Vetenskapsradion

I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången 20240415.

En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer. 

Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.

Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer. 

Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar. 

En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem?  Kolla med din tvilling!

Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Effektivitet, fokus och sociala medier kan störa hjärnans behov av återhämtning och att sortera tankarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En så enkel och vardaglig sak som att tappa fokus och låta tanken vandra – kanske inte är så trivialt trots allt. Tillsammans med en rad hälsofördelar pekar forskning på att det till och med skulle kunna utveckla våra hjärnor. Mellanchefens utsatthet ses som en mardröm för just detta med mycket stress och olösta situationer, som hela tiden pockar på uppmärksamhet.

Dessutom diskuterar vi flygtrenden ”rawdogging” som spreds på Tiktok sommaren 2024 och den Sydkoreanska tävlingen Space-out competition som anordnas på allt fler platser i världen. Två fenomen som båda gör förmågan att tappa fokus till en sport. Trenderna skulle kunna ses som en motreaktion på ett allt högre krav på att alltid vara fokuserad.

Norska Anne Sverdrup Thygeson vill engagera genom att sprida kunskap om naturen och öppna samtalet mellan forskare och allmänhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Anne Sverdrup Thygeson, professor i bevarandebiologi vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet brinner för att sprida kunskap om naturen och har bland annat skrivit böcker om insekter och deras liv, om träden och skogen, och hon har också varit sommarpratare i P1.

Hon brinner också för att vi ska öppna ögonen för naturens mångfald och vad verklig mångfald är. En modern skog har många likheter med en gräsmatta sett till den biologiska mångfalden och Sverdrup Thygeson skulle önska fler skogar som var mer som motsvarigheten till blomsterängar - full av olika liv i olika åldrar.

Reporter Lisa Henkow
lisa.henkow@sr.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Uranus månar har kommit upp på listan för tänkbara platser för liv i solsystemet. Hör också om växtforskaren i Olesya i Ukraina och om halta hästar. Eller är de bara osymmetriska?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi får en lägesrapport om Olesya Bezsmertna, växtforskaren i Ukraina som med stöd från Österängens konsthall i Jönköping gett ut en flora mitt under brinnande krig. Nu har det skett igen!

Många tävlingshästar visar sig ha osymmetrisk gång. Är de halta? Eller kanske inte alls?

Medverkande: Reportrarna Lena Nordlund och Sara Sällström, och Vetenskapsradions nyhetschef Katarina Sundberg.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Betydligt fler är inlagda på sjukhus med mykoplasma i år än i vanliga fall. Smittan var nästan borta under pandemin nu är den tillbaka med besked. Men de flesta undgår lunginflammation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mykoplasma är en bakterie som ofta bara ger mild sjukdom, men i uppskattningsvis vart tionde fall leder till lunginflammation. Barn brukar inte bli särskilt sjuka av dem. Däremot kan det vara de som tar hem smittan till sina föräldrar, som ofta tillhör den generation som blir sjukast.

Johan Nöjd, smittskyddsläkare i region Uppsala svarar på frågor om mykoplasmainfektioner. Marcus Rönnlund, 21, berättar om när han togs in på sjukhus för lunginflammation med mykoplasma.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Det är onödigt svårt att få rätt hjälp och för kvinnor i klimakteriet. Nu ska ett nytt sätt att arbeta göra det lättare att komma rätt och dessutom spara tid, pengar och lidande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande.

Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.

Programmet sändes första gången 20241015.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Lars Broström
lars.broström@sr.se

Nu när socialsekreterare i Helsingborg tar hjälp av generativ AI skrapar de bara på ytan av det som kan göras av AI-verktyg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När socialsekreterare nu tar hjälp av generativ AI är det för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Efter att ha testat verktyget internt har man nu sen i mitten av oktober valt att genomföra ett pilotförsök på riktigt.

Reporter Anders Diamant
anders.diamant@sr.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilket komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Jordskredsseger för Donald Trump i valet i USA, vad betyder det för klimatet? Den frågan ställde P1:s miljöprogram Klotet i en direktsändning i onsdags som vi nu sänder en kortversion av. I programmet medverkar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och före detta språkrör för Miljöpartiet, och klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sverigesradio.se

Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han.

Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar.

Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Leder till depression och utmattning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.

Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.

Medverkande
Mats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda.
Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet.
Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Programmet är en återutsändning från 4 maj 2023.

Reporter Cecilia Ohlén
Producent Annika Östman

Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inte minst i Stockholm, där Klara Norra Kyrkogata hade den största ansamlingen. Stockholm och Sverige stack ut, och vissa turister åkte till Sverige för att få uppleva det här. Bland annat krävde rockgruppen Led Zeppelin att ceremonin när de skulle få en guldskiva 1973 skulle vara på en känd porrklubb i Stockholm, där det pågick livesex i bakgrunden.

Men efter en tid med fri pornografi vaknade också de som var emot porr och blev alltmer högljudda. Bland annat började hyresvärdar säga upp sexshoppar och porrklubbar, tidningarna slutade ta in annonser och marknaden trycktes tillbaka igen, visar Klara Arnbergs forskning.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Jobbannonsen från Grönland ändrade Mattias liv. Han bytte rymdforskning mot ett liv i närkontakt med naturens urkrafter, och en och annan isbjörn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mattias sökte jobbet i Nuuk – och fick det. Efter tio år i Grönlands huvudstad är detta ”hemma” för forskaren som bytte fokus från rymden, till fisken längs Grönlands kuster. Hör om livet som forskare på nordliga breddgrader, och vad vi kan lära oss genom att titta väldigt noga på fiskars öron. 

Intresset ökar bland skogsägare för att gå över till hyggesfritt skogsbruk för Martina Röed vändes motvind till medvind. Hör också om hur urfolk förebyggt skogsbränder, och en rapport från Cali.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

FN-mötet om biologisk mångfald i Cali i Colombia COP 16 går in på upploppet, och vi får en rapport med oväntade perspektiv från vår medarbetare på plats Sara Sällström.

Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.

Torrlabb med släktforskning från 1600-talet

Malin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.

Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare.

 Slår hål på myterna om portugisiska sjömän

Forskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat.

Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus.

Programledare och producent: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

På 1960-talet åkte svenskar till Polen för att göra abort. Nu går resorna åt andra hållet. Det pratas mycket om länder som inför hårdare lagar, men den generella trenden i världen är mer tillåtande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förra veckan belönades Vetenskapsradions Lena Nordlund med Radioakademiens pris Guldörat i klassen årets folkbildare - radio, för en P4 Dokumentär som handlade om aborträtten i Sverige på 1960-talet. ”Carins” hemliga abortresa till Polen heter dokumentären och när den släpptes för ungefär ett år sen gjordes ett avsnitt av Vetenskapspodden om aborter förr och nu.

Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Följ med i jakten på hösttecken i naturen tillsammans med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och Naturmorgons reporter Lisa Henkow.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan, och det finns mycket intressant att upptäcka och se just på hösten. Runt knuten på Naturhistoriska riksmuséet i Stockholm, Didrik Vanhoenackers arbetsplats travar de ut i mörket med öron och ögon öppna för allt från svamp och mossor till höstliga fågelläten. Förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin i den tidiga morgontimman.

Nya Vetenskapsradion din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios vetenskapsredaktion. 20 minuter varje vardag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion På djupets poddflöde döps nu om till Vetenskapsradion, och slås ihop med Vetenskapsradion Forskarliv och Vetenskapsradion Hälsa till ett dagligt vetenskapsprogram.

Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskap

I nya Vetenskapsradionguidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i ny forskning och djupdyker i vetenskapens värld.

Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion På Djupet finns kvar att lyssna på i detta flöde.

Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa hittar du här.
Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Forskarliv hittar du här.

Sara Sällström rapporterar från det globala mötet om biologisk mångfald i Colombia. Hur ska vi klara både den utmaningen och klimatet på en gång? Hör också om varför det blev rabalder om sillbeslutet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckan beslutade EU att tillåta mer än dubblerat sillfiske i centrala Östersjön. Men forskare är missnöjda med beslutet trots att underlaget kommer från forskare.

Ökad förnyelsebar elproduktion är en del av klimatarbetet. Men växande sol, vind och inte minst vattenkraft har stor påverkan på den biologiska mångfalden. Men arbete med att rädda både klimatet och den biologiska mångfalden kan också samverka.

Vår reporter Sara Sällström är på plats i Cali i Colombia, på det stora mötet om biologisk mångfald, COP16, och klimatreporter Daniel Värjö är i studion.

Programledare och producenter:

Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

I Colombia har världens länder samlats för att fatta viktiga beslut om framtiden för livet på jorden. Hör om vad som står på spel i det stora FN-mötet COP 16 om biologisk mångfald som pågår just nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I december 2022 kom länderna i FN:s konvention om biologisk mångfald överens om flera globala mål som både ska stoppa förlusten av arter till år 2030, och få jordens ekosystem att påbörja en återhämtning.

Nu träffas länderna igen för första gången sedan dess för att se hur det går med arbetet, och nu måste viktiga beslut fattas för hur målen ska genomföras.

