommer alla vildsvin i kärnområdet för smittan att dö, antingen av sjukdomen, eller avlivas. Vad händer i naturen när vildsvinen försvinner? Vilka ekosystemtjänster går förlorade? Hur fungerar ett ”vildsvinsstängsel”? När får människor vistas i skogen igen här? Och hur ser vildsvinens framtid i Sverige ut nu när svinpesten gjort entré?

I programmet medverkar Arvid Norström, Grimsö forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lars Björk, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, Erika Chenais, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt samt Pia Boiardt från Fagersta naturskyddsförening.

Vi intervjuar också landsbygdsministerPeter Kullgren för att höra vad han och norska kollegan Geir Pollestad sa om vildsvinens framtid när de möttes i onsdags.

Och såom att vi människor behöver naturen på så många sätt. Bland annat för att må bra. Men hur får man i sig natur om man bor mitt i Stockholm - på Södermalm? Reporter Ellen Pääjärvihar träffat keramikern Mia Blanche som stod 23 år i kö för att få en kolonilott, och pratat med forskaren Marcus Hedblomvid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han ger stadsnära naturtips och berättar om nya rön kring att naturdofter är viktigare än vi kanske trott.

I veckans kråkvinkel öppnar Mats Ottosson en skrivbordslåda och där ligger en spyboll. Som tar honom med på en minneskavalkad av rang.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Från gömslet i den fredade zonen kan man iaktta björnarnas personligheter. Och trots att november är en mörk tid stör vi nattens organismer med all vår belysning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Till urskogsreservatet Elimyssalo i östra Finland kommer människor för att få närkontakt med björn, varg och järv.

Naturmorgons reporterLena Näslund har besökt ett gömsle och på några meters håll sett stora björnhannar förse sig av griskött och laxhuvuden.

Lassi Rautiainen är naturfotografen som erbjuder besökare från hela världen att besöka hans populära gömslen.

Vi hör också den norske fotografen Roger Brendhagen som i år tillbringat två månader i nordöstra Finland för att ta bilder på de stora rovdjuren.

Längs den långa gränsen mellan Finland och Ryssland finns en tio kilometer bred militär zon. Här är de stora rovdjuren fredade från jakt.

Hur är det i Sverige, har vi områden som är helt undantagna från jakt? Vi ställer frågan till Ola Larsson på Naturvårdsverket.

November är en mörkrets tid, men oavsett det blir jorden bara mer och mer upplyst.

All vår belysning påverkar organismer som är nattaktiva, som fladdermöss men också oss som är dagaktiva.

Fladdermusforskaren och författaren Johan Eklöf berättar om ljusföroreningarnas effekter. Reporter Jenny Berntson Djurvall. (repris från 2021)

Hur ska skogsbruket se ut i framtiden? Och hur går man från forskning till att skogsägare och större skogsbolag ska kunna förändra sina metoder i praktiken?

Inom projektet Adaptivt skogsbruk möts olika intressenter. Reporter Simon Magnussonvar med när korridorshuggning och andra metoder testades och diskuterades i tallskogen Venjan i Dalarna.

Vi ringer upp den svenska botanisten Stina Weststrand som är i Brasiliens regnskog för att utforska sporspridda växters fascinerande värld. Arbetet hon gör där, hänger ihop med uppbyggnaden av ett nytt växthus i Botaniska trädgården i Göteborg. Det ska helt ha fokus på landväxternas evolution. Och då har de tidigaste landväxterna som ormbunkar och mossor en viktig roll.

Det finns så många sätt att dö på i naturen. Med ett stort brak som en gammelfura som slås omkull av stormvindar.

Eller uppoffrande som en tvestjärtshona som slutar som måltid för sin egen avkomma. Lisa Henkows kråkvinkel handlar om döden.

Programledare Joacim Lindwall.

Forntidens musik skapades av det naturen erbjöd, som hasselnötter och stenar, berättar musikarkeologen Cajsa Lund. Och så följer vi med på sjöfågelräkning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur lätdet om våra förfäder i Skandinavien? Musikarkeologen Cajsa Lundi Skåne har ägnat sitt liv åt forntidens musik. Vi lyssnar till ett nöt-rassel efter ett 8 000-årigt hasselnötsfynd, vi lyssnar till vinare och klangstenar, bland annat sangelstainen på Gotland. En del ljudverktyg användes till att imitera vilda djur, andra troligen för nöje, som maskrostrumpeter och andra gröna musikinstrument. Fältreporter Lisa Henkowsänder direkt från Cajsa Lunds samling av fornfynd och ljudredskap och kanske även skogsdjävulen kommer låta höra sitt skärrande ljud.

Och så följer vi med ut när fågelforskarenMartin Green räknar sjöfåglar vid Öresund. Det blir en av många pusselbitar till den statistik som sammanställs varje år av Svensk fågeltaxering över hur många fåglar det finns av varje art. Hur går det till när fåglarna räknas, och varför ser vi fler änder som rastar längs våra kuster nu för tiden?

En leopardfläckig insekt satt på husväggen nu på senhösten, berättar Ninni Jonsson Tolle i Nykil. Vad är det för något, och har den egentligen några vingar? Entomolog Moa Pettersson svarar.

Och så har det varit stor uppståndelse på Elmiafältet i Jönköping i veckan - ett helt litet gäng eremitibisarspatserade omkring och lockade fågelskådare från när och fjärran. Det handlar inte bara om fåglar som flugit fel, utan det är en art som är starkt hotad och som får hjälp av bevarandeprojekt på flera håll. Ett av dem är Nordens ark och vi ber Emma Nygren där berätta om denna fascinerande sagofågel och om hur framtiden ser ut för den.

En fågel som Örjan Sedin i Gunnarvattnet i Jämtland saknar i år är domherren. Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkessonfundera över varför det kan vara så.

I veckans kråkvinkel har Karin Gyllenklev mardrömmar om att vara en växt och inte kunna flytta på sig när en fara närmar sig. Men det finns andra försvar än att fly!

Programledare är Mats Ottosson.

Under en urskogspromenad i Tyresta nationalpark intervjuar Mats Ottoson kronprinsessan Victoria om vad naturen betyder för henne. Och Mikael Sörensson guidar till storbandbiet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det doftar barr och ljungen blommar. Här i skogen känner jag mig omsluten och dofterna och färgerna är på ett speciellt sätt. Det naturen ger mig - det vackra och det mystiska - det vill jag ge vidare till mina barn, säger kronprinsessan Victoria.

Det ärhon som är morgonens huvudgäst i Naturmorgon. Vi får höra en lång intervju om vad naturen betyder för henne, och om hennes oro för framtiden och för att vi har för lite natur i våra liv. Intervjun görs under en urskogspromenad med Naturmorgons Mats Ottosson i Tyresta nationalpark.

Victoria bjuderpå sina tips för att få ut sina egna barn i naturen, och vi får höra barndomsminnen som hur det var att tälta med pappa och om husdjuret hon alltid hade med sig – snigeln Johanna.

Och såmöter vi ett av Sverige största bin: storbandbiet. Det befarades vara utdött från Sverige, tills entomologen Mikael Sörensson en junidag 2015 hittade det stora biet med randig bakkropp i en lila väddklint i Hammars backar i sydöstra Skåne – ett stenkast från familjens sommarstuga. Eufori! är Mikaels ord om upptäckten.

Vi närmar oss halloween, och pumpornas tid är här. Men vad är pumpa för växt egentligen?Gunvor Larsson på Bergianska trädgården berättar.

Hur påverkasdjur- och växtliv, i hav och på land, av det stora oljeutsläppet i Blekinge? Vi ringer upp marinbiologAnothai Ekelund på Länsstyrelsen Blekinge.

I veckans kråkvinkel glädsJenny Berntson Djurvallåt att vår allra minsta fågel, kungsfågel, stannar kvar när andra drar.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi sänder från Havets hus med fokus på hur småfläckig rödhaj, blåfenad tonfisk och hummer rör sig. Och möter den lysande gröna lövgrodan på Bornholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur spårar man en fisk? Med modern teknik går det faktiskt att följa i fiskarnas fotspår. Vår fältreporterLena Näslund finns på Havets hus i Lysekil där de första resultaten från sändarförsedda småfläckiga rödhajar börjar komma in. Marinbiologen Martin Stjernstedthar märkt och släppt ut de små hajarna under flera år. Strax intill ligger Havsfiskelaboratoriet där Andreas Sundelöfföljer den karismatiska blåfenade tonfisken som återkommit till nordliga vatten de senaste tio åren. Nu har han också börjat förse humrar och havskräftor med sändare.

Hur det går till när det nu byggs upp en infrastruktur av mottagare för att följa djuren i hav och insjöar får vi veta av forskargruppen på SLU i Umeå.

Och såska vi till Bornholm för att möta en groda som är liten som en tumme och kan byta färg. Men oftast ser den ut som en ljusgrön sportbil med svarta blixtar utmed sidorna. Det handlar om lövgrodan som för 40 år sedan nästan var försvunnen från den danska ön. En räddningsaktion inleddes, dammar återskapades och nu är chanserna återigen goda att få in en lysande grön groda i kikaren i buskagen.

För en veckasedan flöt en död späckhuggare i land i Göteborg. Det här hör inte till vanligheterna - men är faktiskt den andra döda späckhuggaren som hittats vid svenska kusten i år. Vi pratar med Magnus Gelang, intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, om döda valar längs med vår kust är något som ska oroa eller glädja oss.

Bengt Dahlberghörde av sig till oss och berättade om en oskygg och kontaktsökande räv. Och både ridskor och gummistövlar försvann från terrassen. Vi frågar etologPer Jensen om varför räven gör så här - och om det är ett naturligt beteende.

I veckan påträffades en ny art av märlkräfta i Mälaren, Pontogammarus robustoides. Limnologen Carin Nilssonberättar om upptäckten - och om farhågorna att den kan slå ut den inhemska märlkräftan som dominerar i Mälaren idag.

Det har inte varit kutym att plocka svamp som tornedaling. Men Mikael Niemi är numera frälst och tar oss i veckans kråkvinkel med ut i svampskogen där träden badar fotbad i mykorrhizan.

ProgramledareärJenny Berntson Djurvall.

Häxringar bildas av svampar som växer utåt i en ring. Vi sänder från en sådan på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Och i Boden möter vi den smalnäbbade nötkråkan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Häxringarkallas ringar av mörkare gräs i gräsmattan. Den mörkare färgen avslöjar inte häxor utan svampar! En del svampar växer helt enkelt i ring – de börjar i mitten och växer sedan ett antal centimeter utåt varje år. Hanna Johannesson, professor i botanik vid Kungliga vetenskapsakademien, har mycket att berätta om en speciell häxring på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Häxringarna är som naturliga experiment, där forskarna kan följa svamparnas tillväxt och evolution, och undersöka begrepp som individ, kön, utveckling och ålder.

På platspå kyrkogården denna lördagsmorgon finns också fältreporter Lisa Henkow. Och kanske ett gäng dansande älvor? För häxringen har också kallats både älvring och älvdans, och i folktron antogs den vara laddad med magiska krafter. Att somna, eller kissa, inne i en älvring var inte något att rekommendera ...