Biologen Torbjörn Ebenhard har jobbat med frågan sedan början av 1990-talet och berättar om både hopp och frustration när det gäller det globala arbetet med att försöka stoppa ett nytt massutdöende på jorden.

Programledare: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Utbyggnad av vattenkraft, timmerflottning och fiske gjorde att den vilda laxen i Östersjön var i princip utrotad i början av 1990-talet, säger Thomas Johansson som är generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen.

Vändningen kom med restaurering av vattendrag och införandet av EU:s fiskekvoter, som ledde till att laxen återhämtade sig.

Fram tills de senaste två somrarna – för nu minskar laxen i älvarna igen. Johan Dannewitz på Sverige lantbruksuniversitet och andra forskare misstänker starkt att orsaken är att strömmingsbesstånden befinner sig i kris så att ung lax har mindre mat att äta.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Programmet är en repris från augusti 2024.

Klimakterievården i Sverige är nedprioriterad. Många kvinnor har svårt att få den hjälp de söker men ett nytt, lovande arbetssätt sparar tid, pengar och lidande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande.

Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Lars Broström
lars.broström@sr.se

Att förstå skillnader i välstånd mellan länder prisas med årets ekonomipris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne går till Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A. Robinson för deras för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd.

Hör Vetenskapsradions sändning på plats från tillkännagivandet av ekonomipriset 2024.

Programledare:Camilla Widebeck och Kristian Åström

Producent:Jonna Westin

Vet@sverigesradio.se

David Baker kom på hur man kan bygga proteiner. Demis Hassabis och John Jumper har i sitt arbete med Google DeepMind kunnat förutspå hur enskilda proteiner veckas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Proteiner är stora molekyler som utmärks av att de är veckade på ett visst sätt - och att de är veckade precis rätt är viktigt för att de ska fungera på rätt sätt. Felveckning kan leda till sjukdom. Nobelpriset i kemi 2024 går till David Baker, för datorbaserad proteindesign ochDemis Hassabis och John M. Jumperför proteinstrukturprediktion.

Hör Vetenskapsradions sändning på plats från tillkännagivandet av Nobelpriset i kemi 2024. Medverkande: Sara Snogerup Linse, professor i fysikalisk kemi vid Lunds universitet.

Programledare:Lena Nordlund och Björn Gunér
lena.nordlund@sverigesradio.se
bjorn.guner@sverigesradio.se

Producent:Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Fysikpriset 2024 belönar forskning som lett till dagens snabba utveckling av artificiell intelligens. Men en av pristagarna varnar för risker med AI.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nobelpriset i fysik delas mellan John J. Hopfield och Geoffrey E. Hinton. De får det för uppfinningar som möjliggör maskininlärning med artificiella neuronnätverk – system där datorn lär sig av erfarenhet på samma sätt som en mänsklig hjärna.

Geoffrey Hinton sade 2023 upp sig från Google för att fritt kunna diskutera riskerna med AI-tekniken. Han varnar för flera faror – allt från att AI kan bidra till spridning av falska nyheter, till att en artificiell superintelligens kan ta över.

I Vetenskapsradions sändning på plats från Kungliga Vetenskapsakademin där priset Nobelpriset 2024 tillkännagavs hör vi professorn i teoretisk fysik Carsten Peterson från Lunds universitet, och även pristagaren Geoffrey Hinton själv.

Programledare:Camilla Widebeck och Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producenter:Jonna Westin och Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
jonna.westin@sverigesradio.se

Hur vet en hjärncell att den ska bli just en hjärncell och en njurcell att den ska bli en njurcell? En del av svaret finns i den forskning som får medicinpris i år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Victor Ambros och Gary Ruvkun får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin för forskning om mikroRNA och dess roll i posttranskriptionell genreglering. MikroRNA är en liten molekyl som är med och bestämmer vilka proteiner en cell faktiskt ska producera. Sådan reglering behövs, eftersom alla celler innehåller allt DNA – hela receptet till exempelvis en människa.

Hör Vetenskapsradions sändning på plats från presskonferensen på Karolinska institutet när priset tillkännagavs. Om vad upptäckten innebär och varför den fått Nobelpriset 2024 i fysiologi eller medicin. Vi hör också båda pristagarna om deras reaktioner på att få priset.

Programledare:Annika Östman och Lars Broström
annika.ostman@sverigesradio.se
lars.brostrom@sverigesradio.se

Producent:Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Det bör finnas en kvantpartikel som hör till gravitationen. Nu föreslår forskare i Stockholm ett sätt att hitta den. Lyckas man är det ett steg på vägen mot svaret på fysikens största fråga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur ska man få gravitationsteorin att gå ihop med kvantmekaniken? Det har fysikerna länge undrat. Gravitationen är vi bekanta med till vardags och den fungerar bra också när det gäller vad som händer i rymden, medan kvantmekaniken väl beskriver det som händer i partiklarnas lilla lilla värld. Samtidigt beskriver de ju samma verklighet och måste på något sätt gå ihop.

Ett första steg på den vägen kan vara att hitta gravitonen, gravitationens kvantpartikel. Men hur ska det gå till? Genom att borsta av en teknik från 1960-talet och samtidigt dra nytta av moderna gravitationsvågsexperiment, föreslår Igor Pikovski och hans medarbetare vid Stockholms universitet.

Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik Uppsala Universitet, Igor Pikovski, forskare i fysik vid Stockholms universitet.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.

Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Snart 40 år efter kärnkraftsolyckan finns fortfarande en oro hos somliga att äta svamp från den svenska skogen, och därför uppmanas vi nu att skicka in svamp för undersökning. De första resultaten visar på generellt låga halter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är svamptider och ett bra svampår på många håll i landet, men på vissa håll dröjer sig frågan kvar om man törs äta svampen eller om den kan ge strålskador efter Tjernobyl-olyckan, trots att det snart är 40 år sedan.

Därför ber nu Strålsäkerhetsmyndigheten allmänheten att skicka in svampar vi plockar för cesiumanalys. Redan nu finns en del resultat, som enligt ansvarige utredaren Pål Andersson stärker myndighetens budskap sedan tidigare: att man kan plocka och äta svamp i normal utsträckning utan att vara orolig.

Vi hör hur ojämnt det radioaktiva nedfallet 1986 spreds över olika delar av landet och om varför just svamp tar upp så pass mycket av det.

Tjernobylolyckan är bara en av många faktorer som har påverkat svenskarnas inställning till att plocka och äta svamp genom åren. Totalt sett har attityden förändrats fullständigt på runt hundra år. Vi har gått från att vara ett land av svamphatare till att bli svampälskare, berättar etnobiologen Ingvar Svanberg som vi hör ur ett program från 2019.

Medverkande: Pål Andersson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten; Ingvar Svanberg, etnobiolog Uppsala Universitet.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Könshormonerna styr menscykeln, och mixen av bakterier i slidan ändrar sig beroende på var en person befinner sig i sin menscykel. Ibland har man otur och dåliga bakterier tar över och leder till problem. Luisa Hugerth vid Uppsala universitet berättar hur forskning om de bakterier som bor i kroppen kan hjälpa oss att lindra besvär i underlivet.

Medverkande:
Luisa Hugerth, biträdande universitetslektor på Uppsala universitet

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Förra hösten gick ett enormt skred på en bergsida på Östra Grönland. Det utlöste en upp till 200 meter hög tsunami. Det som startade händelsekedjan tros ha varit en smältande glaciär vid bergets fot.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tsunamin böljade fram och tillbaka i nio dagar, eftersom den kom i resonans med själva fjorden. Ingen var i närheten när naturkrafterna släpptes loss – vilket var tur, för det brukar gå turisttrafik i området.

Händelser som denna blir mycket mer sannolika med ett varmare klimat, så nu behöver man tänka om kring säkerheten menar seismologen Björn Lund vid Uppsala Universitet. Han är en av forskarna bakom en studie i Science där händelseförloppet analyserats.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent:Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.

Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. 

Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? 

Programmet är en repris från 25 juni 2024.

Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Semaglutid är en av de största läkemedelssensationerna på många år. Läkemedlet mot diabetes som också kan ge viktminskning säljer slut på apoteken, men hur fungerar det? (Repris från juni 2024)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hormonet semaglutid upptäcktes på 80-talet när det visade sig att det effektivt kunde reglera blodsockret hos diabetiker. När man ökade dosen gick patienterna dessutom ner i vikt. Läkemedelsindustrin tycktes därmed äntligen, efter många års försök ha hittat ett läkemedel som kunde bota övervikt. Semaglutid och andra så kallade GLP-1-analoger, har blivit ett av de senaste decenniernas mest omtalade läkemedel. Efterfrågan har snabbt skjutit i höjden, och de ledande tillverkarna har blivit miljardindustrier. Idag är de här läkemedlen viktiga för både diabetiker och personer med kraftig övervikt. Samtidigt används de för rent kosmetisk bantning. I Sverige och många andra länder har de här medlen med jämna mellanrum tagit slut på apoteken och bristen ser ut att hålla i sig.

Men en rad nya besläktade preparat är på gång i kliniska tester och flera forskare tror att vi inom några år har många nya GLP-1-preparat mot ännu fler sjukdomar.     