På enannan kyrkogård, i Boden, möter vi den smalnäbbade nötkråkan som planterar sin egen mat. Det är när den glömmer var den lagt fröna från cembratallen och det i stället växer upp en ny tall. Både cembratallen och den smalnäbbade nötkråkan har sitt ursprung i Sibirien.

Den här hösten har det flugit in mängder av svartmesar i Sverige. De har setts i stora flockar, och även fallit döda ner inne i storstäderna. Vanligtvis för denna vår minsta mes en stillsam tillvaro inne i barrskogen och flyttar inte långt. Varför ser vi så många just nu? Vi ringer upp Dag Lanerfeldt som den senaste veckan räknat tusentals svartmesar från berget Gåseborg i Järfälla utanför Stockholm.

Ann Mari Lindqvistsåg ett stim av ålliknande fiskar i hamnen i Kyllaj på östra Gotland. Vad var det för något? Vi ber Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Gävleborg, förklara.

Vad händer i området runt Fagersta där den afrikanska svinpesten drabbat vildsvinen? Vi ringer upp statsepizootologKarl Ståhlför att höra om hur stängslet som ska upp kommer att fungera, och när människor får lov att gå ut i skogen igen.

I veckans kråkvinkel undrar Jenny Berntson Djurvall vad andra tänker på. Tänker de på romarriket, att det är dags att köpa toapapper, eller kanske på svampen gelétagging?

Programledare ärJoacim Lindwall.

30 nya arter för landskapet har hittats i projektet Skånes mossor. Och storspiggens framfart i Östersjön tolkas av kompositören Zacharias Ehnvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det ärett stort jobb att kartlägga alla mossarter i ett landskap! Men det hindrade inte Lunds botaniska förening från att dra igång projektet Skånes mossor 2007. 16 år senare har de kommit en bra bit på vägen: Omkring hälften av inventeringsrutorna är slutrapporterade och över 30 nya arter för Skåne har hittats.

Biologerna Staffan Nilsson och Linda Birkedal är två av dem som engagerat sig i projektet. Tillsammans med fältreporter Jonatan Martinsson letar de mossor i Billebjer naturreservat utanför Dalby på lördag morgon. Här finns flera naturtyper på liten yta vilket ökar chanserna att hitta många av de omkring 600 mossarter som finns i Skåne. Dessutom reder de ut hur man går tillväga för att inventera ett helt landskap.

Och så ska vi till Östersjön, där storspiggen håller på att ta över stora områden. Detta regimskifte har nu också skildrats i toner - kompositören Zacharias Ehnvallhar gjort musik av Agnes Olins storspiggsforskning. Reporter Karin Gyllenklevträffade dem några dagar innan musiken skulle framföras i Berwaldhallen under årets Östersjöfestival.

Att gå ut i skogen på hösten är underbart! Men med hem följer inte sällan de efterhängsna hjortflugorna. De fastnar i håret och klamrar sig fast lite varstans på kroppen. Men de har en väldigt spännande biologi. Entomolog Moa Pettersson berättar att de har en däggdjurslik dräktighet, och faktiskt ”ammar” larverna inombords!

Det harvarit ett mycket bra år för den långflyttande nattfjärilen åkervindesvärmaren. Vi pratar med Ola Jennersten som i år fick träffa den för första gången.

I veckans kråkvinkel slår Joacim Lindwallfast att silvertärnan flyttar så långt - för att den kan.

Programledare är Mats Ottosson.

På Öland skådar vi fågel under den europeiska fågelräkningshelgen Eurobirdwatch 2023. På en skogsäng möter vi Värmlands landskapsinsekt: brun gräsfjäril.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är flyttfågeltidoch morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns i Stenåsa på Öland för att spana på sträckande gäss, tranor, trutar, bergfinkar, kungsfåglar eller vad som behagar flyga förbi. Denna helg räknas nämligen flyttande fåglar av fågelföreningar i hela Europa och även i Centralasien, under namnet Eurobirdwatch 2023. Syftet är att rikta uppmärksamhet på fåglarnas flyttning och deras behov av rastplatser och övervintringsområden. På plats på Stenåsabadet finns en räknande trio från Birdlife Sverige: Kajsa Grebäck, Anders LundquistochNiclas Lignell. Vi hoppas också få kontakt med några av dem som räknar flyttfåglar på andra håll i Europa.

Och så ska vi till Värmland för att spana efter den landskapsinsekten brun gräsfjäril. De igenväxande åkrarna i skogsbygderna är livsviktiga för fjärilen som är mycket ovanlig i resten av Västeuropa. "Det är ett stort kommande naturvårdsproblem när de här sista skogsängarna växer igen", säger Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen i Värmland.

En junikväll i år blev Stig ochAnnalena Zetterkvist vittnen till något alldeles särskilt. Ett lodjur och tre harar satt på åkern utanför huset. Lodjuret gjorde några utfall för att jaga efter hararna, utan resultat. Men hararna stannade kvar nära lodjuret, satte sig ner och tittade på det. Vad var det som hände? Daniel Mallwitz, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Västmanland svarar.

Den här helgen är det bokmässa i Göteborg. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg slår ett slag för skogens betydelse för såväl litteratur som boken i sig.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I de restaurerade dammarna på golfbanan i Tomelilla kväker klockgrodorna. Och hur påverkas naturen av årets sommarflod i Gavleån?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter sommarens regnande är vattenflödet fortfarande mycket högt i många åar och älvar. En av dem är Gavleån som rinner mellan Sandviken och Gävle i Gästrikland. Här har dammluckorna varit vidöppna i snart en månad. Torrlagda biflöden har vattenfyllts och forssträckor har åter blivit forsar. Morgonens fältreporter Joacim Lindwall finns vid Gavleån tillsammans med Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen Gävleborg, och entomologen Magnus Stenmark. Vilken betydelse har en sådan här sommarflod för fisk, insekter och andra levande varelser? I takt med klimatförändringarna kan de här effekterna också bli något vi kommer att se mer av i framtiden.

Myggen hördefinitivt till dem som påverkats av den blöta sommaren i delar av Sverige. Vi ringer upp myggforskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för att höra vilka myggor det är som surrat mest och hur det kommer sig att det är mycket mygg mitt inne i våra stora städer, som Uppsala till exempel.

Och så ska vi till golfbanan i Tomelilla. Här har man arbetat aktivt för att göra golfbanan trivsam inte bara för golfare, utan också för grodor. Nu finns inte mindre än nio av Sveriges 13 groddjursarter här. En av dem som hörs mest är klockgrodan, som för 50 år sedan var utdöd i Sverige. Reporter Jenny Berntson Djurvall möter naturvårdskonsulten Pär Nyström som berättar om grodsamarbetet mellan golfklubben och länsstyrelsen i Skåne.

För någon vecka sedan hittade Isabelle Lilja hittade ett lurvigt kryp på byxbenet när hon beskar äppelträden i sin trädgård. Vi ringer upp entomolog Moa Pettersson för att få höra vad det kan vara.

Och så något mer som utmärkt sensommmar och tidig höst 2023 - alla svampar! Vi har frågat lyssnare och experter om deras viktigaste intryck av årets svampsäsong.

I veckanskråkvinkel hör vi hur almsjukan fått Helena Söderlundh att byta åsikt om ringduvorna i trädgården.

Programledare är Mats Ottosson.

AI-teknik kan underlätta samexistensen mellan människa och rovdjur, enligt Benny Gäfvert på WWF. Vi sänder också från småländska Emån som innehåller allt mindre vatten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Livet ismåländska Emån är speciellt, med mycket få sjöar och läget vid den varma och torra Östersjökusten. Emån hyser 35 olika fiskarter - bland annat mal, öring, färna, gös och gädda. Grundvattenbrist, torka och ökat vattenuttag gör att Emån riskerar att inte längre nå havet - alltså snöras av från Östersjön. Klimatförändringarna och mindre mängd vatten i ån påverkar vattentemperaturen och fiskarna i ån - lax och öring tål inte för höga vattentemperaturer, medan malen trivs bra i varmare vatten.

Fältreporteri och vid Emån är Lisa Henkow, på plats i Karlshammar i Mönsterås kommun, tillsammans med Peter Johansson och Jens Nilsson från Emåförbundet, samt Ingrid Palmblad Örlander, enhetschef på vattenenheten på Länsstyrelsen i Kalmar.

Och såträffar vi Benny Gäfvert, WWFs nationella expert på rovdjursfrågor. Hemma på sin gård utanför Järvsö, där han har både får och höns, berättar han om flera nya projekt för att underlätta samexistensen mellan människa och rovdjur. Det handlar bland annat om virtuella fårstaket och en hundväst som ska avskräcka vargar. Totalt satsar WWF drygt 8 miljoner kronor för att minska konflikterna mellan rovdjur och människor. Vi pratar med Maria Brandt, naturvägledare på Biotopia i Uppsala, om vad de planerar att göra. Och om det verkligen leder någonstans med dialogmöten?

På Alnö utanför Sundsvall blev Maud Blomberg vittne till när en korsspindelhane närmade sig en hona med förhoppning om att para sig. Det slutade som det ofta gör – han blev ett inspunnet paket. Spindelexperten Monika Sunhede berättar vad det egentligen är som händer.

Vi tar oss också till Kreta där reporter Hjalmar Dahm och botanist Thomas Arnström hittar unika träd - almen Zelkova abelicea och lönnen Acer sempervirens.

I veckans kråkvinkel hör vi Karin Gyllenklev.

Programledare ärJoacim Lindwall.

Konstnären ÅsaLisa Linnman och svampprofessor Anders Dahlberg gräver i jorden som är så viktig för skogen ovanför. Och om att fiskgjusen minskar på en del håll i landet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konstnären och illustratören ÅsaLisa Linnmans kärlek till träden har lett henne på en resa ner i underjorden. Insikten att en spade skogsjord kan innehålla fler arter av mikrober än det finns växt- och djurarter i hela den tropiska regnskogen blev en ögonöppnare till hur viktig jorden är för hur hela skogen mår.

Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar ÅsaLisa Linnman i Herrhagsskogen utanför Uppsala. Där finns också svampprofessorn Anders Dahlberg som tar med oss ner i världen av mycel och mykkorhiza där svampar och träd hjälps åt. Han har bland annat studerat vad som händer i jorden när träden avverkas.

Efter utbrottetav afrikansk svinpest hos vildsvin i Västmanland har ett nästan tusen kvadratkilometer stort området stängts av. Vi ringer upp Solveig Wadelius i Virsbo som ligger i det område där såväl skogspromenader som svampplockning nu är förbjudna.

Vi tar oss också tillbaka till de sista dagarna i juni. Då paddlade ornitologernaGöran Johansson och Thomas Andersson ut till en ö i sjön Fegen i östra Halland, för att ringmärka månadsgamla fiskgjuseungar högst uppe i en tall. I 55 år har ornitologer hållit koll på fiskgjusarna där. De har märkt att de senaste 20 åren har de minskat avsevärt - från 19 häckande par år 2000 till 6 par nu.

Det finns flera hot mot fiskgjusarna: Brunare vatten gör det svårare att fånga fisk, störning från friluftslivet, konkurrens från havsörnar och brist på boträd. Men hur går det för fiskgjusarna i Sverige som helhet? Vi ringer upp fågelforskare Martin Green, på Fågeltaxeringen vid Lunds universitet. Det visar sig att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet.