Medverkande: Per Ljungström, diabetiker Grisslehamn; Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna; Mikael Rydén, professor, diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm.  

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Det är världens största radioteleskop som just nu byggs i Australiens ödemarker. Forskare i Sverige och runtom i världen väntar med spänning på att få dess hjälp att se tillbaka till universums barndom och kanske ta emot tecken på liv i rymden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Mänskligheten har aldrig kunnat se tillbaka i tiden på det här sättet” säger ansvariga forskaren Dr Sarah Pearce på plats till vår reporter, vid bygget där över 130 000 julgransliknande antenner ställs upp. Vi besöker datacentret som ska ta emot och skicka vidare de enorma datamängderna observationer till otåliga forskare över hela världen, och i studion förklarar astronomiprofessor Garrelt Mellema vilka möjligheter som kommer med det enorma teleskopbygget SKA-Low i Australien och systerteleskopet SKA-Mid i Sydafrika.

Medverkande: Sarah Pearce, föreståndare för teleskopet SKA-Low vid Australiens vetenskapsmyndighet CSIRO; Ugo Varetto, chief technology officer vid Pawsey Supercomputing Centre; Garrelt Mellema, professor i astronomi vid Stockholms universitet.

Reporter: Carrie Söderberg, sydostasienkorrespondent

Programledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

När en isgrotta på Island rasade in omkom en turist och en skadades. Forskare hade sedan tidigare varnat för att göra turer i isgrottor under sommarmånaderna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör SR:s korrespondent Carina Holmberg, glaciologen Veijo Pohjola och den isländske glaciologen Olafur Ingolfsson om olyckan i isgrottan och varför den hände.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se

På andra sidan pandemin fortsätter många svenskar att distansarbeta, men frågan har blivit något av en dragkamp mellan anställda och arbetsgivare. Hur bra fungerar det egentligen för anställda, chefer och för arbetet som ska göras?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu vill arbetsgivare få tillbaka sina anställda till kontoren mer än de anställda vill återvända dit. Uppåt 40% av svenskarna arbetar nu i någon utsträckning hemifrån, och forskning både före och efter pandemin visar att flexibilitet och möjlighet att delvis arbeta hemifrån är bra för både arbetsgivare och anställd, säger professor Andrea Eriksson på KTH. Men på många arbetsplatser pågår ännu diskussioner och förhandlingar om hur man ska ha det, säger professor Stefan Tengblad på Handelshögskolan i Göteborg. Och Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, vill öka medvetenheten om hur vi fördelar arbetsplatserna när båda jobbar hemma.

Medverkande: Andrea Eriksson, professor ergonomi KTH; Kristina Palm, professor arbetsvetenskap Karlstads universitet; Stefan Tengblad, professor human resource management Handelshögskolan Göteborg; Mona Nilsson, gymägare Örnsköldsvik; Elsa Anell, student på yrkeshögskola.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

På Gotland finns planer på att färjorna om några år ska kunna köras på vätgas. Men var ska gasen komma ifrån och hur ska den tankas till båten? Vätgasen ställer utvecklingen på svåra prov.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vätgasen har egenskaper som gör att det inte är lika enkelt att tanka den till fartyget som med dagens bränslen. Björn Samuelsson vid Uppsala Universitet Campus Gotland har identifierat just tankningen som den svåraste nöten att knäcka i utvecklingen av en vätgasbåt. I höst ska man testa att kyla gas med havsvatten.

I Örnsköldsvik fanns stolta planer på en stor fabrik för fossilfri metangas. Men ägarbolaget Örsted drog sig ur nyligen på grund av att marknaden inte utvecklats som de väntat.

Hur går det för den fossilfria sjöfarten? Hör Linda Styhre, IVL svenska miljöinstitutet, om vad som behövs för att utvecklingen ska få ordentligt fart – och vad som redan är på gång.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Utbyggnad av vattenkraft, timmerflottning och fiske gjorde att den vilda laxen i Östersjön var i princip utrotad i början av 1990-talet, säger Thomas Johansson som är generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen.

Vändningen kom med restaurering av vattendrag och införandet av EU:s fiskekvoter, som ledde till att laxen återhämtade sig.

Fram tills de senaste två somrarna – för nu minskar laxen i älvarna igen. Johan Dannewitz på Sverige lantbruksuniversitet och andra forskare misstänker starkt att orsaken är att strömmingsbesstånden befinner sig i kris så att ung lax har mindre mat att äta.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Nu kommer ny kunskap om den enorma meteorit som slog ner på jorden för 66 miljoner år sedan, den som innebar slutet för dinosaurierna men också möjlighet för oss däggdjur att ta mer plats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jättestenen var inte en komet från solsystemets utkanter utan kom från asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, säger geologiprofessor Birger Schmitz i Lund som är en av forskarna bakom en ny studie i tidskriften Science.

De här slutsatserna drar Birger Schmitz och hans kolleger utifrån så kallade isotopanalyser på grundämnet rutenium, som finns i spår från det askmoln nedslaget i dagens Mexiko spred över hela jorden. Särskilt är det på en plats vid Danmarks kust, nära Köpenhamn, som spåren har varit användbara.

Medverkande: Birger Schmitz, professor i geologi, Lunds universitet

Programledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Bara några få procent av naturbetesmarker och ännu mindre av ängsmarker finns kvar i Sverige. Hemma hos sig har biologen Emil Nilsson bestämt sig för att återskapa den förlorade biologiska mångfalden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Emil Nilsson berättar om sina erfarenheter av att rädda ett par av de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige som hotas av igenväxning. Han förklarar varför han ser oss människor som en viktig del av flera blomväxters mångmiljonåriga utvecklingshistoria.

Dessutom har det kommit ny forskning om det dolda myllret av bakterier och svampar i marken. Kanske kan sådana mikroorganismer bli ett nytt verktyg för att snabbare få tillbaka de försvunna gräsmarkerna, menar Tord Ranheim Sveen som forskar om mikrobiell ekologi.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad ett sjukhus är, och vårdpersonalens status och roller, är i stark förändring i framtidens vård. Det enligt en vetenskaplig studie som förutser allt mer användning av smart teknologi på distans för att övervaka vår hälsa, och allt större möjligheter att skräddarsy vård utifrån vår genetik och livsstil. Men patienternas perspektiv kommer lätt bort, konstaterar Axel Wolf, föreståndare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet.

I programmet medverkar också Maria Taranger, enhetschef Sahlgrenska universitetssjukhuset, Max Gordon, AI-forskare Karolinska institutet, Sara Riggare, forskare inom hälsoinformatik vid Uppsala universitet och Parkinson-patient, och Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future: How and who is going to treat us?

Programmet är en repris från januari 2024.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Att köra bil på låtsas har länge har varit stort inom trafikforskningen. I körsimulatorer har uppmärksammade försök studerat hur bra man kör under inverkan av verklig alkohol eller narkotika. Nu finns även simulatorer för cykel- och gångtrafik. Hur fungerar de och vad ska man ha dem till i forskningen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi testar simulatorer för bil-, cykel- och gångtrafik i anslutning till den stora konferensen Transportforum i Linköping och på väg- och transportforskningsinstitutet VTI.

Medverkande: Anders Andersson, forskare; Magnus Eek, forskningschef; Lennart Ochel, forskare; Mattias Hjort, forskningsledare, alla på VTI:s avdelning för fordonssystem och körsimulering, Linköping.

Programmet är en repris från 13 februari 2024.

Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Reporter och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I ett bergsrum i Luleå finns ett ovanligt robotlabb. Här kan George Nikolakopoulos och hans forskargrupp testa ny självstyrande drönarteknik under nästan verkliga förhållanden. Förutom att ha lyckats med att få en grupp med flygande drönare att självständigt åka iväg och mäta gaser i en gruva, så är målet att kunna skicka tekniken till främmande himlakroppar. Där är planen att såväl drönare som robothundar och robotormar ska kunna hjälpa oss människor att utforska rymden.

Programmet är en repris från maj 2024.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nästan hälften av gymnasietvåorna, 44 procent, har testat vitt snus som ofta innehåller höga halter nikotin. Vad betyder den snabbt växande trenden för kommande generationers hälsa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Undersökningar visar att många unga upplever det vita snuset som fräscht och mindre skadligt än brunt snus. Lockande smaker kombineras med ofta höga nikotinhalter – och unga lockas lätt in i riktigt dåliga vanor, menar Pia Skott från Folktandvården Stockholm, som gör en studie för att kunna möta frågor och oro från unga. Claude Guiron från tobaksbolaget Philip Morris menar att många liv kan räddas om rökare blir snusare istället.

Men Martina Zetterqvist från Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning ser att nya grupper lockas av det vita snuset – inte minst unga som aldrig börjat röka. Nikotin är starkt beroendeframkallande, men att fastslå direkta hälsoeffekter av vitt snus är svårt, konstaterar Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet.