Den som ofta återvänder till samma svampställe märker att svamparna växer och förändras fort. Men det är svårt att se med blotta ögat. Men i en så kallad time-lapse-film går det! Robin Malmsten Havervallberättar hur han gör sina fascinerande svampfilmer. Som den när en gul brödkorgssvamp först ser ut som när ytan bränns på en crème brûlée, och sedan spricker upp och avslöjar små, små frallor därunder.

Och hur uppfattar björnen den stora jakten som varit i år, och vilka ekologiska konsekvenser kan det få? Jonas Kindberg, björnforskare vid norska Norsk Institutt for Naturforskning, svarar.

I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på vad poängen med kön är egentligen. Och förundras över den enorma könsvariation som finns i naturen. Finns det till exempel herr och fru Kantarell?

Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi följer med ut i Öresund där stora blåfenade tonfiskar hoppar just nu. Och möter abborrar i en skyddad vik i Blekinge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En av våra vanligaste fiskar, abborren, är huvudfokus för morgonens fältreporterErik Kohlströ.

Som vuxen är abborren en effektiv rovfisk som kan hålla efter spiggar och andra mindre fiskar. Under uppväxten är däremot rollerna omvända, och små-borrarna löper stor risk att själva bli mat åt just de fiskar som de äldre abborrarna ser som byten. Därför behövs skyddade områden med gott om gömställen och smådjur där små abborrar kan växa upp. Det kan handla om en vik med frisk blåstång och vass, eller en risvase gjord av gamla julgranar.

Våra guideri abborrens värld är Ulf Lindahl och Andreas Jezeksom arbetar med åtgärder för fisk och andra vattenvarelser längs Blekingekusten. Ulf Lindahl är marinbiolog på Länsstyrelsen Blekinge och Andreas Jezek är limnolog på Biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Vi sänder från Karlskrona.

En någotstörre fisk är den blåfenade tonfisken. Dessa 200-kilosvarelser hoppar nu för fullt i Öresund och vi följer med en båt ut för att uppleva det magnifika skådespelet. Men varför har tonfisken kommit tillbaka efter 60 års bortovaro? Vi ringer Gustav Hellström, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, för att få svar.

Men enfisk behöver inte vara SÅ stor för att göra oförglömliga avtryck. Som den gången Naturmorgons Anders Börjesonfick se en gädda le. Vi får också höra om andra fiskmöten som ni lyssnare varit med om. Dessutom berättar filosofen Jonna Bornemarkom hur hon och hennes familj kommit nära ett stim med mörtar.

Det exploderar av svamp ute i många skogar nu. Och intresset är stort. MykologiprofessorAnders Dahlbergberättar om en eftertraktad svampkurs på Billingen och vi ringer också upp Emma Johansson från föreningen Björksoppen som arrangerat årets mykologivecka i Västerbotten.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Mitt på danska ön Bornholm strövar visenter i skogen Almindingen. På ön finns också havsgrottor, dinosauriespår och en längtan att bli ett med havet igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Säg Bornholm och många tänker nog på de långa vita sandstränderna. Men här finns mer: En skog som håller på att bli nationalpark, där visenter strövar omkring. En dramatisk kust med klippor och undervattensgrottor. Botaniska läckerheter och en geologisk historia med urgammal granit, betydligt yngre sandsten och spår av dinosaurier.

Vi sänder hela programmet från den danska ön. Programledare Joacim Lindwall finns i den spektakulära sprickdalen Ekkodalen tillsammans med Georg Ask Markerfrån Naturstyrelsen Bornholm, biologen Finn Hansenoch Ninni Gärdvall som flyttade från Sverige till Bornholm för drygt tio år sedan.

Och några mil längre norrut letar reporter Karin Gyllenklevstrandfynd och plattfisk i fiskeläget Tejn tillsammans med marinbiologen Marie Helene Birk, som vill få Bornholmsborna att återupptäcka havet igen efter fiskeindustrins krasch. Vi får också följa med på till havsgrottorna vid Hammeren på norra Bornholm.

I programmetmedverkar också Emilie Ulrik-Petersenoch Dorte Bugge Jensen från Naturstyrelsen, samtRené Vilsholmfrån besökscentret NaturBornholm,

Fredrik Ronquist tar oss med in i gallernas, parasitsteklarnas och insektsforskningens värld. Och Mira Rawet slår ett slag för världens mest spridda växtfamilj gräsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hallonknölar, vinbärsbucklor och plommonknottror är bara några av de galler vi spanar in den här lördagsmorgonen. En gall bildas när en insektshona lägger sina ägg i en växt som sedan manipuleras till att bygga ett skyddande "hus" till insektslarven. Det här "huset" kan se ut på många olika sätt - ett exempel är galläpplen på ekblad.

Den fascinerandeutvecklingen av gallsteklar, parasitsteklar och galler på växter rymmer många lätt ruskiga detaljer. Fredrik Ronquist, professor på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, berättar om den senaste forskningen om dessa kryp som tillbringar sitt liv i andra organismers levande kroppar. Vi hör också om 20 års ansträngningar för att kartlägga den biologiska mångfalden som tar ett nytt språng nu tack vare DNA-tekniken. Fältreporter direkt från Rälla på Öland ärLisa Henkow.

Och så fördjupar vi oss i världens mest spridda växtfamilj: gräsen. Hit hör ju såväl vete som majs och ris. Gräs tål också att både klippas och betas. Men även för den botaniskt intresserade kan gräsen framstå som oansenliga, svåra och tråkiga. Biologen Mira Rawet håller inte med - här finns skönheten i det lilla menar hon. I Mats Ottossons reportage berättar Mira om snärp och småax, och hur det går att artbestämma gräsen, både med och utan lupp.

Måndag 21 augustibörjar årets licensjakt på björn. 649 björnar får skjutas i år, 27 fler än förra året och fler än det varit något år tidigare. Hur avgörs hur många som får skjutas, och hur vet man hur många björnar som finns i Sverige? Vi pratar med Jessica Åsbrink, nationell koordinator för björninventeringen på Naturhistoriska riksmuseet och Alexander Winiger, inventeringsansvarig för stora rovdjur på länsstyrelsen i Norrbotten.

Vi ringer upp Börje Holgersson som hittade det mycket ovanliga humlepälsbiet i sydvästra Värmland. Några av dem har lagt sina ägg i bihotell som placerats vid Börjes torp och nu hoppas han att nya bin ska flyga på torpet i maj nästa år.

Hur många arter går det att hitta på en dag? Det är utmaningen i Bönhamn på Höga kusten denna lördag. Experter och allmänheten hjälps åt genom att håva och snorkla i havet, spana i kikare och undersöka strandkanten. Vi ringerAnna Carlemalm, föreståndare för Naturum Höga kusten, för att höra hur de laddar upp inför bioblitzen.

I veckans kråkvinkel ger sig Joacim Lindwall ut i lingonskogen. Och förundras över hur estetiskt tilltalande allt blir i naturen.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

En fältreporter vid restaurerade våtmarker på Kullaberg och lyckat ängshöksprojekt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi ska till Kullahalvön i nordvästra Skåne. Det senaste året har länsstyrelsen restaurerat tre av våtmarkerna här. Grävda diken har täppts igen och de blöta områdena har blivit större vilket man hoppas ska gynna många olika arter kärlväxter, fåglar, insekter och groddjur. 

Fältreporter Jonatan Martinsson och Pernilla Olsson, naturskyddshandläggare på länsstyrelsen, sänder från två av de nyrestaurerade våtmarkerna, Mölle mosse och Per Linds mosse. Vad har hänt? Och vilka arter trivs i de blöta områdena? Dessutom medverkar entomologen Linda Birkedal i programmet för att spana lite extra efter trollsländor som fyrfläckad trollslända, tegelröd ängstrollslända och den citronfläckade kärrtrollsländan.   

En ängshökshane far fram över alvaret med gnagarleverans till honan och ungarna. På Öland pågår, sedan tio år tillbaka, ett projekt för att öka antalet lyckade häckningar av ängshök och det har gett resultat. Lena Pettersson träffar Anders Åberg, projektledare för projekt Ängshök, och volontärerna Thomasoch Jane Norlander som dagligen vaktar tre ängshöksbon.

Ilon Dirdal åkte tillNordkoster på västkusten för att snorkla med förhoppningen att få se kantnålar. Väl i vattnet tog det bara nån minut innan en gulögd kantnål dök upp - och strax därpå massor med kantnålsbebisar! Hur många kan de få egentligen?

Vi är framme vid den tid på året då den kanske somrigaste av alla våra fåglar – tornseglaren – lämnar oss och flyttar söderut. Som vanligt har vi fått en hel del frågor från lyssnarna om udda tornseglarbeteenden. Ekologiprofessorn och tornseglarexperten Susanne Åkesson är med och rätar ut frågetecknen.

En tjock, grön larv kramar om nioårige Rasmus Lagrells långfinger. Larven har orangesvarta vårtor och mörka hårstrån som sticker ut lite här och där. Men vad ska den bli när den blir stor?

Och i veckans kråkvinkel förklarar Helena Söderlundh sin kärlek och avundsjuka när det kommer till nördar.

Programledare: Mats Ottosson

Vi besöker Nidingens fågelstation där måsar och trutar följs med satellitteknik. Och så närstuderas en vattensamling på Ölands alvar en vät.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På fågelön Nidingenhäckar bland annat silltrut, gråtrut och tretåig mås. I sommar har man utrustat dessa tre arter med satellitsändare och spännande samt förvånande resultat har redan trillat in. Fältreporter Lena Näslund finns på plats under morgonen tillsammans med Tommy Järåssom har koll på satellitrapporterna.

Mer öbesök blir detnär vi botaniserar på Öland i en så kallad vät: en tillfällig, grund vattensamling som torkar ut på sommaren. Här kan konkurrenssvaga växter ta plats och botanist Ulla-Britt Anderssonhittar flera ovanliga maskrosarter tillsammans med reporterLisa Henkow.

Vad är det för bisom bygger upp en liten hög med grässtrån i Tom Rudbergskolonilott? Och varför är det snäckfest ovanpå musselskalen hemma hos Anna Merell? Vi ger svar på några av de lyssnarfrågor som kommit in under veckan.

I 46 000 år sov den lilla masken djupt ner i sibiriska permafrosten. Men nu har den väckts till liv av forskare och dna-analyser avslöjar att det rör sig om en tidigare okänd art av rundmask. För Andrea Hinassom forskar på rundmaskar vid Uppsala universitet är det vardag att frysa in och tina upp rundmaskar, och hon berättar om kryptobios, det tillstånd som gör att rundmaskarna kan överleva nedfrysning.

I veckans kråkvinkel berättarMats Ottosson om ett möte med en kaja som förändrade hans syn på fåglars förmåga att tänka.

Programledare:Karin Gyllenklev

När svartfläckig blåvinge utrotades i England hämtades ägg från Öland. Nu flyger fjärilarna för fullt. Och på en fäbod i Övertorneå hittar vi nya insektsarter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hundratalsnya insektsarter för Sverige. Det blev resultatet när länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen samlade in insekter sommaren 2021 och sedan med hjälp av Station Linné på Öland analyserat dem med DNA-teknik.