Programmet är en repris från juni 2024.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han är kemiingenjören som istället för oljeindustrin valde sjukvården, och där kom hans kunskaper till enorm nytta. Hans upptäckter har hjälpt miljarder patienter i världen, inom allt från cancerbehandling till covidvaccin. Han har inte själv tagit fram läkemedlen, men de skulle vara fullständigt värdelösa utan hans smarta metoder för kontrollerad leverans till rätt ställe i kroppen, säger svenska professorn i nanoteknologi Maria Strömme.

Vi möter Robert Langer på hans laboratorium vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, strax utanför Boston, och hör om tiden då hela forskningsvärlden misstrodde och till och med hånade hans idéer, eftersom det han gjorde sågs som omöjligt.

Programmet är en repris från maj 2024.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent och programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Förhoppningarna har varit stora kring självkörande bilar, men att få dem att fungera i hela den komplicerade verkligheten har visat sig svårare än kanske någon hade trott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

År 2004 hölls en tävling för självkörande bilar i Mojaveöknen, arrangerad av den amerikanska försvarsforskningsmyndigheten DARPA. Trots höga förhoppningar misslyckades alla bilar fatalt. Media hånade projektet, men nu två decennier senare är självkörande bilar verklighet i form av robottaxibilar i fyra amerikanska storstäder och även i Kina.

Felix Andlauer, mobilitetsforskare, pekar på att den största potentialen för autonoma fordon ligger i delade mobilitetstjänster. Genom att erbjuda ”mobility as a service” kan det totala antalet bilar på vägarna minska drastiskt. I Oslo testas redan små självkörande bussar i hög hastighet, vilket kan bli ett alternativ till privatbilismen.

Erik Coelingh från företaget Zenseact menar idag att utvecklingen av självkörande funktioner i personbilar kommer att ske i små steg över årtionden. Trots optimismen kring projekt som DriveMe i Göteborg har framgångarna varit begränsade. Endast fem familjer deltog i testerna, och självkörande funktioner testades bara på särskilda banor.

Anna Anund som är forskningschef på VTI konstaterar att utmaningarna för självkörande bilar är stora inte minst på grund av komplexiteten i verkliga trafikmiljöer.

Oförutsägbara händelser, så kallade ”edge cases”, är svåra för artificiell intelligens att hantera. Lösningen kan ligga i massiv datainsamling från verklig körning, vilket kan hjälpa till att förbättra och anpassa systemen över tid.

Medverkande: Anna Anund, forskningschef VTI; Erik Coelingh, produktansvarig på Volvo Cars-ägda mjukvaruföretaget Zenseact; Felix Andlauer, fordonsingenjör som nyligen skrivit en rapport om utvecklingen av självkörande fordon för det statligt finansierade innovationsprogrammet Drive Sweden.

Programmet är en repris från 3 juni 2024.

Reporter: Marcus Hansson

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denguefeber är en av de sjukdomar som ökar snabbast i världen, i spåren av klimatförändringarna och snabb urbanisering. Sjukdomen är ofta plågsam och i värsta fall dödlig, och att förhindra spridningen genom att döda myggor har inte varit tillräckligt. Men sedan ett antal år prövas nu metoden att sprida ut myggor som bär på en särskild bakterie, wolbachia, som gör att de inte kan sprida det dengue-orsakande viruset. Vår reporter har besökt Honduras, och börjar på ett ”BB” där myggor föds upp, för att sedan spridas ut med motorcyklar eller i privatpersoners trädgårdar.

Programmet är en repris från april 2024.

Medverkande: Edgar Boquín, Läkare utan gränser i Honduras; Lisa Klasson, docent molekylär evolution vid Uppsala Universitet.

Reporter: Sara Heyman

Programledare, producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer. 

Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.

Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer. 

Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar. 

En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem?  Kolla med din tvilling!

Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.

Programmet är en repris från 15 april 2024.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Genom att själv ansluta små solcellsanläggningar direkt till ett vanligt vägguttag kan man i Tyskland numera bli sin egen elproducent. Så kallade balkongkraftverk har blivit enormt populära för att sänka elräkningen och stödja energiomställningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Minst en miljon tyskar beräknas idag göra delar av sin egen el på det här sättet och balkongkraftverk säljs överallt i landet. Trots att det finns tekniska utmaningar och säkerhetsfrågor, har tyska solcellsentusiaster kämpat för att göra balkongkraftverk lagliga och säkra.

Nu är också såväl regeringen som elsäkerhetsorganisationer positiva till balkongkraftverk och förespråkar att det borde bli ännu enklare än det redan är att installera dem. Trots deras framgång i Tyskland så är det en helt annan historia i Sverige, där balkongkraftverk belagts med säljförbud av ansvarig myndighet.

Medverkande: Johannes Stolz, professor i förnybar energiteknik vid högskolan i Koblenz; Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola HTW; Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket; Susanne Otto, balkongkraftverksägare i Hamburg; Volker Henkel, grundare av balkongkraftverkorganisationen SoliSolar; Alexander Tetzlaf, solcellsentusiast.

Programmet är en repris från 18 mars 2024.

Reporter: Marcus Hansson

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

När malm tas ut ur gruvan i Kiruna glider husen mot gruvan och spricker. Innan Lena Löfström lämnat sin lägenhet i Kiruna gamla centrum hann dörrfodret till balkongdörren rasa in tre gånger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En kilometer under jord sitter moderna gruvarbetare med joysticks och plockar ut malm i gruvan. Det får effekter uppe på marken och i husen, som gör att en tredjedel av Kirunaborna måste flytta.

LKAB följer markens rörelser bland annat med GPS-mätplintar som står i ett tätt nät över stan – för att i tid kunna köpa ut bostäder eller skaffa ersättningslägenheter.

Programmet är en repris från maj 2024.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De första försöken med att förse bakterier med nya gener som kom från virus gjordes i början av 1970-talet. Farhågor uppstod snart kring riskerna. Skulle de nya transgena bakterierna kunna leda till en smittsam form av cancer, eller andra nya okända biologiska faror?

Frågan gjorde att forskarna frivilligt gjorde en paus för att reda ut hur farlig den nya gentekniken var.

Arbetet med de nya gentekniska verktygen kom snart igång igen, men nu omgärdade av en rad strikta säkerhetsåtgärder som många gånger gäller än idag, för att genförändrade växter eller bakterier inte okontrollerat ska slippa ut i omgivningen.

När gensaxen Crispr/Cas9 presenterades 2012 kom nya möjligheter, och diskussionen tog fart igen – inte minst om vad man ska få göra med mänskliga gener som går i arv.

I programmet medverkar genetikerna Magnus Lundgren, Uppsala universitet och Juha Kere från Karolinska Institutet, samt Niklas Juth som är professor i medicinsk etik i Uppsala.

Programmet är en repris från februari 2024.

Programledare: Tomas Lindblad

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Drar du upp en fisk med en krok genom fiskens mun, så gör det ont på fisken. Och tar du huvudet av fisken kan det ändå dröja länge tills den eller rättare sagt huvudet slutar leva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturmorgons Jenny Berndtson Djurvall har mött zoofysiologen Albin Gräns. Han berättar också om putsarfiskarna som klarade testet som skulle visa om de förstod att det var dem själva de såg i en spegel. De klarade det så bra att studien tolkades som att det var fel på testet.

Programmet är en repris från mars 2024.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Reporter: Jenny Berndtsson Djurvall
jenny.berndtson@sverigesradio.se

Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskare vid Uppsala Universitet testade blod från blodgivare i en rad regioner där TBE är vanligt. De kunde då se både hur stor del av befolkningen som har antikroppar från vaccinering, och hur stor del som har antikroppar efter genomgången sjukdom. Betydligt många fler har haft infektionen, än antalet fall i vården visar.

Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet är förvånad över att så många har haft en infektion av TBE-virus utan att veta om det. Anna Omazic, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, kommer även i år att samla in fästingar allmänheten skickar in genom verktyget Rapportera fästing. I år blir det särskilt fokus på taigafästingen, som finns längs norra Norrlandskusten. Den kan bära på TBE-varianterna siberian och far eastern. De varianterna kan ge värre sjukdom, men har ännu inte hittats i Sverige.

Programmet är en repris från februari 2024.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Den 1 april 2024 legaliserade Tyskland cannabis. I Sverige är opinionsläget kring drogen ett helt annat, men vad betyder Tysklands vägval för oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns ingen perfekt drogpolicy. Såväl kriminalisering som legalisering ger både för- och nackdelar, menar Amir Englund vid King’s College i London, som forskar om hur man skulle kunna göra världens mest populära illegala drog mindre farlig. Forskarna Anna-Karin Danielsson och Peter Allebeck på Karolinska institutet konstaterar att starka krafter runtom i världen arbetar för legalisering, men i Sverige är frågan ännu inte politiskt het. Men Tysklands val kommer definitivt att spela roll också för Sverige, menar Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.

Medverkande: Peter Allebeck, professor socialmedicin Karolinska institutet; Anna-Karin Danielsson, docent folkhälsovetenskap Karolinska institutet; Björn Johnson, professor socialt arbete Lunds universitet, Amir Englund, doktor i cannabinoiders psykofarmakologi.

Programmet är en repris från 29 april 2024.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.

Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. 

Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? 

Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Semaglutid är en av de största läkemedelssensationerna på många år. Läkemedlet mot diabetes som blivit viktminskningspreparat är så populärt att det tar slut på apoteket, men hur fungerar det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hormonet semaglutid upptäcktes på 80-talet när det visade sig att det effektivt kunde reglera blodsockret hos diabetiker. När man ökade dosen gick patienterna dessutom ner i vikt. Läkemedelsindustrin tycktes därmed äntligen, efter många års försök ha hittat ett läkemedel som kunde bota övervikt. Semaglutid och andra så kallade GLP-1-analoger, har blivit ett av de senaste decenniernas mest omtalade läkemedel. Efterfrågan har snabbt skjutit i höjden, och de ledande tillverkarna har blivit miljardindustrier. Idag är de här läkemedlen viktiga för både diabetiker och personer med kraftig övervikt. Samtidigt används de för rent kosmetisk bantning. I Sverige och många andra länder har de här medlen med jämna mellanrum tagit slut på apoteken och bristen ser ut att hålla i sig.

Men en rad nya besläktade preparat är på gång i kliniska tester och flera forskare tror att vi inom några år har många nya GLP-1-preparat mot ännu fler sjukdomar.     

Medverkande: Per Ljungström, diabetiker Grisslehamn; Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna; Mikael Rydén, professor, diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm.  

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Den svenska minoriteten i Estland bestod av ca 9 000 personer. Nästan alla flydde till Sverige under andra världskriget, många med hjälp av en tysk SS-officer. Var han en hjälte eller en girig människosmugglare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Del 2 av 2. I svenskbygderna utmed Estlands kuster bodde länge tusentals människor i egna samhällen där allt sades, skrevs och sjöngs på svenska. Men under andra världskriget när först Sovjetunionen, sedan Nazityskland och sedan åter Sovjetunionen ockuperade landet såg de inte någon säker framtid i Estland. Av de 9 000 estlandssvenskarna tog sig de allra flesta över till Sverige, och den största flyktepisoden inleddes för precis 80 år sedan. I två program möter vi ett antal av de som var med och flydde och ännu lever. I denna andra del hör vi om SS-officeren Ludwig Lienhard som många av dem såg som en hjälte, men som också beskrivs som en skrupelfri flyktingsmugglare som skodde sig på andras flykt.

Medverkande: Endel Enggrön och Maria Gilbert, båda födda i svenskbygderna i Estland och sedan 1944 bosatta i Sverige; Jörgen Hedman, historiker som ägnat sig åt den estlandssvenska historien; Marcus Wallén, historisk författare vars senaste bok ”Falkens flykt” handlar om Ludwig Lienhard.

Programledare: Mats Carlsson-Lénart.

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

I svenskbygderna utmed Estlands kuster bodde länge tusentals människor i egna samhällen där allt sades, skrevs och sjöngs på svenska. Men när kriget kom med nazitysk och sovjetisk ockupation såg de sig tvungna att fly till Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Del 1 av 2. När först Sovjetunionen, sedan Nazityskland och sedan åter Sovjetunionen ockuperade landet såg de inte längre någon säker framtid i Estland. Av de 9 000 estlandssvenskarna tog sig de allra flesta över till Sverige, och den största flyktepisoden inleddes för precis 80 år sedan. I två program möter vi ett antal av de som var med och flydde och ännu lever. I den första delen besöker vi Rågöarna och Hapsal, där estlandssvenskarna en gång dominerade, och hör om bakgrunden och om varför flykten blev nödvändig.

Medverkande: Einar Mihlberg, Endel Enggrön, Maria Gilbert, alla födda i svenskbygderna i Estland och sedan 1944 bosatta i Sverige; Erik Söderberg, entreprenör och djurbonde Rågöarna, Estland; Göran Hoppe, professor emeritus i kulturgeografi, Uppsala universitet; Ülo Kalm, chef Aibolands museum, Hapsal, Estland.

Programledare: Mats Carlsson-Lénart.

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Tokyo är mer utsatt för översvämningar än många andra städer och har länge byggt enorma vallar och tunnlar som skydd. Men med klimatförändringarna anses det nu nödvändigt att ibland tillåta vissa områden att svämmas över.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det kallas ett stort skifte i översvämningsberedskapen, där man nu återvänder till äldre tiders strategier som låter naturen ha sin gång. Vi utforskar de enorma tunnelsystemen under Tokyo som kan samla upp vatten vid skyfall, och hör om varför världens största stad är så utsatt. Vi besöker forskaren som förklarar de gamla och nya sätten att tänka och hör en svensk expert om vad vi kan lära oss av japanernas beredskapsarbete.

Medverkande: Yukiko Hirabayashi, docent Shibaura Institute of Technology, Tokyo; Kimihito Mukouyama, konstruktionschef vid Tokyos tunnelsystem; Johanna Sörensen, biträdande lektor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet.

Reporter: Jonatan Järbel

Producent och programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Nästan hälften av gymnasietvåorna, 44 procent, har testat vitt snus som ofta innehåller höga halter nikotin. Vad betyder den snabbt växande trenden för kommande generationers hälsa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Undersökningar visar att många unga upplever det vita snuset som fräscht och mindre skadligt än brunt snus. Lockande smaker kombineras med ofta höga nikotinhalter – och unga lockas lätt in i riktigt dåliga vanor, menar Pia Skott från Folktandvården Stockholm, som gör en studie för att kunna möta frågor och oro från unga. Claude Guiron från tobaksbolaget Philip Morris menar att många liv kan räddas om rökare blir snusare istället.

Men Martina Zetterqvist från Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning ser att nya grupper lockas av det vita snuset – inte minst unga som aldrig börjat röka. Nikotin är starkt beroendeframkallande, men att fastslå direkta hälsoeffekter av vitt snus är svårt, konstaterar Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

EU lägger många miljarder på forskning. Unionen satsar särskilt på forskning om material, batterier och bioteknik - vår tids utmaningar, där EU inte vill fortsätta att vara beroende av USA och Kina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu pågår planeringen för nästa stora ramprogram för forskning, som ska omfatta åren 2028-2034 och som väntas kosta mer än 100 miljarder Euro. Samtidigt aktualiseras diskussionen om akademisk frihet - är det EU:s roll att se till att forskningen går fri från politisk styrning?

Medverkande: Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet och Sofia Lodén, ordförande i Sveriges Unga Akademi.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Förhoppningarna har varit stora kring självkörande bilar, men att få dem att fungera i hela den komplicerade verkligheten har visat sig svårare än kanske någon hade trott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

År 2004 hölls en tävling för självkörande bilar i Mojaveöknen, arrangerad av den amerikanska försvarsforskningsmyndigheten DARPA. Trots höga förhoppningar misslyckades alla bilar fatalt. Media hånade projektet, men nu två decennier senare är självkörande bilar verklighet i form av robottaxibilar i fyra amerikanska storstäder och även i Kina.

Felix Andlauer, mobilitetsforskare, pekar på att den största potentialen för autonoma fordon ligger i delade mobilitetstjänster. Genom att erbjuda ”mobility as a service” kan det totala antalet bilar på vägarna minska drastiskt. I Oslo testas redan små självkörande bussar i hög hastighet, vilket kan bli ett alternativ till privatbilismen.

Erik Coelingh från företaget Zenseact menar idag att utvecklingen av självkörande funktioner i personbilar kommer att ske i små steg över årtionden. Trots optimismen kring projekt som DriveMe i Göteborg har framgångarna varit begränsade. Endast fem familjer deltog i testerna, och självkörande funktioner testades bara på särskilda banor.

Anna Anund som är forskningschef på VTI konstaterar att utmaningarna för självkörande bilar är stora inte minst på grund av komplexiteten i verkliga trafikmiljöer.

Oförutsägbara händelser, så kallade ”edge cases”, är svåra för artificiell intelligens att hantera. Lösningen kan ligga i massiv datainsamling från verklig körning, vilket kan hjälpa till att förbättra och anpassa systemen över tid.

Medverkande: Anna Anund, forskningschef VTI; Erik Coelingh, produktansvarig på Volvo Cars-ägda mjukvaruföretaget Zenseact; Felix Andlauer, fordonsingenjör som nyligen skrivit en rapport om utvecklingen av självkörande fordon för det statligt finansierade innovationsprogrammet Drive Sweden.

Reporter: Marcus Hansson

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I ett bergsrum i Luleå finns ett ovanligt robotlabb. Här kan George Nikolakopoulos och hans forskargrupp testa ny självstyrande drönarteknik under nästan verkliga förhållanden. Förutom att ha lyckats med att få en grupp med flygande drönare att självständigt åka iväg och mäta gaser i en gruva, så är målet att kunna skicka tekniken till främmande himlakroppar. Där är planen att såväl drönare som robothundar och robotormar ska kunna hjälpa oss människor att utforska rymden.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han är kemiingenjören som istället för oljeindustrin valde sjukvården, och där kom hans kunskaper till enorm nytta. Hans upptäckter har hjälpt miljarder patienter i världen, inom allt från cancerbehandling till covidvaccin. Han har inte själv tagit fram läkemedlen, men de skulle vara fullständigt värdelösa utan hans smarta metoder för kontrollerad leverans till rätt ställe i kroppen, säger svenska professorn i nanoteknologi Maria Strömme.