MorgonensfältreporterIngrid Engstedt Edfast sänder från en av de allra intressantaste platserna, Hanhivittikko fäbod i Övertorneå kommun. Där påträffades 1 600 arter, varav ett 40-tal aldrig rapporterats från Sverige förut och några av dem kan vara helt nya för vetenskapen.

Tillsammansmed Jörgen Naalisvaara, ansvarig för insektsövervakning på Länsstyrelsen i Norrbotten, och Rolf Lahti, från Hanhivittikko Vänner samt Naturskyddsföreningen - samt några fjällkor! - undersöker vi varför artrikedomen är så stor just här.

Och såmöter vi en vacker fjäril. När den svartfläckiga blåvingen utrotades i England bestämde man sig snabbt för att återinföra arten igen. Med svenska myndigheters tillstånd hämtades ett mindre antal öländska blåvingeägg.

Resultatet är en naturvårdssuccé. England har numera världens största population av denna hotade fjärilsart. Mats Ottossonbesöker blåvingelokalen Daneway Banks och träffar där fjärilsforskaren David Simcox och hans kollega Sarah Meredith - exakt fyrtio år efter att David hämtade de första blåvingeäggen på Öland 1983. Och äntligen får Simcox göra det han velat göra så länge: Tacka Sverige för hjälpen.

Södra Europa har drabbats av extrema värmeböljor under de senaste veckorna, något som kan kopplas till klimatförändringen - vad innebär detta för naturen? Vi ringer upp Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för Biologisk Mångfald, SLU, och som har varit med och förhandlat fram FN:s konvention om en nya global strategi för biologisk mångfald som antogs i december 2022., för att orientera oss.

Så härnär högsommaren börjar gå mot sensommar frågar vi lyssnarna vad de förknippar mest med sensommaren. För en del är det fibblornas och fjärilarnas tid, för andra är det svamp och åska.

Vad händer egentligen där inne i bihotellet? Varför pluggas vissa hål igen tidigt på säsongen och andra senare? Det undrar Anna Kers Hagberg, och entomolog Moa Pettersson svarar.

Programledareär Joacim Lindwall.

Vi sänder direkt från ett blomsterfjäll i Härjedalen. Och följer med på ringmärkning av duniga pilgrimsfalksungar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På hög höjd i fjällen, där utsikterna är som mest storslagna, är markens blommor så bedårande småskaliga att man bara måste falla på knä för dem. Det är just vad fältreporter Mats Ottosson tänker göra på en plats där fjällfloran är särskilt rik: Stor-Mittåkläppen i Härjedalen. Som sällskap och ledsagare har han makarna Barbrooch Lennart Risberg som kommer hit minst en gång varje år, gärna två. Vi får också höra Anja Fjellgren Walkeapää från Mittådalens sameby, som ser på fjällen och dess flora med renskötarens ögon.

Berggrunden på detta vackert skulpterade fjäll är ovanligt kalkhaltig vilket gör floran särskilt intressant och exklusiv. Klippveronika och fjälltätört, fjällvedel och tuvbräcka, gullspira och fjällruta - det är bara några exempel på fjällväxter som finns här. Mattorna av fjällsippa är vidsträckta. Här finns också tre arter av låsbräken, som dock är notoriskt bra på att gömma sig. Detsamma gäller nordens minsta orkidé, dvärgyxne.

Med lite tur kan man även få se den sällsynta dagfjärilen fjällvickerblåvinge och fjällens egen trast: ringtrasten. Fjällpipare och berglärka är exklusiva fågelarter som åtminstone tidigare häckat på fjällets topp-platå. Längre ner på sluttningen finns goda chanser att träffa på blåhake.

Vi möter också pilgrimsfalken, en fågel som var uträknad i Sverige för 50 år sedan. Bara några få par fanns kvar. Men idag är situationen en helt annan - det finns mellan 400 och 600 par av den karismatiska rovfågeln i Sverige, i nästan alla landskap. Men övervakning och inventering behövs fortfarande. Naturmorgons reporter Lena Näslund följer med Tommy Järås och klättraren Bjarne Modigh på ringmärkning av duniga fågelungar på klipphyllor i Boråstrakten.

Under morgonen ringer vi upp två av Naturmorgons lyssnare som båda mött fiskgjusar på olika sätt: Joakim Öhrn som regelbundet träffar gjusen Viktor vid Vänern, och Berit Westinsom blev vittne när en ung fiskgjuse inte ville släppa sin gädda och fick ett rejält bad på köpet.

Till och med i perfekt plockade ögonbryn finns naturen, i de små björndjuren som bor där. Hur gärna vi än vill så kan vi inte fjärma oss från naturen, säger Maria Westerberg i veckans kråkvinkel.

Programledareär Joacim Lindwall.

I prästkragen slåss tripsarna och håller revir. Emma Wahlberg forskar om insekterna som alla sett men få vet mycket om. Vi besöker också årets Rikare trädgård.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilka är egentligen de där mörka, avlånga små insekterna som kryper runt i maskrosor och prästkragar? Jo, det är tripsar! Vissa arter lever hela sitt liv i en sådan blomkorg. Här äter de, hävdar revir, slåss och lägger ägg.

Tripsarna hör till ordningenThysanoptera, som betyder fransvingar. Tidigare kallades de för blåsfotingar, efter det blåsformade organet på frambenet som de fäster sig på underlaget med. Och tripsarna finns inte bara i blomkorgar utan nästan överallt - under bark, i jord, i död ved och jo, några arter trivs på krukväxter och i odlingar, och kan kallas skadedjur. Men det är bara några få av de nästan 8 000 arter som finns i världen. Entomolog Emma Wahlberg, vid Naturhistoriska riksmuseet, forskar om tripsar och vill fördjupa kunskapen om denna djurgrupp som alla har sett men få vet mycket om. Morgonens fältreporter Helena Söderlundhtillbringar morgonen hemma i hennes trädgård i Björnlunda i Sörmland, och i ekhagen i hembygdsparken strax intill. Vi får framför allt lära känna rörtripsarna och rovtripsarna - de två grupper som Emma gjort bestämningsnycklar för.

Under pandemin bestämde sig Anders Henriksson för att dokumentera livet sin ganska vanliga villaträdgård i Jonstorp. Det gick långt bättre än han trott. Redan första året hade han fotograferat 1 000 arter - svampar, fåglar, däggdjur och skalbaggar.  Nu har hans trädgård utsetts till Årets rikare trädgård 2023. Vår reporter Lena Pettersson har hälsat på hos honom.

Cecilia Hectoroch Lise Romare har båda hört av sig till Naturmorgon med snarlika frågor: En insekt som bär iväg på en larv i ena fallet, en vuxen insekt i det andra. Vad är det som pågår? Entomolog Emma Wahlberg svarar.

Daniel Marcusson hörde ett märkligt fågelläte. Martin Green vid Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet vet vem som låter - och kan berätta mer om fågeln vi hör.

Och såuppmärksammar vi den betydelse som radiomannen Sten Wahlström haft för att naturens röster - inte minst fåglarnas - har kunnat höras i Sveriges Radio. Wahlström gick bort i april i år och just i dagarna har hans enorma samling av rullband med fågelinspelningar fått en säkrad framtid i Sveriges Radios arkiv.

I veckans kråkvinkel hittar Karin Gyllenklevsig själv i en humlebagge.

Programledare är Mats Ottosson.

I Äskhults by odlas lokala växtsorter och utan gifter - så som det gjordes för 200 år sedan. Vi möter också vattensalamandrar i Bromma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi besökerÄskhults by och tittar närmare på hur det var att leva och arbeta i en halländsk bondby i början av 1800-talet. Vilka växter odlade man? Vad användes för redskap? Och hur såg det ut runt omkring byn?

Morgonens fältreporter Lena Petterssonfinns på plats i byn tillsammans med utvecklareJulia Mielkeoch trädgårdsmästare Johan Gustafsson för att samtala om linodling, ljunghedar, gamla frösorter, rovor och bondbönor. Och om hur svårt det kan vara att bedriva ett 1800-talsjordbruk på 2000-talet. Men också vad det är för vits med det. Kanske kan vi hitta ett mer hållbart jordbruk, med plats för biologisk och genetisk mångfald, i historien.

Vi följer med till en lekplats för både större och mindre vattensalamander: Olovslundsdammen i Bromma. Tack vare elever som Sofia Sternbeck och Karla Wennerströmräddas salamandrarna från en dödsfälla – en torrlagd plaskdamm. Ekologen Martina Kiibus och biologen Stefan Lundborg tar oss med på en salamanderspaning.

En riktigtvarm och solig sommardag började det plötsligt regna stora droppar från en pil vid sjön Båven. Vad var det frågan om, undrar Anna Siverskog. Vi ber entomologen Julia Stigenberg om svar.

Vi lär oss också skillnaden på två bruna grodor som är väldigt lika varandra - den vanliga grodan och åkergrodan.

Och så får vi höra om hur det gick till när Frida Fridh tog ett osannolikt foto på en slända som surfade på en snok i sjön. Vad var det för slända och vad har den för sig? Magnus Billqvist, ordförande i Trollsländeföreningen, svarar.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I Pärlälvens fjällurskog har ekosystemen levt sina intrasslade liv i tiotusen år. Här kan man gå sju mil utan att följa andra vägar än de som sorkar, björnar och myror trampar upp. Ändå är det bara en liten spillra av det som en gång var.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna lördag ägnar vi oss helt åt Pärlälvens fjällurskog. En av våra sista väglösa urskogar. Vi sänder från Kvikkjokk i norra kanten av Pärlälvens fjällurskog. Gäst är biologen, och den för Naturmorgonlyssnarna välkända rösten, Thomas Öberg.

Brita Stina Sjaggo från Luokta Màvas sameby berättar om fjällurskogens unika kvalitéer, om de gamla träden, renen och urfolkens vilda självhushållning, och om att känna sig som naturens väktare. Lars-Ture och Märit Lindholm bor omringade av naturreservatet Pärlälvens fjällurskog vid Karatssjön, och berättar hur skogen räddades från avverkning en gång. Fältreporter Lisa Henkow.

Likt andra älvar har även Pärlälven städats och rätats ut för att underlätta för flottning. Men nu har Länsstyrelsen i Norrbottens län gett sig på att återskapa den, så som den såg ut innan flottning, stökig och meandrande. Förhoppningen är att skapa bra lekbottnar för öring och harr. Dan Ojanlatva, arbetskoordinator för restaureringen, ger en inblick i älvens fiskliv. Reporter Karin Gyllenklev.  

Programledare är Jenny Berntson Djurvalloch fältreporter Lisa Henkow. 

Torrängen är ett stycke stäpp där kalkgynnade växter blommar och den finns i Västergötland! Tips från två olika trädgårdar hur man får dem fulla av vilda blommor och sjungande fåglar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare Joacim Lindwall flyttar ut studion, midsommardagen till ära, och sänder från Järbo hemma hos Lotta Delin. Hennes trädgård är ett vilt paradis med växter som månlåsbräken, åkervädd och ängsklocka.