Vi möter Robert Langer på hans laboratorium vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, strax utanför Boston, och hör om tiden då hela forskningsvärlden misstrodde och till och med hånade hans idéer, eftersom det han gjorde sågs som omöjligt.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent och programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lisa Henkow från Naturmorgon i P1 träffade Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i samband med Fågelsångsnatten 2024 för ett samtal om hur fåglarna navigerar. Jordens magnetfält och ljusets polarisation hjälper dem – och de kan faktiskt precis som vi få jetlag efter en lång resa.

Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Reporter: Lisa Henkow
lisa.henkow@sverigesradio.se

Varje år får tusentals kalvar i Sverige ett brännhjärn mot hjässan man bränner bort deras hornanlag. Nu presenteras ett sätt att bli av med hornanlagen på genteknisk väg istället.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kor har horn. Horn är vassa. Och kor med vassa horn kan vara riktigt farliga både för människor och för andra kor. Därför avhornas en stor del av mjölkkorna i det svenska lantbruket. Det sker främst med hjälp av brännjärn. Ett alternativ skulle kunna vara att klippa bort hornen med en gensax.

Men kanske är det ändå avel som gör att kohornen nu är på väg att helt försvinna från de svenska lagårdarna. Vi följer med när djurskötaren Klara Hultgren avhornar kalvar tillsammans med Anders Karlberg på hans mjölkgård i Östergötland. De använder brännjärn. Därför är veterinären Ingeborg Tormalm med och söver, bedövar och ger kalvarna smärtlindring.

Annelie Carlsbecker på Gentekniknämnden berättar om hur man kan avhorna kalvar med genteknik istället för brännjärn.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Telefonbedrägerier mot framför allt äldre har ökat på senare tid. Efter påstötningar från bland annat politiken har bankerna lagt fram förslag om åtgärder som ska minska riskerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I februari kallade statsministern bankerna till möte för att uppmana till åtgärder mot bankbedrägerierna. Denna vecka återkom de med sitt svar.

Vi repriserar stora delar av ett reportage från i mars, om hur bankbedrägerier skulle kunna stävjas – och hör om åtgärdsplanen från bankerna med hjälp av Ekonomiekots Philip Ramqvist.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Reporter: Ylva Carlqwist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vishingbrotten ökar dramatiskt. Medan offren luras att godkänna transaktioner som tömmer konton menar forskare att kampen mot telefonbedrägerierna måste fokusera mer på våra mänskliga svagheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med sofistikerad social manipulering luras vishingoffren att tro att de får hjälp att säkra sina konton. Men bakom falskt empatiska röster döljer sig bedragarna; och tusentals svenskars bankkonton har länsats.

Marcus Nohlberg på Högskolan i Skövde saknar forskning kring våra mänskliga svagheter som bedragarna lever på, och hans student Philipp Schrefer visade hur enkelt det är att bli bra på social manipulering. I programmet medverkar också Mats Rosengren, professor i retorik och Birgitta Pålsson, som blev avlurad 348 000 kronor.

Programmet är en repris från mars i år.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

På Kiruna sjukhus finns sprickor i väggarna och huskropparna håller på att glida isär. Byggnaden påverkas av gruvan tidigare än LKAB räknat med. Några verksamheter kan få flytta ut i baracker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gruvbolaget har tagit ut borrkärnor från berget i och kring gruvan för att stämma av andra undersökningar av hur det förändras. Vi besöker borrkärnearkivet nere i en gruvgång, sjukhuset med sina sprickor och kärvande dörrar – och den mäktiga Kiruna kyrka som ska flyttas under nästa år.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

När malm tas ut ur gruvan i Kiruna glider husen mot gruvan och spricker. Innan Lena Löfström lämnat sin lägenhet i Kiruna gamla centrum hann dörrfodret till balkongdörren rasa in tre gånger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En kilometer under jord sitter moderna gruvarbetare med joysticks och plockar ut malm i gruvan. Det får effekter uppe på marken och i husen, som gör att en tredjedel av Kirunaborna måste flytta.

LKAB följer markens rörelser bland annat med GPS-mätplintar som står i ett tätt nät över stan – för att i tid kunna köpa ut bostäder eller skaffa ersättningslägenheter.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denguefeber är en av de sjukdomar som ökar snabbast i världen, i spåren av klimatförändringarna och snabb urbanisering. Sjukdomen är ofta plågsam och i värsta fall dödlig, och att förhindra spridningen genom att döda myggor har inte varit tillräckligt. Men sedan ett antal år prövas nu metoden att sprida ut myggor som bär på en särskild bakterie, wolbachia, som gör att de inte kan sprida det dengue-orsakande viruset. Vår reporter har besökt Honduras, och börjar på ett ”BB” där myggor föds upp, för att sedan spridas ut med motorcyklar eller i privatpersoners trädgårdar.

Medverkande: Edgar Boquín, Läkare utan gränser i Honduras; Lisa Klasson, docent molekylär evolution vid Uppsala Universitet.

Reporter: Sara Heyman

Programledare, producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Den 1 april 2024 legaliserade Tyskland cannabis. I Sverige är opinionsläget kring drogen ett helt annat, men vad betyder Tysklands vägval för oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns ingen perfekt drogpolicy. Såväl kriminalisering som legalisering ger både för- och nackdelar, menar Amir Englund vid King’s College i London, som forskar om hur man skulle kunna göra världens mest populära illegala drog mindre farlig. Forskarna Anna-Karin Danielsson och Peter Allebeck på Karolinska institutet konstaterar att starka krafter runtom i världen arbetar för legalisering, men i Sverige är frågan ännu inte politiskt het. Men Tysklands val kommer definitivt att spela roll också för Sverige, menar Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.

Medverkande: Peter Allebeck, professor socialmedicin Karolinska institutet; Anna-Karin Danielsson, docent folkhälsovetenskap Karolinska institutet; Björn Johnson, professor socialt arbete Lunds universitet, Amir Englund, doktor i cannabinoiders psykofarmakologi.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Bränder i elbilar får mycket uppmärksamhet, men hur stor är egentligen risken? Och varför är det så svårt att släcka en elbilsbatteri som börjat brinna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi besöker det nya forskningslaboratoriet i Borås med elbilarnas brandsäkerhet i fokus. Här överbelastar forskare elbilsbatterier tills de börjar brinna, så att förloppet och rökgaserna kan studeras, och Nordens största skakmaskin för ändamålet ruskar batterierna kraftfullt för att se hur brandsäkerheten påverkas. Victor Jensen, reporter specialiserad på fordonsindustrin, har besökt anläggningen i Borås och berättar i Vetenskapsradion På djupet.

Medverkande: Claes Winzell, affärsutvecklare, Swedish Electric Transport Laboratory/RISE, Borås; Jonna Hynynen, senior forskare brand och säkerhet, RISE.

Reporter: Victor Jensen.

Programledare: Björn Gunér.
bjorn.guner@sr.se

Minst 150 000 fler kor på naturbete än vad vi har idag. Det skulle behövas om EU:s omdiskuterade lag om naturrestaurering blir verklighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU har försökt ta fram en naturrestaureringslag som säger att 20 procent av förstörd eller utarmad natur i Europa ska ha återskapats, till år 2030.

Medan lagförslaget har kört fast i politisk oenighet så fortsätter en av de mest artrika naturtyperna i Europa att snabbt växa igen. Det handlar om de svenska naturbetesmarkerna, där en stor insats behövs för att rädda de här markerna på sikt, enligt forskare. Hör bland andra lantbrukaren Inga Birath von Sydow om vad hon tänker om förutsättningarna för mer naturbete i Sverige.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Det finns en obegriplig mängd mikroorganismer på jorden och många lever i och på djur. Nu börjar forskarna upptäcka vad de betyder för att vi ska kunna bevara jordens rika djurliv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Precis som att vi brukar prata om betydelsen av vår egen, mänskliga, tarmflora för att vi ska må bra, så har djuren också sin egen bakterieflora. De senaste årens utveckling inom dna-teknik gör att biologer nu håller på att upptäcka den enorma mångfald av mikrober som lever i och på andra organismer.

Det kan till exempel hjälpa oss att förse groddjur med bakterier som gör dem mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Uppsalaforskaren Elin Videvall vill också förstå vad mikroorganismerna spelar för roll för att järven ska kunna leva på as, och hur de kan hjälpa till när visenter sätts ut i det vilda från fångenskap.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Programmet sändes första gången den 29 januari 2024.

I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer. 

Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.

Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer. 

Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar. 

En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem?  Kolla med din tvilling!

Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Tandsten, det där hårda och äckliga som de flesta av oss vill bli av med, det ser vissa forskare numera som en skatt. Ett gäng arkeologer i Rom till exempel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De har fått böna och be för att andra forskare ska inse att de inte ska skrapa bort det, utan att det tvärtom är något väldigt värdefullt. För tandsten kan vara en sorts skyddad tidskapsel som kan säga en hel del om hur människor levde förr, berättar de. Och det är också en snäll metod som inte förstör värdefulla arkeologiska fynd. I Vetenskapsradion På Djupet får vi möta forskargruppen i Italien som har börjat analysera dna i tandsten från gamla romare. Lena Nordlund har besökt dem.

Medverkande: Mary Anne Tafuri, bioarkeolog och forskningsledare; Martina Farese, doktorand; Laura Parducci, växtmolekylärekolog; alla vid avdelningen för miljöbiologi, Sapienza-universitetet, Rom.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Programledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

På Esrange utanför Kiruna invigdes förra året en anläggning för att skicka upp satelliter i omloppsbana. Men första raketen dröjer ännu ett år. Ska Esrange bli först? Nu är det fler på banan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var stort pådrag när den nya anläggningen för satellituppskjutningar invigdes på Esrange i januari 2023. Här ska satelliter för allt från forskning och miljöövervakning till kommunikation och försvarsändamål skickas upp. Efterfrågan på satellituppskjutningar är stor – men det är också aktiviteten runt om i Europa för att få till uppskjutningsförmågan.

Vi besöker den nya anläggningen tillsammans med Philip Påhlsson, strategichef vid Esrange som tillhör Swedish Space Corporation SSC.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Arktis är enormt, komplext och till stora delar ännu okänt för oss. Men kanske kommer vi att bättre förstå och kunna förutse skeenden där med hjälp av digitala AI-tvillingar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Digitala AI-tvillingar skapar virtuella kopior av verkliga miljöer och processer. De briljerar i att se mönster och hitta samband i annars oöverskådliga datamängder.

AI-programmeraren Lauren Decker som skapar en digital tvilling för fiskevattnen utanför Alaska ser också möjligheterna att få med urbefolkningarnas traditionella kunskap in i de digitala tvillingarna – som är så komplexa och dynamiska att vi inte alltid förstår vilka processer som pågår, säger  professorn i systemanalys Jelena Zdravkovic.

Medverkar gör också statsvetaren Victor Galaz och geovetaren Laura Helene Rasmussen.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hur började traditionen med aprilskämt, hur har lurandet förändrats genom åren och varför är det så ofta modern teknologi som ligger till grund för dagens aprilskämt? Det hör vi i Vetenskapsradion På djupet, liksom vilket skämt som toppar listan över de bästa i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi besöker arkivet på Nordiska Muséet och söker i tidningsläggen för en historik, och får ett antal exempel på aprilskämt genom tiderna. Vi hör om varför tidens moderniteter så ofta är en grundbult i skämten, och om hur framtiden för mediernas aprilskämtande kan se ut i tider av fake news och minskad tillit till media.

Medverkande: Jonas Engman, etnolog och intendent, Nordiska Museet.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Konstgjorda korallrev av betong tillverkas nu i Göteborg. De ska sänkas ner på havets botten och skapa en ny livsmiljö för den svenska ögonkorallen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ögonkoraller bildar korallrev som är en viktig livsmiljö för många andra arter i havet i kalla och djupa vatten. Men bottentrålning har förvandlat de livfulla livsmiljöerna till grus på den svenska västkusten. Så nu tillverkas konstgjorda rev av betong där ögonkorallernas larver ska kunna sätta sig och med tiden bilda nya korallrev.

Marinbiologen Ann Larsson och hennes kollegor på Tjärnö marina laboratorium har jobbat flera år tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland för att förverkliga det här restaureringsprojektet för svenska korallrev.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Från rymdbasen Esrange utanför Kiruna skickas experiment upp i raketer och får sex minuter i tyngdlöshet. Hit kommer forskare ända från Australien för att utföra experiment i tyngdlöshet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Raketen skjuter iväg 25 mil upp i luften – en bra bit ovanför gränsen till rymden – och dalar sedan sakta nedåt. Den är lastad med experiment: Bland annat mänskliga celler, en olje-och vattenblandning och ett nytt skydd mot kosmisk strålning. Under färden får de vara med om ungefär sex minuter i mikrogravitation, alltså praktiskt taget tyngdlöshet.

Vi möter bland andra Gail Iles som rest hit från Australien för att skicka upp sitt experiment, och gymnasieeleverna Jonathan och Andres som fick sitt förslag utvalt av Astronomisk ungdom till att vara med ombord i raketen.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Genom att själv ansluta små solcellsanläggningar direkt till ett vanligt vägguttag kan man i Tyskland numera bli sin egen elproducent. Så kallade balkongkraftverk har blivit enormt populära för att sänka elräkningen och stödja energiomställningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Minst en miljon tyskar beräknas idag göra delar av sin egen el på det här sättet och balkongkraftverk säljs överallt i landet. Trots att det finns tekniska utmaningar och säkerhetsfrågor, har tyska solcellsentusiaster kämpat för att göra balkongkraftverk lagliga och säkra.

Nu är också såväl regeringen som elsäkerhetsorganisationer positiva till balkongkraftverk och förespråkar att det borde bli ännu enklare än det redan är att installera dem. Trots deras framgång i Tyskland så är det en helt annan historia i Sverige, där balkongkraftverk belagts med säljförbud av ansvarig myndighet.

Medverkande: Johannes Stolz, professor i förnybar energiteknik vid högskolan i Koblenz; Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola HTW; Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket; Susanne Otto, balkongkraftverksägare i Hamburg; Volker Henkel, grundare av balkongkraftverkorganisationen SoliSolar; Alexander Tetzlaf, solcellsentusiast.

Reporter: Marcus Hansson

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Drar du upp en fisk med en krok genom fiskens mun, så gör det ont på fisken. Och tar du huvudet av fisken kan det ändå dröja länge tills den eller rättare sagt huvudet slutar leva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturmorgons Jenny Berndtson Djurvall har mött zoofysiologen Albin Gräns. Han berättar också om putsarfiskarna som klarade testet som skulle visa om de förstod att det var dem själva de såg i en spegel. De klarade det så bra att studien tolkades som att det var fel på testet.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Reporter: Jenny Berndtsson Djurvall
jenny.berndtson@sverigesradio.se

Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Många kräver att bankerna gör mer för att stoppa vishing. Men är det allt mer avancerade säkerhetssystem som är vägen framåt? Och vilket ansvar har telekombranschen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Frivillig dubbelsignering med bank-id, frivillig fördröjning av transaktioner och dygnet-runt-öppna telefonbanker. Det är förslag på hur samhället snabbt och effektivt skulle kunna minska den snabba och stora ökningen av telefonbedrägerier.

Både bankerna och telekombranschen har ansvar för det som sker, menar Jan Olsson på polisens IT-brottscentrum. På högskolan i Skövde föreslår forskaren Marcus Nohlberg CBMT, kontextbaserad mikroträning; en metod som skulle kunna vidareutvecklas för att i kritiska ögonblick påminna om risken att bli lurad.

I programmet medverkar också Camilla Broberg från Telekområdgivarna och pensionärerna Maj-Lis, Karin, Erik och Claes.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vishingbrotten ökar dramatiskt. Medan offren luras att godkänna transaktioner som tömmer konton menar forskare att kampen mot telefonbedrägerierna måste fokusera mer på våra mänskliga svagheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med sofistikerad social manipulering luras vishingoffren att tro att de får hjälp att säkra sina konton. Men bakom falskt empatiska röster döljer sig bedragarna; och tusentals svenskars bankkonton har länsats.

Marcus Nohlberg på Högskolan i Skövde saknar forskning kring våra mänskliga svagheter som bedragarna lever på, och hans student Philipp Schrefer visade hur enkelt det är att bli bra på social manipulering. I programmet medverkar också Mats Rosengren, professor i retorik och Birgitta Pålsson, som blev avlurad 348 000 kronor.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

När våra föregångare gick från att vara jägare och samlare till att bli bofasta jordbrukare det kan vara den största förändringen av våra livsvillkor någonsin. I Skandinavien gick den här förvandlingen väldigt fort, och jordbrukarbefolkningarna kom invandrande i två vågor där de till stor del ersatte den tidigare befolkningen, enligt en ny studie.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jordbruket innebar möjlighet att trygga en stabil matförsörjning och kunde i förlängningen frigöra tid för att syssla även med annat. Och hur det gick till när det etablerades i våra trakter beskrivs nu i en stor dna-kartläggning som forskare i Danmark och Sverige har gjort och som nyligen publicerades i tidskriften Nature. Bilden som framkommer är att det gick fort och skedde i samband med att befolkningen till stor del byttes ut, i två omgångar. Kanske gick det hela också våldsamt till. Vissa rubriker har handlat om att de invandrande jordbrukarna ”slaktade” och ”utrotade” de tidigare invånarna, men sådant kan en genetisk studie inte visa, även om det anas i bakgrunden.

Genom studien och programmet får vi veta en del om de olika folkgrupperna, varifrån de kom och hur de levde sina liv, och vilka spår de lämnat i dagens skandinaviska befolkning.

Vi hör också om hur denna förändring kan avläsas i historiskt pollen på sjöbottnar.