En torräng är en naturtyp som påminner om stäppen i Östeuropa, och den finns i Västergötland! Fjädergräs, smalbladig lungört och drakblomma är några av rariteterna fältreporter Jonatan Martinssonkikar efter utanför Ulricehamn. Vad mer trivs på de torra, kalkrika markerna? Gäster är Ingvar Claesson, biolog och ängsmarksexpert på länsstyrelsen i Västra Götaland och Karin Hante, även hon från länsstyrelsen i Västra Götaland, som jobbat med ett åtgärdsprogram för de stäppartade torrängarna.

I Susanne Åkessons villaträdgård i Skåne har 21 olika fågelarter häckat genom åren. Vi får ta del av hennes tips om hur hon lockat dit finkar och sångare med olika holkar, fågelbad och val av växter. Reporter Jenny Berntson Djurvall.

Kråkvinkeln av Mikael Niemihandlar om liv och död och om vad som är barmhärtighet.

Den har många namn men vi känner den bäst som Klarälven. Vi möter den där den är som friast. Men kraftverk och vattenregleringar lämnar ingen oberörd varken lax, daggvide eller strandsandjägare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det nästan femtio mil långa vattendrag som står i centrum för lördagens sändning föds som Brändstötsbäcken djupt inne i Härjedalsfjällen. Efter en rejäl sväng genom Norge och flera namnbyten på vägen passerar det åter riksgränsen och får namnet Klarälven.

Den friaste delen av den värmländska älven är en drygt tio mil lång sträcka mellan Höljes i norr och Edebäck i söder. Här planar skogarnas forsar efter hand ut i ett mäktigt serpentinlopp som vindlar genom dalgången på sin väg mot Vänern och sedan havet. Men ovanför Höljes och nedanför Edebäck finns kraftverken, och deras närvaro påverkar allt liv i älven. Det blir tydligt när vi sänder hela Naturmorgon från Klarälven i närheten av Stöllet och Sysslebäck.

Reporter Lena Näslund gör sällskap med Olle Calles från Karlstads universitet och Pär Gustafsson från Länsstyrelsen Värmland vid Strängsforsen i den övre delen av älven som restaurerats.. Det ska bland annat handla om Klarälvslaxens märkliga "vandring" med lastbil för att ta sig upp förbi kraftverken till sina lekplatser, och om de insatser som görs för att återställa älvfåran som den tedde sig innan den rensades för timmerflottningens skull.

Och uppe på torra land möter vi några av de arter som är beroende av att älven fortsätter bygga upp och riva ner sandbankar längs stränderna: allt från blixtsnabba skalbaggar till grävande fåglar. Detta tillsammans Sven-Åke Berglind och Dan Mangsbofrån Länsstyrelsen Värmland och Åsa Röstellsom är lärare i Naturvård på Klarälvdalens folkhögskola.

Programledareär Mats Ottosson.

I bäckar och på träd letar vi snäckor i en skog i Röttle, vid Vätterns strand. Vi kollar vad forskarna vet om tillståndet för Sveriges och världens insekter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I majsläpptes en ny Nationalnyckel på temat blötdjur, om alla lungsnäckor i Sverige. I den finns kändisar som vinbergssnäckan och svart skogssnigel, men den här morgonen fokuserar vi på de snäckor som håller till i skogen. På träd, under löv och i bäckar letar fältreporterKarin Gyllenklev efter arter som flodhättesnäcka, större barksnäcka och bukspolsnäcka, tillsammans med två av författarna till den nya Nationalnyckeln, Jonas Roth, blötdjursexpert och Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum. Platsen är en skog i Röttle, strax söder om Gränna i Jönköpings kommun.

Lungsnäckornas värld är stor och de kan se väldigt olika ut. De finns på land, i sötvatten och i havet. Men vad har de gemensamt? Vilken ekologisk roll har de, och hur kan de användas inom naturvården? Det är några frågor som vi söker svaren på denna junimorgon.

Naturmorgon får ofta oroliga frågor om hur det går för insekterna. Många noterar att det är färre kryp som fastnar på bilrutan, eller att det surrar mindre i trädgården. Reporter Mats Ottosson bestämde sig för att titta närmare på vad forskarna egentligen vet om det som rapporterats som insektsdöden. Ingen lätt uppgift - för som Tomas Roslin, professor i insektsekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, säger: Det är pinsamt att vi vet så lite.

För två år sedan fick Martin Eskilsson in en ovanlig fågel i kamerasiktet utanför Falkenberg - en höksångare. Nu har samma individ återvänt, till samma buske! Vi ringer upp Martin för att höra om en häftig upplevelse.

Och i havet utanför Tjörn i Bohuslän ringlade sig något ormlikt. Vad var det Ingela Larssonoch hennes barnbarn sett? Vi ber marinbiolog Christin Appelquist förklara.

I veckans kråkvinkelär det botanisten Berit Berglund som tar till orda. Det blir en hyllning till stenarna i Östersjön.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi undersöker floran på Stora Blomstermyran utanför Umeå. Och möter biologen Kjell Antonsson som inventerat insekter och spindlar med en gigantisk håv på biltaket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Floran på en myr är speciell. Det är ont om näring, ibland alldeles för torrt och ibland alldeles för blött. Vad gör det med växterna, och vilka växter trivs bra på myren? Det undersöker fältreporter Maria Viklandspå Stora Blomstermyran utanför Umeå, tillsammans medÅsa Granberg, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län, Åsa Hagner, botanist vid Sveriges Lantbruksuniversitet, och botanist Andreas Press, också vid SLU.

Det blir en junimorgon bland hjortronblommor och taniga tallar. Och rosling, sileshår och förhoppningsvis kärrspira, som utsetts till Årets växt 2023 av Svenska botaniska föreningen. Med hjälp av en ljusfälla undersöks också vilka insekter som trivs på myren.

Och så tar vi del av ett drömprojekt. Så kallar biologen Kjell Antonsson uppdraget att inventera insekter, spindlar, mångfotingar och landsnäckor på Omberg i Östergötland. Med hjälp av en jättestor håv, fäst på biltaket, har han samlat in och artbestämt småkrypen. Och inte bara det - han har kunnat jämföra resultatet med hur insektslivet såg ut för hundra år sedan. Finns det färre eller fler arter idag?

Bengt Lindell hörde ett märkligt ljud i en liten våtmark vid sitt hus i sydöstra Småland. Ett smattrande, entonigt läte. Vem är det som låter? Det tar vi reda på.

Förra året fick Martha Vallhagen en hörapparat. Hon berättar om lyckan i att återigen kunna höra fågelsången.

I veckans kråkvinkel pratar Jenny Berntson Djurvallmed en öronmanet. Som art har den funnits på jorden i 500 miljoner år. Kanske har den svaren på hur vi ska kunna tänka sju generationer framåt?

Programledare är Karin Gyllenklev.

Snäckskal pryder den konstgjorda revel som fått silvertärnor och småtärnor att häcka igen vid Lyngaskär i Halland. Vi kollar också vilka fåglar som sjöng i Vera Friséns tavlor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi sänderfrån Hallandskusten, där en konstgjord revel, toppad med insamlade snäckskal, har fått tillbaka silvertärnor och småtärnor som häckfåglar. Fältreporter Lena Näslundmöter initiativtagaren Thomas Andersson från Falkenbergs ornitologiska förening och spanar ut mot Lyngaskär och Ugga, där konstgjorda fåglar - vettar - hjälpt till att locka ner fåglarna. Fyra par silvertärna och ett par småtärna kom tillbaka förra året, efter att ha varit borta från området i tio år. Just i dagarna startar de sin häckning. I sändningen medverkar ocksåIngela Danielsson, kommunekolog i Falkenberg, samt djurägare Rolf Andersson.

Och så ställer vi oss frågan: Hur låter en tavla? Moa Sandström, utställningsintendent på Örnsköldsviks museum och konsthall, var trött på att folk läste in en tystnad i västerbottniska landskapsmotiv. Hon bestämde sig för att leta upp den exakta platsen som Umeåkonstnären Vera Frisén målat av otaliga gånger - en liten åker intill Umeälven. Moa ville med egna öron höra de fågelröster som sjöng för Vera Frisén när hon målade sina tavlor i vårgryningen för över 70 år sedan.

Vi harfått in flera frågor om ormar och ödlor. Hur farliga kan myror vara för en kopparödla, till exempel? Vi ber reptilexperten Claes Andrén om svar.

Och sågläds Tina-Marie Qwiberg i veckans kråkvinkel åt att en äldre herre i otidsenlig kostym en dag spankulerade in i trädgården. Hon kallar honom Anton.

Vi ringeruppLouise Carlsson på Världsnaturfonden WWF som berättar om några av de 380 nya arter som upptäckts i Mekongregionen i Sydostasien - bland annat en miniorkidé.

Programledare är Joacim Lindwall.

Bo Söderström tar oss med till en ljudvärld som få upplevt förut och så hör vi det bästa från förra veckans fågelsångsnatt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trädöron – nej, det är inte någon spännande art utan en inspelningsutrustning som blivit lite av en trend att använda. En av dem som hakat på är Bo Söderström, biolog från Uppsala som bland annat lyckades fånga ett tjäderspel på ett nytt sätt.

Bo Söderström harockså fångat ett möte mellan en utter och en bäver - men är det ett gräl eller en lek vi hör?

Så hör vi något av det bästa från förra veckans fågelsångsnatt och bjuder på extra tolkning för de som är nyfikna på vem det var som sjöng.

En åtta timmar lång fotbollsmatch – ja, så kan man kanske också se på fågelsångsnatten. Eller kan man det? Hör Lisa Henkow reflektera om sport och natur i veckans kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Brånsjön, Kallerö, Tunaberg, Osaby och Krankesjön. Och en hemlig!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturmorgonredaktionengör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.

ProgramledarnaMats Ottossonoch Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.

Förutomfrån Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.

En nyhetför året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.

Här finns del två av natten: Från 05.02 till 07.55.

De fem arenorna + den hemliga

Osaby i södra Småland

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.

Krankesjön i Skåne

Vid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.

Tunaberg i Sörmland

För tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.

Kallerö i norra Roslagen

På Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika...

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Brånsjön, Kallerö, Tunaberg, Osaby och Krankesjön. Och en hemlig!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturmorgonredaktionengör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.

ProgramledarnaMats Ottossonoch Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.

Förutomfrån Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.

En nyhetför året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.

Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 05.00.

De fem arenorna + den hemliga

Osaby i södra Småland

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.

Krankesjön i Skåne

Vid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.

Tunaberg i Sörmland

För tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.

Kallerö i norra Roslagen

På Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika...

Håkan Söderberg guidar bland hundraåriga flodpärlmusslor i Navarån utanför Sundsvall. Vi ger oss också ut i majnatten för att lyssna efter beckasiner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om flodpärlmussla finns i ett vattendrag - då mår vattnet bra! Denna sötvattensmussla har nämligen höga krav på vattenkvaliteten. Det ska vara klart och syrerikt. Dessutom bidrar musslan själv till att rena vattnet.

Flodpärlmusslan kan bli flera hundra år gammal och är därmed ett av världens mest långlivade djur. Men idag är den starkt hotad. Att man förr i tiden fiskat musslorna i jakt efter pärlor är en orsak, men också sämre vattenkvalitet och inte minst att det inte finns reproducerande öring eller lax i vattendraget. Flodpärlmusslan är nämligen beroende av de fiskarna för att själv kunna föröka sig.

Men i Navarånutanför Sundsvall finns många flodpärlmusslor. Morgonens fältreporter Ingrid Engstedt Edfaststår med vattenkikaren i hand tillsammans med Håkan Söderberg, koordinator för nationella åtgärdsprogrammet för flodpärlmussla, för att lära känna dessa fascinerande varelser.

Vi ger oss också ut i natten för att lyssna på den tidiga majmorgonens fågelkör, med extra fokus på två av de tre beckasinarter vi har i Sverige: enkelbeckasin och dvärgbeckasin. Den senare är ovanlig i södra Sverige, men på några håll i Småland häckar den. Fågelskådare Thomas Hultquist lyssnar efter den strax utanför Växjö.

Med en vecka kvar till Fågelsångsnatten släpper vi ett nytt fågelquiz. Hur ligger du till inför maratonsändningen 13 maj? Vi hör delar av quizzet i veckans Naturmorgon - och det går att lyssna på i sin helhet i podden Livet enligt Naturmorgon där alla fågelsånglektioner finns.

Hur skaen tornseglarholk inredas? Leif Johansson i Strömstad undrar, och vi skickar frågan vidare till tornseglarexpert Susanne Åkesson.

Tornseglarna flyger också i veckans kråkvinkel. Eller tornsvalorna, som en del fortfarande kallar dem. Mats Ottosson tar sig en funderare kring det här med namn, och eventuella namnbyten, i fågelvärlden.

Och så lyssnar vi på hur det lät när grävlingarna flyttade ut från husgrunden i ett torp - Ludvig Palmheden blev vittne till det.

Programledareär Joacim Lindwall.

I Oxelösunds gästhamn lyssnar vi efter vårropen från en hotad kustfågel - ejdern. Ny forskning visar att myror spelar stor roll för tallar, bladlöss och barkborrar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ejderhanens vårrop är ett efterlängtat vårtecken i skärgården. Men den stora dykanden har minskat kraftigt de senaste 20 åren och är numera rödlistad som starkt hotad.

Men i Oxelösunds gästhamn är chansen ändå god att få se den - det är ett av de ejdertätaste områdena i Sverige. Här finns morgonens direktsändande reporterLena Näslund med span på kilformade näbbar, grönsvitsvarta gudingar (hanar) och sofistikerat brunvattrade ådor (honor). I programmet medverkar också Lennart Wahlén från fågelföreningen Tärnan, en av de ansvariga för ejderhusprojektet som försöker skydda ådor och ägg från ungdomsgäng av havsörn på ön Hävringe i Bråvikens inlopp, samt Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet. Han leder ett forskningsprojekt som studerar både häckningsframgång och hur fåglarna rör sig vintertid.

Myrorkan vara livsfarliga! I alla fall om du är en tallstekellarv. Michelle Nordkvist, ekolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, berättar om de många interaktioner som myrorna är delaktiga i - med bland andra älgar, spindlar, barkborrar och bladlöss.

Och på väg hem från städdagen på golfbanan sprang Susanne Beckman på en slingrande hög av minst 20 snokar. Vad var det som hände egentligen? Vi frågar en ormexpert.

Vi fårockså en rapport från Artdatabankens årliga Flora- och faunavårdskonferns i Uppsala.

I veckans kråkvinkel gläds Karin Gyllenklev åt parningsglada paddor i kvarteret - ja till och med bland sneakers och stövlar i hallen.

ProgramledareärJenny Berntson Djurvall.

Utanför Lilla Askerön planteras nytt ålgräs för att återskapa fiskens och krabbornas barnkammare. Vi möter också barnen som gör risvasar åt fisken i Sisjön.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I havet finns ängar som är livsviktiga för fiskar och kräftdjur -ålgräsängarna. De senaste decennierna har de dock minskat kraftigt. I södra Bohuslän har många ängar försvunnit helt, men i ett forskningsprojekt på Göteborgs universitet försöker man återplantera ålgräset och hittills har resultaten varit lovande. Naturmorgons fältreporterJonatan Martinsson träffar marinekologen Per Moksnessom leder projektet. Med vadarbyxorna på hoppas de få uppleva ålgräsängarnas myllrande liv i de grunda vikarna runt omkring Kristinebergs marina forskningsstation på Skaftö i södra Bohuslän. Och så gör de ett nedslag på Lilla Askerön där en av de återplanterade ålgräsängarna finns.

Och så följer vi med när andraklassarna på Sisjöskolan i södra Göteborg hjälper insjöfiskar med skydd. Tillsammans med föreningen Sportfiskarna gör de risvasar av gamla julgranar.

Hur är det med risken för malaria, eller frossa som det hette förr, när våtmarker återskapas? Det undrar lyssnarenAgneta Gussander - och vi skickar vidare frågan till myggexpertenAnders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt.

Birgitta Mårtensson hittade något oväntat i pimpelhålen på en insjö i Hälsingland - en långsmal insekt. Vad är det, och varför dök den upp där? Entomolog Scarlett Szpryngiel svarar.

I veckans kråkvinkel dissekerar Thomas Öbergsitt eget efternamn. Beige - eller kanske helt perfekt?

Programledareär Mats Ottosson.

Sumpskogen kan vara blöt, ogenomtränglig och myggig, men den är också den artrikaste skog vi har! Hela programmet sänds direkt från Hornsö i östra Småland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är inte lätt att älska en blöt skog som vi människor har svårt att ta oss fram i. Och historiskt sett har sumpskogarna inte stått högt i kurs. Men kanske är det dags att ändra på det? Sumpskogen är nämligen den artrikaste skogstypen som finns i Sverige. Den har till och med kallats för vårt svar på regnskogen. Kärlväxter, insekter, groddjur, lavar, mossor, svampar och fåglar trivs i den fuktiga miljön.

Vi sänder hela programmet från Hornsöområdet i östra Småland med särskilt fokus på de blöta skogarna: sumpskogarna och svämskogarna.

Precis som på många andra håll i Sverige har de blöta skogarna här dikats ut för att skapa jordbruksmark och gynna skogsbruket. Men den utdikade skogsmarken gav sällan önskad ekonomisk effekt, och i stället började den läcka växthusgaser och förlora sin biologiska mångfald. Idag pluggas dikena igen för att återskapa de blöta markerna i Hornsöområdet.

Hornsöär en ekopark, och planer finns på att området ska bli nationalpark. Här finns rekordmycket vedlevande insekter - 700 olika arter har påträffats. Och här fanns vitryggig hackspett kvar till för 30 år sedan. Med de restaureringsåtgärder som pågår lever drömmen om att den ska komma tillbaka.

Vi tar reda på varför just vitryggen är en så viktig symbolart - och om det är realistiskt att tänka att även den svarta storken kan komma tillbaka. Vi skildrar det biologiska liv som finns här och nu i sumpskogarna i Hornsö, från spår av insekter till ropande hackspettar och ugglor. Och så låter vi eken komma ut som våtmarksart - den är tuffare än man kan tro!

I programmet medverkar ekolog Jonas Hedin och biolog Marcus Arnesson, båda från Länsstyrelsen i Kalmar län, Linda Petersson som leder Naturskyddsföreningens Projekt vitryggig hackspett samt Kenneth Jonsson och Elisabet Lindblad från Nybro. De har följt framför allt fågellivet i Hornsö under många år.

Programledare är Mats Ottosson och reporter Jenny Berntson Djurvall.

Ulla-Britt Andersson guidar bland vårstjärnor (scillor) och andra tidiga vårblommor på Öland. Vi följer också i järvens spår i södra Gästrikland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi möter vårens första blommor på Öland under botanist Ulla-Britt Anderssons ledning. Vårstjärnor (scillor) blommar blått utefter vägarna, och det är flera olika arter. Många av de tidiga vårblommorna är så kallade trädgårdsrymlingar med ursprung i bland annat Iran, Syrien och Turkiet. Hur kommer det sig att de trivs så bra på Öland?

Ulla-Britt Andersson berättar också om projektet Ölands flora. Inventeringarna för boken har bjudit på en del överraskningar och ökat på Ölands växtlista rejält. Fältreporter på plats i Vickleby på Öland är Lisa Henkow.

Vårt störstamårddjur järv är ofta förknippad med fjällen. Egentligen hör den lika mycket hemma i skogen som på fjället, men jakten har gjort att den bara blivit kvar i fjälltrakterna. Men nu har den börjat sitt återtåg till skogslandet. Den här vintern har järven vandrat söderut och observerats både i Gästrikland och norra Uppland. Vår reporter Joacim Lindwallföljer med naturbevakarenGöran Vesslén på spaning efter järvspår i södra Gästrikland.

Det har varit en motig vår på många håll. Katarina de Verdierblev så glad när hon såg vildbina flyga mellan krokus och vintergäck i trädgården. Men så kom snön. Hur går det för bina då? Vi ber biologen Lina Herbertsson svara på det.

Och eftersom det är påskafton blir det lite ägg också. Bland annat ett 200 miljoner år gammalt hajägg som kanske rymmer ett embryo. Det handlar också om de allra första äggen på land.

Med fem veckor kvar till Fågelsångsnatten är det hög tid att kolla fågelkunskaperna. Vi tipsar om ett nytt quiz som finns i vår podd Livet enligt Naturmorgon.

I veckans kråkvinkel är Maria Westerberg skeptisk till om tekniken kan ersätta naturen.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi möter vårvintern i Jämtlandsfjällen med fokus på fjällräv och andra rovdjur tillsammans med Mats och Karin Ericson. Och räfsar bland vitsipporna i Hejnum.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vår fältreporter Joacim Lindwallbesöker Vålådalen i Jämtlandsfjällen dit ljuset har återvänt men fortfarande är vinter - så kallad vårvinter.

Han spännerpå sig skidorna för att upptäcka spår av rovdjur tillsammans med Mats ochKarin Ericson från Vallbo. 1994 arrangerade de det första vargsymposiet, det som i 25 år framåt blev en årlig mötesplats för kunskap och diskussion om de stora rovdjuren. Mats och Karin Ericson har tillsammans vigt en stor del av sina liv åt rovdjuren - varför? Det är en av frågorna vi vill ha svar på. Men också hur det går för våra stora svenska rovdjur som varg, brunbjörn, lo, järv - och även fjällräven.

Så här i april är det dags att faga. Faga? Ja, att räfsa och elda på ängen. Förr gjordes det för att ge bästa förutsättningar för fodret till djuren, men det gav också en osedvanligt rik blomprakt. På Gotland fagas det fortfarande, även om i mycket mindre skala än förr. Gun-Britt BobergochLena Almqvisthar i många år fagat på Hejnum högården. Det är ett gotländskt änge - en löväng där det finns både blommande örter, hasselbuskar och stora lövträd.

När spillkråkan ropar är det dags att ta in tvätten. Det fick vi tips om i förra avsnittet av Naturmorgon. Vi gräver vidare - varför kallas både spillkråka och gröngöling för regnfågel? Etnobiolog Ingvar Svanberg svarar.

Inte bara gamla herbarier och äggsamlingar är intressanta för museer och för vetenskapen. Det gäller även gamla djurben. Elisabeth Iregren, professor emerita i historisk osteologi, vet vad ett ben kan berätta och slår ett slag för att de inte ska slängas.