Medverkande: Anne-Brigitte Nielsen, paleoekolog vid Lunds Universitet och medförfattare i studien; Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala Universitet.

Programledare: Lena Nordlund

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

För Sana från Afghanistan har Skövde blivit hemma. Digitala nomaden Monica slår sig ständigt ner på nya platser. Och för den som är på flykt kan kontakterna i mobilen göra att hemma känns närmare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad betyder ”hemma”? Begreppet är laddat med egna personliga föreställningar men också föremål för forskning.

Möt professorn i tros- och livsåskådningsfrågor Ola Sigurdson som forskar kring olika aspekter av rumslighet, och professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Heike Graf vid Södertörns högskola som forskat om mobiltelefoners roll för flyktingar. Sana Rajabi, flykting från Afghanistan och Monica Falk, digital nomad med kontoret på fickan, är överens om att ”hemma” ofta handlar mest om mänskliga relationer.

Medverkande: Ola Sigurdson, professor tros- och livsåskådningsfrågor Göteborgs universitet, Sana Rajabi, flykting från Afghanistan boende i Skövde, Heike Graf, professor medie- och kommunikationsvetenskap Södertörns högskola, Monica Falk, digital nomad.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Kan skogsägare tjäna pengar på att skydda skogens alla fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och svampar? I Orsa testas ett nytt sätt att öka den biologiska mångfalden genom att få betalt för naturvård.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I den svenska skogen finns en konflikt mellan de som vill avverka träden för pengar och träprodukter och de som istället vill låta träden stå för att skydda skogens arter.
Men det behöver kanske inte vara så. I ett forskningsprojekt i Orsa i Dalarna utvecklas ett system med så kallade biokrediter. Systemet ska göra att det både går att tjäna pengar och skydda skogens arter på samma gång. För Anders Andersson och de andra som jobbar på Orsa besparingsskog väntar nu en spännande tid med nya sätt att jobba i skogen. 

Medverkande: Anders Andersson, skogsförvaltare på Orsa besparingsskog; Martin Pilstjärna, ekolog och konsult; Aleksandra Holmlund, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet; Stefan Karlsson, utredare på Skogsstyrelsen.

Programmet är en uppdaterad repris från 28 mars 2023.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Anna Brandeby Harström i Trollhättan har ett ovanligt uppdrag att få en hel kommun att engagera sig för att göra bygden så naturvänlig som möjligt. Emelie Hennström är en av dem som fått hennes råd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var en dansk teve-serie som inspirerade Trollhättans kommun att inrätta tjänsten som rådgivare för biologisk mångfald. Rådgivaren Anna Brandeby Harström berättar att intresset har varit stort från såväl privatpersoner som företag och skolor.

En stor del av jobbet går ut på att hjälpa kommunens invånare att få in mer vilda arter i sina trädgårdar.

Villaägaren Emelie Hennström har bland annat ändrat belysningen i trädgården, låtit rabatterna bli vildare och ordnat små krukor med vatten där insekter kan lägga ägg. Det har gjort att hon har fått en ny och mer avslappnad relation till sin trädgård, säger hon.

Programmet är en repris från 11 december 2023.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Att åka 9 mil på skidor, hur bra är det egentligen för vår hälsa? Svaret från idrottsfysiologen är att det är en sak för folkhälsan och en annan för den enskilde. Hur ska man tänka och hur hårt ska man pressa sig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många svenskar ägnar sig åt långlopp på skidor eller i löpning, simning och cykling, och tänker att det gör nytta för hälsan, men när ska man bryta för att inte riskera allvarliga följder?

Vi pratar med idrottsfysiologen Michail Tonkonogi om träning, förberedelser, energiintag under långlopp. Och om varför det plötsligt kan kännas helt meningslöst att fortsätta mot mål, trots att man varken är i dålig fysisk form, skadad eller har ont någonstans.

Medverkande: Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med inriktning idrottsfysiologi vid Högskolan Dalarna.

Reporter: Björn Gunér.

Högt uppe på ett berg i den torra Atacamaöknen i Chile, långt från störande stadsljus, pågår bygget av ELT, Extremely Large Telescope. Svenska forskare som deltar berättar om projektet där sökandet efter liv i rymden är centralt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om allt går som det ska teleskopet börja blicka ut i rymden 2028. Sökandet efter tecken på liv på avlägsna exoplaneter i andra stjärnsystem är i fokus för projektet, och för instrumentet Andes där forskare i Sverige är drivande. Vi har varit på plats och sett det spektakulära bygget och dessutom en fantastisk laserljusshow som visar hur teleskopet ska kunna riktas rätt mot den mörka stjärnhimlen. 

Programmet är en repris från den 18 december 2023.

Reporter: Lova Nyqvist Sköld

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De första försöken med att förse bakterier med nya gener som kom från virus gjordes i början av 1970-talet. Farhågor uppstod snart kring riskerna. Skulle de nya transgena bakterierna kunna leda till en smittsam form av cancer, eller andra nya okända biologiska faror?

Frågan gjorde att forskarna frivilligt gjorde en paus för att reda ut hur farlig den nya gentekniken var.

Arbetet med de nya gentekniska verktygen kom snart igång igen, men nu omgärdade av en rad strikta säkerhetsåtgärder som många gånger gäller än idag, för att genförändrade växter eller bakterier inte okontrollerat ska slippa ut i omgivningen.

När gensaxen Crispr/Cas9 presenterades 2012 kom nya möjligheter, och diskussionen tog fart igen – inte minst om vad man ska få göra med mänskliga gener som går i arv.

I programmet medverkar genetikerna Magnus Lundgren, Uppsala universitet och Juha Kere från Karolinska Institutet, samt Niklas Juth som är professor i medicinsk etik i Uppsala.

Programledare: Tomas Lindblad

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Att köra bil på låtsas har länge har varit stort inom trafikforskningen. I körsimulatorer har uppmärksammade försök studerat hur bra man kör under inverkan av verklig alkohol eller narkotika. Nu finns även simulatorer för cykel- och gångtrafik. Hur fungerar de och vad ska man ha dem till i forskningen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi testar simulatorer för bil-, cykel- och gångtrafik i anslutning till den stora konferensen Transportforum i Linköping och på väg- och transportforskningsinstitutet VTI.

Medverkande: Anders Andersson, forskare; Magnus Eek, forskningschef; Lennart Ochel, forskare; Mattias Hjort, forskningsledare, alla på VTI:s avdelning för fordonssystem och körsimulering, Linköping.

Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Reporter och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.

Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.

Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.

Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså kriminalteknisk, arkeologi som en fast resurs med arkeologer anställda på Nationellt forensiskt centrum, NFC.

I programmet kan man bland annat höra om hur arkeologer hittat nedgrävda mordoffer och identifierat förolyckade individer med hjälp av skelettrester.

De forensiska arkeologerna Jesper Olsson, Clara Alfsdotter och Zohra Linder Ben Salah berättar om sina specialkunskaper, och vi hör kriminalinspektör Marie Jansdotter om hur hon har haft hjälp av arkeologer i sina utredningar.      

Medverkande: Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker Polismyndigheten; Jesper Olsson och Clara Alfsdotter, forensiska arkeologer Nationellt forensiskt centrum Malmö; Marie Jansdotter, kriminalinspektör polisregion syd.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Programmet är en repris från den 21 november 2023.

2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskare vid Uppsala Universitet testade blod från blodgivare i en rad regioner där TBE är vanligt. De kunde då se både hur stor del av befolkningen som har antikroppar från vaccinering, och hur stor del som har antikroppar efter genomgången sjukdom. Betydligt många fler har haft infektionen, än antalet fall i vården visar.

Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet är förvånad över att så många har haft en infektion av TBE-virus utan att veta om det. Anna Omazic, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, kommer även i år att samla in fästingar allmänheten skickar in genom verktyget Rapportera fästing. I år blir det särskilt fokus på taigafästingen, som finns längs norra Norrlandskusten. Den kan bära på TBE-varianterna siberian och far eastern. De varianterna kan ge värre sjukdom, men har ännu inte hittats i Sverige.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.

”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.

”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.

”Jag tror inte att skillnaden  i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.

Rättelse: i programmet sägs att Sverige gick med i FN 1945, vilket inte stämmer. Sverige blev medlem 19 november 1946.

Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Programmet är en repris från 19 juni 2023.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Det finns en obegriplig mängd mikroorganismer på jorden och många lever i och på djur. Nu börjar forskarna upptäcka vad de betyder för att vi ska kunna bevara jordens rika djurliv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Precis som att vi brukar prata om betydelsen av vår egen, mänskliga, tarmflora för att vi ska må bra, så har djuren också sin egen bakterieflora. De senaste årens utveckling inom dna-teknik gör att biologer nu håller på att upptäcka den enorma mångfald av mikrober som lever i och på andra organismer.

Det kan till exempel hjälpa oss att förse groddjur med bakterier som gör dem mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Uppsalaforskaren Elin Videvall vill också förstå vad mikroorganismerna spelar för roll för att järven ska kunna leva på as, och hur de kan hjälpa till när visenter sätts ut i det vilda från fångenskap.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se