I veckans kråkvinkel ger Helena Söderlundh oss sin morgon.

Programledareär Jenny Berntson Djurvall.

I Färna ekopark lyssnar Per Angelstam efter hackspettar. Och en mulen marsdag i Trollhättan bjuder på oväntat mycket fågel i 13-årige Gabriel Lundqvists sällskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är mer vår än en gröngölings vårskratt? Det skrattet hoppas vi få höra den här morgonen, som till stor del ägnas åt hackspettar. Både storspettar, dit gröngöling och spillkråka hör, och brokspettar. I den senare gruppen återfinns vår vanligaste hackspett, den större, precis som den mycket sällsynta vitryggen och den numera utdöda mellanspetten. Vi ska titta närmare på vad hackspettarnas olika utseenden berättar om de skogar de vill leva i.

Vår fältreporter Lena Näslund finns i Färna ekopark utanför Skinnskatteberg tillsammans med Per Angelstam, nestor inom forskningen om naturvård i skogsbruket. Han har en långvarig hackspettsrelation och är just nu mycket engagerad i hur framtidens skogsbruk ska se ut.

Och såföljer Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall med 13-årige fågelskådaren Gabriel Lundqvist ut på en tur för att kryssa fåglar runt Trollhättan, en mulen eftermiddag i mars. De hittar oväntat många! Allt från havsörnar till vårens första tofsvipor och tranor.

När ängaroch betesmarker försvinner blir vägkanter och kraftledningsgator allt viktigare tillflyktsorter för många arter. Men ny forskning visar att de inte kan ersätta ängarna - de ovanligare arterna trivs inte lika bra i vägkanterna. Vi pratar med forskaren Juliana Daniel Ferreira på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Och så här i vårdagjämningstider frossar vi i våren. Vi frågar lyssnarna om de bästa vårtecknen och hur långt våren har kommit i såväl Skåne som Norrbotten.

I veckans kråkvinkel lyssnar Lisa Henkow på vinden - och undrar om den lät likadant i jordens ungdom. Ja, vilka ljud fanns då?

Programledare är Joacim Lindwall.

Gräsänderna vid Lunds reningsverksdammar är morgonens huvudfokus. Och hur nötskrika, stare och pungmes bygger sina bon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den ärså vanlig att vi inte alltid lägger märke till den - gräsanden. Vår närmaste and, och kanske folkkäraste? Gräsänderna övervintrar i parkernas dammar och kommer gärna kvackande när någon strör ut havregryn på marken. Men hur kommer det sig att de är så vanliga, hur ser ett gräsandsår ut, vad har de för ekologisk roll och hur påverkas de av att så många andungar sätts ut i naturen varje år?

Lisa Henkow är morgonens fältreporter på plats vid Lunds reningsverksdammar tillsammans med Pär Söderquist, gräsandsforskare vid Kristianstads högskola. Han har bland annat studerat utsättningen av gräsandsungar för jakt och vilka konsekvenser det får.

En annan aspekt på gräsänder är fågelinfluensan. Andfåglar hör till dem som drabbas och kan sprida fågelinfluensan. Hur påverkas de, och andra vilda fåglar? Vi pratar med Lotta Berg, veterinär och ordförande för Birdlife Sverige.

Så här års är många fåglar i bobyggartagen. Och olika arter har olika byggstrategier. Nötskrikan väver sitt bo av rottrådar och staren inreder sin holk med fjolårsgräs och kvistar av röllika. Pungmesens bo är kanske det mest intrikata av dem alla - en säck sydd av kaveldun, spindelväv, dun och fjädrar. Mats Grahn, professor i evolutionsbiologi, guidar bland bona.

Vi fortsätter på fågeltemat. Filippa Werner Freedhörde ett märkligt läte och vi reder ut vad det är för fågel som låter.

Vid fågelsjön Tysslingen har sångsvansflockarna på senare år fått sällskap av stora mängder spetsbergsgäss. Och nu har forskare tagit reda på varför: gässen har hittat helt nya häckningsplatser och har därför också skaffat sig helt nya flyttvanor. Kent Halttunen finns på plats på morgonen och berättar.

I veckans kråkvinkel står Maria Westerberg vid sitt yviga äppelträd och berättar varför hon inte vill beskära det.

Programledare är Mats Ottosson.

Utgrävning i en mosse ger kunskap om naturen och klimatet tusentals år tillbaka. Och vi hör om utterns återkomst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fem meter ner i en torvmosse finns oväntade skatter. I den syrefria miljön kan 7000 år gamla tallar bevaras. Årsringarna berättar om klimatet under deras levnadstid, men de bildar också en unik streckkod. När en dendrokronolog läser av dem och jämför med andra träd går det att fastställa exakt vilket år tallen dog!
Fältreporter Helena Söderlundhsänder från torvtäkten på Viss mosse utanför Hörby i Skåne, och dendrokronologen Johannes Edvardsson tar med sin motorsåg och sina forskarögon. Följ med på en tidsresa som börjar för 15 000 år sedan då isen precis dragit sig tillbaka och lämnat en näringsfattig sjö efter sig.

I snön syns spårefter lek och någon som åkt kana. Det är vinter vid gästrikekusten och biologen Petter Hillborggläds åt att du numer ofta syns utter i hans hemtrakter. För några decennier sen var det fiskätande däggdjuret starkt hotat av miljögifter. Nu räknar man med att det finns runt 2000 uttrar i Sverige. Reporter Joacim Lindwallgör inte hemma-hos-reportage, men han står i alla fall på tröskeln till en utterlya.

Dessvärre ansamlas miljögifteri predatorers kroppar. PCB blev nära på den svenska utterns undergång. Nu har stammen återhämtat sig, men gifter och läkemedelsrester finns där som ett hot. Vi pratar med Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet som studerar miljögifter och hälsa hos akvatiska toppredatorer.

Vilket däggdjur är detsom skäller i mörkret? På förekommen anledning (lyssnarnas frågor) har magister Mats Ottosson satt ihop en första "däggdjursläteslektion". Lär dig skilja på räv, rådjur och lodjur. 

Naturmorgons Joacim Lindwallvill mest bara ha lyckliga slut. Det gäller filmer men också i verkliga livet. I veckans kråkvinkel har han snappat upp hur bra det går för utter, kungsörn och en del annat också!

Programledare är Mats Ottosson.

Lappugglan finns numera även i södra Sverige. Vi sänder direkt från Långhultamyren där den häckat de senaste åren. Vi följer också en fågeläggsamlings sista resa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vårvinter är uggletid. Nu är chansen störst att få höra någon av de elva ugglearter som finns i Sverige. Vi ägnar oss framför allt åt den näst största och kanske mest mytomspunna av dem - lappugglan. För inte så länge sedan var lappugglan en utpräglad Norrbottensfågel, men sedan 1990-talet har den börjat söka sig söderut för att häcka. Numera är den stationär i stora delar av Norrland och Svealand, och de senaste tio åren har det dykt upp häckande lappugglor i flera av de allra sydligaste länen.

Halland fick sin första misstänkta häckning 2015, och sedan dess har flera bekräftade häckningar ägt rum där. Rekordåret var 2020 när ett tiotal häckningar bekräftades i östra Halland mot gränsen till Småland. Anders Wirdheim och Göran Johansson från Halmstads ornitologiska förening har följt lappugglornas framfart i Halland. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar dem i Långhultamyrens naturreservat, ett par mil öster om Halmstad. Myren är en av de platser där lappugglor häckat de senaste åren.

Vi hör också ett smakprov ur fågelsånglektionen där Mats Ottosson guidar oss bland ugglornas rop. Hela lektionen går att hitta i podden Livet enligt Naturmorgon.

Och så följer vi med när en ärvd fågeläggsamling från slutet av 1940-talet gör sin sista resa. Här finns moraliska dilemman. Numera är det förbjudet att samla fågelägg och det kan kännas oanständigt att ha kvar samlingen, samtidigt bär den på minnen av en kär människa. My Kullbergärvde sin pappas äggsamling och Mats Ottosson har träffat henne.

Vi tarockså upp frågan om vad man ska göra med fina samlingar av pressade växter - herbarier.

I veckans kråkvinkelgläds Mikael Niemiåt att en holme i Torneälven efter hårt slit blev Pajalas bästa flyttfågellokal.

Och så fick vi ett mejl från Anna Cékoi Malmö. Hon berättar att "lilla Stina har vaknat till liv och sitter och solar på balkongen". Anna undrar om hon kan göra något för att hjälpa Stina - som är en sjuprickig nyckelpiga. Vi frågar entomolog Moa Pettersson.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall. 

Vad kan rädda Östersjöns gäddor? Vi sänder från en gäddfabrik vid Långsjön i Sörmland. Och letar meteoritspår i Siljan geopark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En ny studie från SLU visar att det går dåligt för Östersjöns gäddor. De minskar kraftigt framför allt i de södra och centrala delarna av Östersjön. Eftersom gäddan är en stationär fisk med många lokala populationer kan orsakerna variera. Hårt fiske, försvinnande livsmiljöer och hungriga gråsälar och skarvar är några.

Gäddan är en karismatisk rovfisk som är mycket viktig för hela ekosystemet. När den försvinner lämnar den fritt spelrum för bland annat spiggen, som äter upp alla små betare som ska hålla efter de fintrådiga algerna som kväver den viktiga blåstången. Dessutom äter spiggen gäddrommen.

Morgonens fältreporterLena Näslund träffar en av forskarna bakom studien, Jens Olsson, tillsammans med Sportfiskarnas Rickard Gustafsson, vid Långsjön i södra Sörmland. Långsjön är en av de våtmarker som restaurerats bland annat för gäddans skull, en så kallad gäddfabrik. Snart börjar fisken både från Mellsjön uppströms och havet nedströms att söka sig dit för att leka.

En annan ny studie visar att fiskeförbud snabbt leder till att bestånden återhämtar sig. Och hur stor roll spelar sälen och skarven?

Vi flyttar oss till en annan hotad fisk, vid en annan kust. Det handlar om kusttorsken på västkusten - en genetisk variant som man trott varit helt utfiskad. MenSimon Henriksson, forskare på Göteborgs universitet, har genom DNA-analyser sett att det faktiskt finns ung kustlevande torsk kvar.

För 377 miljoner årsedan landade en fem kilometer stor meteorit i det som nu är Dalarna. Spåren syns än i dag - i det som kallas Siljansringen och som nu blivit Siljan geopark. Naturmorgons reporter Thomas Öberg söker spår både efter ett urgammalt hav och metoritnedslaget tillsammans med geologen Johanna Granbom.

Det börjarvåras på sina håll! Martin Eskilsson i Falkenberg såg inte mindre än fem vårtokiga spillkråkor häromdagen. Två honor såg ut att dansa i takt till någon form av lockrop från en hane. Vad handlar det här om? Vi ber Niklas Aronsson, fågelexpert på Birdlife Sverige förklara.

Och så fortsätter vi på hackspettstemat. I en fågelsånglektion från Mats Ottosson lär vi oss skillnad på hackspettarnas olika trumningar.

I veckans kråkvinkel undrar Karin Gyllenklev varför många fascineras så av utdöda dinosaurier - när det finns så många fantastiska livsformer här och nu.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Hur går det till när växter vetenskapligt samlas in för att torkas och pressas? Dessutom smakar vi på tall, blåbär, fjällkvanne och björk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samla växterför att torka och pressa dem - gör någon det fortfarande? Jo, absolut. Inte minst i vetenskapligt syfte. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvallföljde med botanisterna Ulf Swenson och Göran Odelvikpå en insamlingstur vid sjön Bolmen i Småland. Växterna de samlar in ska bevaras på Naturhistoriska riksmuseet.

Växter är fina att titta på, både ute i naturen och i pressad form. Men de är också goda att äta! Vi träffar Eva Gunnaresom tar oss med på en nordlig smakrunda till tallskott, fjällkvanne, blåbär och björk. Reporter Thomas Öberg äter sig igenom floran och inspirerar inför den kommande säsongen.

Förra veckan kom nyheten om att statliga Sveaskog ger 100 000 hektar i fjällskogsområdet långsiktigt skydd. Men hur går det med den andra statliga delen - den som ägs av Statens Fastighetsverk?

Gro Forsärla, 7 år, läste en bok om grodor och funderar på hur det egentligen går till när till när grodynglen blir av med sinsvans. Vi ber grodexperten Claes Andrén svara.

På söndagsänds sista avsnittet av tv-serien Händelser vid vatten. En detalj som diskuterats är att pilgrimsfalken flyger overkligt långsamt. Stämmer det? Vi pratar med Lars Leksén på projektet Pilgrimsfalk Sverige.

På lavar kan det växa parasiter som snyltar på lavens resurser. Nu har 15 nya arter upptäckts i Sverige. Parasiterna ser ut som små svarta prickar varav en del skimrar i mörkgrönt. Men vad är de egentligen? Och hur farliga är de för laven de växer på? Vi ringer upp ekologen Ola Hammarström, som hittat några av de nya arterna.

Finns diagnosenväderöverkänslighet? Absolut, i alla fall enligt Jenny Berntson Djurvall som står för veckans kråkvinkel.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har fåglarett tyst teckenspråk? Finns det verkligen vita blåbär? Och varför skattar vi människor vår egen form av liv högre än andras?

Det är några av de frågor från Naturmorgons lyssnare som experterna i Naturpanelen tar sig an i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. I panelen sitter botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.

Vår mejlkorg står också öppen för fler frågor. Hör av dig till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi letar natur i snöig stad i Norrbotten: Boden. Och vad händer med förslaget att skydda den fjällnära skogen - det som kallats Sveriges Amazonas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi är många som går runt i stan och längtar efter naturen så här års. Men kanske är den närmare än vi tror! Morgonens fältreporter Anna Lidé tar sig an uppdraget att hitta naturen mitt i stan. I snö och kyla, i en subarktisk stad: Boden i Norrbotten. Till sin hjälp har hon arboristen Joel Dapic Öberg och ornitologen Mats Bergqvist.

Och så blickar vi västerut från Boden: mot fjällskogen. Här finns det hundra mil långa skogsbälte som kallats Sveriges Amazonas. För några år sedan föreslog den stora skogsutredningen att hela området skulle skyddas, både den del som klassas som fjällnära skog och den del som ligger strax nedanför gränsen. Men förslaget har sedan dess bantats kraftigt. Och i skogar som ligger just på den här gränsen pågår idag avverkning. Vi besöker en sådan skog i Härjedalen och pratar med Skogsstyrelsen, skogsbolag och biologer för att höra vad som händer med de fjällnära skogarna nu.

Eulalia feliciae - så heter en nyupptäckt havsborstmask. Vi pratar med maskentusiasten Felicia Ulltin som är den som inspirerat till namnet.

Och så stämmer vi av med Niklas Aronsson på Birdlife Sverige: Hur gick det i fågelräkningen Vinterfåglar inpå knuten förra helgen? Vi kollar lite extra hur det ser ut för fåglarna som räknas i stan.

I veckans kråkvinkel ställer sig Lisa Henkowfrågan: Vilken art skulle jag sakna mest om den försvann? Inte helt lätt, visar det sig.

Programledare är Joacim Lindwall.

Om blåskrabba och vitfingrad brackvattenskrabba - två nykomlingar som riskerar att bli invasiva. Växterna martorn och ostronört har det tufft och får hjälp på traven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För snart tio år sedan hittades en vitfingrad brackvattenskrabba i vattnen utanför Oxelösund. Kommer krabban, som har sitt ursprung på den nordamerikanska östkusten, att sprida sig längs den svenska kusten? Och hur kommer den att påverka andra arter?

Det ärnågra av de frågor som fältreporter Lena Näslundundersöker tillsammans med marinbiolog Björn Källström. De tillbringar morgonen på Göteborgs marinbiologiska laboratorium, där just den vitfingrade brackvattenskrabban finns i akvarium, tillsammans med blåskrabban och andra krabbarter som hittat till svenska vatten.

Det ska handla om främmande arter och vilka av dem som riskerar att bli invasiva, och om hur man lockar skolelever att vara med och hålla koll på de nya krabborna. Och går det att bli av med en invasiv art i havet när den väl etablerat sig?

Två artersom har det jobbigt är den taggiga martornen och den salta ostronörten. De tål inte när stränderna växer igen. Därför får de hjälp att dras upp från frö i Göteborgs botaniska trädgård. Vi följer med när plantorna åker spårvagn och buss till Rörö i Göteborgs skärgård för att planteras ut.

Hur kan man tjäna pengar på att ha ovanliga arter i skogen? Skogsstyrelsen skissar på en ny modell för detta. Vi pratar med Camilla Andersson, miljöstrateg på Skogsstyrelsen.

I helgen är det dags att räkna fåglar igen i evenemanget Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp Lars-Tureoch Märit Lindholm som bor i Berghem väster om Jokkmokk. Vilka fåglar - och kanske andra djur - kan de hoppas få se under helgen?

Det sägsatt vi fjärmat oss från naturen. Det dementeras å det bestämdaste i veckans kråkvinkel av Maria Westerberg.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur. Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns alltid nya frågor - och svar - om naturens mysterier. Vi viker hela programmet för lyssnarnas naturfrågor och de som svarar är Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.

De sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården för att svara bland annat på hur myror kan överleva en tur i mikrovågsugnen, varför ekollonet fick trillingar och om det är vanligt med visslande skator. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Mats Ottosson.

Vad gör växterna i midvinterns Abisko? Vi sänder direkt från en brygga vid Torneträsk. Dessutom om en återställd skogsälv och massor av skogslämlar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För ett halvår sedan var vår reporterIngrid Engstedt Edfast i Abisko för att berätta om hur djur och växter klarar att leva i midnattssolens land. Nu är hon tillbaka på samma brygga vid Torneträsk, med den motsatta frågan: Hur klarar djur och växter vinterns påfrestningar och frånvaron av ljus?

Hittills har väldigt lite varit känt om växternas aktivitet under vintern, men det är nu föremål för ny forskning som leds av Ellen Dorrepaal, växtekolog vid Umeå universitet. Hon medverkar i programmet, tillsammans med Rebekka Gullvåg, doktorand i växtekologi vid Umeå universitet och Lo Fischer, föreståndare för naturum i Abisko.

Vi stannar kvar i fjällvärlden genom att ringa upp Martin Greenpå Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. I måndags kom en ny rapport om hur det går för Sveriges fåglar - och trenden ser faktiskt positiv ut för många av fjällfåglarna.

Hur byggerman natur? Det vet Anders Persson från Länsstyrelsen i Gävleborg. Vi följer med honom i arbetet med att återställa skogsälven Voxnan så som den såg ut och fungerade innan flottningens tid.

I somras hittade Clemens Ludvigsson massor av döda skogslämlar i Härjedalen. Varför var det så? Vi ber gnagarexperten Frauke Ecke förklara.

Allting har ett pris. Eller, hur funkar det här med prissättning i naturen? Lisa Henkow funderar i veckans kråkvinkel.

Programledare är Joacim Lindwall.

Vilka konsekvenser får det om en art försvinner? Vår fältreporter träffar Alexandre Antonelli, expert på biologisk mångfald. Och så går vi på en riktigt giftig utställning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad händer när en art försvinner? Vilka konsekvenser får det för andra arter och kan det till och med påverka hur landskapet ser ut? Spelar det nån roll vilka arter som försvinner, om det är en mus eller en varg, och vad händer om arten människa försvinner? Professor Alexandre Antonelli söker svar i aktuell forskning, fältreporter är Lisa Henkowi direktsändning från Nordens Ark i Bohuslän.

Vi går på vernissage med vetenskapliga posters om giftiga djur! Bildläraren Johanna Gard, från Sturebyskolan i Enskede, har gett eleverna i årkurs nio uppdraget att göra posters med giftiga organismer. Och sådana finns i nästan alla djurgrupper. Gift kan användas som försvar eller för att skaffa mat. En del djur blir giftiga genom sin kost, som violsnäckan. Men den blåringade bläckfisken är giftig tack vare sina inneboende.

Vi pratar ocksåmed lyssnaren Anders Naréusi Rosvik i norrbotten som hittade massor av döda möss när han städade fågelholkarna. Hur har dom hamnat där, är det någons matförråd?

Årets licensjakt på varg inleddes i veckan. Var sjätte svensk varg ska skjutas. Hur påverkas de vargar som blir kvar? Vi frågar Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket och Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet.

Veckans kråkvinkel ägnas faktiskt just kråkfåglar. Mats Ottosson berättar om skatorna på gården Lönnbacken i hans hemby som inte glömde en oförrätt. Och om kajan som kom och bad honom om hjälp, en händelse han aldrig glömmer. Och tänk om kajorna också minns.

Programledare är Joacim Lindwall.

Nattens fågelsång från en kanot på Vendelån, floran på fjället Gajsajte och en rikskänd sjöpung tar plats när Naturmorgon ser tillbaka på 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På åretssista dag återupplever vi några av 2022 års starkaste naturögonblick i Naturmorgon.

Vi möterden djupblå fjällgentianan uppe på det artrika fjället Gajsajte i Vindelfjällen, får reda på hur och varför asplöven darrar så mycket, studerar vitstjälksmöja i Ålands mellanskärgård, hälsar på hos övervintrande myggor i ett bergrum och försöker förstå hur svamparnas märkliga liv ter sig, där nere under jorden.

Mitt i sommaren fryser vi på Torne älv bland smålom, dvärgmås och tornseglare medan majnatten bjuder på soluppgång och näktergal under en kanottur längs Vendelån.

2022 var också året då citronfjärilen blev nationalfjäril, nyfiken blomfluga var årets trädgårdskryp och en sjöpung väckte ovanligt stor uppmärksamhet. Det var den som först kallades havsspya men sedan fick det officiella namnet filtsjöpung.

Vi fårockså höra vad ni som lyssnat tycker var den starkaste naturupplevelsen 2022. Att glömma sovsäcken på sin födelsedagsutflykt kan till exempel vara ett lyckokast.

Och hur gick det för gänget som skulle kryssa en fågel varannan dag under hela året? Det som kallas för birdstreak. Vi ringer upp dem för att höra om de klarat uppdraget.

I veckans kråkvinkelönskar sig Joacim Lindwall mer neandertalar-tänk, och mindre risktagande, inför det nya året.

Programledareär Jenny Berntson Djurvall.